Utvecklingsplan för Projekt Berguv Skåne

Planen antogs ursprungligen av projektgruppen 2005-04-12, ändrad 2014-08-13

Ordförande och kontaktperson i projektet är Staffan Åkeby, 0705-55 30 65, staffan@skof.se

 

Inledning

Projekt Berguv Skåne startade 1982. Då saknades arten som häckfågel i Skåne. Målet för projektet är att nå 20 häckande par i Skåne. År 2020 skall en utvärdering av projektets resultat göras.

Projekt Berguv Skåne släppte ut sina tre första ungar 1983. Sedan dess har totalt ca 250 ungar frisläpps t.o.m. 2014 och det har etablerats nästan 10 häckande par av berguv i Skåne (2014). För att nå det uppsatta målet på 20 par arbetar vi med fortsatt uppfödning och utplantering av berguv.

 

Historik

Berguven försvann som häckfågel från Skåne under 1940-talet. Den viktigaste orsaken till att berguven dog ut var aktiv förföljelse. Berguven var fram till mitten av 1800-talet ingen ovanlig fågel i Skånes skogsbygder. Hur många som verkligen fanns är naturligtvis mycket svårt att veta.

Den tyske jägmästaren Herman Gadamer tjänstgjorde under mitten på 1800-talet på Trolle Ljungby gods. Han gav 1852 ut en översikt över fågellivet i nordöstra Skåne, berguvens kärnområde i landskapet. Han angav där berguven som ”häckande, ehuru sällsynt”. Utanför Nordostskåne fanns det kända häckningar även på Hallandsås och i Skäralid.

Sven Nilsson säger 1858 i Skandinavisk Fauna att berguven vintertid kunde ses jaga långt ute på den skånska slätten. År 1864 införde man skottpengar på 3 riksdaler per styck för ”räf, örn och berguf.” År 1893 betalades det i Skåne ut skottpengar för hela 114 berguvar, men troligen ingick det då även andra ugglor och kanske också en del dagrovfåglar i den siffran.

Förföljelsen var effektiv och antalet uvar minskade stadigt. Fångst, äggplundring, förgiftning och jakt reducerade beståndet. 1939 fotograferade folkskolläraren Carl Persson i Revninge skola 3 ungar på en häckning i Ottarps berg söder om Hästveda. Detta blev den sista dokumenterade häckningen i Skåne, möjligen förekom det häckningar på samma plats i ytterligare ett par år. Endast enstaka uvar sågs sedan av och till i landskapet.

Vid en inventering som genomfördes 1943-48 fanns det 450 par i hela Sverige, varav knappt 300 i Norrland, knappt 100 i Svealand och 68 par i hela Götaland. 1950 fridlystes berguven i Sverige. Men tillbakagången fortsatte och 1964-65 var beståndet i Sverige nere i 175 besatta revir.

År 1965 startade Projekt Berguv Sydväst med att föda upp och sätta ut berguvar. Projektet pågick sedan fram till 1983 då man ansåg målet nått. Då hade man släppt ut 599 ungar och gått från 4 par 1965 till ca 100 fasta par i sydvästra Sverige 1983.

Projekt Berguv Skåne startade den 25 januari 1982 på initiativ av Jan Danielson. Övriga deltagare på det urtima mötet i Segesholm gamla skola i Vittskövle var Seved Åkesson på Länsstyrelsen i Kristianstad, Erik Tham, Domänverket, Lars Jarnemo på Skogsvårdsstyrelsen och Nils Gabrielsson på Trolle Ljungby. Göran Cervin, Bromölla, anslöt strax därpå. Man fick 4 avelspar från Berguv Sydväst och redan 1983 fick projektets uvar sina fem första ungar, varav tre frisläpptes och två bildade ett nytt avelspar. 2004 inlemmades Projekt Berguv Skåne som en del av Skånes Ornitologiska Förenings verksamhet.

 

Hot mot berguvarna

Normalt når endast 25-40 % av unga berguvar häckningsduglig ålder (Olsson 1997). Speciellt den första vinterns svält skördar många offer bland unga och jaktoerfarna uvar. Dagens skånska landskap innehåller också många faror, även för en vuxen berguv. Taggtråd och luftledningar för el och telefoni är välkända dödsfällor, liksom transformatorer med oisolerade kablar. Stag till mobiltelefonmaster är ett senkommet och snabbt växande hot. Den tilltagande trafiken på ett tätnande vägnät utgör också en ständig fara.

När väl häckningsåldern nås, så infinner sig svårigheten för uvarna att finna lämpliga häckningsplatser, något så när säkra för naturliga bopredatorer som räv, grävling och mård. Goda boplatser är helt enkelt en bristvara. Vid några enstaka fall kan holkuppsättning vara till en hjälp.

Risken för att avelsuvarna i projektet representerat en alltför smal genetisk bas har diskuterats. För att motverka detta har obesläktade avelsuvar importerats från djurparker i både Sverige och Finland. Uvar med känd inavelsbakgrund fasas samtidigt ut ur projektet.

 

Nationell utvärdering

Under åren 2008 – 2010 genomfördes ett försök till en gemensam utvärdering av de samlade insatserna av landets alla olika berguvsprojekt. Samtliga projekt ombads inkomma med statistik över sin verksamhet sedan respektive startår. Sveriges Ornitologiska Förening tillsköt medel och Naturvårdsverket beställde utvärderingen av en utvald konsult. Ett utkast till rapport delgavs projekten för synpunkter under 2011, men någon slutrapport har ännu inte tillställts beställaren Naturvårdsverket.

 

Utvecklingsplan

Antalet uppfödare med avelspar av uvar har varierat genom åren. Skånes Djurpark anslöt till projektet under 1995 med 1–2 par. Vid Jan Danielsons bortgång 2003 och konkursen på djurparken Bengts Gård samma år förlorade projektet två voljärer med skötare av två avelspar. Under 2006 byggdes ett hägn hos Ingvar Nilsson i Övraryd, Lönsboda. Antalet avelspar är därmed för närvarande 5 och det är önskvärt att utöka med ytterligare 1 – 2 par för att uppnå projektets målsättning med 20 par i Skåne.

 

Utvecklingsplanens delmål:

Ø   Fortsatt skötsel och uppfödning i hägn och utsläpp av ungar enligt samma metoder som tidigare.

Ø   Sätta upp berguvsholkar där så bedöms lämpligt

Ø   Uppföljning i fält av uvförekomster på lämpliga lokaler

Ø   Utvärdera projektets resultat år 2020

Ø   Avsluta uppfödningen i hägn när den frihäckande stammen är stabilt 20 par

Ø   Vid projektets avslutning överlåta de befintliga avelsuvarna till djurparker.

 

Arbetsmetod

Uppfödningen sker för närvarande i fem hägn på fem olika platser i Skåne med ett par i varje hägn. Berguvarna blir könsmogna i hägn vid två till tre års ålder och kan sedan vara fertila i ytterligare 20 år. Normalt får paren 1–3 ungar per år. Äggen läggs i mars och ruvas i ca 35 dygn. Optimal tidpunkt för utsläpp är när ungarna är 100-120 dygn gamla, vilket ger ett utsläppsdatum i augusti. Ungarna ringmärks med Ringmärkningscentralens ringar före utsläpp.

Utsättning av berguv sker i huvudsak inom gamla Kristianstad län, med tyngdpunkten i den nordöstra fjärdedelen av Skåne. Undantag görs helt för den nordvästra delen av Skåne, där några par av pilgrimsfalk har börjat häcka.

Berguven blir i det vilda könsmogen vid 3-4 års ålder. I hägn, med kontinuerlig tillgång till näringsrikt foder under hela året, kan det gå något år snabbare.

 

Projektets avslutning

Det skånska projektet har t.o.m. 2014 släppt ut ca 250 ungar. År 2014 fanns det i Skåne 8 häckande par samt 6 fasta revirhållare och dessutom ytterligare 4 ropande hanar. Antalet häckande par ökar alltså inte mycket. Sannolikt beror det på den mycket höga ungfågeldödligheten.

Vi fortsätter vår utsättning av uvar tills det finns 20 häckande par i frihet i Skåne. När projektmålet är nått ska den vilda berguvstammen kunna klara sig på egen hand. Om detta mål inte är uppnått år 2020, så gör vi då en utvärdering av projektets verksamhet och uppnådda resultat. Då fattas beslut om Berguvprojektet skall avvecklas och kvarvarande uvar placeras i djurparker eller om verksamheten skall bedrivas längre.

 

Skåne den 1 oktober 2014

För Projekt Berguv Skåne

Staffan Åkeby

Ordförande