Skånes Ornitologiska Förening

Sångsvanen i Sverige och i Europa i övrigt har visat en markant ökning under de senaste årtiondena. Vid den senaste inventeringen 2015 räknar man med att det fanns 138 500 sångsvanar i nordvästeuropa under vintern mot 59 000 vid den första internationella inventeringen 1995. I vinter är det dags för en ny storinventering av Europas sångsvanar.

Inventeringen avser att täcka hela Europa i samband med den traditionella midvinterinventeringen den 11-12 januari 2020. För att inventeringen skall ge ett bra resultat är det viktigt att så många som möjligt som är ute under den aktuella helgen (och angränsande dagar) rapporterar alla sångsvanflockar som ses.

Följande information önskas:
1. Lokalens namn
2. Lokalens läge, ange den så att den kan hittas på topografiska kartan, gärna med angivande av närmaste större ort, gärna med koordinater (lat/long).
3. Antalet sångsvanar i flocken.
4. Fördelning av unga och gamla fåglar i flocken.
5. Vilken typ av fält (eller vatten) svanflocken sågs på.

Rapportera Dina observationer (gärna med e-post) till:
Leif Nilsson, Ekologihuset, 223 62 Lund, 070-5255709
e-post Läs mer >>

Europas, kanske världens, äldsta (kända) råka!
2019-12-09 (Kenneth Bengtsson)

Jo, fotot visar den råkan. Den blev minst 25 och ett halvt år gammal och den slutade sina dagar natten mellan söndag 8 och måndag 9 december. 25 år väldigt mycket för en kråkfågel – det finns enligt tillgängliga uppgifter inga andra som nått över 24 år. Närmst kommer en norsk korp som blev drygt 23 år gammal. Därtill kan den aktuella råkan ändå vara än äldre än de 25 åren. Den ringmärktes nämligen som adult vid Torreberga, Staffanstorp 1996. Det innebär att den var född 1994 – eller tidigare! Det går inte att avgöra om en råka är två, fyra, sex år eller äldre. Därför ringmärkts adulta råkor som varande två år eller äldre.

Råkan lämnades in av allmänhet till Lunds Djursjukhus och hämtades där av Fågelskydd Spillepeng. Den var svag och hade problem med ena benet. Att den hade aktningsvärd ålder var också tämligen uppenbart. Någon egentlig vård hann aldrig sättas in och hade förmodligen inte heller varit framgångsrik. Åldern tog ut sin rätt helt enkelt.

Berguven minskar kraftigt i vårt land. Organisationen Birdlife Sverige genomför därför en riksomfattande inventering av berguv 2019-2020. Inventeringens huvudsakliga mål är att fastställa antalet berguvsrevir, det vill säga egentligen antalet ropande hanar. .

För att göra det mest effektivt behöver tänkbara uvlokaler avlyssnas vid den optimala tidpunkten under året och under dygnet. I detta arbete vill man gärna ha hjälp av Jägarförbundets medlemmar. Jägarna är ofta ute i naturen under kvällar och morgnar när det är rätt tid att berguven ska ropa. Den hörs säkrast vid det skymningsljus som råder när man inte längre kan läsa en dagstidning och vid samma ljusförhållanden i gryningen. Hanens dova tvåstaviga hoande hörs gärna från berg, men även från skogsmark och det kan höras på långa avstånd. Berguven kan börja ropa redan i januari om det finns gott om föda, men den viktigaste perioden är februari till april.

För Skånes del genomförs inventeringen av Projekt Berguv Skåne. Så om du ser eller hör en berguv, rapportera det till Thomas Lindblad via e-post thomaslindblad6@gmail.com eller via mobil 0733-12 06 14.

Den 9 november genomförde SkOF det årliga Fågelskyddsmötet med kommunornitologerna och lokalklubbarnas representanter i Skåne. Lokal var traditionsenligt föreläsningslokalen på Skånes Djurpark. Gästföreläsare för året var Gösta Friberg från Öland som på ett mycket personligt och engagerande vis berättade om arbetet med skydda ängshökarna på Öland, ett efterföljansvärt exempel!

Vi diskuterade utfallet av den genomförda inventeringen av turkduva, puffade för den förestående räkningen av övernattande glador 7-8 dec samt ventilerade förutsättningarna för inventeringar av småtärna och trana 2020 och möjligen storspov 2021.

Tolv säkra berguvshäckningar konstaterades i Skåne 2019. Fördelningen i landskapet blev 4 i NV, 2 i NO, 6 i SV och ingen i SO = 12 häckande par. Tillsammans fick tio av paren minst sjutton ungar.
Det publika paret i Hardeberga stenbrott fick i år två ungar. Ett par i NV misslyckades helt med häckningen pga störning (nödvändigt reparationsarbete i täkt). Vid en andra häckplats i NV eldödades den ena häckande uven 23/7. Dessbättre var ungarna då stora och flygga. Den farliga elinstallationen är nu avsäkrad med ”Huven Uven”. För en tredje häckning i NV förblev häckningsresultatet okänt. Endast en unge ringmärktes (i NV). Läs mer >>

Vi människor har ofta lätt för att se det lilla men missa det stora. Ett exempel är den i våras skjutna svanen i Malmö kanal. Den händelsen genererade mängder med ilskna och ledsna reaktioner. Det var förståeligt och även väntat. Ilskan mot det skedda hade här ett klart fokus mot en särskild individ. Folk blev förbannade.

I dagarna diskuteras i det tysta tusentals andra individers vara eller inte vara. Det pågår nämligen en jakttidsberedning, vilket innebär att nya jakttider ska bestämmas och vilka arter som får jagas. Dessa tider ska sedan gälla sex år framåt.

Beredningsgruppens arbete är dock internt och några diskussioner utanför gruppen märker vi inget av. Det stora flertalet av allmänheten vet därför inget om det som pågår och kan därför inte påverka. De signaler vi snappat upp är tyvärr illavarslande och borde kunna skapa opinion. Läs SkOFs text om det hela.
Den är även publicerad i vår tidskrift ANSER, nr 3:2019

SkOFs årsbok med årets fågelrapport, sträckräkning och ringmärkning vid Falsterbo Fågelstation, rapporter från Fågelskydd Spillepeng och Storkprojektet.
184 sidor. Pris: 150 kr.
Beställ via mail, telefon eller i webshopen, Digital version finns här

Förutom Rudebeck-stipendiaten på lördagen var det dags för fler SkOF-are att mottaga utmärkelser under söndagen:

Bird-Life Sveriges Forskningspris tilldelades Nils Åke Andersson, Kävlinge och Abisko. Nils Åke är skåning till födsel (1938) och ohejdad vana men har gjort och gör huvuddelen av sina ornitologiska studier i Abisko.

Som intendent under många decennier vid Abisko Naturvetenskapliga Station har Nils Åke samtidigt varit ambassadören för ornitologin på platsen. Otaliga fågelskådare, studenter och forskare har fått Nils Åkes råd och hjälp inför studier av fjällvärlden och dess fåglar. Flera forskningsprojekt har ibland tillkommit tack vare hans inspirerande och kunniga förslag, t. ex. de radarstudier av fågelflyttningen på hög höjd över Abisko-fjällen som nyligen genomförts.

Nils Åke är nestorn när det gäller kunskapen om fågellivet i Abisko-trakten. Han deltar i flera omfattande miljöövervakningsprogram vid Abisko, som bl.a. innefattar mångårig uppföljning av holkprojekt för flugsnappare och starar, och han genomför fågeltaxeringar i provytor och längs standardrutter i fjällen.

Nils Åke spelar således en central roll för många av Naturvårdsverkets miljöövervakningsprojekt i Abisko, och hans stora engagemang för natur och miljö går det inte att ta miste på.

Utmärkelsen Årets Silvertärna tilldelades Caroline Sjöström, numera bosatt i Stockholm men med ett gediget skånskt förflutet och fortfarande medlem i SkOFs styrelse.

Caroline startade sin praktiska bana med examensarbete vid Falsterbo Fågelstation men blev kvar som ringmärkare och inventerare i fem år. Hon blev en mycket kunnig ringmärkare och har därtill en enorm bredd i sina naturkunskaper. Hennes starka empati för allt liv gör henne till en av de ödmjukaste och varmaste personerna i hela fågelsvängen. F.n. arbetar hon som djurskyddsinspektör Stockholm.

För BirdLife Sverige har P-G Bentz gjort viktiga insatser både under ett antal år i styrelsen och som en av redaktörerna för årsboken ”Fågelåret”. Den kommer i år med sin 27:e årgång – och P-G har varit med vid rodret under alla år.

På tal om år: Det har nu gått många år sedan P-G drog igång Sundre fågelstation 1976, en verksamhet som lever och frodas.

Sedan 1992 har P-G varit bosatt på Falsterbonäset och han har blivit en mångsysslare både för SkOF och Falsterbo Fågelstation. Han sköter layoutarbetet för de flesta av SkOFs och fågelstationens egna publikationer. Han är förstås också känd som guide, inte minst via "Skåda med P-G" som har blivit en stor succé.

Utdelningen av årets Gustaf Rudebeckstipendium ägde rum på Falsterbo Bird Show under lördagen. Detta för att på känt vis totalt överraska stipendiaten. Det lyckades också så väl, att stipendiaten ansåg sig ha blivit utsatt för en kupp!
Årets stipendiat heter KENNETH BENGTSSON, bosatt i Arlöv och en välkänd profil för fågelintresserade skåningar.

Här är årets resultat från inventeringen av sydlig kärrsnäppa. Det ser fortfarande dystert ut...

Efter att vi skrev örnrapporten i juli fick vi nyligen bekräftat att det faktiskt blev två kungsörnsungar i Skåne i år. Lyckliga föräldrar var det par i nordöstra Skåne som upptäcktes 2018, men vars enda kända boplats stod tom i år. Nu vet vi att det funnits ett alternativbo någonstans eftersom två nyss flygfärdiga ungar sågs i området den 1 augusti. Vi är inte nöjda med årets utfall men glada över att vi slapp ett nollår.

Lördag 27 juli släpps 86 hägnuppfödda storkungar ut från hägnet vid Hemmestorps mölla, Veberöd. De är uppfödda i Storkprojektets fyra avelshägn och hos samarbetspartnern Nordens Ark.
Vi samlar ungarna från de olika uppfödningsplatserna och släpper ut dem tillsammans i Hemmestorps mölla, berättar Petter Albinson, projektledare i Storkprojektet. Ungarna tycker bäst om att flytta i flock så detta gör vi för att underlätta för dem. En bonus är att det är ett fantastiskt skådespel att se dem lyfta för första gången. När de kommer seglande lågt över huvudet på en inser man verkligen vilka stora fåglar de är.

För att få uppleva detta hälsas allmänheten välkommen att se när storkarna släpps ut. För att inte skrämma storkarna stängs vägen söder om Hemmestorps mölla av inför släppet. Det går bra att parkera norr om gården om man kör in på den norra tillfartsvägen.

De skånska havsörnarna går det fortsatt bra för. Hela pusslet för dem är ännu inte lagt, men preliminärt har vi minst 26 lyckade häckningar och minst 46 ungar. Av dem är 42 ringmärkta. I fyra bon fanns tre ungar och i tolv bon fanns två ungar. Resten var singelkullar. För 14 revir är läget ännu oklart – flera av dessa par antas ha bytt boplats.

Däremot ser det illa ut för Skånes kungsörnar. Efter några år med svaga häckningsresultat hoppades vi på en vändning. Men det blev tvärtom – det gick mycket illa. Vi hade koll på sju aktiva boplatser och tyvärr misslyckades samtliga häckningar. I minst två bon kläcktes ungar och i ytterligare två hittades rötägg resp. äggskal. Det blev alltså inga skånska kungsörnsungar i år och det är första gången sedan 1988 detta händer. Vi får dock reservera oss för, och hoppas på, möjligheten att det finns okända par och häckningsplatser i landskapet.

Årets inventeringar (67:e året sedan 1953) påbörjades 1 april med ett morgonbesök. Det var -2 grader och den svala våren höll i sig hela april och en bra bit in i maj. Dalen besöktes ytterligare fyra gånger i april; tre morgonbesök och ett kvällsbesök. Vid kvällsbesöket var det +11 grader när vi började och ganska blåsigt medan temperaturen hade sjunkit till +7 grader när vi slutade.
Alla besök tog ca fyra timmar att gå runt och lyssna och skåda efter de olika arterna. Det kyliga vädret märktes tydligt på fåglarna som inte var så aktiva. Gärdsmyg, bofink, blåmes, talgoxe och rödhake hördes ändå på olika ställen inom området. På marken blommade vit- och gulsippor, dock i mindre omfattning än 2018. Kanske har torkan under förra sommaren påverkat årets blomning.
I maj gjordes fem besök; två kvällsbesök och tre tidigt på morgonen. Även i maj var morgnarna svala och ganska blåsiga. Den varmaste dagen fick vi 20 maj då det var +24 grader, soligt och svag vind vid kvällsbesöket. Antalet sjungande individer och arter ökade.
Vi upplevde i år att bladverket började tätna redan i slutet av april, trots det kylslagna vädret. Efter den varma veckan i maj, då träden var helt utslagna, blev det svårare att hitta fåglarna.
Läs mer►

Det handlar om den backsvalekoloni som grävdes bort utanför Oxie i maj, men som omedelbart återställdes. Svalorna mår jättebra idag! Vid ett besök den 21 juni togs fotot och där syns ganska precis 200 bohål. Det bör då finnas ungefär 150 häckande par backsvalor. Så skönt när allt slutar bra.

Det lär också häcka mindre strandpipare i vätan framför branten. Tydligen även strandskata om fotot visar verkligheten. Oaser behöver inte vara idylliska!

Den 10 maj räknades räknades antalet fågelpar som ruvar på sina bon ute på Landgrens holme. Räkningen gjordes med hjälp av tubkikare från en 20 meter hög skylift. På detta sätt kan man komma nära det exakta antalet bon utan att störa på häckningsplatsen. Åter noterades rekordmånga bon på den lilla holmen, totalt minst 548 bon fördelade på 14 fågelarter. Det verkade dock som om en del tärnor och även några skärfläckor ännu inte låg på bo.

En ny räkning gjordes därför 18 maj och tabellen nedan har uppdaterats därefter. Flera arter som skärfläcka, kentsk tärna och småtärna har ökat ytterligare och det totala antalet bon på den holmen är nu rekordhögt: minst 605 bon! Skärfläckorna med 232 bon tangerar rekordet från 2016 (244) och den koncentrerade kolonin med kentska tärnor har mångdubblats till 92 bon från förra årets tolv. Sexton av de 22 ruvande småtärnorna ligger koncentrerade på holmen högsta punkt, den lilla "sandblottan". Några par skärfläckor, tofsvipor och större strandpipare har sedan några dagar nykläckta ungar.

Art	2019	2018
Gräsand	10	6
Skedand	1	0
Ejder	1	1
Strandskata	5	5
Skärfläcka	232	210
St. strandpipare	2	3
Tofsvipa	4	3
Rödbena	15	15
Skrattmås	220	137
Fiskmås	1	2
Kentsk tärna	92	8
Fisktärna	2	1
Silvertärna	8	21
Småtärna	22	22
TOTALT	605	436

Passa på att göra ett besök nu när det är som bäst! Man ser utmärkt från den s.k. "skärfläckeplattformen" vid banvallen norr om holmen.

Den 1 juni kl. 09-12 är det gratis guidad vandring runt hela området under ledning av P-G Bentz. Samling på P-platsen norr om Hamnvägen.

Backsvaledramat slutade positivt. Vid besök idag, lördag, fann vi, att branten var återskapad och att svalorna var både kvar och aktiva. Ansvariga har alltså följt de råd som gavs och det ser vi givetvis positivt på. Nu önskar vi backsvalorna en god och produktiv sommar.

Här raseras en backsvalekoloni! Den mådde prima igår, 15 maj, och höll då ganska precis 110 bohål. Åtskilliga backsvalor var aktiva. Idag passerades området igen av en ren slump. Synen var då en helt annan. Större delen av branten var nyligen raserad och innan någon hann agera kom maskinen ut igen och slutförde ödeläggelsen.

Efteråt var den forna branten blott en jordhög utan hål och utan fungerande branta väggar. Det skedda har rapporterats till Länsstyrelsen och vid vår kontakt med företaget gav vi starka råd om omedelbar återställning av branten. Än är det inte för sent för lyckade häckningar. Kolonin ligger (låg?) nära Björkelundadammen vid Oxie utanför Malmö.

Som de flesta känner till sköts en knölsvan i Malmö under natten mellan lördag 6 och söndag 7 april. I media har det på flera ställen felaktigt meddelats att SkOF varit remissinstans inför beslutet. Detta är fel! Vi blev aldrig tillfrågade utan fick reda på det först efter fullbordat faktum under måndagen. SkOF har alltså inte yttrat sig till vare sig Malmö stad eller länsstyrelsen.

SkOF beklagar givetvis hanteringen av frågan och beslutets verkställighet. Vi kommer därför att överklaga beslutet. Det ändrar inget i sak men det är en markering och kanske kan det leda till annorlunda beslutsgång i framtiden.

Vi får också många frågor om framtiden för honan och de åtta äggen. Många av frågorna handlar om hur honan ska få mat. Denna fråga samt information om svanars trohet till partners behandlas bland annat på Fågelskydd Spillepengs öppna Facebook-sida.
Dessa inlägg kan läsas här.

I korthet gäller att svanhonor ruvar hela tiden och att de knappt äter något under tiden. Vi avråder alltså från utfodring. Påstående om svanars livslånga äktenskap dementeras i ett annat inlägg. Det sker nämligen frekventa partnerskifte även i svanarnas värld.

Som tidigare meddelats trappade Staffan ned ett steg i samband med årsmötet och som ny ordförande för SkOF valdes Per-Magnus Åhrén.
Staffan lämnar emellertid inte styrelsen – han tar sig an en annan viktig roll, nämligen sekreterarskapet.

Eftersom Staffan var på resa i fjärran land när årsmötet ägde rum kunde avtackningen inte ske i samband med detta. Men under helgens traditionella styrelseinternat i Falsterbo fick vi en chans att överraska honom. En fejkad punkt på dagordningen ledde till att en förvånad Staffan fick ta emot styrelsens och föreningens tack genom en bukett och en present värd så mycket som regelverket medger. Innehållet i holken går att förtära!
Elva år som ordförande är för övrigt nytt rekord för SkOF. Det tidigare låg på nio år.

Det finns många olika sätt att bedriva ett fågelintresse på. Det kan handla om ren fågelskådning, fotografering, forskning om fåglarnas liv, fågelutfodring hemmavid eller att helt allmänt vara intresserad och njuta av fåglarna i sin vardag.

I denna bok berättar Kenneth Bengtsson med humor och inlevelse om ett kanske mindre vanligt sätt – ett sätt där utövarna bokstavligen har fåglarnas öden i sina händer. Det handlar om fågelrehabilitering eller kanske bättre uttryckt – hjälp åt nödställda fåglar.

Under de 22 år som Fågelskydd Spillepeng* hittills har varit verksamt har mer än 6 000 unika fågelindivider passerat genom de aktivas händer. I 44 korta kapitel berättas om några av dessa 6 000 fåglars öden.

Det är spännande inblickar i vad som kan hända i fåglars liv, inte minst för de fåglar som lever nära oss människor. Berättelserna visar också att hjälpinsatser kan betyda mycket, både för fågeln ifråga och för den engagerade allmänheten.

Boken ges ut av Skånes Ornitologiska Förening. Den kan beställas via www.skof.se och kostar 90 kronor (plus porto 54 kronor)

Vi vill bara påminna om årets inventering av turkduva. I uppropet sägs att uppgifter i första hand önskas från perioden april-augusti, men med tanke på den milda vintern är uppgifter från mars också intressanta. Glädjande nog finns det redan många observationer inlagda på Artportalen och det bådar gott.

Turkduvan är en förhållandevis lätt art att känna igen och därför kan alla bidra till inventeringen. Ett tips är att hålla ögonen öppna när byar, tätorter eller lämpliga stadsdelar passeras under färder i landskapet. Turkduvorna sitter ofta på hustak, skorstenar, lyktstolpar och liknande höga sittplatser och är då lätta att se. Har vi detta i minne under färderna kan många annars dolda förekomster identifieras utan nämnvärd ansträngning. För det finns nog inte fågelintresserat folk i varje småby i landskapet. Som exempel kan nämnas att småorter i Eslövs kommun brukar vara ganska förbisedda i sådana här sammanhang. Minns det när ni passerar orter som Hurva, Kungshult och Löberöd! Vi är ju ett kringflackande folk och nog passeras det flesta orterna i landskapet av någon varje sommar. Häng in turkduvorna!

Som vanligt under senare år hölls årsmötet en måndagskväll i Lund. Vår ordförande sedan elva år, Staffan Åkeby, var på utlandsresa varför vice ordföranden Kenneth Bengtsson höll i mötet med Arne Ohlsson som sekreterare. Efter att Karin Persson levererat en gedigen genomgång av ekonomin gavs styrelsen ansvarsfrihet för det gångna året.
Fem ledamöter stod för omval och fyra av dessa valdes för en ny treårsperiod. Som ny ledamot istället för Annelie Jönsson, som avböjt omval, valdes Arne Hegemann från Lund. Välkommen i gänget, Arne!

Därefter stod val av ordförande för ett år på dagordningen och här hade Staffan Åkeby avböjt omval. Som ny ordförande för SkOF valdes Per-Magnus Åhrén. Avgående ordförande Staffan stannar kvar i styrelsen men nu som vanlig ledamot. Vi tackar Staffan för ett synnerligt gott arbete under elva år och önskar Per-Magnus lycka till!

Efter mötet höll Dick Persson ett mycket uppskattat föredrag om det i princip stängda landet Libyens djurliv.

BirdLife Sverige har utsett berguven till riksinventeringsart 2019 och 2020. Från många håll i landet rapporteras om minskande förekomst och det är hög tid att arten följs upp.

Projekt Berguv Skåne uppmanar därför alla att via Artportalen rapportera berguvspar och ropande uvhanar i landskapet under vinter/vår! Alla rapporter i perioden 1 februari-31 juli mörkas automatiskt (utom från de publika lokalerna Hardeberga stenbrott och Limhamns kalkbrott).

Hur inventeringen går till kan du läsa mera om HÄR. Där finns inventeringsmetodiken beskriven och även ett speciellt protokoll att ladda ner. Protokollet möjliggör en mera enhetlig och utförlig rapportering för att ge svar på i vilka miljöer berguven finns, vilket födounderlag den har samt vilka hotbilder som kan finnas. I Skåne tar Thomas Lindblad emot uvrapporter på blankett.
Hjälp BirdLife Sverige! Gör en insats och lyssna av lämpliga miljöer under våren. Skymningen är den optimala tiden att lyssna efter uvens mäktiga hoande.

Tio säkra berguvshäckningar konstaterades i Skåne 2018. Fördelningen i landskapet blev fem par i NV, två i NO, två i SV och ett i SO. Tillsammans fick de minst tolv ungar, varav sex blev ringmärkta. En av dessa hittades tyvärr bildödad på E4 vid Hyllinge 16/9 (Oskar Lindberg), drygt fyra månader efter att den märkts. Det publika paret i Hardeberga stenbrott fick i år bara en unge (ej ringmärkt).

Därutöver fanns sex lokaler med revirhållande berguvar, varav en är den ensamma uven i Limhamns kalkbrott. De övriga fem fördelar sig på tre revir i NO, en i NV och en i SV.
Sammantaget ger detta 16 besatta revir (med en/två uvar under längre tid) i Skåne 2018. Från en tidigare fast lokal i NV har en negativ rapport inkommit.
Berguv Skånes avelspar fick tillsammans 9 ungar under 2018, samtliga ringmärktes och släpptes fria på förhösten. Skånes djurpark tog dessutom emot tre ungar från Nordens Ark, varav två släppts fria.
Tio ströobservationer av berguvar har inrapporterats under året. En trafikdödad uv hittades vid Höör 8/9 (Stig Toft Madsen). En uv passerade Falsterbokanalen 29/9 (P.O. Andersson). Den sågs vid flera tillfällen under hösten i Skanör och vid Flommen. Vidare gjordes 4 fynd i NV, 2 fynd NO och 2 fynd i SV, samtliga på lokaler som bedöms vara känsliga.