Härmsångare

Äldre namn: Bastardnäktergal, gulbröstad sångare och gulsångare.

 

Härmsångaren häckar i norra och centrala Europa och i ett brett bälte norr om Svarta Havet österut till centrala Sydsibirien och norra Kazakstan.

 

”Som sångare står hippolais i samma klass som blåhaken och kärrsångaren, han är virtuos och komponerar mästerliga strofer” (Rosenberg 1953).

 

Förekomst i Sverige

Det finns inga kända benfynd, men det anses sannolikt att arten funnits i vårt område under lång tid (Ericson & Tyrberg 2004). Den första årsdaterade uppgiften är från 1814 då härmsångaren anges som känd i Sverige före detta år (Nilsson 1814). Senare preciserar Nilsson uppgifterna med: ”Finnes i det södra och mellersta Sverige här och där mindre sällsynt. I Skånes lundar och trädgårdar förekommer han på många ställen” (Nilsson 1858). En annan källa från denna tid säger: ”Var 1867 allmän både i Skåne och på Öland” (Meves 1868). Och ytterligare en: ”Allmän från och med Skåne upp till norra Vestergötland, där han knappast torde saknas på någon för honom passande lokal” (Kolthoff & Jägerskiöld 1898).

 

I SOFs första förteckning från 1949 beskrivs förekomsten så här: ” Häckar helst i lövskog, allmänt i Skåne, Öland och Gotland, sparsamt i det övriga södra och mellersta Sverige (SOF 1949). Tjugo år senare, i förteckningen utgiven 1970, hette det: ”Häckar helst i lövskog och trädgårdar, allmänt i Skåne, Öland oh Gotland, tämligen allmänt-sparsamt i det övriga södra och mellersta Sverige till Värmland, mellersta Dalarna och Gästrikland”. Dessutom nämns fynd i övriga landskap (SOF 1979).

 

Härmsångaren har således påträffats i samtliga svenska landskap och har även häckat i alla. För de fem nordligaste hittar jag de tidigaste häckningarna i Härjedalen 1976 (Artportalen), Jämtland 1952 (Vår Fågelvärld 13:184), Västerbotten 1976 (Olsson & Wiklund 1999), Norrbotten 2004 (Artportalen) och Lappland 1943 (Bildström 2022).

 

Under 1970-talet och en bit in på 1980-talet skedde en geografisk expansion mot norr och enligt Häckfågeltaxeringen (nuvarande Svensk Fågeltaxering) fördubblades beståndsstorleken under denna period (Svensson & Tjernberg 1999).

 

Det verkar ha gått ganska bra för härmsångaren under senare tid. I sin årsrapport för 2013 skrev Svensk Fågeltaxering: ”Denna art har i punktrutterna legat på en mycket stabil nivå under snart 40 år. Standardrutterna däremot pekar på en kraftig och stadig ökning de senaste 16 åren. Arten är fortfarande tämligen sparsamt förekommande i norra delen av landet, men det är där den kraftigaste ökningen ägt rum. Intressant nog minskar arten stadigt i Europa i sin helhet. Är det längst i norr den har sin framtid”. Det lät ungefär likadant i årsrapporten för 2021.

 

Populationen i Sverige uppskattades 2008 till 50 000 par (Ottosson m.fl. 2012) och Svensk Fågeltaxering bedömde att den svenska populationen uppgick till 58 000 par 2018. Trenden för 20-årsperioden 2001-2020 angavs som måttligt ökande minskande och för 10-årsperioden 2011-2020 som stabil (Wirdheim & Green 2022).

 

Förekomst i Skåne

Härmsångaren har sannolikt varit en allmän fågel i Skåne under lång tid. De första uppgifterna jag hittar säger att den häckade ”här och där i nordöstra Skåne” (Wallengren 1849) och för den sydvästra delen: ”Häckar sparsamt; uppträdde talrikt 1880-1883” (Thott 1892). Från 1900-talets början lämnas följande vackra besked: ”Lokalt allmän – i synnerhet i paradisiskt präglade trädgårdar på skånska slätten”. Uppträdandet förefaller ha varierat från år till annat (Holmström 1944).

 

Under den första atlasinventeringen 1974-1984 (figur 1) noterades arten i 407 rutor varav 327 avser säker eller trolig häckning (Andell & Nilsson 1988a). Den andra atlasen 2003-2009 (figur 2) visade på nästan samma resultat med förekomst i 404 rutor varav 340 med säker eller trolig häckning. Trenden bedömdes som stabil och populationen uppskattades till 8 000 par (Bengtsson & Green 2013).

 

Fenologi Skåne

• Tidigaste vårfyndet: 2 maj 2004 vid Kullens fyr (Fåglar i Skåne 2004).
• Senaste höstfyndet: 2 oktober vid Hylkan på Österlen (Fåglar i Skåne 1981).

 

Figur 1. Resultatet av den första atlasinventeringen av härmsångare 1974-1984. Röd, orange & gul prick = säker, trolig & möjlig häckning. Svart prick = ej inventerad ruta.

 

Figur 2. Resultatet av den andra atlasinventeringen av härmsångare 2003-2009. Röd, orange & gul prick = säker, trolig & möjlig häckning.

 

 

Förekomst i Danmark (Gulbug)

Häckfågel spridd i hela landet inklusive öarna. Trenden beskrivs 2019 som kraftigt minskande 1975-1995, därefter stabil men under de senaste tio åren åter avtagande. Populationen uppskattades till 5 000-7 000 par (Christensen m.fl. 2022).

 

Dansk Ornitologisk Forenings bevakning av de allmänna fåglarna i Danmark visade för härmsångarens del en måttlig minskning ur såväl långtidperspektivet 1976-2020 som för perioden 2010-2020 (Eskildsen m.fl. 2021).

 

Rödlistning Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades härmsångaren som livskraftig (LC) men med ett minskande bestånd i Europa uppskattat till 6 270 000 vuxna fåglar.

 

Maxålder 

Sveriges äldsta blev 8 år och 1 månad (RC i Fågelåret 2011) och en tyskmärkt blev 10 år och 10 månader (se RCs hemsida).

 

Referenser och övrig litteratur

De verk som informationen ovan bygger på är angivna i fet stil.

• Andell, P. & Nilsson, L. 1988a. Svensk fågelatlas i Skåne; slutrapport, del 6. Anser 27:1-16.
• Bengtsson, K. 2007. Fågelfredningens historia i Sverige. Jaktdebatt nr 4:2007.
• Bengtsson, K. & Green, M. 2013. Skånes Fågelatlas. SkOF, Vellinge.
• Bildström, L. 2022. Södra Lapplands fåglar. Floby.
• Christensen, J.S., T.H. Hansen, P.A.F. Rasmussen, T. Nyegaard, D.P. Eskildsen, P. Clausen, R.D. Nielsen & T. Bregnballe 2022. Systematisk oversigt over Danmarks fugle 1800-2019. Dansk Ornitologisk Forening.
• Curry-Lindahl, K. 1963. Våra fåglar i Norden, andra upplagan. Stockholm.
• Durango, S. 1948. Om den gulbröstade sångarens förekomst och häckningsvanor i Sverige. FoF 43:186-220.
• Ericson, P.G.P. & Tyrberg, T. 2004. The early history of the Swedish avifauna. Stockholm.
• Eskildsen, D.P., Wikstrøm, T. & Jørgensen, M.F. 2021: Overvågning af de almindelige fuglearter i Danmark 1975-2020. Årsrapport for Punktællingsprogrammet. Dansk Ornitologisk Forening.
• Holmström, C.T. 1944-1947. Våra fåglar i Norden, del 1-4. Stockholm.
• Jönsson, P-E. 2002. Förändringar i Skånes fågelvärld 1952-2001. Anser 41:159-173.
• Kolthoff, G & Jägerskiöld, L.A. 1898. Nordens fåglar. Beijers förlag. Stockholm..
• Malling Olsen, K. 1992. Danmarks fugle. DOF.
• Meves, W. 1868. Bidrag till Sveriges Ornithologi. Berättelse om en resa till Öland och Skåne. Översigt af Kungl. Vetenskapsakademins Förhandlingar, 1868. N:o 3.
• Nilsson, L. 2005. Bastardnäktergalen. VF 64:2:45. Om artnamnet.
• Nilsson, S. 1814. Analecta ornithologica. Del 1:1 (s. 1-16), 1:2 (s. 17-30), 2 (31-42). Akad.avh. Lund.
• Nilsson, S. 1858. Skandinavisk Fauna. Fåglarna. Gleerups förlag, Lund.
• Ohlsson, A. 2013. Liten sångare med stor talang. A 52:2:3-4. Betraktelse.
• Olsson, C. & Wiklund J. 1999. Västerbottens fåglar. Umeå.
• Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. SOF, Halmstad.
• Rosenberg, E. 1953. Fåglar i Sverige. Bokförlaget Svensk Natur. Stockholm.
• Rudebeck, G. 1962. Våra Svenska fåglar i färg. AB Svensk Litteratur, Stockholm.
• SOF. 1949. Förteckning över Sveriges fåglar. 1:a upplagan. Svensk natur.
• SOF. 1970. Förteckning över Sveriges fåglar. 6:e upplagan. Svensk natur.
• Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M. 1999. Svensk fågelatlas. Vår Fågelvärld, suppl 31. Stockholm.
• Thott, T. 1892. Mitteilungen des Ornithologishen Komitees des Königlichen Schwedischen Akademie der Wissenschaften. Stockholm.
• Wallengren, H.D.J. 1849. Foglar i nordöstra Skåne. KVAÖ 6, 1849:307-312.
• Wirdheim, A. & Green, M. 2022. Sveriges fåglar 2021. – BirdLife Sverige – Sveriges Ornitologiska Förening, Halmstad.

 

Informationen är sammanställd av Kenneth Bengtsson i december 2022.