Fåglar i din närhet

Foto: Fredrik Andreasson

Sätt upp holkar!

Att sätta upp holkar i sin nära omgivning är inget nytt fenomen. Redan för flera hundra år sedan använde man holkar som äggtäkt (för att kunna använda äggen som föda) eller till och med för att komma åt fåglarna själva för användning i matlagning. Men på 1800-talets andra hälft började man mer och mer sätta upp holkar utifrån ett naturbevarande syfte – för att hjälpa fåglarna att hitta boplatser.

 

Idag är det brist på naturliga boplatser för en hel del av våra hålhäckande fåglar. I skogen finns i regel inte så många gamla, murkna träd kvar vilket gör att det inte heller finns så många naturliga hål för fåglarna att häcka i. I stadsmiljöer finns alternativa boplatser i och på byggnader och under takpannor, men för till exempel mesar och flugsnappare är tillgången på häckningsplatser ändå så pass begränsad att det är en stor hjälp att sätta upp holkar.

 

Vad ska man då tänka på när man sätter upp en holk? Holkbyggande har länge engagerat glada amatörer och fågelskådare och det finns många tips att ta del av. Men några enkla riktlinjer är följande:

  • Du kan egentligen sätta upp holken när som helst under året, men för till exempel blåmes och talgoxe är det bra att ha holken uppsatt redan i februari/mars då de börjar inventera lämpliga boplatser. Många utav våra hålhäckare, som till exempel talgoxe, blåmes och nötväcka, använder gärna holkar som övernattningsplats under vintern.

 

  • Med undantag för starar, pilfinkar och gråsparvar så håller de flesta andra arter ett revir under häckningssäsongen, vilket gör att man inte bör sätta holkarna alltför tätt. Om man sätter upp holkarna i ett skogsparti eller liknande kan man gott sätta dem med ca 50 meters mellanrum, men i en trädgård går det bra att minska ner avståndet rejält. Särskilt om man varierar storleken på ingångshålet litegrann så att de olika holkarna attraherar olika arter (där det inte spelar någon roll om reviren överlappar).

 

  • Det är bra att rensa ut bomaterialet ur holken efter häckningsäsongen. Dels minskar det mängden fågelloppor i holken men kanske än viktigare så gör det att holken behåller sitt djup, vilket minskar risken för att en katt eller mård kan sträcka in tassen och komma åt ungarna. Rensningen görs med fördel på hösten då lopporna inte är lika pigga (så slipper du själv bli loppbiten). Undantag är tornseglarholkar, som inte bör rensas.

 

  • Holkar kan tillverkas av olika material, men det vanligaste är nog obehandlad furu, vilket fungerar bra. Det är bra med ett tak med ett litet överhäng, men undvik sittpinne under ingångshålet (den fyller ingen funktion för fåglarna men funkar bra för ett rovdjur som vill ha en bra plats att sitta på och sno åt sig ungar). Holkens storlek varierar såklart beroende på vilken hyresgäst man vill få. Likaså gäller för ingångshålet – 26 mm i diameter fungerar bra för blåmes, entita och svartmes. Om man ökar på och gör ingångshålet kring 32 mm i diameter så blir det en bra allround-holk som utöver de föregående även kan inhysa talgoxe, rödstjärt, flugsnappare och nötväcka. Vissa fåglar gynnas mer av betydligt större ingångshål (eftersom t.ex. talgoxar och blåmesar undviker dessa och då blir konkurrensen mindre).

 

  • Holken kan placeras i en sådan höjd att det är lätt att hänga upp och rensa den. Vad gäller väderstreck så får man använda sitt sunda förnuft – på en skuggig plats i trädgården spelar riktningen förmodligen ingen roll, men det kan vara klokt att undvika väldigt solexponerade platser där temperaturen helt enkelt kan bli väldigt hög i holken.

 

För betydligt fler tips och mer information om holkar så rekommenderas den utmärkta boken Holkliv av Niklas Aronsson (delar av denna text är baserad på fakta därifrån). Du kan hitta inspiration till egna byggen på Natursidans sida för holkbyggande eller köpa färdiga holkar på Naturbutiken.

Blåmesungar, 8 dagar gamla. Bild tagen i samband med forskningsprojekt på Lunds universitet.

Holkar är även viktiga vintertid. Flera av våra vanliga småfåglar kan använda dem som övernattningsplats.

Blåmesungar – här är det inte många dagar kvar till utflygning. Det kan bli trångt i holken om man är många! Bild tagen i samband med forskningsprojekt på Lunds universitet.

En blåmesunge som flugit ut.

Mat och omgivning

Att mata fåglar har blivit något av en folkrörelse. I BirdLifes räkning Vinterfåglar Inpå Knuten rapporterade skånska fågelentusiaster år 2022 in statistik från 1 637 matningar med en total summa på 74 196 individer. Till skillnad från det nationella resultatet där talgoxen var den vanligaste gästen så var pilfinken (som vanligt) den vanligaste gästen vid skånska fågelbord och matare. Ett längre referat från årets (2022) skånska räkning hittar du här.

 

 

Att mata fåglar är kanske framförallt givande för oss som uppskattar fåglarnas närvaro. Vi får komma närmre fåglarna och njuta av deras besök, men säkert kan det även till viss del hjälpa vissa individer att klara sig lite bättre under årets hårda månader. På det stora hela är det nog andra faktorer som påverkar arternas uppgång eller nedgång mer än just stödmatning utav oss människor – så främst matar vi nog fåglarna för vår egen skull!

Det finns många tips att ta del av vad gäller fågelmatning och för de som vill fördjupa sig rekommenderas Fågelmatning – allt du behöver veta av Niklas Aronsson. Här följer några korta tips (baserat på Niklas Aronssons bok Mata fåglar) som räcker en lång bit på vägen:

  • Starta gärna tidigt och se till att det alltid finns mat tillgängligt – då hittar fåglarna till din matning tidigt och kan lita på att det är en förutsägbar energikälla.
  • Placera matningen i en lugn del av trädgården, gärna med lite buskar och träd (men såklart såpass nära att du kan sitta och kika inifrån).
  • Variera med flera olika typer av mat för att locka så många olika arter som möjligt – utöver frön och jordnötter kan det vara bra med till exempel äppelhalvor.
  • Håll rent vid matningen och tvätta händerna när du fyllt på mat.

Utöver matning finns det flera, enkla saker man kan göra för att göra trädgården, uteplatsen eller omgivningen mer tilltalande för djurliv i allmänhet och fåglar i synnerhet. Generellt kan man säga att djurlivet inte direkt gynnas av välstädade trädgårdar med välklippta gräsmattor, stenläggningar och trädäck. Istället kan man fundera på om man kan göra trädgården lite ”vildare”:

  • Lämna en del frukt kvar på marken.
  • Plantera eller låt buskar förtäta trädgården lite mer.
  • Lämna kvar ogräs (t.ex. tistlar och nässlor) som fåglar och fjärilar kan använda som mat respektive äggläggningsplats.
  • Det är inte fel att låta små högar av ris och kvistar ligga kvar på marken – kan fungera som skydd för små fåglar och andra smådjur.
  • Placera ut ett vattenbad. 

Natursidan har en hel del nyttiga tips om hur man kan öka den biologiska mångfalden i trädgården och plantera rätt träd och buskar för att locka fåglar.

 

Rikare trädgård har även mycket bra tips på hur man skapar en rikare trädgård för djur och växter.