Backsvala

Backsvalepopulationen i Sverige har under de senaste decennierna minskat betydligt. Den främsta anledningen till detta är sannolikt den snabba och drastiska omställningen av ballastindustrin i landet.

 

SkOF har initierat flera projekt för att bevara de kvarvarande backsvalekolonierna i Skåne.

Foto: Mikael Arinder

Merparten av det svenska backsvalebeståndet flyttade in i den mångfald av grustäkter som anlades för att bygga upp vårt moderna samhälle efter 2:a världskriget. När dessa täkter under 2000-talet storskaligt började läggas ner, eller ställa om verksamheten från att bryta natursand till att börja spränga berg, försvann plötsligt de häckningsbiotoper svalan under ett halvt århundrade vant sig vid att kolonisera.

Dessutom medför svalans speciella krav på häckningsbiotop att lämpliga häckplatser är begränsade – svalorna kräver sandiga eller jordiga brant-kanter där de kan gräva sina ½-1½ meter djupa botunnlar. Dessa branter bör dessutom ofta vara tillräckligt stora så att det finns plats för ett hundratal koloni-häckande svalor.

 

Dessa faktorer medverkar till att backsvalan nu blivit alltmer hotad och blev 2020 klassad som VU – sårbar, på rödlistan.

 

Under den riksomfattande kartläggningen av backsvalekolonier i Sverige 2020-2021 rapporterades endast 500 kolonier i landet som helhet. I de mellersta delarna av Sverige, där svalorna uteslutande koloniserar kommersiella täkter, fanns under den senare delen av 1900-talet en av Sveriges största förekomster av backsvalor.

 

Nu, 50 – 80 år senare, riskerar backsvalan att inom endast några år helt dö ut som häckfågel i vissa delar av t.ex. Mälarregionen. Innan grustäkterna storskaligt etablerades i mellersta Sverige fanns förmodligen inte många kolonier i denna region.

 

Även här i Skåne har backsvalan minskat betydligt under de senaste 20-30 åren. Ur ett historiskt perspektiv var svalan mycket vanlig i denna region. Inventeringen 2020-2021 indikerade att backsvalan fortfarande har landets starkaste fäste här. En av anledningarna till detta torde vara att många av backsvalekolonierna i Skåne inte övergivit sina ursprungliga häckningsbiotoper – de höga, sandiga strandbrinkarna som återfinns utmed länets östra och södra kustområde, samt ön Ven i Öresund där ca. ¼ av de bohål som räknades i Skåne 2021 återfanns.

 

Kanske är de så att merparten av den minskning av backsvalepopulationen i Skåne som registrerats under de senaste 20 – 30 åren kan kopplas till nedläggningen av kommersiella grustäkter. Inventeringar som gjordes här i slutet av 1900-talet förtäljer om jättekolonier, ibland med över tusen bohål i många av de grustäkter som var verksamma under denna tidsperiod. De flesta av dessa täkter är nu borta i takt med minskningen av backsvalepopulationen.
Tyvärr verkar inte kolonierna belägna utmed Skånes kustområden ha getts samma uppmärksamhet av de olika inventerings-projekten som genomfördes under denna tidsepok.

 

En riktad inventering av dessa genomfördes därför 2021. Denna kartläggning påvisade att ungefär hälften av de bohål som räknades totalt i Skåne detta år återfanns i dessa kolonier utmed kusten samt ön Ven (där Sveriges förmodligen tätaste backsvalebestånd för första gången kartlades 2021). Dessa naturligt belägna kolonier utmed de skånska havsstränderna – oberörda av de alltmer ”utrotningshotade” kommersiella täkterna – är en unik företeelse som återfinns endast i Skåne. Totalt har 16 kolonier utmed kusten samt ytterligare 10 på ön Ven rapporterats 2021.

 

För att hitta ytterligare naturligt belägna kolonier måste man bege sig till älvniporna långt norrut. De flesta Norrländska kolonierna är dock mycket små, 5 – 10 bohål, medan de strand-nära Skånska kolonierna ofta består av 50 – 200 bohål.

SkOF har initierat flera projekt för att bevara de kvarvarande backsvalekolonierna i regionen. Sedan flera år har föreningen tillsammans med återvinningsföretaget SYSAV och Kenneth Bengtsson anlagt en mycket stor ”backsvalehög” vid Spillepeng utanför Malmö. Här har en av Sveriges största kolonier etablerat sig.

 

Nya liknande högar är planerade bl.a. i Falsterbo. Kontakter har tagits med ansvariga för många av de kvarvarande täkterna som fortfarande håller backsvalekolonier och samarbeten påbörjats.

 

SkOF har finansierat och medverkat till att informationsskyltar invid de strandnära kolonierna har satts upp under 2022. Inventeringen av dessa kolonier kommer att fortgå. Studier av i vilken mån erosion påverkar dessa strandnära kolonier kommer att göras. Vinterstormarna 2021-2022 spolade t.ex. bort ett flertal av dessa kolonier.

 

Information om strandnära kolonier tas tacksamt emot på mail till Bengt Legnell.

 

Läs mera:

  • en artikel från Anser 2/2022 om backsvaleinventeringen 2020-2021 finns att läsa här
  • hela kartläggningen av backsvalekolonier 2020-2021 presenterad kommun för kommun finns att läsa här
  • kartläggningen av backsvalekolonier 2022 finns här

 

Av Bengt Legnell

SkOF har medverkat till att informationsskyltar satts upp vid strandnära backsvalekolonier. Foto: Arne Hegemann
Backsvalor. Foto: Mikael Arinder