Tundragås och Tundrasädgås

2020

En av årets största sträckhändelser inträffade 5–6.10 då säd- och bläsgäss sträckte genom landskapet på ett sätt som aldrig noterats tidigare. Anledningen var att det intensiva sträck av dessa arter, som vanligen sker på östra sidan av Östersjön, på grund av ihållande vindar från öst förskjutits till Sverige. Detta har historiskt hänt några gånger tidigare, men då noterades inte så höga antal i just Skåne. Även om inte alla sädgäss dessa dagar rapporterats som bestämda till underart så är det känt att det är tundrasädgäss som sträcker samtidigt som bläsgåsens sträck kulminerar. Flest noterades vid Nabben 5.10 då 4 552 ex räknades (Nils Kjellén, Mattias Ullman), men också i inlandet sågs många under samma dag, bl.a. 1 000 ex Höör (Richard Ottvall) och 2 300 ex S:t Hans backar, Lund (Petter Olsson, Edwin Sahlin). Dagen efter sträckte 1 025 ex förbi Sandhammaren (Gert Ljungqvist). Den tidigare dagsrekordet i Falsterbo var 2 780 ex 11.10 2016, vilket då var helt i särklass jämfört med de högsta dagssummorna dessförinnan.

2016

Årets rapporterade uppträdande är i linje med föregående år, med en koncentrerad vinterförekomst till Kristianstadstrakten och mindre flockar i övriga landskapet. Den största flocken under inledningen av året utgjordes av 1 030 ex Hovby, Hammarsjön 16.1. Flockar på mellan 500–1000 individer rapporterades under januari månad även från en handfull ytterligare lokaler i Kristianstadstrakten. Med anledning av att de flesta rapportade sädgässen saknar rasangivelse är det omöjligt att bedöma den faktiska förekomsten i landskapet. Fortfarande rapporteras lejonparten av sädgässen utan rasangivelse. Med tanke på att världspopulationen av fabalis (”tajgasädgås”) har halverats sedan 1990 är det angeläget att de sädgäss som passerar och övervintrar i landskapet rapporteras med rasangivelse. Annars finns en överhängande risk att minskningen maskeras av en ökad förekomst av rossicus. I princip alla sträckare i Falsterbo utgörs numera av rossicus.

2015

Tundrasädgåsen har en koncentrerad vinterförekomst till Kristianstadstrakten och de högsta noteringarna utgjordes av 3250 ex Eskilstorp, Vittskövle 28.11 (Greger Flyckt), 2800 ex Gringelstad, Gärds Köpinge 12.12 (Frank Abrahamsson), 1700 ex Mossagården, Norra Åsum 12.12 (Greger Flyckt) och 1200 ex Hovby, Hammarsjön 30.12 (Frank Abrahamsson). Utanför Kristianstads kommun rapporterades endast flockar om ett fåtal individer, där de högsta noteringarna var 200 ex Ilstorp 29.11 (Peter Salmon), 150 ex Hammar 9.2 (Jörgen Sagvik) och 100 ex Skatteberga ängar, Flyinge 4.2 (Jörgen Sagvik). Mildare vintrar kan komma att resultera i att de traditionella vinterkvarteren för sädgås överges till förmån för övervintringsplatser som ligger närmare häckningsområdena, och att tundrasädgåsen blir den mest talrika gåsen i Nordostskåne (Kampe-Persson 2014). Bland annat med anledning av detta vill Rrk uppmana samtliga rapportörer att rapportera sädgäss med rasangivelse.

2014

De största flockarna för året koncentrerade sig i vanlig ordning tidsmässigt till vintermånaderna och geografiskt till Kristianstad kommun. Årets största ansamlingar blev 2800 ex Vittskövle 26.12 (Frank Abrahamson), 2500 ex Hovby ängar 11.1 (Greger Flyckt), 1800 ex Köpinge ängar 9.2 (Greger Flyckt) och 1500 ex Ripa 11.1 (Greger Flyckt). Tittar man som jämförelse utanför Kristianstad kommun och exkluderar årets första två och årets sista två månader gjordes det bara sex vårfynd av sju fåglar och sju höstfynd av 26 fåglar i Skåne under 2014. Populationen av skogssädgås har de senaste årtiondena minskat ganska kraftigt på skandinaviska halvön samtidigt som antalet genomflyttande och övervintrande tundrasädgäss (sädgäss av rasen rossicus) i Sverige har ökat (Wirdheim 2014). Det är därför önskvärt med rasangivelse vid rapportering för att ge ökade möjligheter till en utvärdering av uppträdandet. I flera andra länder betraktas skogssädgås och tundrasädgås som olika arter varför rapportunderlaget naturligt blir tydligare i detta avseende. Rrk uppmanar samtliga rapportörer att ange vilken ras observerade sädgäss tillhör!

2013

Tundrasädgås rapporterades likt tidigare år med ett fåtal observationer av höga antal under vintermånaderna i Kristianstadtrakten. I övrigt noterades endast ströobservationer av enstaka individer från övriga landskapet. Högsta rapporterade summor blev 4 489 ex Eskilstorp, Vittskövle 15.12 (Frank Abrahamson), 1 900 ex Hovby ängar 23.3 (Frank Abrahamson) och 1 400 ex Ripa 29.12 (Greger Flyckt). Största flockarna utanför Kristianstad blev 80 ex Ilstorp 15.12 (Gert Ljungqvist), 20 ex Igelösa 29.12 (Erik Sjögren) och 12 ex Gårdstånga kyrka 10.2 (Ulf Skyllberg). Många skådare verkar ha en försiktig inställning, eller möjligen bristande intresse, att rapportera rossicus. Det är som tidigare kända observatörer som står för bulken av rapporterna, inte minst från Kristianstadområdet.

2012

Totalt 1819 ex rapporterades under året. De tre största flockarna blev 1100 ex Norra Åsum 14.1 (Frank Abrahamson), 350 ex Hovby, Hammarsjön 14.1 (Frank Abrahamson) och 235 ex Gärds Köpinge 4.2 (Frank Abrahamson).

Tillsammans utgjorde dessa tre flockar 93 % av hela årssumman. Observationer gjordes under vintermånaderna med uppehåll under maj-september. Rapporteringen är helt normal för senare år med ett par stora flockar från nordost, ofta från samma trogna observatörer, och sedan mest ströobservationer av enstaka individer från övriga delar av landskapet. Detta speglar dock bestämningskunskaper snarare än det verkligen uppträdandet, då t.ex. en klar majoritet av de sädgäss som sträcker förbi Falsterbo utgörs av rasen rossicus (Nils Kjellén).

2011

Totalt rapporterades 256 ex under året, med enstaka individer utspridda i landskapets alla hörn under alla månader utom maj–juli. Majoriteten sågs dock i Nordostskåne under februari och november och högsta noteringen blev 135 ex Hovby ängar, Hammarsjön 12.2 (Frank Abrahamsson, Jørgen Christiansen). Enda observationen i nordväst var 11 ex Rönnen 10.11 (Alf Petersson). Sädgås av rasen rossicus är klart underrapporterad, vilket inte minst visas av att majoriteten av sädgässen som ses på sträck i Falsterbo tillhör denna ras.

2010

Totalt rapporterades 180 ex fördelade på: januari (69), mars (2), maj (1), september (5), oktober (51) och november (52). Högstasummorna var 55 ex Tosteberga 4.1 (Johannes Tallroth), 15 ex str Nabben, Falsterbo 2.10 (Hans-Åke Gustavsson) och 18 ex Hovby ängar, Hammarsjön 13.11 (Frank Abrahamson). Precis som för sädgås gäller att flest individer rapporteras vintertid från Nordostskåne. Majoriteten av sträckarna i Falsterbo sedan sekelskiftet utgörs av rossicus. Det bör noteras att spontanrapporteringen knappast ger en fullständig bild av rasens uppträdande i landskapet då många avstår från att rapportera sädgås med rasangivelse.

2009

Det verkar finnas en generell försiktighet bland skånska skådare att rapportera denna ras. Vinter- och vårfynden summeras till endast nio fynd av 15 ex, som mest 5 ex tillsammans vid Ilstorp 8.1 (Anders Sennmalm, Stig Holmstedt m.fl.). Hösten gav nio fynd av inte mindre än 139 ex där 90 ex Vanneberga 6.12 (Johan Elmberg), 14 ex Vombs ängar 17.10 (Patrik Sandgren) och 11 ex Rönnen 28.11 (Karl G Nilsson) utgör bulken.

2008

Årets fynd fördelade sig enligt januari (åtta fynd av 25 ex), februari (fem fynd av 39 ex), mars (1 ex), april (tre fynd av 11 ex), november (tre fynd av 62 ex) och december (två fynd av 38 ex). Största ansamlingar var 50 ex Ilstorp 24.11 (Gert Ljungqvist) och 35 ex Yngsjö kapell 27.12 (Johan Elmberg).

Under året gjordes således 22 fynd av totalt 176 ex, att jämföra med 18 fynd av 315 ex 2007. I ett längre perspektiv är detta höga antal, men skådare har blivit bättre på att bestämma rossicus på senare år. Årets fyndbild stämmer dock inte bra med den gängse uppfattningen att rasen flyttar senare på våren och tidigare på hösten än fabalis. Ofta ses de i rasrena familjegrupper i slutet av september eller början av oktober, men sådana fynd saknas helt i år. Däremot sågs många i stora gåsflockar under vintern, vilket är oväntat. Man bör ha klart för sig att man inte kan bestämma en rossicus säkert bara på mängden svart på näbben. De är även mindre och mer kompakta än fabalis.

2007

Under året gjordes 18 fynd av 315 ex, vilket är något färre än de senaste två åren men betydligt fler än tidigare. Det verkar som att många skånska skådare börjar lära sig att plocka ut rossicus. Rasen är fåtalig i de stora vinterflockarna av sädgäss och störst antal är snarast att förvänta i mars/april och september/oktober, då de kan ses i rasrena småflockar.

Årets största antal var 50 ex Yngsjö 3–4.2 (Johan Elmberg), 20 ex Tosteberga 20.2 (Hans Elleby) och 190 str Simrishamn 29.9 (Kaj Svahn, Mattias Ullman m.fl.).

2006

Under året gjordes 36 fynd av sammanlagt 450 ex, vilket är en kraftig ökning från tidigare år. Förra året gjordes 25 fynd av 140 ex. Årets höga totalsumma berodde framför allt på två flockar, båda i nordöstra Skåne. I området kring Trolle-Ljungby sågs som mest 65 ex 2.2–11.2 (Johan Elmberg) och vid Tosteberga sågs inte mindre än 200 ex 5.11 (Johan Elmberg). Fyndmässigt var oktober bästa månad med 10 fynd av 35 ex, vilket speglar att tundrasädgåsen i genomsnitt flyttar tidigare än skogssädgässen.

2005

Under året gjordes 25 observationer avseende totalt 140 ex. Detta skall jämföras med 2004 då det gjordes 16 fynd av totalt ca 260 ex. Den månatliga fördelningen av individerna var jan (21), feb (29), mar (13), apr (1), maj (1), okt (59), nov (4) och dec (12). Större antal var 10 ex Farhult 2.1-14.1 (Johan Stenlund, Alf Petersson, Karl-Göran Nilsson m.fl.), 19 ex Vanneberga 6.2 (Tim Andersen), 10 ex Vombs ängar 17.3-31.3 (Lars G R Nilsson, Patrik Sandgren, Michael Gehrisch m.fl.), 6 ex Brantevik 1.10 (Ola Elleström, Johan Lorentzon), 20 ex str Nabben 6.10 (Mattias Ullman), 11 ex Sandön 9.10 (Henrik Johansson, Mikael Olofsson m.fl.) och 10 ex Ornakärr 26.12 (Oskar Lindberg). Notera att ett flertal fynd gjordes i nordvästra Skåne, där sädgåsen annars är en relativt fåtalig art.

2004

Totalt gjordes 16 fynd under året, en normal summa. Den månadsvisa fyndfördelningen var jan (3), feb (5), mars (2), okt (3), nov (1) och dec (2). Fler fynd gjordes alltså under senvintern, vilket normalt inte är fallet: månaderna oktober, november och december har dominerat under senare år. De flesta fåglarna sågs i Kristianstadstrakten, medan övriga fynd avser små antal i gåsmarkerna kring Lund, i Malmötrakten och på sydkusten. Totalt bör runt 260 fåglar ha varit inblandade. Större flockar var 35 ex Trolle–Ljungby 29.2 (Johan Elmberg) och 120 ex på samma lokal 13.3 (Patric Österblad), 30 ex Hovby, Hammarsjön 29.2 (Johan Elmberg) och 70 ex Yngsjö 29.2 (Johan Elmberg).

2003

Totalt gjordes 21 fynd, en hög siffra. Rapporterna om tundrasädgäss i Skåne har ökat stadigt sedan 1990 (se figur 1), kanske främst beroende på ökad kunskap om rasens utseende. Fyndfördelningen över året blev jan (6), feb (4), mars (1), apr (2), okt (2), nov (4) och dec (2). Antalet inblandade fåglar bör ha varit minst 795, en mycket hög siffra tack vare de 580 fåglar som rastade vid Vanneberga by 9.3 (Johan Elmberg). Det är en av de största flockarna i FiSkens historia, rekordet avser dock 1000 ex vid Charlottenlund

1999. Andra större förårsflockar var 95 ex Hovby 11.1 (Mattias Ullman, Magnus Ullman), 30 ex Ilstorp 12.1 (Nils Kjellén), 28 ex Tosteberga 17–19.1 (Kaj & Göran Svahn, Johannes Tallroth m fl), 28 ex Maglarp 18.1 (Kerstin Svalin) och 30 ex Hammar 22.2 (Mattias & Magnus Ullman, Olle Holst). Från hösten saknas rapporter om större flockar, som mest sågs 17 ex på Vannebergaholmen 1–23.11 (Patric Österblad, Kaj Svahn).

2002: 40 ex SV Hammarsjön 12.2 (Anders Jönsson).

2002

Hela 24 fynd gjordes, endast ett färre än under rekordåret 1999. Fyndfördelningen över året blev jan (1), mars (4), maj (1), sep (1), okt (5), nov (7) och dec (5). Antalet individer, 394 ex, var ganska lågt och kan jämföras med 1999, då 1211 fåglar var inblandade. Den största vårflocken utgjorde 50 ex vid Ilstorp 1.3 (Tim Andersen). Majfynd hör inte till vanligheterna, och 1 ex sträckande med vitkindade gäss i Kåseberga 13.5 (Nils Kjellén) förtjänar ett omnämnande. De största höstflockarna var 24 ex Ilstorp 9.11 (Gert Ljungqvist), 75 ex Lilla Hammars Näs 14.11 (Nils Kjellén) och 22 ex Björkhaga 23.11 (Martin Green).

2001

Sexton fynd har rapporterats från året, något fler än fjolårets tolv men ändå en bra bit under rekordnoteringen 25 fynd under 1999. Fynden fördelade sig enligt följande: jan (2), feb (1), mars (3), april (1), sep (2), okt (1), nov (3) och dec (3). Antalet inblandade fåglar bedömdes till totalt 635 ex. Största ansamlingen var en ren flock (inga andra arter/former inblandade) på 525 ex vid Östra Ljungby 10.11 (Anders Jönsson). På samma plats sågs sedan 61 ex 18.11 (Patric Österblad, Carin Månsson) och samma dag fanns 31 ex vid Hovby, Hammarsjön (Patric Österblad, Carin Månsson), i båda fallen möjligen delar av förstnämnda flock.

Andra nämnvärda observationer var 20 ex Hanaskog 8.2 (Johan Elmberg), 28 sträckande ex Nabben 25.9 (Nils Kjellén) och 20 ex Hammar 9.12 (Nils Kjellén).

2000

Efter flera år av ständigt ökande antal fynd av ”tundrasädgås” blev det så en nedgång under 2000 med blott 12 fynd, vilket kan jämföras med fjolårets rekordnotering på 25 fynd. Minskningen kan i stort sett förklaras med att rapporter från det gångna året saknas från en av de mer drivna gåsobservatörerna. Årets skörd fördelades på jan (1), feb (2), sept (1), okt (2), nov (4), och dec (2). Antalet inblandade fåglar, minst 215 ex, var även det klart lägre än under 1999 då minst 1211 ex noterades. Flockar på mer än tio individer under året var 50 ex Ilstorp 2.1 (Johan Elmberg), 20 ex på samma lokal 7.2 (Tommy Holmgren), 15 ex NV Ripa, V Åhus 10.2 (Johan Elmberg), 30 ex Nabben 8.10 (Nils Kjellén), 36 ex Oppmannasjön 11.11 (Johan Elmberg), 50 ex N. Skibaröd 21.11 (Martin Green), och 12 ex Övedsgården 23.11 (Martin Green).

1999

Återigen ett rekordantal fynd, 25 denna gång, med följande månadsfördelning: jan (2), mars (3), april (1), sept (1), okt (6), nov (9) och dec (3). Årets skörd inbegrep dessutom ovanligt många fåglar, minst 1211 ex. Observationer rörande mer än fem fåglar var 10 ex Vombs ängar 3.1 (Tommy Holmgren m fl), 21 ex Ilstorp 19.1 (Martin Green), 9 ex Silvåkrakärret 19.1 (Martin Green), 16 ex Björkesåkrasjön 16.3 (Martin Green), 6 ex Tosteberga-Vanneberga 16.10 (Patrik Österblad, Philip Österblad), hela 1000 ex Charlottenlund 19.10 (Hakon Persson), 10 ex Charlottenlund 29.10 (Hakon Persson), 10 ex Östra Ljungby 30.10 (Hakon Persson), 10 ex Vombs ängar 4.11 (Johan Elmberg), 25 ex Ilstorp 4.11 (Johan Elmberg), 6 ex Ilstorp 6.11 (Martin Green), 9 ex Övedsgården 10.11 (Hakon Persson), 22 ex Barsebäck 10.11 (Martin Green), 16 ex Charlottenlund 14.11 (Hakon Persson), 12 ex samma lokal 15.11 (Hakon Persson), 39 ex Torsjön 15.11 (Hakon Persson), 8 ex Karup 15.11 (Hakon Persson) och 7 ex Lilla Beddinge 15.11 (Hakon Persson).

1998

Tjugotvå fynd av tundrasädgäss (A.f rossicus) har rapporterats vilket innebär det högsta antalet hittills. Dessa fördelade sig på jan (2), feb (5), mars (2), april–maj (1), sept (1), okt (5) och nov (6). Nämnas bör 10 ex Ilstorp 4.1 (ToH, JRo), 8 ex Hornagården, Hammarsjön 15.2 (UGs), 30 ex Tosteberga 15.2 (UGs), 8 ex Ingelstorps ängar 7.3 (ToH m fl), 2 ex Salviken 17.4–14.5 (DMe m fl) och troligen en av dessa fåglar vid Lundåkrabukten 19.5 (MGr), 10 ex Charlottenlund 18.10 (HPe), 61 ex Vombsjön 27.10 (HPe), hela 500 ex Lottentorp, söder om Sjöbo 13.11 (HPe)och 10 ex Vanneberga 27.11 (HPe). Flockar i storleksordningen 500 ex har endast rapporterats från tre tidigare tillfällen. Dessa inföll samtliga under oktober månad och åren var 1977,1987 och 1992 (Anser 36:179–184).

1997

Femton fynd av tundrasädgäss (A.f. rossicus) rapporterades från 1997; en siffra i nivå med 1996 års rekordnotering, 16 fynd. Årets fynd fördelades på feb (1), mars (1), maj (1), maj (1), sept (1), okt (8), nov (1) och dec (1). Högre antal var 6 ex Torreberga 23.2 (DMe), 11 ex Yddingen 16.5 (MGr), 7 ex Björkesåkrasjön 8.10 (HPe), >20 ex Jordberga 24.10 (HPe), 12 ex Barsebäck 1.11 (AJö, BLö) och >10 ex Hammar 7.12 (JEl).

1996

Totalt 16 fynd av tundrarasen A.f. rossicus har rapporterats från året, fördelade på mars (4), maj (2) och oktober (10). Detta är en mer än fjolårets rekordsiffra och därmed den högsta årssumman i landskapet. I regel rör det sig om små antal men följande flockar förtjänar ett omnämnande: 25 ex Hammar i sydost 30.3 (ToH, JSe), 10 ex vid närbelägna Kabusa 31.3 (MOl), 1 ex Ystad soptipp 29.5 (AJö), som mest 15 ex Charlottenlund, Öved 14–22.10 (HPe) och 12 ex Karsholm i nordost 31.10 (HPe).

1995

Totalt 15 observationer av tundrasädgås A. f. rossicus har rapporterats: 6 ex Ilstorp 6.1 (SHo m.fl.), 1 ex Slevre, Staffanstorp 19.2 (OEm, MBi), 5 ex Torreberga 4.3 (OEm), 2 ex Ingelstorps ängar 2.4 (JLz, OEm m.fl.), 6 ex Krageholmssjön 19.9 (HPe), 1 ex Stora Hammar 14.10 (HPe), 4 ex Bara 17.10 (HPe), 5 ex Högestad 18.10 (HPe), 4 ex Charlottenlund 18.10 (HPe), 75 ex Holmabacken 18.10 (HPe), 2 ex Harlösa 19.10 (HPe), 1 ex Petersborg 20.10 (HPe), 24 ex inre Foteviken 21.10 (HPe), 2 ex Näsholmarna 21.10 (HPe) och 6 ex Charlottenlund 29.10 (HPe).

En tillbakablick i rapportarkivet ger att inga tundrasädgäss rapporterades under åren 1975–1983. Från perioden 1984–1994 finns totalt 34 fynd med årstotalerna varierande från noll fynd (1985,1988,1989) upp till 8 fynd (1994). Årets 15 fynd är därmed den högsta summan som hittills noterats. Troligen är det väl så att rasen förekommer regelbundet om än sparsamt i landskapet och att antalet rapporter främst beror på huruvida ornitologer bemödar sig att separera de två raserna.

Antalet rapporterade fåglar per fynd har i regel varit lågt (1–41 ex) men några fynd av större antal finns. T.ex. angavs många av 2000 sädgäss vid Charlottenlund 17.10 1992 vara tundrasädgäss och en flock på 3600 ex vid Tågra 14.11 1987 var en blandning av fabalis och rossicus. I tabell 3 redovisas månadsfördelningen av antalet fynd i Skåne t.o.m. 1995. Som synes har flest fynd gjorts i oktober och november även om spridningen är relativt stor med fynd under hela den ”normala” sädgåstiden.

1994

Totalt 8 observationer avseende den småväxta tundrasädgåsen har inkommit; nämnas kan minst 41 ex Ilstorp 21.1 (AJö), 2 troligen rossicus oststräckande vid Kåseberga 21.5 (HLa, MBi, OEm) vilka även blev vårens senaste sädgäss, samt minst 10 ex Ilstorp 28.10 (NK).

1993

I en flock om 150 individer söder om Tågra bedömdes cirka 20 ex tillhöra tundrarasen A.f. rossicus 18.2 (UU). Ett flertal observationer avseende tundrasädgäss gjordes under hösten: minst 41 ex med bläsgäss, Benestad 3.10 (AJö), 3–4 ex Näsbyholm 16.10 (MU, KeSv), 1 ex Barsebäck 27.11 (ONi) och 1 ex Ilstorp 18.12 (NK). Rasen ingår sparsamt i de säd– och bläsgåsflockar som rastar i landskapet, främst i oktober.

1992

Individer av tundrasädgås A f.rossicus har förutom vårfyndet rapporterats med 5 ex Odemarksgården, Tomelilla 22.10 (GLj), 1 ex Barsebäck 1.11 (JHa), 1 ex Trolle-Ljungby gods 5.11 (HPe) och minst 5 ex Lottentorp 18.11 (HPe) samt 6 ex Ilstorp 21.1 (MiJo, OEm). I en flock om 2000 sädgäss vid Charlottenlund 17.10 (HPe) angavs många vara tundrasädgäss.

1991

Enstaka rapporter om tundrasädgås (A. f. rossicus) har inkommit: 1 ex nordväst Vombsjön 31.1 (NK), 3 ex Näsbyholm 3.3 (NK) och minst 10 ex Vombs ängar 1.11 (OEm).

1990

Flera rapporter avseende den östliga tundrasädgåsen inkom även: 1 ex Klosterviken 20.3 (HPe), 10 ex Ellestadssjön 29.9 (HPe), möjligen samma 10 ex Tågra 7.10 (NK) och 3 ex Börringe samma dag (NK). De flesta observationerna av denna ras görs under höststräcket, främst i oktober medan marsfynd är klart ovanliga. (Se vidare Anser 29: 237–244).