Nilgås

2023

Året inleddes ovanligt nog med ett januarifynd då 2 ex fanns kring Foteviken 20–30.1 (Björn Malmhagen m.fl.). I april sågs nilgås på sju olika lokaler 14–26.4. Antalet inblandade individer är svårt att utröna, men gissningsvis rör rapporterna fyra ex (två avlivades inom ramen för Naturvårdsverkets arbete med att bekämpa invasiva arter). Därefter dröjde det till juni innan några nilgäss sågs igen, då sannolikt minst tre individer. Förutom att en av junifåglarna också sågs 1.7 så dröjde det tills andra halvan av augusti innan två ytterligare fynd gjordes (möjligen samma fågel). Uppskattnings sågs tio individer under året (januari 2, april 4, juni 3, augusti 1).

2022

Det låga antalet nilgäss håller i sig, och kanske var det inte mer än fyra fåglar som ligger bakom årets skörd. Fynden var följande: 3 ex Håslövs ängar 15.3 (Hans Cronert m.fl.), 3 ex Häljaröds hamn 27.3 (Henrik Johansson), 1 ex Sandön 10.5 (Henrik Johansson) och 24.5 (Olof Strand), 1 ex. Svalöv 26.5 (Stig Larsson, Peter Lindmark m.fl.) och 3 ex. Äspet 25.6 (Ramona Wennerberg).

2021

Återigen en låg siffra med blott fyra fynd av totalt sex individer: 1 ex Västra Nöbbelöv 29.4–4.5 (Gustav Tallroth m.fl.), 1 ex Isternäset 18–20.5 (Jan Linder m.fl.), 2 ex Stureholms våtmark 20–21.5 (Henrik Ehrenberg m.fl.) och 2 str NO Löddesnäs 3.6 (Lars Nilsson). Fågeln vid Västra Nöbbelöv fälldes den 4.5 inom ramen för den skyddsjakt som bedrivs sedan 2019 (se FiSk 2019). De senaste årens siffror är fjärran rekordnoteringarna från åren kring 2007 då åtminstone tjugotalet fåglar sågs varje år.

2020

Följande rapporter föreligger: 1 ex Isternäset 23.2–3.3 (Jenny Eliasson, Christer Neideman m.fl.), 3 ex Torupa flo, Ravlunda 14–16.3 (Sven Johansson, Lars Edman m.fl.), 3 ex Vik 17.3 (Sven Johansson), 1 ex Vik 19.3 (P-A. Åhlén), 1 par Rosendals våtmark 23.3 (Olof Strand), 2 förbifl Linero, Lund 25.3 (Martin Gierow), 1 str V Ribersborg–Ön, Limhamn 1.4 (Göran Hausenkamp, Per-Magnus Åhrén m.fl.), 1 ex Visseltofta 6.4 (Anne-Grete Ditlevsen), 1 str S Domsten 10.4 (Thomas Svanberg m.fl.), 1 ex Marsvinsholms ängar 17–18.4 (Thomas Nilsson m.fl.), 1 ex Tyringe 5.5 (gnm Olof Strand), 1 str V Kungsmarken, Lund 9.5 (Petter Olsson), 2 str V Nybroåns mynning, Ystad 15.5 (Thomas Nilsson) samt – årets enda höstfynd – 1 förbifl Källesjö, Ystad 9.10 (Leif Karlsson).

Även om det som alltid är svårt att avgöra hur många olika individer som är inblandade så ligger årets antal klart över de senaste årens låga antal. Totalt kan det ha rört sig om hela 17 individer varav de flesta noterades under tidig vår. Månadsfördelningen var som följer: februari (1), mars (7), april (4), maj (4) och oktober (1). Inom ramen för den skyddsjakt som bedrivs sedan 2019 så fälldes en individ i Skåne under året (Vik 19.3). Möjligen kan den milda vintern 2019–2020 haft en påverkan på uppträdandet.

2019

Från våren föreligger en handfull rapporter som troligen rör en och samma fågel. Första rapporten kom från Rönnen 22.3 (Kaj Möller, Liselotte Andersson, Dan Persson m.fl.) och följdes av rapporter från Hasslarps dammar 23–26.3 (Stefan Siwersson, Mats Nymberg m.fl.) samt Rosendals våtmark 24.3 (Thomas Svanberg). Då Naturvårdsverket, i enlighet med EU-förordning 1143/2014, tagit beslut om skyddsjakt på arten (Naturvårdsverket 2019) avlivades fågeln 26.3 av personal från projektet Invasiva Arter, Svenska Jägareförbundet. Efter dessa rapporter från nordvästskåne dröjde det några dagar innan en fågel sågs vid Örtofta sockerbruksdammar 29–31.3 (Jonas Nilsson, Tomas Flyman m.fl.). Denna fågel sköts inte vid detta tillfälle. På hösten upptäcktes en fågel vid Vemmerlövs mosse 28.11 (John Kvarnbäck). Fågeln uppehöll sig strax därefter vid Skillinge 30.11–5.12 (Bengt Andersson, Malin Löwengren m.fl.). Fågeln avlivades 5.12. Totalt avlivades sex nilgäss i Sverige under 2019. Förutom de två skånska handlar det om följande fall: Vingåker, Srm (23.3), Hjälstaviken, Upl (24.3), Lysekil, Boh (3.4) samt Getterön, Hl (24.6).

Sammantaget bjöd alltså året på endast tre fynd av två eller tre individer. Detta är den lägsta årssumman sedan 2002, och fjärran antalen från rekordåren. Totalt sköts sex individer i Sverige inom ramen för projektet Invasiva Arter (Per-Arne Åhlén, muntligen). Läget i övriga Europa är lite oklart, men några rapporter om minskning har vi inte lyckats hitta och det är inte lätt att hitta aktuella populationsuppskattningar. I EU-material framtaget av IUCN (International Union for Conservation of Nature) menar man i stället att arten fortsätter att öka i Europa, trots omfattande jakt (Strubbe 2017). För tiotalet år sedan uppskattades populationen i nordvästeuropa till över 26 000 par (Gyimesi & Lensink 2012), men beståndet lär vara klart större nu. I Tyskland har antalet skjutna fåglar ökat stadigt och överskrider nu 20 000 fåglar per år (Deutscher Jagdverband 2020). De tyska jägarna menar sig göra en insats för att hålla denna invasiva art tillbaka, medan det tyska naturskyddsförbundet menar att jakten inte påverkar populationen nämnvärt, att den långa jaktsäsongen har baksidor, och att nilgåsen i sig inte utgör något större problem för andra arter (NABU 2020). Det råder alltså delade meningar om huruvida nilgåsen utgör ett problem eller ej. EU, å sin sida, verkar hur som helst ha som mål att förhindra att nya populationer byggs upp (Strubbe 2017). Det är mot den bakgrunden som det svenska beslutet om skyddsjakt ska ses. Det är också värt att notera att det nu är förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera, använda och hålla levande exemplar av dessa arter. Vad gäller de redan etablerade populationerna i Nederländerna, Tyskland, Belgien, Storbritannien och Danmark verkar EU åtminstone ha för avsikt att se till att hålla populationerna på rimliga nivåer, och menar att det finns indikationer på att jakt är en del av detta arbete. I Danmark häckar åtskilliga tiotals par nilgäss, och ansamlingar på över 100 ex kan ses (högsta siffran i DOF-basen för 2019 rör 138 ex 1.10 (Gerda Blad)). Några ansatser till utrotning görs dock inte ännu. I Sverige – om man förlitar sig på Artportalen – har arten lyckats med häckning blott tre gånger. Alla dessa häckningar skedde i Skåne och ägde rum som följer: Hasslarp 2004, Bessinge 2006 samt sannolikt inte alltför långt från Krankesjön 2008. Troligen är kalla vintrar en av orsakerna till att nilgåsens expansion norrut inte tagit fart, men med de allt mildare vintrarna kan detta förändras. En sådan trend rapporteras redan från Storbritannien (Brown 2015).

2018

1 ex Trolle-Ljungby 4–6.1 (Björn Svärd m.fl.), 1 ex Mälarhusen 5.4 (Hampus Lejon), 4 ex Örtofta 28.4 (Klas Karlsson m.fl.), 1 ex Flodahusdammen, Ravlunda skjutfält 4.5 (Lennart Jeppsson m.fl.), 1 ex str NO Gröthögarna 20.5 (Henrik Johansson, Mårten Müller), 1 ex Habo ljung 27.5–1.6 (Ingemar Andell m.fl.), 1 ex Nöbbelövs mosse, Lund 26.6–7.7 (Christer Nilsson, Cecilia Nilsson, Hans-Åke Gustavsson m.fl.), 1 ex Nabben, Falsterbonäset 2.9 (Edvin Klein, Harald Ris m.fl.) och 1 ex Inre Foteviken 13.9 (Björn Johansson, Björn Erixon, Jan Karlsson m.fl.).

En rimlig bedömning är att det rör sig om åtta fynd av elva ex. Siffran är i linje med antalen de senaste fem åren, men fortfarande klart lägre än toppåren dessförinnan.

2017

1 ex Perslundsdammen 11–12.3 (Ronny Svensson m.fl.), 1 str S Lomma norra 3.4 (Per Olof Lippe), 1 ex Glimminge, Båstad 16.4 (Göran Ericson m.fl.), 1 ex Näsbyholmssjön 25.4 (Mats Cornmark m.fl.), 2 ex Löddesnäs 9–19.5 (Lars Nilsson m.fl.), 2 ex Höja Boställes Våtmark 16.5 (Lars Hallbeck, Anders Linus Larsson m.fl.), 1 ex Rögle Dammar 5–6.6 (Björn Aldén, Håkan Johansson m.fl.), 1 ex Börringe mad 17.6 (Richard Ek m.fl.), 1 ex Rönnen 21–30.8 (Nick Gräntz m.fl.), 1 ex Hörte hamn 31.8 (Herbert Baumann m.fl.), 1 ex Näsbyholmssjön 3.10 (Richard Bergendahl), 1 ex Långören, Höganäs 17.10 (Leif Klinteroth), 1 ex Rönnen 18.10 (Nick Gräntz m.fl.), 1 ex Näsbyholmssjön 30.10 (Richard Bergendahl), 1 ex Brandsvig 6.11 (Liselotte Andersson m.fl.), 1 ex Skönadal, Svarte 1–4.12 (Nils Söderbom m.fl.) och 1 str V Hamnen, Kåseberga 5.12 (Sven Splittorff).

Under året finns rapporter från fjorton platser i västra och södra Skåne. Som vanligt svårt att avgöra antalet inblandade fåglar, men uppskattningsvis elva fynd av tolv ex. Många rapporter rör flyktiga observationer av enstaka individer, så det kan röra sig om betydligt färre individer. Observationerna av denna invasiva art fortsätter alltså att vara klart färre än för tio år sedan då arten nådde en toppnotering 2007 med uppskattade över 50 individer i Skåne.

2016

Årets fynd utgjordes av 3 ex Torupa flo, Ravlunda 2–7.5 (Bengt Andersson m.fl.) och senare 1 ex på samma plats 21–22.5 (Richard Ek m.fl.), 1 ex Fiskarehusdammen, Fulltofta 25.5 (Lars Lundquist m.fl.) samt 1 ex str N Kullens fyr 28.5 (Karl G Nilsson). En rimlig, om än kanske något generös, bedömning är att året bjöd på tre fynd av fem individer. Nilgåsens dalande trend håller i sig.

2015

1 ex Borrebacke – Bunkeflo – Tygelsjö – Gessie 2.1–29.3 (Joakim Hagström, Roy Blad m.fl.), 1 ex Brogårda våtmark, Bjuv 28.3 (Arne Svensson m.fl.), 1 ex Revet, Simrishamn 3.4 (Tomas Svensson m.fl.), 1 str V Kåseberga 3.4 (Sven Splittorff m.fl.), 2 ex Araslövssjön – Torsebro 21.4–1.5 (Anders Johansson m.fl.), 1 ex Vellinge ängar 27.4 (Mattias Ullman) samt 1 ex Äspet 7.6 (Håkan Wittzell, Ola Bondesson).

Som alltid är det svårt att avgöra antalet inblandade fåglar, men det rör sig om sju fynd av som mest åtta individer.  En fågel övervintrade i sydvästra Skåne och som för flera andra år anas ett inflöde i mars–april. Antalet individer är detsamma som för 2014, och fortsätter vara klart lägre än toppåren i början av 2000-talet.

2014

1 ex Wrams ängar, Bjuv 9.1 (Lars Karlsson), 1 ex Hasslarps dammar 3.4 (Ronny Svensson, Göran Lenz), 1 ex Äspet, Åhus 16.5 (Jan Wernerman), 1 ad str S Kullens fyr 27.5 (Henrik Ehrenberg), 1 ex Kropps våtmark, Helsingborg 5–6.7 och 19.7 (Håkan Johansson, Ragnar Hall m.fl.), 1 ex Saxåns mynning, Lundåkrabukten 13.7 (Peder Weibull m.fl.), 1 ex Tygelsjö ängar 16–17.8 (Christel Stenberg m.fl.), 1 ex Foteviken 29–30.8 (Lars Lundquist, Flemming Sörensen m.fl.), 1 ad Knösen, Falsterbonäset 7–8.9 (Hans-Åke Gustavsson m.fl.), 1 ex Spillepeng – Lomma 15–26.9 och 11–12.10 (Kenneth Bengtsson, Per Olof Lippe m.fl.), 1 ex Foteviken – Höllviken 7–17.12 (Nils Andersson, Annika Andersson m.fl.) och 1 ex Tygelsjö ängar 27–29.12 (Anders Laurin m.fl.).

Det är svårt att säkert avgöra antalet inblandade individer men en sammanslagning av tids- och rumsmässigt närliggande fynd ger åtta fynd av 8 ex under året med en tydlig västlig tyngdpunkt där alla fynd utom ett är från Skånes västkust. Efter frammarschen i början av 2000-talet var snart flera tiotals nilgäss en normal årssumma. Från och med 2012 är dock siffrorna betydligt lägre, och årets 8 ex är på samma nivå som 2012 och 2013. Minskningen skulle kunna vara knuten till intensifierad skyddsjakt i Västeuropa (Deutscher Jagdschutzverband 2013).

2013

1 ex Rönnen och N Häljaröd 10.2 resp. 14.2 (Peter Franzén, Leif Klinteroth, Petter Haldén m.fl.), 1 str N Klagshamn 27.4 (Anders Björkman), 1 str SV Kannikdammen 11.5 (Ingemar Andell), 1 ex Toarp, Tomelilla 15.5 (Bengt Andersson), 7 ex Havgårdssjön 17.11 (Arne Elasson) och 2 ex Eskilstorps holmar 12.12 (Mattias Ullman).

Detta ger 6 fynd av totalt 13 ex under året. Siffran ligger i nivå med förra årets och är relativt låg om den sätts in i ett kortare perspektiv.

2012

1 par Ask våtmark 23–26.4 (Magnus Svensson, Örjan Righard, David Olausson m.fl.), 1 ex Halmstadby, Tågarp 25.4 (David Olausson), 6 ex Isternäset 29.4 (Christer Neideman, Anders Larsson, Jan Linder m.fl.), 2 str N Segeltorpsstrand 1.5 (Martin Gierow), 1 ex Vombsjöns västra ängar 8.5 (Per Rydberg), 1 ex Löddesnäs 22.5 (Lars Nilsson, Kristian Ståhl m.fl.) och 1 ex Björkelundadammen 28.12 (Ragnar Alm, Lotta Strand, Anders Jönsson m.fl.).

De sju fynden av totalt 14 ex är märkbart färre än tidigare år – kanske börjar samhällets negativa attityd mot arten visa sig i statistiken. Flocken på Isternäset är ovanligt stor, annars är uppträdandet normalt med en stor spridning såväl geografiskt som i tid. Till skillnad från tidigare år finns inga fynd som pekar på att häckning har genomförts, även om ett par stannade till kortvarigt på en lämplig lokal.

2011

Året blev individrikt med en beräknad totalsumma på 40 ex, väl spridda över landskapet. Ingen häckning konstaterades, men nilgäss fanns på flera håll i Skåne under häckningstid. Fynden fördelades månadsmässigt på januari (2), februari (1), mars (1), april (3), maj (8), juni (3), juli (2), augusti (4), september (1), november (1) och december (1). I vanlig ordning fanns en långstannare i Höör, där den gladde skådarna åtminstone 21.1–19.2 (Margareta Rosvall, Lars Lundquist m.fl.). Annars var det främst en höstflock i sydväst som drog uppmärksamheten till sig. Det började med 8 1k Sibbarp, Malmö 19–21.7 (Patrick Lindgren, Stefan Cherrug m.fl.) och flocken eller delar av den sågs sedan på flera lokaler mellan Lomma och Trelleborg innan till slut 5 ex sträckte ut på Nabben, Falsterbonäset 25.9 (Hans-Åke Gustavsson, Björn Malmhagen m.fl.).

Trenden har de senaste åren varit vikande och det är svårt att se någon klar orsak till varför årets summa är så pass hög. Givetvis spelar den stora ungfågelflocken in, men samtidigt saknar Skåne konstaterade häckningar under året.

2010

17 fynd av 21 ex under året fördelade på januari (4), mars (7), april (4), maj (4) och juli (2). Ingen häckning konstaterades och endast en riktig långstannare sågs: den gamla kändisen höll sig kvar i Höörområdet och observerades på en rad lokaler under året (Torbjörn Tyler, Olof Jönsson, Håkan Rune m.fl.). Trenden vek ytterligare något jämfört med tidigare år.

2009

Totalt uppskattas 20 fynd av 24 ex ha gjorts i landskapet, varav åtminstone 2 par på lämpliga lokaler under häckningstid – ett av dessa turnerade mellan flera våtmarker i centrala Skåne i maj och juni. Årets 24 ex innebär en liten minskning jämfört med föregående år.

Fynden har en något märklig fördelning mellan vår/försommar och vinter: februari 1, april 1, maj 11, juni 4 och december 3. Även tidigare år har höstfynden varit rätt få, något som skulle kunna tyda på att de svenska nilgässen lämnar landet redan under sommaren – om inte majoriteten helt enkelt är vårvagranter från de västeuropeiska populationerna som är på besök här.

Ingen häckning konstaterades under året.

2008

Månadsvis fördelning av fynden blev jan (5), feb (1), mars (1), apr (3), maj (2), aug (1), okt (1), nov (2), dec (2).

Under året rapporterades en häckning med 7 pull Krankesjön 24.8 (Jan Dunfjäll).

I förra årets rapport förutspåddes nya rekord framöver, en förhoppning/farhåga som direkt kom på skam. Uppskattningsvis 18 fynd av 26 ex rapporterades under 2008, vilket innebär en halvering av numerären från föregående år. Någonting verkar ha hänt, om det är bestående återstår att se. 

2007

Ett mycket svåruppskattat antal landar på i ordningen 50 fynd av 58 ex under året, fördelade månadsvis enligt följande: jan (2), feb (1), mars (11), apr (8), maj (17), juni (5), juli (2), sep (1), okt (2), nov (1). Två sträckare i sydost under våren är nytt säsongsbästa. Med artens fyndutveckling bör det rekordet kunna slås inom kort. Inga häckningar rapporterades under året.

Antalet fynd ökar stadigt, vilket är vad man kan vänta sig med en art som har visat sig så bra på att anpassa sig till nya utbredningsområden långt från Afrika, varifrån den ursprungligen hämtades för inplantering i Europa.

2006

Årets fynd av max 30 ex fördelade sig enligt följande: jan (2), feb (2), mars (2), apr (8), maj (8), juni (1), aug (1), sept (5), okt (3), dec (1). En lyckad häckning konstaterades med 1 par + 7 juv Bessinge, Långaröd 22.4–16.8 (Paul Eric Jönsson m.fl.).

Vid häckningsplatsen i Bessinge observerades fåglar även förra året. Det var den andra konstaterade häckningen i Skåne. I övrigt påminde fyndbilden om 2005 med spridda fynd lite varstans i landskapet men med en viss dominans till västra Skåne.

2005

Årets fynd kan indelas i tre olika delområden för uppträdandet:

Sydvästra Skåne: 2 ex Barsebäcks mosse 10.4 (Mikael Arinder), 6 ex str O Löddesnäs 15.4 (Lars Nilsson, Mats Grahn), 1 ex Klosterviken, Börringesjön 17.4 (Anders Kling), 1 ex Kannikdammen 29.4, 8.6 och 24.9-2.11 (Lars Nilsson, Mattias Ullman m.fl.), 1 ex Bakdjupet, Skanör 13.5 (Sophie Ehnbom), 1 ex Spillepeng 14.5 och 15.6 (Thomas Lindblad, Lars Nilsson, Kenneth Bengtsson), 1 ex Swedechrome, Malmö hamn 14.5 (Tomas Svensson, Stefan Cherrug m.fl.), 1 ex Ängstorpsdammen, Revingefältet 17.5 (Thomas Olsson) och 2 ex Snogeröd 19.12 (Robert Schmidt).

Nordvästra Skåne: max 3 ex Hasslarps dammar 27.3-6.6 (Anders Dahl, Aron Andersson), max 8 ex Brogårda våtmark, Bjuv 28.3-17.4 (Ulf Ståhle, Anders Kjellsson m.fl.), 2 ex Bjuvs våtmark 19.4 (Alf Petersson), 1 ex Bulls måse, Svalövs k:n 24.4 (Thomas Arnström, Lotta Lundberg), 1 ex Sandön 4.5 (Mats Rellmar, Lars Helgesson), 1 ex Farhult 3.5 (Oskar Lindberg), 1 par Hyllinge, Åstorp 1.6-22.6 (Daniel Hill), 1 ex Glimminge plantering 10.6 (Thomas Wallin, Leif Dehlin m.fl.), 2 ex Helsingborg 13.6-22.6 (Lars-Erik Jönsson, Patrik Wantzin) och 1 ex Brogårda våtmark, Bjuv 4.7-11.7 (Hans Bohlin).

Östra Skåne: 2 ex Vitaby 26.3 (Anders Lindström, Lisa Labbé), 1 ex Almarkaröd, Hörby 3.4 och max 3 ex samma lokal 5.5-22.5 (Mattias Persson, Karin Svensson), 1 ex Torupa flo 14.4 och 25.5-5.6 (Lars Edman, Agne Paulsson m.fl.), 1 par Bessinge, Långaröd 7.5 (Paul Eric Jönsson), 1 ex Ingelstorps ängar 29.4-3.5 (Nils Kjellén, Sven Splittorff m.fl.), 1 ex Nosaby, Kristianstad 14.11-27.11 (Evert Valfridsson, Ulf Jungbeck) och samma fågel med två tama nilgäss i Tivoliparken, Kristianstad 26.12-31.12 (Olof Jönsson, Roine Strandberg).

Totalt 32 fynd av ett mycket svåruppskattat antal individer. Om vi antar att observationerna vid Lund, Lomma, Malmö och Skanör rör samma fågel, stannar antalet på 10 ex i sydväst. Om vi antar att de åtta fåglarna från Brogårda är inblandade i samtliga observationer kring Bjuv och Helsingborg stannar antalet på 11 ex i nordväst. Svalövsfågeln antas vara identisk med den kringströvande fågeln i sydväst, vilket ger sammanlagt 20 ex för båda områdena. Samtliga obervationer i östra Skåne kan faktiskt röra individerna från Hörby. Men om vi antar att ströfynden i sydost och nordost rör andra fåglar och att Hörby- och Vitemölla-observationerna rör olika individer, stannar antalet på 7 ex för östra Skåne och totalt 27 ex i hela landskapet under året. En stabil ökning har skett under de tre senaste åren och vi kan nog förvänta oss att denna fortsätter.

2004

(27:8) I Nordvästskåne genomfördes under året den första omdiskuterade nilgåshäckningen i Sverige. Det började med observationer av 1 ex Bjuvs våtmark 4.4 och 14.4 (Mats Rellmar, Patrik Söderberg, Mats Peterz m.fl.) och 1 ex Hasslarps dammar 14.4 (Patrik Söderberg, Lars Helgesson, Lennart Eriksson). Troligen var det dessa 2 ex, hane och hona, som hittade varandra, blev ett par och sågs vid Bjuvs våtmark, Bjuvs reningsverk och Brogårda våtmark 15–19.4 (Mattias Olsson, Anders Jönsson, Bengt Randholm m.fl.). Parning kunde noteras 17.4 och 19.4, men sedan var paret spårlöst försvunnet fram till 16.7, då det sågs flygande över Hasslarps dammar (Mats Rellmar, Mårten Müller). Den 9.8 sågs fåglarna ånyo på samma lokal (Mats Rellmar), varefter de försvann igen. Den 4.9 upptäcktes så 8 1k–fåglar i dammarna (Henrik Ehrenberg). Familjen sågs på lokalen t.o.m. den 9.9 (Christer Strid, Anders Eriksson, Thomas Svanberg m.fl.), och försvann sedan för gott. Märkligt nog gjordes inga observationer av nilgås under hösten någonstans i Sverige, vilket indikerat att fåglarna lämnade landet.

Övriga observationer under året var 1 ex str Landskrona stad 7.4 (Peder Weibull), 1 ad Löddeköpinge kyrka 11.4 (Bo–Göran Bengtsson m.fl.), 2 ex Silvåkratornet, Krankesjön 24.4 (Niklas Holmqvist, Stefan Magnusson, Bertil Sanner m.fl.), 1 ex Gårdstånga kyrka 29.4, 2 ex Östraby 18.5 (Mattias Persson), 1 ex Ängstorpsdammen 27.6–14.8 (Stefan Magnusson m.fl.) och 1 ex Utvälinge 18.12 (Rolf Helmersson). 1k–fåglarna oräknade bör minst 8 ex vara inblandade.

Artens explosionsartade ökning i landskapet fortsätter alltså, och en etablering kommer med största sannolikhet ske under de närmaste åren. Hur den ska hanteras är i skrivande stund ett hett debattämne bland skånska fågelskådare.

2003: I ”Fåglar i Skåne 2003” anges fel period för fyndet av en nilgås vid Rönnen, Sandön och intilliggande lokaler under hösten. Fågeln sågs under nästan två månader, 8.8–2.10. 1 ex vid Lunds Reningsverk 3.5 (Arne Holgersson) höjer årets rekordsumma till 14 individer.

2003

(13:13) På årets första dag noterades 2 ex vid Klagshamns udde (Ragnar Alm, Jesper Segergren m fl), och troligen var det samma 2 fåglar som sågs vid Flyinge kungsgård 3.1 (rapporterat till SkOF). 1 ex rastade i Hammarsjön 30.3 (Roine Strandberg, Tommy Holmgren m fl), och 1 ex sågs vid Torupa flo 11–12.5 (Stellan Amzoll). Under sommaren noterades 1 ex Stoby våtmark 4–5.6 (Anders Larsson, Olof Jönsson, Mikael Svensson m fl), 1 ex Norra Skrävlinge, Teckomatorp 17.6 (Peder Weibull, Mattias Olsson, Lars–Erik Jönsson m fl) och 1 ex Borgeby reningsverk 24.6 (Henrik Hallqvist, Per Olof Lippe, Sara Henningsson). Under hösten höll 1 individ till på Sandön och intilliggande lokaler i Skälderviken 7–20.9 (Harald Persson, Michael Tholin, Christer Strid m fl),och hela 5 ex str Sandhammaren 25.10 (Ola Bondesson). Det sistnämnda fyndet utgör den största flocken som har anträffats i Skåne. Runt 13 ex totalt innebär en tangering av den tidigare totalsumman, och att fjolårets rekord på 9 fåglar inte blev långvarigt.

2002: 1 ex Vombsjön 21.6 (David Erterius) höjer årssumman till 9 ex.

Malmö, Lomma, Barsebäckshamn och Hittarp/ Domsten. Här är jämförelser dock vanskliga då ingen permanent bevakare funnits på någon lokal. För höststräcket i Falsterbo görs jämförelser med de två senaste säsongerna eftersom Nils Kjellén nu räknat det totala sträcket under tre säsonger där, med medhjälparna Ola Elleström (2001), David Erterius (2002) och Lars Nilsson (2003). Naturligtvis finns det många fler sträckräknare som slitit ont på lokalerna längs kusterna och dessa tackas alla för sina bidrag! Se även artikel i Anser nr 3/03, sid 153–167, och Falsterborapporten i denna årsbok (sid 9–44)!

2002

(4:8) Denna delvis förvildade parkrymling fortsätter att öka i landskapet. 8 ex, med viss risk för dubbelräkning, innebär den överlägset högsta årssumman hittills. 2 ex Farhult 28.4 (Rolf Helmersson) inledde året. Därefter följde 1 ex Björkelundadammen 21–25.5 (Calle Ryberg, Anders Jönsson m fl), 1 ex str mot S med grågäss Nabben 6.7 (David Erterius, Jesper Segergren, Alexander Hellquist), 2 ex, 1 ad och 1 juv, str mot NO Lomma Södra 2.11 (Lars Nilsson) och senare samma dag vid Skegglinge, N Gårdstånga (Klas Rådberg), samt slutligen 2 ad Skatteberga 31.12 (Bertil Svensson, Ingrid Elm, Daniel Melchert).

Novemberfyndet kan sättas i samband med rymningar från danska fågelparker i oktober. Eftersom arten är lättbestämd, och antagligen kommer fortsätta att öka, har Rrk beslutat att från och med år 2003 ej längre kräva rapportering på blankett.

2001

(2, 2) 2 ex rastade vid Kannikdammen 12.5 (Anders Jönsson m fl).

2000

(2:1) 1 adult rastade vid Sillesjödammarna 4.7 (Kerstin Svalin m fl). Andra året i rad med besök från mörkaste Nederländerna.

1999

1 ex Lindved, Börringe 11.3 (Martin Green) och 1 ex Sandön 20.12 (Bert Persson, Henrik Johansson m fl). Frihäckande populationer finns i England och Holland. Det får anses troligt att enstaka kringströvande fåglar från dessa populationer kan förekomma i södra Sverige.

1993

I Ellestadsjön iakttogs 1 ex 20.5 och 5.6 (SLn). Med all sannolikhet rör det sig om en parkrymling eller en kringströvande individ från den friflygande population som finns i England.