Ejder

2017

Återigen ett år med magert sträck, väl i linje med den i ett modernt perspektiv dalande trenden för ejdern. Vårsträcket i sydost landade på 298 688 ex, vilket ligger nära fjolårets 279 442 ex och därmed andra året i rad med en summa under 300 000 ex. Bästa dag inföll i slutet av mars med 36 530 str Kåseberga 31.3 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist, Nils Kjellén). I Öresund räknades totalt 26 639 str under våren, vilket tillsammans med förra årets 20 446 str är de två enda siffrorna under 30 000 ex sedan sammanräkningarna inleddes 1997. Bästa dagen bjöd på 2 900 str vid Barsebäckshamn 1.4 (Per Lagerås), en siffra som är ungefär en faktor tio lägre än en typisk bästadag för tjugo år sedan (dagsrekordet för Öresund är faktiskt hela 67 800 str 12.4 1986). Även höststräcket blev individfattigt. I sydost inräknades totalt endast 161 040 ex, med mediokra 14 539 str Sandhammaren 19.10 (Lars Leonardson, Gert Ljungqvist) som högsta dagsnotering. Falsterbo kan för ovanlighetens skull stoltsera med ett högre dagsbästa än Sydostskåne i och med att 20 200 str passerade Nabben 22.10 (Nils Kjellén, Ola Elleström).

2016

Ejdersträcket fortsätter att avta, och årets vårsumma på 279 442 ex för sydostskåne är för första gången på mycket länge under 300 000 ex. Sedan 2002 har Sven Splittorff i princip dagligen bevakat sträcket i Kåseberga, och siffrorna uppvisar en tydligt negativ trend: från att ha börjat kring 500 000 ex är vi nu nere i hälften. En liknande trend, dock till synes än mer dramatisk, ser vi för sträcket genom Öresund. Under 2016 räknades totalt endast 20 446 ex, vilket är första gången siffran understiger 30 000 ex i den serie av sammanräkningar som kontinuerligt finns sedan 1997. Högsta dagssiffran blev låga 2 435 str Domsten 2.4 (Klas Rosenkvist, Mårten Müller m.fl.). Notera att räkningarna som nämns ovan inte är standardiserade, och att inga kompensationer för observationstimmar, eller dylikt, har gjorts här. Högsta dagsumman under våren blev 26 770 str Tygeåns mynning, Hagestads naturreservat 27.3 (Magnus Ullman), även det en notering som är klart lägre än vad vi är vana vid från åtminstone de senaste 30 åren. Den mer variabla (väderberoende) höstsumman landade på mediokra 243 425 ex, med 36 146 str Sandhammaren 3.10 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist) som högsta dagsnotering.

2015

Vårsträcket av ejder hamnade i nivå med de senaste åren, men fortsatt klart lägre än toppåren strax före sekelskiftet. I Öresund landade årets vårsumma på 34 136 ex, en summa som då kunde varit ett års bästa dagssumma. Under 2015 blev högstanoteringen istället 4500 str S Barsebäckshamn 28.3 (Karl-Anders Högberg m.fl.). I sydost räknades totalt 319 998 ex, med ett dagsbästa om 50 400 str O Kåseberga 23.3 (Tomas Svensson m.fl.). Bland andra fina dagar kan nämnas 32 950 str O Kåseberga 28.3 (Sven Splittorff m.fl.) samt 40 290 str NO Sandhammaren 29.3 (Ragnar Lagerkvist m.fl.). Den mer väderkänsliga höstsiffran, som alltså fluktuerar mer från år till år, landade i år på 235 817 ex, med högsta dagssumma 41 470 str S Simrishamn 6.10 (Thomas Svanberg m.fl.).

Största (till Artportalen rapporterade) rastande ansamling rör 2000 ex Hittarp 28.2 (Peter Svensson). Inom årets midvinterinventering (Nilsson & Haas 2015) räknades totalt 13 040 ex i Öresund (att jämföra med endast 25 ex på sträckan Falsterbo – Hanö).

Antalet häckande ejdrar i Östersjöområdet har, som många vet, minskat under senare år (Ekroos 2012, Ottvall 2012, Larsson 2015). I ett lite längre perspektiv är dock ejdern fortfarande mer talrik än under större delen av 1900-talet. Ejdern ökade kraftigt fram till ungefär 1990, varefter den gått tillbaka relativt kraftigt. Det finns många teorier kring denna tillbakagång och sannolikt spelar en lång rad olika faktorer in. På senare tid har röster höjts för att ejderns häckningsframgångar följt eutrofieringen av havet, och att tillbakagången beror på att man på senare år lyckats minska utsläppen av gödningsämnen och därmed minskat tillgången på blåmussla (Laursen 2014). Såtillvida skulle alltså minskning av ejdern kunna vara ett sundhetstecken. Andra forskare menar dock att detta inte är en fullgod förklaring eftersom alla delpopulationer inte följer samma mönster (Kilpi 2015, Larsson 2015). Kanske får vi acceptera att det inte är enklare än att faktorerna är många: allt från tiaminbrist, Östersjöns miljögifter, industriellt blåmusslefiske, ökad havsörns- och minkpredation, dalande blåmusslekvalitet och planktonförändringar p.g.a. havsvattenuppvärmning till minskande trutpopulationer (Ottvall 2012, Laursen 2014, Kilpi 2015, Larsson 2015, Kurvinen 2016). Klart är att mycket återstår att reda ut!

2014

Öresund passerades under våren av 52 400 sydsträckare, med 12 000 str Ven 30.3 (Petter Ohlsson) som högsta dagsnotering. Vårsträcket längs sydkusten låg i linje med de senaste åren. Totalt räknades 338 963 ex, och bästa dag blev mediokra 44 011 str Kåseberga 8.4 (Sven Splittorff). Höststräcket var individrikt, mycket tack vara det massiva sträcket 15.10 då hela 132 530 str räknades vid Sandhammaren (Olle Thyrestam, Sven Splittorff m.fl.). Samma dag slogs dagsrekord i Falsterbo då 72 030 str räknades från Nabben, Falsterbonäset (Nils Kjellén). Totalsumman för sydoststräcket landande på 396 754 ex vilket är en mycket hög notering. I Falsterbo hamnade summan långt över medel, och man var bara knappa 100 ifrån att slå säsongsrekordet om 167 435 ex från 1995.

2013

60 350 str Kåseberga 7.4 (Sven Splittorff, Hans Larsson m.fl.), 37 480 str Kåseberga 15.4 (Sven Splittorff, Nils Söderbom) och 49 610 str Kåseberga 17.4 (Sven Splittorff, Nils Kjellén). Datumen är överlag sena för samtliga stora vårdagar 2013, de två senare ligger en dryg vecka senare än vad man skulle kunna vänta sig – normalt sett är stordagarna över mellan 5 och 10 april.

I Öresund räknades totalt 41 747 str under våren med som mest 8 700 ex Lomma södra 7.4 (Kristian Ståhl).

Under hösten bjöd sträcket på en enda dag värd att nämna: 44 000 str Brantevik 12.10 (Anders Jönsson, Johan U. Andersson).

Ejdern verkar efter några års kräftgång ha stabiliserat sig på ungefär samma nivå under de gångna 3–4 åren.

2012

I Öresund räknades totalt 43 387 str 25.2–28.5, med en högsta dagssumma på 6200 str Barsebäck 27.3 (Karl-Anders Högberg). I sydöstra Skåne gjordes en rejäl uppryckning jämfört med förra året, till 372 319 ex totalt under vårsträcket. Den bästa dagssumman var 101 150 str O Kåseberga 6.4 (Peder Winding, Leo Rudberg m.fl.) följd av en avsevärt lägre siffra på 22 885 str O Kåseberga 28.3 (Sven Splittorff, Nils Söderbom). Siffran från 6.4 är den bästa sedan 1.4 2005, då 104 000 sträckande ejdrar räknades – de sexsiffriga dagarna infaller inte ofta numera. Flera av de riktigt stora ejderdagarna i Skåne har infallit sent under vårsträckperioden, efter att de stora massorna har legat och tvekat för att till slut välla fram när det väl blir tillräckligt bra väder. Ett varmluftsinflöde från syd/sydväst efter en längre period med kallt väder kan ge denna massiva ”proppen ur”-effekt, som är bland det mäktigaste man kan uppleva som fågelskådare i Skåne. Under hösten noterades en fin dagssumma: 45 330 str S Sandhammaren 24.9 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist).

2011

Vårsträcket i sydost blev individfattigare än föregående år med totalt 320 795 str 1.3–15.6 (Sven Splittorff, Magnus Ullman, Gert Ljungqvist m.fl.). De bästa dagarna var väl utspridda över de klassiska tre veckorna i slutet av mars till början av april och avsaknaden av riktigt bra dagar var slående: 24 825 str Kåseberga 21.3 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist m.fl.), 31 900 str Kåseberga 29.3 (Mattias Ullman, Hans Larsson) och 35 551 str Kåseberga, 4.4 (Sven Splittorff, Nils Kjellén) blev de tre högsta dagssummorna.

I Öresund bjöd våren på totalt 32 426 str 8.3–24.5 (Daniel Melchert, Thomas Svanberg, Lotta Strand m.fl.) med 3850 str Hittarp 10.4 (Thomas Svanberg, Mårten Müller) som bästa dagssumma. Även här var säsongssumman lägre än föregående år.

Sydoststräcket under hösten blev dåligt med en totalsumma på 159 534 ex 5.6–31.12 (Sven Splittorff, Magnus Ullman, Gert Ljungqvist m.fl.). Bästa dagen blev låga 11 892 ex Kåseberga 10.10 (Sven Splittorff), vilket tyder på ett utspritt sträck sett över säsongen. När det gäller höststräcket spelar det också in att bevakningen i Simrishamn med omnejd har blivit påtagligt mycket sämre de senare åren. Kåseberga och Hanöbukten i all ära, men de är under normala omständigheter inga områden som producerar riktigt fina ejdersiffror på höstarna. Simrishamn förlorade 2010 sin sträckräknarkur ”Holken” i en eldsvåda och någon ny har ännu inte kommit på plats.

2010

Totalt 397 746 ex sträckte i sydöstra Skåne under våren (Sven Splittorff, Nils Kjellén m.fl.). Siffran ligger i linje med de senaste åren och bästa dag blev 28.3 då 76 220 ex passerade Kåseberga; en bra dagssumma för senare år.

I Öresund sträckte 37 077 ex 2.3–10.5 (Thomas Svanberg, Lotta Strand m.fl.) där 6700 ex Barsebäck 29.3 (Anders Jönsson, Björn Löfman m.fl.) blev högsta dagssumma. Öresundssumman innebär en minskning jämfört med föregående år.

Höststräcket i sydost blev en dyster historia med låga 182 333 ex 14.6–30.11 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist m.fl.) och 33 620 ex Sandhammaren 28.9 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist) som bästa dagssiffra. Som jämförelse kan nämnas att höstsumman låg på en dryg tredjedel av säsongsrekordet.

Ejderns kräftgång fortsätter alltså. Återstår att se om det är bristen på vitamin B1 (tiamin) som gnager på bestånden.

Vårsiffrorna från Kåseberga antyder relativt stabila men låga antal medan höstsiffrorna fortsätter att vika. Mycket pekar på att allt färre skådare tar sig till sydost för att spana sjöfågel under höstarna. Att den så kallade Holken i Simrishamns hamn eldhärjades i mars 2010 berövade sträckfantasterna en nyckellokal för höststräcket – kanske finns helt enkelt förklaringen till de låga höstsummorna där.

2009

Vårsträckets 435 871 ex i sydost sätter punkt för ett decennium som har varit en miserabel period för vår talrikaste and. Tack vare jämn bevakning under vårarna är siffrorna så jämförbara som möjligt utan att komma från standardiserade räkningar. En rejäl svacka kan noteras för åren 2006–2008, förhoppningsvis är 2009 års siffra en fingervisning om en vändning uppåt, även om inte många andra tecken pekar ditåt.

Flera trevliga dagssummor bidrog till vårsumman, de bästa blev 35 600 ex str Kåseberga 27.3 (Mattias Ullman, Hampus Lejon, Hans Larsson m.fl.), 69 300 ex str Kåseberga 28.3 (Mattias Ullman, Sven Splittorff, Hampus Lejon m.fl.) och 47 400 ex str Sandhammaren 30.3 (Hampus Lejon, Aron Andersson, David Erterius). Den hårda koncentrationen kring månadsskiftet mars–april är mönstergill för arten.

I Öresund passerade 50 837 ex 10.3–9.5 (Hans Joelson, Kristian Ståhl, Erik Hirschfeld m.fl.). Bästa dagssumma blev 13 230 ex str SV Hittarps rev 31.3 2009 (Bengt Andersson m.fl.). Också Öresundssumman innebär en uppryckning från föregående år.

Hösten blev däremot sämre än föregående år med totalt 269 352 ex str i sydöstra Skåne. En fin dagssiffra, 70 200 ex str Brantevik 10.10 (Magnus Ullman) står för drygt en fjärdedel av hela höstsumman.

Förra året diskuterades näringsbrist som en orsak till artens tillbakagång. I år vet vi att brist på vitamin B1, tiamin, är en bov i dramat. Ejdern är en av de arter där forskare från Stockholms universitet har kunnat påvisa samband mellan vitaminbrist och dödliga tillstånd – andra inblandade fåglar är bland annat gråtrutar som har strukit med i stor utsträckning i den s.k. trutdöden. För ejdrarna innebär tiaminbristen att de lägger ägg men att dessa kläcks alldeles för tidigt eller inte alls. I Södermanland har man kunnat påvisa en kvot på en levande unge per 100 honor några dagar efter kläckningen. En hypotes är att övergödningen av Östersjön har drivit upp halterna av naturliga svavel- och kväveföreningar i havet till en nivå där de påverkar fåglarnas tiaminstatus, men mycket återstår att reda ut.

2008

Sträcksiffrorna ligger på ungefär samma nivå som föregående år, det vill säga en i ett längre perspektiv ganska låg nivå. Under våren sträckte 389 125 ex i sydöstra Skåne 19.2–13.6 (Sven Splittorff, Richard Bergendahl m.fl.). Bästa dagssumma blev 38 134 ex Kåseberga 30.3 – en låg summa för att vara bästa dag. På andra sidan Skåne sträckte låga 35 513 ex i Öresund 2.3–11.5 (Stefan Cherrug, Jonas Rosquist m.fl.) med beskedliga 6400 ex Barsebäck 5.4 (Bo-Göran Bengtsson) som bästa dag.

Hösten blev relativt individfattig i sydöstra Skåne med 287 220 ex str 20.5–14.12 (Sven Splittorff, Jesper Segergren m.fl.), varav 23 490 ex str Gislövshammar 1.11 (Björn Ander, Jesper Segergren) utgjorde bästa dagssiffra. Bättre, relativt sett, gick det på Nabben där 97 758 ex str 21.6–20.11 (Nils Kjellén, Måns Karlsson m.fl.) var en hög summa för att vara på 2000-talet, sämre i ett längre perspektiv.

Det är tydligt att antalet sträckade ejdrar minskat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Siffrorna från så väl Laholmsbukten som Kåseberga och Helsingborg tyder på en halvering sedan slutet av 1990-talet då ejdersiffrorna nådde sin kulmen på sträcklokalerna. Som kuriosa kan nämnas att rekordet för Helsingborg, och Öresund, är 67 400 ex en dag i april 1986 – en dubbelt så hög dagssumma som nutida årssummor i Sundet. Orsaken till ejderns minskning anses i första hand vara minskad/förändrad födotillgång (musslor). Honorna är i dålig kondition när de anländer till häckningsplatserna vilket resulterar i mycket låg reproduktion i de flesta områden. Arten kommer med stor sannolikhet att hamna på rödlistan år 2010 (Martin Tjernberg muntl.).

I och med Öresundsbrons uppförande har även sträckvägarna ändrats något och endast en obetydlig andel väljer att ta den långa vägen runt Skåne, över bron, genom Foteviken och sedan österut. Idag genar de flesta flockarna in över land från Lommabukten till brofästet och tar därmed en kortare väg ner till sydkusten (Roine Strandberg & Christer Olsson).

2007

Vårsträcket i sydost landade på 359 994 ex 5.2–13.6 (Sven Splittorff, Hans Larsson, Richard Bergendahl m.fl.) med en förhållandevis sen toppdag 2.4, då 48 460 ex passerade förbi Kåseberga (Kaj Svahn, Anders Wigren, Aron Andersson). I Öresund blev vårsumman hygglig, 67 211 ex räknades in under perioden 4.3–13.5 (Jesper Segergren, Johan Fagefors, Daniel Melchert m.fl.), med 14 905 ex Hittarp 1.4 som högsta dagssiffra.

Hösten i sydost blev medelmåttig: 313 064 ex str 27.5–11.12 (Jesper Segergren, Björn Ander, Sven Splittorff m.fl.). Som för så många andra änder blev 29.9 bästa dagen, då 68 370 ex sträckte förbi Simrishamn (Kaj Svahn, Anders Jönsson, Bengt Bengtsson m.fl.).

På Nabben blev höstsumman 63 372 ex 10.6–20.11 (Nils Kjellén, Aron Andersson, Måns Karlsson m.fl.).

2006

Totalt noterades 399 558 ex str sydöstra Skåne 24.2–19.6 (Sven Splittorff, Sven Svensson, Hans Larsson m.fl.), 49 606 ex str Öresund 17.3–26.5 (Stefan Cherrug, Thomas Svanberg, Kristian Ståhl m.fl.), 353 499 ex str sydöstra Skåne 7.6–31.12 (Sven Splittorff, Sven Svensson, Magnus Ullman m.fl.) och 90 909 ex str Nabben, Falsterbo 17.6–20.11 (Nils Kjellén, Ola Elleström m.fl.).

Hyfsade sträcksiffror men långt ifrån några rekord. Att passagen är väderberoende speglas av höstsumman i sydost, som var mer än dubbelt så hög som förra året.

2005

Totalt 72 692 ex str Öresund 2.1-6.6, med högsta dagssumma 15 635 ex str Hittarps rev 1.4 (Thomas Svanberg, Mårten Müller m.fl.). ­Flockar noterades rasta i inlandet med bl.a. 29 ex Finjasjön 14.4 (Anders Larsson), 29 ex Vombsjön 3.4 (Stefan Magnusson, Arne Holgersson) och 20 ex Hammarsjön 29.3 (Greger Flyckt).

En medelmåttig sträcksumma från Öresund, där toppnoteringen inföll samma dag som i sydost. Antalet sträckare utgjorde däremot endast 15 % av dagssumman i Kåseberga.

2004

I Öresund sträckte 66 025 ex 9.2–14.6 (Thomas Svanberg, Pierre Unge, Jörgen Bernsmo m.fl.). Totalsumman i Öresund är lägre än normalt. Medelvärdet för de åtta år som sträcksiffror från sundet presenterats i FiSken ligger på strax under 80 000 ex och rekordsäsongen 1997 noterades 107 560 ex. Värt att notera för höststräcket i sydost var att det gav färre individer än halva vårsumman. Detta speglar avsaknaden av ostvindar under hösten.

2003

Sträcknoteringar var 456 947 ex str Kåseberga/ Sandhammaren 26.2–6.6 (Sven Splittorff, Ola Svensson m fl), med som mest 61 400 ex str Kåseberga 30.3 (Patric Österblad m fl). 70 926 ex str Öresund 11.3–26.5 (Thomas Svanberg, Mats Rellmar, Pierre Unge m fl), 208 836 ex str sydöstra Skåne 1.6–29.12 (Sven Splittorff, Paul Axelsson m fl) och 70 910 ex str Nabben 1.8–20.11 (Nils Kjellén, Lars Nilsson m fl).

Hösten gav låga antal, vilket hänger samman med avsaknad av ostvindar under större delen av sträckperioden.

2002

Som vanligt har sträcket bevakats i såväl sydost som i Öresund under våren. Resultatet blev 524 398 ex str Kåseberga 14.1–25.5, varav 88 090 ex 20.3 (Sven Splittorff, Hans Larsson m fl) och 81 900 ex str Öresund 4.3–19.5, med som mest 23 245 ex str Hittarp 26.3 (Thomas Svanberg, Ola Svensson m fl). Även över Göinge/Örkelljunga räknades ejder och totalt 5111 ex bokfördes 29.3–2.5 (Håkan Winqvist, Seth Nilsson m fl). Hösten gav 314 225 ex str sydöstra Skåne 4.68.12 (Sven Splittorff, Martin Green m fl) och 82 830 ex str Nabben 22.6–20.11 (Alexander Hellquist, Nils Kjellén, David Erterius m fl).

Ett ganska gott år för arten med framförallt höga vårsummor.

2001

Vid Kåseberga bokfördes 490 822 ex str 10.3-29.5 (Ola Elleström, Hans Larsson m fl), med 116 040 ex str 31.3 (David Erterius, Magnus Ullman m fl), 37 190 ex str 1.4 (Ola Elleström, Johan Lorentzon m fl), 32 740 ex str 5.4 (Magnus Ullman) och 40 370 ex str 9.4 (Mattias Ullman) som de bästa dagarna.

I Öresund inräknades 77 564 ex str 13.3-30.4 (Sven Splittorff, Richard Ottvall m fl), med måttliga 16 670 ex str Spillepengen 5.4 (Sven Splittorff) som bästa dagsnotering. Notabelt från våren var även 528 ex str kl 17.15-18.48 Hässleholm 8.4 (Olof Jönsson). Häckfågelinventeringarna i området Foteviken-Falsterbonäset gav 404 par (Falsterbo Fågelstation), att jämföras med 304 par 1999.

Höstsäsongen gav 408 717 ex str i sydost 3.7-9.11 (Hampus Lejon, Hans Larsson m fl), högsta dagsnoteringar var 69 050 ex str Sandhammaren 24.9 (Johannes Tallroth, Lars Nilsson m fl) och 46 160 ex str Sandhammaren 23.10 (Lars Råberg, Hampus Lejon m fl). Vid Nabben inräknades 136 758 ex str 22.6-20.11 (Björn Malmhagen, Ola Elleström m fl), med toppnoteringarna 13 960 ex str 19.10 och 17 075 ex str 23.10 (Nils Kjellén, Ola Elleström). Nämnas bör även 1785 ex str mot N vid Laröd i Öresund 3.11 (Thomas Svanberg).

Sammantaget ett ganska bra år för arten med en hög totalsumma såväl från vårsträcket som från höststräcket i sydost. Vårsträcket i Öresund var däremot magert, men rapporteringen fluktuerar kraftigt från år till år.

2000: 4320 ex str Kåseberga 29.3 (Magnus Ullman), höjer vårsumman till 254 472 ex.

2000

Vid Kåseberga bokfördes 250 152 ex str 21.3-27.5 (Ola Elleström, Hans Larsson m fl), och i Öresund inräknades 93 588 ex str 21.2-30.4 (Thomas Svanberg, Sven Splittorff m fl). Toppnotering i Öresund blev 39 290 ex str 1.4 (Mats Rellmar m fl), och de bästa dagarna i Kåseberga gav 47 000 ex str 22.3 (Ola Elleström), 84 930 ex str 1.4 (Hans Larsson m fl), 71 930 ex str 2.4 (Anders Jönsson m fl), och 21 360 ex str 8.4 (David Erterius, Mattias Ullman m fl). Notabelt från våren/sommaren var även 622 ex str Näsby fält, Kristianstad kl 6:10-6:35 den 8.4 (Roine Strandberg), och 2800 ex rastande Skanörs revlar 2.6 (Tommy Holmgren).

Höstsäsongen gav 11 117 ex str Nabben, Falsterbo 12.6-30.7 (Björn Malmhagen), och 262 136 ex str i sydost 7.8-19.11 (Richard Ottvall, Mattias Ullman m fl). Högsta dagsnoteringar var 20 841 ex str Brantevik 14.9 (Richard Ottvall), 29 700 ex str Simrishamn 21.9 (Mattias Ullman), 33 480 ex str Simrishamn 10.10 (Hans-Åke Gustavsson, Ola Elleström m fl), 25 150 ex str Nabben, Falsterbo 10.10 (Nils Kjellén, Mattias Ullman m fl), 22 920 ex str Simrishamn 11.10 (Mattias Ullman m fl) och 46 840 ex str Sandhammaren 28.10 (Lars Råberg, Richard Ottvall).

Sammanfattningsvis ett ganska magert resultat från vårsäsongen i sydost, ett normalt antal i Öresund och en hyfsad höstsäsong i sydost.

1999

304 häckande par inräknades under inventeringarna i Vellinge kommun, fördelade på 1 par Ängsnäset, 26 par Måkläppen, 1 par Skanörs revlar, 41 par Lilla Hammars näs och 235 par Eskilstorps holmar (Falsterbo Fågelstation).

Totalt 400 649 ex bokfördes på vårsträck i sydöstra Skåne 21.2-10.4, med 76 380 ex Kåseberga 20.3 som högsta dagsnotering (Ola Elleström, Hans Larsson m fl). Det betydligt blygsammare sträcket i Öresund bjöd på 48 196 ex sträckande vid Domsten mars-maj, med som mest 9745 ex 4.4 (Thomas Svanberg) och vid Landskrona inräknades 18 035 ex 19.3-7.4 under 9 obsdagar (Roine Strandberg).

Under höststräcket räknades totalt 159 717 ex i sydöstra Skåne 12.6-20.11, med 47 000 ex Sandhammaren 7.10 som högsta dagsnotering (Magnus Ullman, Ola Elleström m fl). Nämnas bör även 6803 ex sträckande Nabben 19.6-30.7 (Björn Malmhagen).

Således ett normalt uppträdande under både vår och höst, med undantag för Öresund där bevakningen var bristfällig.

Rrk är mycket tacksamma för att få in sträckrapporter som innehåller uppgifter med tidsangivelser, eftersom dagssiffrorna ofta är mycket skiftande från olika lokaler och även från observatörer på samma lokal! Dessutom skulle det vara intressant att få ta del av sträcksiffror från Spillepeng, så väl äldre som aktuella. Sker det någon förändring nu när bron står i vägen?

1998

Vårsträcket i sydost bevakades under 11 dagar 28.2–19.5, och totalt noterades 248 250 ex (HLa, NK m fl). Högsta dagssummorna var 105 850 ex Kåseberga 25.3 (NK, MGr, LRå, HLa), 28 000 ex Kåseberga 2 8.3 (HLa) och 37 000 ex Kåseberga 6.4 (SSp). I Öresund inräknades 90 541 ex under 17 dagar 14.3–1.5 (RSg, MOl m fl). Toppnotering

en där blev 30 370 ex Borstahusen 28.3 (RSg, MOl). Höststräcket i sydost gav 338 546 ex 14.6– 15.11 (PAx m fl), med bl a 61 600 ex Brantevik 30.9 (MU) och 110 000 ex vid Sandhammaren så sent som 1.11 (PAx). Att höstens bästa dag infaller i början av november är notabelt; normalt ligger sträcktoppen i början av oktober.

1997

Vårsträcket i sydost gav även i år en hög totalsumma, 460 160 ex inräknades (OEm, SSp mfl). Högsta dagsnoteringar, samtliga från Kåseberga, blev 99 000 ex 27.3 (OEm, HLa), 88 600 ex 31.3 (KES, SSp m fl) och 87 630 ex 23.3 (SSp, KES). Den förbättrade bevakningen av vårsträcket i Öresund medförde att en totalsumma på 107 560 ex kunde bokföras (RSg, TSv, MOl mfl). Högsta dagsnotering i sundet var 32 240 ex Landskrona 27.3 (MOl, RSg). Endast en nämnvärd dagsnotering har inkommit från hösten, nämligen 22 250 ex sträckande vid Sandhammaren 28.9 (JSe).

1996

Tack vare den goda bevakningen av vårsträcket vid Kåseberga kunde smått fantastiska 686 473 ex summeras vid vårens slut (HLa, OEm m.fl.). Den stora dagen inföll 8.4 då ett närmast lavinartat sträck kunde beskådas. Från gryning till skymning noterades 287 150 ex (HLa, OEm, LNs m.fl.) vilket torde vara den högsta dagssumma som uppnåtts på en enskild lokal i Sverige (se vidare Anser 35: 125–127). Sandhammaren passerades denna dag av de flesta som sträckte vid Kåseberga, dock stannade antalet där på 188 465 ex (HÅG, CAB m.fl.).

Höststräcket blev mera blygsamt och i Brantevik inräknades 136 610 ex (AJö m.fl) med bästa dagsvärde på 43 831 ex 17.10 (AJö m.fl.). Enda övriga högre sträcksiffra var 30 000 ex Sandhammaren 19.10 (HOd).

1995

Den goda täckningen av sträcket vid Kåseberga under våren medförde att totalt 364 473 ex kunde summeras (HLa, JLz, OEm). Toppdagarna var 67 860 ex 19.3 (HLa, LNs, OEm), 33 100 ex 24.3 (HLa, OEm) och 41 780 ex 31.3 (HLa, OEm).

Vid Brantevik blev höststräcket blygsamt med totalt 101 988 ex (AJö, LNs, LRå m.fl.). Bästa dagen inföll 17.9 då 49 280 passerade (AJö, HÅG, DE m.fl.). Denna dag sträckte även 50 400 ex vid Skillinge (KES, SSp). Något senare på säsongen passerades Sandhammaren av 107 500 ex 16.10 (KES, MOl, SSp).

1994

Vårens magnifika sträck kom i gång ovanligt tidigt och bevakades under 12 dagar utmed sydostkusten. Summan blev imponerande 435 483 ex med som mest 98 000 ex Kåseberga 30.3 (BeS, HLa) och 67 228 samma lokal 3.4 (BMa, HLa m.fl.).

Höga dagssummor från höstens sträck var 120 700 ex Brantevik 16.10 (AJö) och 50 000 ex samma plats 19.10 (AMT). Sammanlagt 307 647 ex summerades i Brantevik (AJö, OEm m.fl.).

1993

Då vårsträcket följdes under 11 dagar 16.3–18.4 vid Sandhammaren, Kåseberga och Hagestad inräknades 76 045 ex (AJö, PAx, SLn m.fl.). Sträcket föreföll ha varit relativt utspritt utan någon jättelik dagssumma. I stället blev 12 200 ex Sandhammaren 31.3 (SLn) bästa dag.

I Brantevik uppnåddes nästan fjolårets rekordsumma under hösten i och med de 440 951 ex (AJö, LRå, MGr) som sträckte, vilket kan jämföras med 158 928 ex längs Ölands ostsida under samma period (Calidris 1(1994):6–14). Toppdagen med 115 029 ex (AJö) inföll redan 28.9, vilket är ovanligt tidigt. Den högsta dagssumman i Brantevik är 174 600 ex 12.10 1988. (Samma dag noterades även den högsta dagssumman på Utlängan i sydöstra Blekinge då 210 430 ex sträckte); årssumman vid Utlängan blev detta år 753 772 ex (VF 52:19). I Brantevik var andelen hanar under augusti mycket låg, som mest 7,3%, för att fram till 27.9 öka till 80–90%. Andelen sjönk sedan successivt for att från slutet av oktober till årets slut ligga under 10% (AJö).

1992

Fem dagars sträckbevakning mellan 26.3 och 5.4 vid Kåseberga inregistrerade 175 660 ex (HÅG, LRå, MGr m.fl.). De högsta dagsnoteringarna blev 54 400 ex 26.3 (HÅG), 69 500 ex 4.4 (LRå, MGr) och 42 460 ex 5.4 (RBd). Sammanställs övriga lokalers siffror från våren fås att totalt 261 290 ex sträckte. Höststräcket blev mycket magnifikt. Nytt årsbästa i Brantevik lyder på 486 236 ex (AJö, OEm m.fl.) med 83 000 ex som dagsbästa 24.10 (OEm). Under 13 dagars räkning vid Sandhammaren och en dag vid Hörte summerade idoga sträckräknare 145 564 ex (BEP, PAx, SLn m.fl). Bästa dag blev 25.10 med 46 600 ex (BEP, PAx) att jämföra med 52 000 ex i Brantevik samma dag (OEm). Detta innebär att slutresultatet för Sydostskåne under hösten hamnar på 533 601 ex, i sanning en imponerande siffra. Vid de standardiserade räkningarna i Falsterbo sågs   140 161 ex (GRo).

1991

Kåseberga är kanske en av de bästa platserna att följa ejderns vårsträck i Skåne. Under 5 dagar 23.3–31.3 sträckte där 181 880 ex. Högsta dagssummorna blev 82 000 ex 30.3 (LRå), 40 000 ex 23.3 (AJö) och 35 680 ex 29.3 (HÅG, KrSv). Summa 102 120 ex vid Sandhammaren fördelade sig på 32 120 ex 29.3 (CAB, MiB) och 70 000 ex 30.3 (PAx). Höststräcket vid samma lokal följ des under 8 dagar, vilket gav 70 695 ex med 21 600 ex 13.10 (HOd, UMö) och 15 600 ex 9.10 (SLn) som dagsbästa. Vid Brantevik sträckte under 20 dagar 366 974ex (AJö, OEm mfl). De bästa dagarna var 20.10 med 127 913 ex, 9.10 med 90 240 ex (AJö) och 29.9 med 23 420 ex (OEm). Räkningarna vid Nabben visade att 82 290 ex sträckte (GRo).

1990

Högsta vårsiffrorna kommer i år från Sandhammaren där 16 876 ex räknades 21.3 (HOd), 16 680 ex 24.3 (OEm) och 32 450 ex 31.3 (OEm). Som för södra Halland går årets ejdersträck till historien som det tidigaste någonsin. Inte konstigt att ejdersträcket mer eller mindre tog slut i och med aprils inledning, då sträcktoppen normalt brukar infalla (Fåglar i södra Halland 1990). Ganska regelbundet rastar ejdrar i insjöar, i synnerhet vid dimmigt väder. Att hitta en ejderhane mitt inne på en gräsmatta i Lund, får väl däremot föras till kategorin udda observationer. Detta skedde vid dimmigt väder 15.3 (AJö). Under fem dagars sträckräkningar vid Brantevik inräknades under hösten 93 875 ex (AJö, GrFl, OEm m.fl.) med som mest 48 300 ex 13.10 då också en leucistisk hona sträckte (OEm) och 42 960 ex 21.10 (GrFl). Vid Sandhammaren räknades under sex dagar och summan blev 51 745 ex (BEP, JHo, PAx) med 10 490 ex 2.10 (PAx), 10 985 ex 14.10 (BEP, OBo, PAx m.fl.) och 20 000 ex 21.10 (JHo, PAx) som högsta dagssummor. Vid Nabben blev antalet under perioden 11.8–20.11 91 306 ex (GRo). Under ölandsräkningarna noterades ingen utpräglad sträcktopp, men högsta antalen passerade i mitten och slutet av oktober (Calidris 20: 10–15).

1989

De största vårsiffrorna var 25 600 sträckande Löderups strandbad 22.3 (RBd) och 49 000 Kåseberga 9.4 (AJö). Vid Sandhammaren räknades ejdersträcket under sammanlagt 6 dagar 12.3–9.4 med 124 200 ex som resultat (BEP, PAx m.fl.). Bästa dag där blev också 9.4 med 45 000 ex (jfr. Kåseberga ovan!). Höststräcket följdes förutom vid Sandhammaren också vid Brantevik. Vid Sandhammaren blev summan 130 122 ex under 14 dagar 21.6–4.11 med 40 000 ex 8.10 som bäst (BEP, PAx, SLn m.fl.). Slutsumman på 128 375 ex i Brantevik (JoNi, OEm m.fl.) visar på fin överensstämmelse. I Brantevik räknades under 12 dagar 27.8–11.11. Bästa dag blev också där 8.10 med 48 000 ex (MGi). Även i år rapporterades exemplar med försvagad pigmentering (s.k. leucism); 1 hona Brantevik 28.10 (OEm). Dessutom sågs 2 partiellt albino på samma lokal 3.11 (OEm).

1988

Två imponerande dagssummor från vårens sträck var 46 280 ex Kåseberga 3.4 (LNs m.fl.) och 36 435 ex Sandhammaren 4.4 (PAx, GT). En ovanligt stor ansamling rastare var 14 000 ex Hallands Väderö 30–31.3 (BoK). Under hösten räknades magnifika 391 530 ex in i Brantevik med fantastiska 174 600 ex 7.10 (AJö m.fl.). Bägge siffrorna var de högsta för lokalen. Förra toppnoteringarna var 249 558 ex 1982 och 85 637 ex 10.10 samma år. Också vid Nabben sågs många sträcka. Slutresultatet blev 108 349 ex (GRo). Andra höga dagssummor från hösten var 30 800 ex Sandhammaren 2.10 (UMö) och 22 600 ex Ravlunda skjutfält 16.:10–(EKt). Både under våren och hösten sågs så kallade leucistiska ejdrar (beigefärgade p.g.a. försvagad pigmentbildning): 1 ex Höllviken 4.4 (AJö) och 1 sträckande Brantevik 3, 6 och 12.10 (AJö, BGr, MU m.fl.).

1987

Det måste ha varit en imponerande syn att bevittna 100 000 ejdrars förbisträck vid Kåseberga under 3 timmar 9.4 (AMT). Andra fina dagssiffror från vårsträcket var minst 15 000 ex vid Grytskär i nordväst 11.4 (TW), 14 240 ex sträckande och 3000 rastande Lomma 12.4 (OEm) och 15 000 ex sträckande Sandhammaren 16.4 (USi). Då ejdrarna tvärar över Skåne tvingas de regelbundet ner för att rasta i sjöar. Årets mest anmärkningsvärda fynd var de 2500 ex som tvingats ned i Finjasjön 13.4 på grund av dimma (BKr) och de 1340 ex som låg i Hammarsjön samma dag (MaPe). Efter att ha fullgjort sina häckningsförpliktelser sträcker gudingarna söderut i juni-juli. De 6995 ex som passerade Sandhammaren 1.7 (PAx) får förmodas tillhöra denna kontingent. Om vårsträcket var intensivt får höststräcket karaktäriseras som relativt odramatiskt. Vid Brantevik slutade summan på 80 524 ex med 33 086 ex 27.10 som topp (AJö). Från Nabben räknades 63 471 ex med bästa dagar 30.9 med 6866 ex och 21.10 med 6485 ex (GRo).

1986

Vid Pålsjö, Helsingborg inräknades hela 91 365 sydsträckande ejdrar på fyra dagar under perioden 2–14.4 (NRg). Bästa dag, tillika med dagsrekord för lokalen, var 12.4 med 67 800 ex. Ännu högre antal inräknades dagen efter med 150 000 öststräckare Sandhammaren och ytterligare 25 000 Kåseberga (RBd, HÅG). Så höga dagssiffror finns inte tidigare noterade i Irk:s arkiv, vare sig från våren eller hösten. Siffran är i klass med toppnoteringen i Kalmarsund från 10.10 1982, då 175 000–200 000 ejdrar uppskattades passera (Calidris 12: 148) och överträffar fjolårets rekordnotering för Blekinge, då 107 000 passerade Utlängan 10.4 (Fåglar i Blekinge 22: 77). Vårsträcket nådde alltså sitt maximum 12–13.4 och som jämförelse kan nämnas att omkring 300 000 ex inräknades runt Öland dessa dagar (Vår Fågelvärld 45: 245). Enda ytterligare rapport från Sandhammaren under våren var 13 643 str 5.4 (PAx, USj). Från inlandet rapporterades bl.a. 3100 mot SSE vid Torreberga, Staffanstorp 13.4 (MGi, PGi) och 2500 mot E vid Karups ängar samma dag (ÅJn, TNi). Under våren rastade även en hel del ejdrar i ett flertal insjöar. I Göingebygden inräknades drygt 160 ex på 7 lokaler med maximalt 90 ex i Finjasjön 19.4 (BKr). Från nordost rapporterades 160 ejdrar på 8 lokaler med som mest 100 ex i Hammarsjön 19.4 (ThL) och i sydost sågs sammanlagt 370 ex på 5 lokaler med som mest 285 ex i Vombsjön 27.4 (GT). De högsta siffrorna från höststräcket inräknades vid Brantevik och Sandhammaren. Under 18 observationsdagar från 31.7–13.12 sågs sammanlagt 84 346 ex vid Brantevik (AJö, BeS, NK, m.fl.) och under 4 obs-dagar i oktober sträckte 56 333 ex vid Sandhammaren (BEP, OBo, SLn, m.fl.).

1985

Under vårsträcket observerades inlandsrastare på 25 lokaler, de flesta belägna i de norra delarna av landskapet. De största flockarna sågs emellertid längre söderut med 290 ex Krankesjön 9.4 (HÅG) och 100 ex Krageholmssjön 14.4 (JHo0). Från hösten föreligger endast följande fynd av inlandsrastande ejdrar: 51 ex Västersjön och 9 ex Rössjön 16.10 (ALd, PABe) samt 2 ex Sövdesjön 27.10 (UGs). Vid Kullen rastade 3000 ex 10.3 (LGN m.fl.) och från Skälderviken inräknades 10 000 rastande 15.4 (TR). Vid sträckräkningar i Pålsjö passerade 20 400 ex 14.4 och 9300 ex 16.4 (NR2). Från sommaren rapporterades 4230 str Brantevik 21.6 (MU, MaU), 2695 str Sandhammaren 9.7 (PAx, AHs) och 7585 str samma lokal 25.7 (PAx). Vid Falsterbo sträckte 59 042 ejdrar under hösten (FF). Den bästa dagssiffran var 11 535 sträckande Brantevik 1.11 (AJö).

1984

Under sträckperioderna gjordes inlandsfynd av rastande ejdrar vid Lunds reningsverk, Värpinge, Björkesåkrasjön, Hammarsjön (120 ex 7.4 (HC)), Oppmannasjön, Maglaby kärr, Krageholmssjön, Tockarp, Finjasjön, Farlången, Osbysjön, Hanaskog, Vedema och Vomb. Överflygande, sträckande, flockar ses ofta över Skånes inland framför allt under våren.

Den 20.3 sträckte 2000 ex vid Torekov (BoK) och 3 0.3 samma antal på en timme vid Smygehuk (EH). Under fyra dagars sträckräkning morgon och kväll vid Sandhammaren 31.3 8.4 passerade 117 437 ejdrar (BEP, PAx, Kin). Vid Pålsjö, Helsingborg, passerade 37981 ex 30.3 12.4 (NRg).

Under fyra dagars bevakning av höststräcket vid Sandhammaren inräknades 69 885 ejdrar från mitten av september till mitten av oktober (HOd m.fl.). Brantevik passerades av 157 000 ejdrar vid de sporadiska räkningarna 30.6 25.12. Bästa dag var 17.9 med

25 700 ex (AJö m.fl.). Höstsiffran för Falsterbo var 84 459 (Anser 24:1–28).

1983

Kraftigt ejdersträck noterades under våren från Pålsjö, Helsingborg, där 41258 ejdrar inräknades vid åtta tillfällen 1–15.4 (NRg). De bästa dagarna var 4 och 8.4 då 11460 respektive 12530 ejdrar passerade. Den 4.4 sträckte stora mängder ejdrar på Sjaelland där som mest 65000 ejdrar passerade Ö. Ulvshale, Mön (Fugle på Sjaelland 83–1). Från Sandhammaren rapporterades 4685 ejdrar 1.4 (PAx). Vid Isternäset inräknades 7000 ejdrar på sträck söderut den 4.5 (MH1) och vid Nabben rastade 4000 ejdrar (AJö, EH).

Vid de sporadiska räkningar som gjordes vid Brantevik under hösten sägs 12655 ex 10.10, 3995 ex 22.10 och 16682 ex 11.11 (AJö, MWi, HDi). Sandhammarens bästa höstsiffra blev 20330 ex 25.9 (PAx) och vid Nyehusen i nordost sträckte 2270 ex

22.10 (AgP). Den sammanlagda siffran från Nabben blev 94876 ex (Anser 23:1–26). Sträckande flockar ses ofta tvåra landskapet bäde vär och höst, och inlandsfynd av rastande ejdrar främst under vårsträcket vid Krankesjön, Vombsjön, Finjasjön, Lunds reningsverk, Sövdesjön, Araslövssjön, Yngsjösjön, Gladekärret och Karpalunds dammar.

1982

Vårsträcket: Från nordvästra Skåne rapporteras 8350 sträckande ejdrar 1–4.4. 3900 ejdrar passerade Kåseberga på 95 minuter 28.3 (SLn) och 9100 på 165 minuter vid Sandhammaren 3.4 (SLn). Stora mängder av ejdrar rastade vid Skälderviken, 6000 ex 2.4 (TR) och vid Grytskär, 3000 ex 28.3 (TR). Höststräcket: Ejdrar i tidigare ej skådade mängder i vårt landskap sträckte förbi Brantevik 28.9–15.10 (AJö m.fl.). Totalsumman stannade på 249588 ex att jämföras med Falsterbos säsongsumma på 116305. Bästa dagarna vid Brantevik blev 10.10 med 85637 (ÅLi m.fl.) samt 11.10 med 82300 (AMT, MU, NK m.fl.). Sistnämnda blev säsongens bästa dag i Falsterbo då 17200 ejdrar sträckte förbi. Sandhammarsiffrorna bleknar något i jämförelse med Brantevik: 47647 ex 1.8–17.10. Toppdagen där inföll 17.10 med 16760 ex (GT, PAx, HOd m.fl.). Ansamlingar utanför sträcktiderna observerades vid Kullen 23.1 då 2600 ex fanns där (PNn, MJ) samt på sträckan Segeåns mynning–Landskrona i maj då 1181 honor och 5533 dunungar inräknades (MU, AJö). Som brukligt gjordes en rad inlandsfynd under året, av vilka 1 ex i Tyringe centrum 7.6 (YP) ligger något utanför den ordinarie tidsramen. 

1981

15500 ex sträckte förbi Sandhammaren 7.4 (PAx) och vid 7 tillfällen under tiden 18.6–25.10 inräknades totalt 79333 ex på väststräck förbi samma lokal.

Bästa dag vid Sandhammaren blev 18.10 med 38305 ex, vid Pålsjö backar, en annan god sträcklokal för ejder, inräknades 36440 sydsträckande ejdrar under tiden 3–7.4.

Fyra tidiga dunungar noterades vid Jonstorp redan 27.4 tillsammans med en hona (GHq).

1980

Under tiden 5-21.4 räknades totalt ca 67 000 sydsträckande ejdrar vid Helsingborg (MJ, NRa). Högsta dagsnoteringen var 16 460 ex vid Örby ängar den 7.4 (MJI). Vid Kåseberga passerade ca 35 000 ex på tre timmar den 6.4 (PAx m fl) och vid Nabben, Falsterbo sträckte 26 500 ex västerut den 22.10 (FF). Rastande ejdrar iakttogs på följande inlandslokaler: Krankesjön (1 ex), Finjasjön (1 ex), Gummastorpa sjö (2 ex), Osbysjön (1 ex) och Ivösjön (3 ex).

1979

Misstänkt inlandshäckning vid Ornakärr, Kullahalvön, där 1 par sågs den 6.5 (PEJ) (se även Fåglar i Skåne 1977). Under april månad räknades cirka 40 000 sydsträckande ejdrar vid Helsingborg (MJ, NRa), medan Falsterbo redovisar 55 500 väststräckande, ejdrar under hösten (FF). Vid Kullen rastade 4 000 – 5 000 ex 24 – 25.2 (AP, BEd).

1978

Vid Pålsjö, Helsingborg inräknades totalt ca 40 000 sydsträckande ejdrar under tiden 31.3 – 9.4 (MJI m fl), och vid Sandhammaren sträckte 9 640 ex västerut den 1.10 (PAx).

1977

Misstänkt inlandshäckning vid Ornakärr, Kullahalvön, där ett par sågs i Görslövsån för tredje året i rad (se Fåglar i Skåne 1975 och 1976).

1976

Förmodad inlandshäckning vid Ornakärr, Kullahalvön, där ett par sågs vid flera tillfällen i maj liksom 1975 och 1973. Sistnämnda år gjordes dessutom ett bofynd vid Görslövsån, ca 4 km från havet (PEJ m fl).