Kornknarr

2016

Totalt rapporterades 21 snärpande knarrar från 15 lokaler mellan 21.5 och 21.7, varav tio ex rapporterades från mer än en natt. Samtliga observationer gjordes i västra halvan av Skåne med en tendens till koncentrationer kring Kävlingeåns och Rönneåns dalgångar. Inga kornknarrar ringmärktes detta år. Årssumman är den lägsta sedan 2010 och ligger under medel för 2000-talet, mycket beroende på att observationer av oklar anledning uteblev från landskapets östra halva.

2015

Totalt rapporterades 31 snärpande kornknarrar från 23 lokaler under perioden 22.5–13.7. 13 av fåglarna hördes under mer än en natt och åtta av fåglarna ringmärktes inom ramen för det pågående kornknarrsprojektet (Henrik Ehrenberg, Peter Olsson m.fl.). Flertalet fynd gjordes längs ett stråk mellan Sjöbo och Ängelholm, med en klar koncentration till Rönneåns dalgång mellan Klippan och Ängelholm. Blott tre fynd gjordes i nordöstra kvadranten och fynd uteblev helt från den klassiska lokalen Näsbyholm. Antalet fynd ligger väl i linje med rapporteringen under 2000-talet, men är högt ur ett 40-årsperspektiv. Medel för antalet snärpande knarrar har förändrats från 12 ex/år under 1990-talet via 28 ex/år under 2000-talet till 27 ex/år under 2010-talets första halva.

2014

Under perioden 18.5−7.7 rapporterades 39 snärpande knarrar från 24 lokaler, varav 26 ex hördes under mer än en natt. Större koncentrationer fanns kring Näsbyholm (6 ex) och i Rönneådalen (10 ex). Av årets fåglar ringmärktes 12 individer (Peter Olsson, Henrik Ehrenberg m.fl.). Delar man upp Skåne i kvadranter hamnar fynden enligt följande: NO (4), SO (3), SV (5) respektive NV (12), en ovanligt klar dominans i NV således.

Årets summa ligger klart över medel för perioden 2000–2009, (28 ex/år). Sedan 1975 har summan endast överträffats 2002 (57 ex), 2003 (ca 50 ex) och 2007 (48 ex).

2013

Under perioden 8.5–17.8 rapporterades 26 snärpande kornknarrar från 19 lokaler, med sedvanlig reservation för individer som bytt lokal. Av dessa rapporterades 15 ex mer än en natt. Lokaler med mer än en individ var Munka Tågarp, Tomelilla (3), Färingtofta, Ljungbyhed (3), Viaköp, Norra Häljaröd (2), Höja boställe, Ängelholm (2) och Röddingeberg, Fyledalen (2). Totalt ringmärktes 13 ex samt återfångades en sedan tidigare ringmärkt individ (märkt 2012) inom ramen för det pågående kornknarrsprojektet (Peter Olsson, Henrik Ehrenberg m.fl.). Delar man upp Skåne i kvadranter hamnar fynden enligt följande: NO (2), SO (4), SV (7) respektive NV (6) vilket innebär att de var ovanligt jämnt fördelade, men också att det ser fortsatt dåligt ut i nordost. Utöver snärpande hanar noterades 1 hona vid Färingtofta 4.6 (Henrik Ehrenberg, Ulf Ståhle) samt ett höstfynd med 1 ex Knösen 30.8 (Mikael Olofsson). Ingendera hör till vanligheterna.

Årets uppträdande var i alla delar mycket likt fjolårets och summan närapå tangerar medelvärdet för antalet snärpande hanar 2000–2009 som ligger på 28 ex per år. I ett perspektiv på 30 år är det dock en relativt hög summa.

2012

Under perioden 12.5–18.8 rapporterades 26 snärpande knarrar från 20 lokaler, med sedvanlig reservation för individer som bytt lokal. Av dessa rapporterades åtta ex mer än en natt. Lokaler med mer än en individ var Åraslövs mosse, Vinslöv (2), Furulund, Kävlinge (2), Rögle dammar, Tånga (2), Tranarpsbron/Dynget, Rönne å (3) och Höja boställe, Ängelholm (2). Fyra av vårfåglarna ringmärktes inom ramen för det pågående kornknarrsprojektet (Henrik Ehrenberg, Peter Olsson m.fl.). Delar man upp Skåne i kvadranter hamnar fynden enligt följande: NO (2), SO (2), SV (5) respektive NV (11) vilket innebär att fynden var ovanligt starkt koncentrerade till Nordvästskåne. Utöver detta gjordes ett synnerligen spännande fynd vid Höja boställe SO Ängelholm. Här fanns två spelande hanar 5.7 och när fältet skördades 14.8 kunde en kraftigt ruggande, flygoförmögen, adult fågel samt en ännu ej flygg unge infångas och ringmärkas. Vid nästa skördetillfälle 20.8 återfångades ungfågeln och dessutom försågs ytterligare två årsungar med ring (Henrik Ehrenberg, Ulf Ståhle m.fl.). Årssumman tangerar närapå medelvärdet för antalet snärpande hanar 2000–2009 som ligger på 28 ex/år. I ett längre perspektiv är det dock en relativt hög summa. Anmärkningsvärt var att fynd helt saknades i Kristianstads kommun vars södra delar utgjorde ett kärnområde för arten under stora delar av 2000-talet. Häckningsfyndet var mycket efterlängtat efter att det i många år spekulerats i huruvida kornknarrarna faktiskt häckar i Skåne eller om vi främst berörs av fåglar med sämre förutsättningar (2k-hanar?) ur den baltiska/polska populationen som spiller över på vår sida Östersjön sedan de misslyckats med att finna revir på andra sidan. Framtiden får utvisa ifall detta var en ren tillfällighet eller om det regelbundet sker häckningar i Skåne.

2011

Totalt rapporterades 29 snärpande kornknarrar från 20 lokaler under våren och sommaren, med reservation för dubbelräkning av individer som bytt lokal. Av dessa hördes 15 ex mer än en natt. Lokaler med mer än en individ var Bårslövs hed, Ekeby (2), Lönnstorp, Svalöv (3), Gånarp, Ängelholm (2), Tranarp, Bläsinge ängar (4), Sätofta hed, Höör (2) samt Skatteberga, Revingefältet (2). Delar man upp Skåne i kvadranter hamnar fynden enligt följande: NO (2), NV (9), SV (8) respektive SO (1). Dessutom gjordes ett udda fynd på sensommaren av en tyst individ som kilade omkring helt öppet ute på en väg; 1 ex Svinaberga, Kivik 5.8 (Mats Andersson, Olle Andersson).

Årsmedelvärdena för antalet hörda individer per tioårsperiod har gått från 8 ex/år 1980–1989 via 12 ex/år 1990-1999 till 28 ex/år 2000–2009. Således får årets summa betraktas som normal för senare år, men mycket god i ett längre perspektiv. Anmärkningsvärt var den mycket fåtaliga förekomsten i södra delen av Kristianstad kommun som på senare år utgjort ett av artens riktiga kärnområden i landskapet. Ytterligare bevis för att arten förflyttar sig under spelperioden och att summan av antalet spelande fåglar därmed är högst osäker framkom under året i samband med ringmärkning; 1 ex ringmärktes i Västmanland 29.6 och återfångades sju dagar senare i östra Blekinge (Ringinform 2/2011)!

2010

Trots riktade eftersök i artens kärnområden och på klassiska lokaler hördes bara 16–18 ex 13.5–24.7. Nio av individerna hördes bara en natt och övriga fynd utgjordes av 2 ex Örtofta 13–22.5 (Mikael Olofsson, Michael Tholin m.fl.), 1 ex Hasslarps dammar 19.5–4.6 (Ulf Ståhle m.fl.), som mest 3 ex Vittskövle slott, Vittskövle 3–22.6 (Kaj Örjan Svahn m.fl.), 1 ex Näsby fält 5–14.6 (Emil Andersson m.fl.), 1 ex Ven 6.6–24.7 (Olle Laurin m.fl.) och 1 ex Ängagårdsvägen, Egeside 14–28.6 (Kaj Örjan Svahn, Peter Olsson m.fl.).

Under 2000-talet har antalet bokförda knarrar i landskapet varierat mellan 10 och 57 ex/år.

2009

Sammanlagt 16 revirhävdande knarrar rapporterades under året. Precis som vanligt hördes flest individer i trakterna runt Åhuskärr i södra delen av Kristianstads kommun (8 ex) och vid Näsbyholm (5 ex). Förutom revirhävdarna hördes ytterligare åtta tillfälligt spelande individer vilket ger totalsumma på 24 spelande under året. Det är bra mycket färre än de 48 som hördes 2007 men något fler än totalt 20 från 2008. Årets summa får anses vara normal för senare år. Höstfynd är inte vanligt i Skåne varför den individ som hittades nydöd utanför Systembolaget i Simrishamn 10.9 (Jon Hall, Bengt Bengtsson) förtjänar ett omnämnande.

2008

Under året rapporterades totalt minst elva revirhävdande fåglar och som vanligt fanns revirhävdarna i Näsbyholm respektive i södra delen av Kristianstads kommun. I Näsbyholm ringmärktes 2 spel 5.6-6.6 (Peter Olsson) och på lokalen spelade som mest 4 ex 29.5–6.6 (Mats Svensson, Arne Holgersson, Willy Svensson m.fl.). Intressant är att 2 spel åter hördes på lokalen 11.7–7.8 (Peter Olsson, Richard Bergendahl) efter en månads tystnad. Detta skulle kunna tyda på att fåglarna faktiskt häckat på lokalen även om inga ytterligare belägg finns för det. I området Furuboda–Åhuskärr–Djuringsholm–Kärrfästorna ringmärktes 6 spel 6.6–7.6 (Peter Olsson, Kaj Svahn) vilket är samma antal som maxnoteringen för hörda fåglar i området 17.5–7.7. En spelande knarr vid närbelägna Sjögård 13.6–6.7 (Linda Niklasson m.fl.) bedöms kunna vara en av de sex som ringmärktes då knarrarna förefaller kunna byta lokal regelbundet under spelperioden om de inte skrider till häckning. Fortsätter studien med ringmärkning av spelande kornknarrar i Skåne känns det som att det bara är en tidsfråga innan häckning kan konstateras.

Utöver revirhävdarna hördes knarrar spela mer tillfälligt på åtta lokaler i form: 2 spel Västra Ringsjöns fågeltorn 17.5 (Lars Lundquist, Flemming Sörensen, Tomas Ekberg m.fl.) och förmodligen en av dessa vid Sjöholmen, Västra Ringsjön 22.5 (Gunder Jönsson), 1 spel norr om Årröd, Hörby 22.5 (Ulf Mörte), 1 spel Ugglarps Broar, Starby 22.5 (Nick Gräntz), 1 spel Bjärlöv, Torsebro 3.6 (Björn Berggren), 1 spel (ringmärktes) på Bläsinge ängar 25.6–27.6 (Leif Dehlin, Henrik Ehrenberg), 1 spel Sillesjö dammar 28.6 (Peter Malm, Stefan Malm), och 1 spel Rögle dammar, Tånga 27.7 (Björn Aldén). Fåglarna vid Ugglarps broar och på Bläsinge ängar bedöms kunna vara samma individ och fågeln vid Sillesjö bedöms kunna vara en av fåglarna från Näsbyholm.

Detta ger totalt minst 20 ex vilket får ses som en ganska låg summa på senare år. Under 2000-talet har antalet knarrar i Skåne varierat mellan 10 och 57 ex.

Trana Grus grus

Vinterfynd blir allt vanligare och i januari rapporterades 3 ex Kåseberga–Hammar 5.1–12.1 (Anders Carlberg, Sven Splittorff m.fl.) och 1 ex rast Simrishamn 21.1 (Björn Svärd).

Vårens första tranor var 1 ex Gyllebosjön 10.2 (Stellan Amzoll) och 1 ex Vitebro, Sankt Olof 10.2 (Johan Niss) vilka anlände i samband med ett rejält varmluftsinbrott. Dagen därpå sågs tiotals fåglar runtom i landskapet. Den högsta vårnoteringen var 2000 ex rast Pulken 29.3 (Ulrika Tollgren). På och runt samma lokal vistades f.ö. fyrsiffrigt antal tranor 28.3–6.4, ett betydligt närmre alternativ till trandansen vid Hornborgasjön för den som vill avnjuta stora ansamlingar av dessa ståtliga fåglar.

Den skånska transtammen visar fortsatta framgångar och från häckningstid har det inkommit rapporter om totalt inte mindre än 126 revir vilket innebär ny högstanotering. Det är första gången antalet är tresiffrigt vilket till stor del beror på att flera atlasrutor inventerades i Hässleholm och Osby kommuner under 2008. Tittar man tio år bakåt i tiden var motsvarande siffra 17 par, så utvecklingen har verkligen varit explosionsartad.

Efter häckningssäsong har det rapporterats stora antal i Kristianstads vattenrike och redan 31.8 sågs minst 1500 ex på Hovby ängar (Anders Hallengren).

Den stora stöten kom ca en vecka senare än normalt med 1146, 2053, respektive 2274 ex sträckande söderut över Pulken 15.10–17.10 (Carl Christian Tofte).

Ett ovanligt stort antal för att vara i november var 189 ex str SV Brantevik under 20 minuter mitt på dagen 1.11 (Magnus Ullman).

Under årets sista månad sågs som vanligt för senare år några enstaka kvardröjande individer med 1 ex förbifl. Simrishamn hamn 8.12 (Håkan Winqvist, Rickard Håkansson), 1 1k (möjligen samma som föregående) str N Kiviks hamn 11.12 (Johan Niss) och avslutningsvis 1 ex Össjö kyrka-Starby 30.12–31.12 (Leif Dehlin, Thomas Svanberg).

2007

År 2007 var ett mycket bra år för arten i Skåne och totalt 48 spelande fåglar bokfördes. Cirka 15 spelande rapporterades från kärnområdet söder om Åhus. Övriga högre antal var 3 ex Ugglarps broar, Starby 17.5–9.6 (Göran Paulson, Henrik Ehrenberg m.fl.), max 3 ex Näsbyholm 18.5–2.8 (Peter Persson, Richard Bergendahl m.fl.), 3 ex Ängagården, Vanås 29.5–6.6 (Anders Larsson, Håkan Winqvist) samt 5 ex Skaftan, Barsebäck 6.6–20.7 (Richard Norenstam m.fl.). Även om antalet spelande knarrar varierar ganska kraftigt från år till år förefaller de ha nått en högre lägstanivå än under 1970-, 1980- och 1990-talet. 1 ex Lilla Hammar, Foteviken 10.6–14.8 (Peter Olsson m.fl.) förtjänar att omnämnas då augustifynd är ovanliga.

En intressant observation gjordes vid Ugglarps broar, Starby 4.6 (Henrik Ehrenberg). Vid ringmärkning på natten hördes och sågs där tre olika spelande hanar och tillsammans med en av dem sågs även en tyst fågel! Det rörde sig förmodligen om en hona, men detta kom tyvärr att bli den enda observationen som indikerade häckning i området. Under året ringmärktes en del kornknarrar även på andra platser runtom i Skåne, men inga återfynd eller andra indicier på häckningar, förutom den ovan nämnda tysta fågeln vid Ugglarps broar, kunde konstateras.

De senaste häckningarna i Skåne, tillika de enda i modern tid, konstaterades 1989 och 1966.

2006

Totalt bokfördes 17 spelande och en sedd individ mellan 16.5 och 29.6, vilket är en fullt normal årssumma, marginellt lägre än både 2004 och 2005.

Vid Kärrfästorna söder om Åhus fångades och kontrollerades 2.6 en fågel som ringmärktes på samma lokal 27.6 2005 (Kaj Svahn, Peter Olsson). Denna mycket intressanta uppgift får ses som ett klart indicium på att det finns en liten, men livskraftig, population i Skåne, även om det ännu inte konstaterats någon häckning i området. Det ska onekligen bli spännande att följa fortsättningen på denna studie.

Övriga observationer av spelande fåglar under året var 1 ex Näsbyholm 16.5–17.5 (Markus Tallroth, Richard Bergendahl), totalt 5 ex i området Friseboda–Kärrfästorna–Furuboda 22.5–1.7 (Thomas Lindblad, Fredrik Ahlström, Jan Wernerman m.fl.), 2 ex Ugglarps Broar, Starby 1.6–13.7 (Sonja Henningsson, Mikael Olofsson, Peder Winding m.fl.), 1 ex Torreberga 6.6–3.7 (Daniel Melchert, Ola Elleström, Tommy Holmgren m.fl.), 1 ex Tåstorps ängar, Gånarp 7.6 (Lennart Persson), 1 ex Sandby mosse by 8.6 (Daniel Melchert), 1 ex Marsvinsholms ängar 11.6 (Richard Bergendahl), 1 ex Vanneberga plurra, Vannebergaholmen 11.6 (Monica Malmberg), 2 ex Bosarps Jär, Eslöv 11.6–12.6 (Ulf Tegnander, Tomas Ekberg), 1 ex Slevre, Staffanstorp 21.6–24.6 (Ola Elleström, Lars Olsson, Jonas Rosqvist m.fl.) och 1 ex Eriksdal, Fyledalen 29.6 (Ola Ejdrén). Därtill sågs 1 ex mitt på dagen vid Rönnen 27.5 (Göran Fredriksson).

2005

Följande observationer av spelande fåglar gjordes: 5 ex i området runt Åhuskärr 22.5-13.7 (Ulf Jungbeck, Ulf Gärdenfors, Kaj Svahn m.fl.), 2 ex Tursköp, Västraby 24.5 (Mats Rellmar), 1 ex Vombs ängar 25.5 (Johan Schmidt), 1 ex Västra Näsbyholm 26.5 och 13.7 (Richard Bergendahl), 1 ex Tolebäcken, Egeside 29.5-16.6 (Niclas Persson, Mattias Persson, Kaj Svahn m.fl.), 1 ex Hjularöd, Eslöv k:n 30.5-12.6 (Kaj Svahn, Peter Olsson m.fl.), 1 ex Kvidingebron, Rönneå 2.6 (Inger Persson), 1 ex Ravlunda skjutfält 10.6 (Johan Niss), 1 ex Lönhult, Mjöhult 16.6-23.6 (Göran Cederwall, Lars Helgesson m.fl.), 1 ex Sörbytorp, Hässleholm k:n 19.6-28.6 (Olof Jönsson, Lars Åkerman m.fl.), max 4 ex Bläsinge ängar 22.6-12.7 (Inger Persson, Leif Dehlin m.fl.), 2 ex Ängelholm 7.7 (Henrik Johansson) och 1 ex Kvidinge 10.7 (Lars-Bertil Nilsson). Ringmärkning visade att fågeln vid Tolebäcken förflyttade sig ca en halvmil och satte sig vid Kärrfästevägen norr om Åhuskärr istället när den inte fick napp på sin första spelplats (Olof Jönsson, Kaj Svahn).

Totalt ca 22 spelande fåglar under säsongen är en bra siffra och faktiskt exakt lika många som noterades 2004. Dock är det bara knappt hälften av de höga årssummorna från 2002 och 2003 då ca 50 ex noterades båda åren.

2004

Ca 22 spelande fåglar påträffade 17.5–1.8 får betecknas som ett mycket bra resultat. Det är dock långt ifrån de två senaste årens rekordnoteringar (57 ex 2002 och 50 ex 2003). Fåglarna var väl spridda i landskapet, undantaget skogsmarkerna i norra Skåne. Inga häckningar finns rapporterade, även om spelande fåglar uppehållit sig på samma lokal under mycket lång tid. Spelande fåglar: 1 ex Saritslöv, Skurup 17.5 (Richard Bergendahl), 1 ex Västra Näsbyholm 23.5–2.6 (Kerstin Svalin, Christer Sjögren), 1 ex Kattarp, Hasslarp 30.5–4.6 (Mats Rellmar, Lars Helgesson, Peter Svensson m.fl.), 1 ex Ängeltofta, Barkåkra 30–31.5 (Kristian Linde, Nick Gräntz, m.fl.), 1 ex Ugglarps Broar, Starby 1.6 (Leif Dehlin), 1 ex Björka, Sjöbo flygfält 2.6 (Johan Schmidt), max 3 ex Friseboda 3.615.7 (Johan Elmberg, Christer Wendeler, Fredrik Ahlström m.fl.), max 2 ex Kärrfästorna, Furuboda 5–7.6 (Göran Knutsson, Thomas Lindblad, Göran Arstad m.fl.), 1 ex Hovdala slott 11–13.6 (Ilgot Liljedahl, Patrik Sandgren, Anders Larsson m.fl.), 3 ex Ängeltofta, Barkåkra 18.6 (Per Henningsson), max 2 ex Västra Näsbyholm 22.6–13.7 (Johannes Tallroth, Richard Bergendahl), 1 ex Sjörup, Ystad 22.6 (Johannes Tallroth), 1 ex Snogerödsdammen, östra Ringsjön 23.6–4.7 (Mattias Persson, Anna Karin Olsson, Arne Holgersson), max 3 ex Källstorp, Svalöv 7–12.7 (Karl–Erik Karlsson, Mattias Olsson, Karl–Anders Högberg), 1 ex Bläsinge ängar 9.7 (Leif Dehlin), 1 ex Högestads mosse, Fyledalen 10.7 (Gert Ljungqvist m.fl.), 1 ex Nöbbelövs mosse 26–30.7 (Erik Tufvesson, Joakim Kling, Anders Kjellsson m.fl.) och 1 ex Svalöv 1.8 (Thomas Lindblad).

2003

2 ex spelande Vombs ängar 10.5, (Arne Holgersson), max 4 ex spel Västra Näsbyholm 11.5–11.7 (Stellan Amzoll, Richard Bergendahl m fl), 1 ex spel Saritslöv, Skurup 13.5 (Richard Bergendahl), max 3 ex spel Torrebergadammen 16.51.6 (Christer Landgren, Stellan Amzoll m fl), max 4 ex spel Glumslövs backar 18.5–3.6 (Ingemar Andell, Lars–Erik Jönsson m fl), 2 ex Vombs ängar 21.5 (Jan–Erik Nilsson), max 3 ex Ripa 21.5–3.6 (Sven Birkedal, Henrik Ramstedt m fl), max 2 spel Åhus kärr 23.5–7.7 (Kaj Svahn, Olof Jönsson m fl), 1 ex spel Alnarpsparken 2527.5 (Per Olof Lippe m fl), 1 ex spel N Lingenäset, Araslövssjön 25.5 (Stefan Göransson), max 4 ex spel Svalövs kyrka 29–30.5 (Mattias Olsson), 2 ex spel Hjärnarp, Ängelholm 30–31.5 (Patrik Söderberg, Henrik Ehrenberg m fl), 1 ex spel Ängeltofta, Barkåkra 31.5–2.6 (Lars Helgesson, Patrik Söderberg m fl), max 3 ex spel Starby, Ängelholm 7–17.6 (Alf Petersson, Thomas Svanberg, M fl), 1 ex spel Hovdalafältet 7–11.6 (Kaj Svahn, Olof Jönsson m fl), 1 ex spel Skarhults ängar, Eslöv 7.6 (Johannes Löfqvist), 1 ex spel Vombsjön 8.6 (Daniel Melchert), 1 ex Osby 1314.6 (Bengt Werner), 2 ex spel Lövriksdal, Egeside 17.6 (Mattias Persson, Greger Flyckt), max 3 ex spel Flinka sjö, Örkelljunga 18.6–6.7 (Patric Carlsson, Jan Svensson m fl), 1 ex spel Genarp 2–21.7 (Martin Stjernman), 1 ex spel Mjöhult, Höganäs 7.7 (Lars Helgesson), max 3 ex spel Sjöbo 9–15.7 (Gert Ljungqvist, Johan Gustafsson), 1 ex spel Ilstorpsgården, Sjöbo 11.7 (Gert Ljungqvist), 1 ex spel Baldringe, Fyledalen 1516.7 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist m fl), 1 ex spel Botillelund herrgård, Stångby 21–22.7 (Klas Rådberg, Sigvard Svensson m fl), 1 ex Torrebergadammen 24.8 (Peter & Stefan Malm).

Cirka 49 ex har rapporterats under perioden vilket innebär ytterligare ett år med rekordhöga antal. Inte riktigt som fjolåret (57 ex) men med god marginal det näst högsta antal som rapporterats. Förutom en liten koncentration i nordost, på Kristianstadsslätten, fanns så gott som samtliga spelande fåglar väl spridda i västra Skåne, från norr till söder. Inga häckningar finns rapporterade.

2002

1 ex Bläsinge ängar 15.5 (Leif Dehlin), max 5 ex Västra Näsbyholm 18.5–29.7 (Richard Bergendahl m fl), 1 ex Saxåns mynning 18.5 (Mattias Olsson), max 3 ex Östra Näsbyholm 19.5–3.6 (Kerstin Svalin, Richard Bergendahl), max 2 ex Hyby backar 2030.5 (Sigvard Svensson, Anna Karin Olsson), 1 ex SV Lyngby 22–30.5 (Anders Kjellsson, Peter Olsson m fl), max 2 ex Ripa 24.5–4.6 (Niclas Persson, Roine Strandberg m fl), 1 ex Vantalängan, Brösarp 25.5 (Thomas Lindblad), 1 ex Barsebäcks mosse 25.5 (Peter Olsson), 1 ex Trollenäs, V Strö 26.5 (Bo Göran Persson), 1 ex Emmislöv, Östra Göinge 27.5 (Olof Jönsson), max 4 ex Tvedöra, Revingefältet 27.511.6 (Kent Andersson, Anders Kjellsson), 1 ex Minnesberg 27–28.5 (Tommy Holmgren), 1 ex Torreberga 28–29.5 (Peter Olsson, David Erterius), 1 ex Lillaröd, Löberöd 29.5 (Peter Olsson), max 3 ex Tolebäck, Egeside 31.5–12.6 (Anders Kjellsson, Sven Birkedal, Olof Jönsson m fl), 1 ex Snogeröd, Höör, 31.5 (Petei; Olsson, David Erterius), max 2 ex Ugglarps Broar, Starby 212.6 (Henrik Johansson, Kaj Svahn, Olof Jönsson), max 6 ex Törringe, Svedala 2–5.6 (Tommy Holmgren, Peter Rusk, Mats Haglund), 1 ex Hasslarps dammar 10.6 (Mats Rellmar), 1 ex Almåsa, Malmö 11.6 (Pierre Unge), 1 ex Marsvinsholms ängar 13.6 (Richard Bergendahl), 1 ex Vegeholm, Utvälinge 18–19.6 (Göran Cederwall), 1 exTorreberga 20.6 (Daniel Melchert), 1 ex Ängeltofta, N Ängelholm 5.7 (Thomas Svanberg), max 3 ex Borrstorp, Hjärnarp 8–9.7 (Ulf Ståhle, Karl–Erik Karlsson), 1 ex Trolleholm, Svalöv 10.7 (Karl–Erik Karlsson) och max 2 ex Åhus kärr 22.7–5.8 (Olof Jönsson).

Under året uppträdde ett rekordstort antal spelande kornknarrar. Minst 50 ex är nästan 6 gånger fler än det genomsnittliga antalet spelande fåglar under 90-talet. Tidigare högstanotering är från 1998 då 38 fåglar påträffades. Fåglarna var ojämt fördelade över landskapet med mer än hälften i sydväst. Resterande fåglar fanns i nordväst och runt Kristianstads vattenrike. En möjlig förklaring till massuppträdandet skulle kanske kunna vara gynnsamma ostvindar under nordsträcket. Då skulle individer från de stora baltiska populationerna kunnat vinddrivas och därmed hamna i Skåne. Årets skånska fynd visar på en tydlig topp i slutet av maj då sträcktoppen inträffar.

2001

1 ex Örby ängar, S Helsingborg 14.5-1.6 (Karl-Erik Karlsson, Karsten Bringmark m fl), 3 ex 26.5 (Bengt Andersson), 1 ex Gislövs stjärna 20.5 (Stellan Amzoll), 1 ex Hököpinge 24-26.5 (Håkan Wittzell), 1 ex V Strö 26.5 (Bo Göran Persson), 1 ex Kläggeröd 31.5-4.7 (Richard Bergendahl), 1 ex Näsbyholm 22.6-28.7 (Kerstin Svalin, Richard Ek m fl), 1 ex Dybeck 3.7 (Markus Tallroth) och 1 ex Svenstorp, NO Svalöv 7.7 (Mattias Olsson).

Fortsatt minskning av spelande fåglar för fjärde året i rad. Årets 8-10 spelande är ungefär i linje med medel för 90-talet (12 ex) men antalen är mycket ojämnt fördelat. Sex av åren hördes mindre än 8 ex medan tre av åren hela 23-38 ex.

2000

1 ex Näsby fält 21-26.5 samt 11.7 (Martin Åkesson, Mattias Olsson m fl), 1 ex Hovdala slott 21.5-4.6 (Olof Persson, Nils Kjellén), 1 ex Viby ängar 24.5 (Sven-Erik Magnusson), 1 ex Åsum ängar 24.5 (Göran Arstad) 1 ex Omma, Sjöbo 26.5 (Niklas Holmqvist), 1 ex Stureholm 31.5 (Lars Helgesson), 1 ex Bjäresjö 7-11.6 (Paul Axelsson), 1 ex Marsvinsholms ängar 15.6 (Richard Bergendahl), 1 ex Ystad 15.6 (Richard Bergendahl), 1 ex Skillinge, Munka-Ljungby, 24-29.6 (Per-Olow Holmgren, Bodil Forsberg m fl), 1 ex Ask 9.7 och 2 ex 24.7 (Mattias Olsson, Roland Sjöberg) och 1 ex Kläggeröd 27.7 (Richard Bergendahl).

Totalt 12 spelande fåglar är en fortsatt nedgång jämfört med föregående år 1998 och 1999 då 38 respektive 23 fåglar hördes. Jämför man däremot med första halvan av 90-talet då 3-8 ex hördes ter sig årets siffra inte så dålig ändå.

1999

Spelande fåglar har rapporterats enligt följande: 1 ex Hasslarp 13-18.5 (Henrik Johansson, Mats Rellmar m fl), 1 ex Vombs ängar 19-28.5 (Nils Kjellén, Hans-Åke Gustavsson m fl), 1 ex Nöbbelövs mosse 20.5 (Klas Rådberg), 1 ex Näsby fält 21.5-12.6 (Richard Ek, Hans Cronert m fl), 2 ex Näsby gård 21.5 (Sven & Annika Waldemarsson), 1 ex Habo gård, Lomma 21.5 (Per-Olof Lippe), 1 ex Saritslöv 21.5-24.6 (Ulf Malm, Uno Malm m fl), 1 ex Tommarp 22.5 (Roland Sjöberg), 1 ex Hovby ängar 26.5 (Greger & Göran Flyckt), 2 ex Finnamossen, Charlottenlund 27-29.5 (Sven Larsson, Johannes Tallroth), 1 ex Ilnestorp, Tollarp 9-12.6 (Evert Valfridsson, Lars Lundquist), 1 ex Isternäset 12.6 (Lars-Erik Jönsson), 2 ex Hasslarp 14.6 (Mats Rellmar), 1 ex Stureholm 16.6 (KOF), 1 ex Lottagården, Krankesjön 17.6 (Richard Ek), 1 ex Björkö, Söderåsen 2-7.7 (Jan Nilsson), 1 ex Hallahusen, Söderåsen 2.7 (Jan Nilsson), 1 ex Knutstorp 5-6.7 (Tommy Holmgren, Roine Strandberg m fl), 2 ex där 11.7 (Stefan Cherrug), 1 ex Stavröds gård, Eslöv 9.7 (David Erterius, Jesper Jönsson m fl), 1 ex Balsby 28.7 (Henrik Ramstedt), 1 ex Gånarp 24-31.7 (Bo Nilsson).

Sammanlagt 23 spelande fåglar är den näst högsta årssumma under 90-talet, men ändå långt ifrån förra årets rekordnotering på 38 fåglar. Fig. 3 visar antalet spelande kornknarrar under de senaste tio åren.

1998

Komknarren uppträdde närmast invasionsartat under 1998 och årssumman slutade på minst 38 ex vilket nästan är en fördubbling av tidigare högstanoteringar, 23 ex 1996 och 21 ex 1981.1 nordväst hördes 11–12 ex och i nordost 6, resten var spridda i de södra delarna av landskapet. Mer än hälften av fåglarna hördes endast under några dagar vilket skulle kunna indikera att fåglarna skulle längre norrut. Arton fåglar, fördelade på nio lokaler, stannade dock kvar under en längre tid.

De första knarrarna hördes så tidigt som 9.5 då 2 ex snärpte vid Klören, Vegeån (NiGr). I maj hördes fåglar under en kortare tid på följande lokaler i norra Skåne: 1 ex Klören/Vegeholm 11–18.5 (MiJ, USe), 2 ex Killebäckstorp 17–29.5 (TW), 1 ex Bläsinge ängar 29.5 (LD), 1 ex Ekholm, SV Örkelljunga, 29–31.5 (KOF), 1 ex Viby 12.5 (LAf) och 1 ex Isternäset, Blackan 23.5–2.6. Vidare hördes fåglar i den södra halvan av Skåne

med 1 ex Gårdsstånga 13–17.5 (DMe), 3 ex Vombsjön 20.5 (ROv), 1 ex Hyby backar 27.5 (CSn) och 1 ex Hovdalafältet 27–30.5 (JaN). I juni–juli hördes ensamma fåglar spela kort tid vid Lönhult, Mjöhult, Kverrestad, Hersane, N. Sjöbo, Odarslöv (LHe, BMo, PAx, OMa, MÅP) och 2 ex hördes vid Strövelstorp (MiJ). På följande lokaler hördes fåglar under lång tid: 2 ex Nöbbelövs mosse 15.5–30.6 (CAB), 1 ex Stureholm 13.5–1.7 (LEN), 1–2 ex Harbäckshult 30.5–12.7 (PCa), 1 ex Skurup 20.5–26.6 (UMa), 2 ex Marsvinsholms ängar 23.5–13.6 (RBd), 1–2 ex Torreberga 31.5–14.6 (OEm), 3 ex Näsby fält, Kristianstad 16.5-28.6 (SAS) och 1 ex Hammar, Kristianstad 1–24.7 (MÅB).

Kornknarren är en mycket rar häckfågel i Skåne och senast en häckning uppdagades var 1989. I år konstaterades en häckning vid Sotemosse: 2 ex hördes 31.5–11.7 och 20–30.8 sågs 2 juvenila fåglar (BPt).

1997

Fjolårets höga notering med 23 spelande kornknarrar visade sig vara en tillfällighet. Men årets 6 rapporterade hanar är ändå i nivå med genomsnittet för senare år. I nordost hördes 1 ex Olsagården, väster Sjögård 1.6 (UJk). I nordväst ropade 1 ex Turköp 29.5 och 3.6 (TSg, MRe). Sydost bidrog med 1 ex Marsvinsholms ängar, Balkåkra 18.6 (PAx) och 1 ex Öja mosse 18.6 (PAx). Sent på säsongen hördes 1 ex Ellestadssjön 1–26.7(LaO, AJö, KeSv m fl) och 1 ex Kungsmarken, Lund 2831.7(ÅLi). Med andra ord ingenting som tyder på att någon häckning genomförts. Noterbart är att det för tredje året i rad hördes knarr vid Marsvinsholm.

1996

Med tanke på att kornknarren är i stark minskning i hela västra Europa och trenden har varit vikande i Skåne under senare år, är årets minst 23 spelande knarrar en glädjande överraskning! Vi får gå tillbaka till 1981 då 23 ex rapporterades för att hitta en liknande förekomst.

Flest fåglar rapporterades från Ystadstrakten med minst 11 ex och inte mindre än tio olika fåglar hördes samma natt 5–6.6 av samma observatör. Fåglarna var utspridda på många lokaler men upp till 3 spelande hördes Marsvinsholm–Ruuthsboo 1.6–18.7 (AJö, RBd). I samma område hördes minst 3 fåglar 1995 och en hane som ringmärktes det året kontrollerades på samma ställe 2.6 (NN). Andra fåglar i sydost var 1 ex Näsbyholm 16.5 (RBd) och 16.6 (ENö m.fl.), 1 ex Benestad 30.5 (Kin) och 1 ex Sövdesjön 14.6 (PAx). I nordväst hördes tre fåglar med 1 ex Varalöv, Ängelholm 1–2.6 (HeJo m.fl.), 1 ex Tranarp 25–29.6 (JHa) och 1 ex Bläsinge ängar 25.6 (JHa). Endast två fåglar rapporterades från nordost, nämligen 1 ex 1,5 km västnordväst Sjögård 16–29.6 (AnL m.fl.) och 1 spelande Everöds flygplats 25.6 (SvBi). Däremot snärpte sex knarrar i sydväst, upp till 2 ex Torreberga 22.6–7.7 (DMe, MBi, OEm m.fl.), 1 ex Klågerup, Malmö 29.6 (NN) och 1 ex Östra Torn, Lund 4–7.7 (AJö m.fl.).

Årets uppträdande är inte helt lättförklarligt men visar snarare på kornknarrens nomadiska förekomst än en reell ökning av en skånsk population. Kontrollen av den ringmärkta fågeln utanför Ystad tyder på att enstaka fåglar häckar vissa år. Fåglar som dyker upp i slutet av juni–början av juli skulle kunna vara individer från andra sidan Östersjön som omgrupperar sina positioner efter intensiv slåtteraktivitet i t.ex. Polen.

1995

Elva snärpande knarrar är den högsta årssumman sedan 1986 då likaledes 11 ex rapporterades. Trenden har varit vikande under senare år och genomsnittet för den senaste tioårsperioden är 5,4 ropande fåglar per år. Årets första kornknarr hördes vid Hörte 24.5 (RBd) och ytterligare majfåglar var 1 ex Bivaröd, Knislinge 27.5 (NiH, ORu) och 1 ex sporadiskt hörd Källingadammen, Staffanstorp 29.5 (OEm). I nordost snärpte 1 ex Näsby gård 30.5–24.6, dock 2 ex 5–21.6 (LKt m.fl.). Norr om vindkraftverket i Hardeberga hördes 1 ex 5–7.6 (AJö, DE, RSg) följt av upp till 3 ex Balkåkra–Ruuthsbo 11.6–13.7 (GT, HLa, RBd m.fl.), 1 ex Wrams ängar 15.6 (TSg) och 1 ex Huaröd 3–4.8 (PaK).

1994

Som riksinventeringsart för året borde senare års mycket låga antal kornknarrar kanske ha bättrats på något, men så blev inte fallet. Endast tre spelande ex noterades: Vardera 1 ex Hyby backar 23.5 (BHa), Höör 26.5 (JEd) och väster Klosterviken 11–13.6 (OEm, MBi, BMo m.fl.). Mest anmärkningsvärt är att arten ej noterades i Helgeåområdet. Toppåret under 20-årsperioden var 1981 med hela 21 ropande ”knarrar”.

1993

Årets första kornknarr hördes vid Hyby backar, mellan Staffanstorp och Svedala 15.5 (MBi). Därefter följde 1 ex Lillö, Araslövssjön 19.5 (KAd), 1 ex Brantastig i nordväst 30.5 (KIv), 1 ex Petersberg, Båstad 31.5 (DHa, EFr) samt 1 ex Norra Vram öster om Helsingborg 15.6 (CLe). Fem ex är i paritet med de senaste åren men lågt i ett längre perspektiv.

1992

Fjolårets ökning (8 ex) visade sig vara en tillfällighet, då endast tre ex rapporterades under året. Årets fynd var 1 ex Barsebäcks mosse 14.5 (MAr), 1 ex Dalby Söderskog 22- 23.5 (AMT, NNo, SMa m.fl.) samt 1 ex Håslövs ängar 24.5 (BLz, JLz).

1991

Kornknarren fortsätter att uppträda fåtaligt hos oss, även om årets 8 ex är över snittet för de senaste tio åren (6,4 ex). Den första snärpte vid Åkarp 31.5 (SSp) och följdes av 1 ex Håslövs ängar 6–10.6 (HÅG, KrSv, OMå m.fl.), ökande till 3 ex 12.6 (AJö). Därefter hördes 2 ex på lokalen 14.6 (PABe, SCh). Övriga observationer var 1 ex söder om Ängelholms ishall 10.6 (TNn), 1 ex Rinkaby 10.6 (OMå), 1 ex söder Köpinge ängar 20.6 (AJö, MWi) samt 1 ex Jonstorp 1.7 (MRr).

1990

Tyvärr blev det ett ganska magert år för kornknarren med 1 ex Håslövs ängar 21.5–1.6 (LKt m.fl.), ökande till 2 ex samma lokal 3–27.6 (AWa, SAS) samt 1 ex Ekestad i nordost 1.6 (SWn) som enda noteringar. Tendensen är snarast vikande.

1989

För första gången sedan 1966 (vilket för övrigt är den hittills enda säkra häckningen i Skåne i modern tid) föreligger rapport om genomförd häckning. Rapporten avser 1 par med tre ungar vid Eljaröd (AEr). Dessutom noterades 1 ex vid Västrabydammen 13–14.6 (GCe) och 1 ex vid Kristianstads soptipp 22.6 (UHi). Ett mycket magert år som dock naturligtvis lystes upp av häckningen.

1988

Efter förra årets absoluta bottennapp noterades i år mer normala 8 ex med 1 ex Sandby mosse 19.5 (BeS), 1 ex Svarta sjö söder om Hammarsjön 22.5 (GA0o), 1 ex Lunds reningsverk 7.6 (LNs), 1 ex Östra Grevie 18.6 (MaT), 1 ex vid Blanks mosse 29.6 (AJö) och 1I ex Fjälkinge backe samma dag (NSF). Fjälkinge backe stod även för höstens enda fynd, 2 ex 14.8 (SWn).

1987

Årets enda rapporterade kornknarr avser 1 ex Everöds ängar 27.5 (UJk). Detta är lägsta noteringen sedan starten av Fåglar i Skåne 1975. Som jämförelse kan nämnas att genomsnittet för de fem närmast föregående åren är 8 ex. Det har tidigare kunnat konstateras en slående likhet i uppträdandet mellan småfläckig sumphöna och kornknarr (FiSk 1981 sid. 23), ett konstaterande som dessvärre kom ordentligt på skam detta år.

1986

I samband med Hammarsjöinventeringen hördes 2 ex vid Rinkaby och 1 ex vid Hedentorp (NSF). Två ex spelade vid Vegeåns mynning 24.5–14.6 (USe, RuJo, KMö, m.fl.). Vid Sandby mosse satt 1 ex 25.5–9.6 (PÖ, NK) medan 1 ex ropade väster Fönesjön 28.5 (AJö), och vid Barsebäcksmosse 14–15.6 (PABe, KNm, PTS, m.fl.). Vid Hunneberg mellan Harlösa och Löberöd fanns 1 ex 15–21.6 (MHo, IHo). Dessutom 1 spelande Krageholmssjön 28.6–5.7 (PAx, AHs) och Kabusa 17.7 (PAx). Inga höstobservationer har inrapporterats. Elva ropande kan jämföras med ett årligt medeltal på 9,7 ex sedan 1968 (Fig. 7). Antalet har varierat mellan 4 och 21 ex.

1985

Redan 5.5 hördes och sågs 1 ex vid Fjällmossen (DC) vilket är ett av de tidigaste fynden någonsin. I övrigt endast 6 ropande ex under maj-juni: Tollarpsskogen i nordväst, Färingtofta, Mölleröd nordväst Finjasjön, Beddinge ängar vid sydkusten, Öja i sydost och Egeside. De senaste elva årens medeltal ligger på 9 ropande kornknarrar.

1984

Totalt 13 ropande kornknarrar under maj–juni är den näst högsta siffran sedan starten av Fåglar i Skåne 1975; kan jämföras med endast 2 ex på Själland (Fugle på Sjaelland 1984–1). Ovanligt många hördes i nordväst: Gustavslund vid Helsingborg, Wrams ängar, Gunnarstorp och Selleberga. I norr kommer rapport från Hjärsås och från nordost 2 ex Egeside och 2 ex Herkulesdammarna. Dessutom hördes kornknarr strax norr om Höör, Silvåkra, Benestad vid Fyledalen och Beddinge ängar på sydkusten. De flesta fåglarna tycks ha kommit in i samband med sydostvindar i månadsskiftet maj–juni.

1983

Till skillnad mot den småfläckiga sumphönan uppträdde kornknarren extremt fåtaligt. Endast tre fåglar hördes: vid Ekebro i nordväst 25–26.6 (LK m fl), vid Källesjö i sydost 23–25.6 (PAx, GT) och vid Attarp öster om Hässleholm i slutet av juni (gm LNor). Sedan 1975 har mellan 4 och 21 kornknarrar hörts årligen, varför 1983 utgör en verklig bottennotering. Mest förvånande är avsaknaden av fynd i nordost, där normalt flest ex snärper. Notabelt är vidare att de tre fynden gjordes i slutet av juni vilket är ovanligt sent på säsongen. Av någon anledning tycks inflödet i maj helt ha uteblivit.

Det är mera sällan som kornknarren påträffas efter spelperiodens slut. Ett ex på höstvetefält norr om Barsebäcks slott 21.8 (KP) och 1 ex stött vid Måryd, öster om S Sandby 25.8 (NK) är notabla, inte minst med tanke på det fåtaliga uppträdandet tidigare under året.

1982

Den tidigare likheten i uppträdande med småfläckig sumphöna (se Fåglar i Skåne 1981) bröts i år ordentligt. Medan den småfläckiga sumphönan hade sitt bästa år hördes knappt medelmåttliga 7 kornknarrar. Särskilt dålig var förekomsten i nordost där endast 2 ex kunde avlyssnas på Håslövs ängar. I övrigt spridda fynd från västra landskapshalvan: Petersro vid Vellinge, söder om Skurup, Vombs ängar, Marieholm-Håstenslöv norr om Eslöv samt söder om Örkelljunga. Kornknarrarna hördes mellan 17.5 och 9.7. Senare sågs 1 ex vid Björka på Kullahalvön 19.8 (KIv).

1981

Två ex vid Ljungbyhed 11–12.5 (MTe) utgör årets första notering. De flesta verkar ha kommit in sista majveckan och fram till midsommar hördes kornknarr på ovanligt många platser. I sydvästra Skåne hördes inte mindre än 3 fåglar vid Anderslöv 19.6 (MBo), samt enstaka ex vid Klosterviken, Lunds reningsverk, Vombsjön och Klagstorp norr om Smygehamn. Vid Hörlinge ängar i Göinge snärpte en fågel 17–23.5 (AI, TJh). Övriga fynd kommer från nordost: Araslövssjön (2), Karpalunds sockerbruk, vid Tivoliparken i Kristianstad, Hammarsjön (5), Yngsjö och Egeside (minst 1). Sammanlagt 21 ropande är den i särklass högsta siffran sedan 1975.

Det finns en mycket god överensstämmelse mellan antalet hörda kornknarrar och antalet hörda småfläckiga sumphöns under den senaste sjuårsperioden. Det är egentligen bara 1978 som bryter likheten. Den småfläckiga sumphönan kommer ofta redan i april och början av maj (mediandag för årets fåglar 13.5), medan kornknarren sällan dyker upp förrän i sista majveckan och början av juni (mediandag 29.5). (Det är svårt att skylla överensstämmelsen på sträckvädrets inverkan under kortare perioder. Vi får kanske i stället se vårvädret som en enhet där vissa år är bättre än andra för förlängd flyttning).

1980

Redan 29.4 snärpte en kornknarr vid Löddesnäs (MÅSs). Därefter dröjde det till 14.5 innan den första fågeln dök upp vid Hammarsjön. Totalt noterades kring nämnda sjö under maj-juni sex ropande utspridda på: N. Åsum, Vilan, Hedentorp, Ekenabben och Herkulesdammarna (2). I övrigt hördes enstaka ex vid Spragleröd söder om Tormestorp 18-19.5 (AKI m fl), Silvåkrakärret vid Krankesjön 1-22.6 (PSn, TR) och vid Lerbäckshult på Hallandsåsen 1-10.7 (ABr, LW). Medeltalet för de senaste sex åren är 8 ropande varför årets 10 ex hamnar något över. Här vågar man kanske dra en parallell med småfläckig och mindre sumphöna som också uppträdde över medeltalet. Fyndplatser för ropande kornknarrar de senaste 20 åren redovisas i Fig. 1 (ses ej här). Vi ser en koncentration kring Hammarsjön i nordost och en mera jämn spridning över västra Skåne.

1979

På Öland hördes ett rekordhögt antal ropande kornknarrar under året (Calidris 8: 319). I Skåne blev det likaså rekord, även om summan inskränker sig till 12 ex. Från perioden 12.5 – 1.7 har arten rapporterats från följande lokaler: Ekebro-Hyllinge på Kullahalvön, Wrams ängar på Kullahalvön, Araslövssjön (2), Hammarsjön (4 ex spridda på N Åsum, Håslövs ängar, Viby-Herkulesdammarna och utloppet söder om sjön), Hörlinge ängar i Göinge, Mölleröd nordväst om Finjasjön, Silvåkrakärret söder om Krankesjön och Tvedöra väster om Krankesjön. Liksom tidigare år gjordes de flesta fynden i nordöst och få i Sydskåne.

1978

Totalt föreligger endast 7 fynd, alla från NO-Skåne: 2 – 3 Håslövs ängar 21 – 29. 5 (HWI m fl), 1 ex Herkulesdammarna 15. 6 (15g) och 1 ex Helgedal, Hammarsjön 12.5 (HC). Dessutom hördes arten vid N Åsum och Rinkaby (CN m fl). Liksom för småfläckig sumphöna gäller, att avsaknaden av fynd i NO-Skåne 1977 bytts mot ett flertal 1978. Sedan 1975 har 4 – 10 kornknarrar hörts årligen i Skåne med toppnoteringen 1976 liksom för småfläckig sumphöna.

1977

Arten rapporteras från Hjärnarp NO om Ängelholm 23-31.5 (KÅH m.fl.), V om Krankesjön, 1 ex 22.6 (PW) och 2 ex 25.6 (BJn), samt från Kabusa Ö om Ystad 9.6 (OR). Endast 4 fåglar är, liksom för den småfläckiga sumphönan, den lägsta noteringen under perioden 1975-77. Mest markant är nedgången i nordöstra Skåne, där 7 fåglar hördes 1976 men inga 1977. En viss minskning – möjligen väderbetingad – 1977 jämfört med 1976 framskymtar även för t ex Ölands del (Calidris 6:102). På artens häckningslokaler på Gotland har man genom ringmärkning konstaterat, att stammen dels består av en liten men årligen återkommande population och dels av fåglar, förmodligen från kontinenten, som dyker upp i den mån lämpliga sträckbetingelser erbjuds, men som troligen sällan häckar (Ornis Scandinavica 5:123). De fåglar som uppträder i Skåne tillhör sannolikt den sistnämnda kategorien.

1976

Ropande fåglar rapporteras från Egeside, minst 4 (LL), Hammarsjön 2 (AO, BG), Araslövssjön (CN) och NV om Börringesjön 2-3 (BMa, HK). Något fler fåglar än 1975 och dessutom mera koncentrerade till NO-skåne. Det kan också noteras att alla fyndplatserna är sankängar vid slättsjöar; några ”åkerknarrar” har inte rapporterats.

1975

Fynd av spelande exemplar förekommer bara från Ven, Håslövs ängar, N. Åsum (2), Löddesnäs och Rosenlund, Kullahalvön. Totalt endast 6 ex, vilket kan jämföras med riksinventeringen 1968, då 11 ex rapporterades från Skåne (VF 28:3-4). 1 ad fångades i slagfälla vid Krankesjön 4.9 (FS). Från 1972-74 har rapporterats 13, 10 resp 5 exemplar.