Turturduva

Streptopelia turtur (European Turtle Dove)

Figurer, tabeller och foton från de ursprungliga årsböckerna utelämnats i denna sammanställning.

2024

Den negativa trenden fortsätter och även i år gjordes endast ett fynd. Denna sågs vid Håkantorps herrgård, Löddeköpinge 19–22.6 (Kenny Nordström, Ulla Arfwidsson m.fl.).

 

 

2023

Årets enda godkända fynd rör 1 ex Simris, Simrishamn 25.6 (Jörgen Bernsmo, David Erterius, Bengt Andersson). Fågeln upptäcktes i Jörgens Bernsmos trädgård och hördes även spela på kvällen. Den negativa trenden för arten i Skåne fortsätter.

 

 

2022

Endast 1 ex Herculesdammarna 22–28.5 (Fredrik Blomqvist, Annelie Larsson, Carina Mattsson m.fl.) och 1 ex Furuboda 20–22.6 (genom Jörgen Bernsmo). Årets två fynd speglar den långsiktigt negativa trenden i Skåne. Fågeln vid Herculesdammarna hördes spela första dagen och var sedan försvunnen tills den visade sig fint igen på den sista dagen.

 

 

2021

En str N Sandby backar, Mälarhusen 12.5 (Bengt Andersson) och 1 ex Grönet, Brantevik 31.5 (Hans Larsson). Endast två fynd under året speglar en långsiktig nedgång av antalet turturduvor i Skåne.

 

 

2020

Endast tre observationer med 1 ex Sandby, Mälarhusen 9.5 (Jörgen Bernsmo), 1 ex Hagestads naturreservat 29.5–2.6 (Leif Karlsson, Gustav Tallroth) och 1 ex Nabben 17.8 (Nils Kjellén, Tomas Svensson).

Tre fynd under året är en normal årssumma för den senaste 10-årsperioden, men tyvärr mycket lågt i ett längre perspektiv.

 

 

2019

1 ex Lanthandeln, Mälarhusen 11.5 (Bengt Andersson), 1 ex Borgeby reningsverk 16.5 (Olof Persson), 1 ex Löddesnäs 19.7 (Lars Nilsson) och 1 ex Falsterbonäset 6.10 (Wouter de Boer, Fredrik Litsgård m.fl.).

Fyra fynd under året är bättre än ett fynd 2018 och två fynd 2017 och nära medel för de senaste tio åren. Dessförinnan var inte arten en lika ovanlig gäst. Mellan 2000 och 2009 rapporterades till exempel i medeltal 14 turturduvor per år i landskapet.

Fyndbilden representerar artens katastrofala status i Europa där den totala populationen anses minskat med 30–50 % under 2000-talet. Den tidigare omfattande populationen inom de europeiska delarna av Ryssland har under samma period kraschat med 90 %. De främsta anledningarna till nedgången anses vara biotopförändringar på såväl häckningsområdena som övervintringsområdena i Sahelbältet samt en lokalt omfattande jakt (Fisher et al. 2018).

 

 

2018

1 adult Knösen, Falsterbonäset 27.5 (Tommy Holmgren).

Antalet fynd har minskat successivt sedan 1980-talet då drygt 20 fåglar sågs årligen.

 

 

2017

1 ex Simris 12.6 (Hans Larsson) och 1 ex Haglösa, Alstad 20.6 (Martin Hellgren). Två fynd under året är det lägsta sedan 1967 och följer en trend med allt färre fynd sedan 1980-talet då drygt 20 fåglar sågs årligen.

 

 

2016

1 förbiflygande Glivarpa mosse, Vallby 17.5 (Bengt Andersson), 1 förbiflygande Gubbahyllan, Kullaberg 22.5 (Henrik Ehrenberg, Henrik Johansson, Karl G Nilsson), 1 str Falsterbonäset 22.5 (Björn Malmhagen, Karolina Adolphson, Raul Vicente m.fl.), 1 ex Radarmasten, Hagestads naturreservat 5.6 (Stefan Malm, Peter Malm m.fl.) och 1 2k Bollsvik, Hörte hamn 12–15.6 (Joakim Setterlund m.fl.). Fem fynd får ses som normalt för senare år. Sedan 2010 har det gjorts tre–sex fynd årligen. Före 2010 gjordes det dock så gott som årligen fler än tio fynd av arten.

 

 

2015

1 2k Gislövsläge 15.5 (Petter Olsson m.fl.), 1 ex Smyge reningsverk 15–18.5 (Petter Olsson, Oskar Nilsson m.fl.), 1 sj Balsvik 9.6 (Christer Neideman) och 1 ex Skivarp 10.6 (Jan Tallmark).

Årets fyra fynd är i linje med de senaste årens. Möjligen ser vi en stabilisering på en låg nivå med 3–6 fynd per år sedan 2010. Inget höst- eller vinterfynd gjordes vilket är första gången sedan 2008.

 

 

2014

Årets fyra fynd fördelas enligt följande: 1 ex Björkadammen, Bunkeflostrand 14.5 (Per Jensen, Janne Knutsson), 1 str N Ravlunda skjutfält 26.5 (Ola Wennberg), 1 ex Husie mosse 11.6 (Ragnar Alm m.fl.) och 1 str Nabben, Falsterbonäset 11.9 (Nils Kjellén, Bengt Grandin, Peter Spetz).

Som framgår av skedde en kraftig uppgång i antalet observationer i början på 1980-talet. En sådan kraftig uppgång är svår att förklara med något annat än att uppträdandet i Sverige förändrades vid den tiden och motsvarande uppgång noterades även på Öland. Sedan mitten av 1980-talet har observationerna dock minskat successivt och fortsätter det i den riktningen så dröjer det inte länge innan vi får det första året utan fynd av turturduva sedan 1967!

 

 

2013

1 str Bunkern, Kåseberga 11.5 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist, Jon Jörpeland m.fl.), 1 ex Höjaholm, Vemmentorp 13.5 (Björn Herrlund), 1 ex Hylkan, Brantevik 18.5 (Mikael Wikström), 1 ex Hylkan, Brantevik 25.5 (Ulrik Wallberg), 1 ex Stora Hammar, Kämpinge 18–19.9 (Emil Lundahl m.fl.) och 1 ex Fruktträdgården, Brantevik 2.10 (William Sjöberg, Niklas Westermark).

Årets 6 fynd innebär en av de lägre säsongssummorna på 2000-talet. Endast de två närmast föregående åren har haft lägre säsongssummor.

 

 

2012

1 ex Kåseberga 20.5 (Sven Splittorff), 1 ex Inre Foteviken 14.6 (Björn Malmhagen) och 1 1k Knäckekärr, Trelleborg 7–22.12 (Sandra Modig, Ronny Malm, Emil Lundahl m.fl.).

Fågeln vid Trelleborg utgör andra vinterfyndet i landskapet. Antalet fynd i Skåne fortsätter att minska och motsvarande låga antal har inte rapporterats sedan slutet av 1960-talet då antalet fågelskådare var långt färre än idag. I Europa har arten minskat måttligt sedan 1980-talet (BirdLife International 2013). Populationen är dock ännu stor och bedöms uppgå till mellan 3,5 och 7,2 miljoner par (BirdLife International 2004).

 

 

2011

Fyra fynd av lika många individer gjordes under året: 1 ex Gislövshammar 6.5 (Jörgen Bernsmo), 1 ex Gislövs strandmark, Gislövsläge 31.5 (Erik Nordström), 1 str SV Gislövshammar 1.6 (Hans Larsson) och 1 ex Hörte hamn 12.6 (Mats Cornmark).

Turturduvan nådde således en ny bottennotering vilket ytterligare befäster en nedåtgående trend som pågått under hela 1990- och 2000-talen. Rrk Skåne har beslutat att alla fynd av turturduva i fortsättningen ska kvalitetsgranskas av kommittén. I praktiken har detta gjorts även under de senaste åren och beslutet förväntas inte påverka antalet godkända fynd under kommande år.

Rättelse: En rapport om turturduva på Dalköpinge ängar 2009 var en felrapporterad turkduva.

 

 

2010

Året gav sex individer enligt följande: 1 ex Lomma kyrkdamm 15.5 (Lars Nilsson), 1 ex Kumlan, Vitemölla 2.6 (Lars Edman m.fl.), 1 ad Lillö borgruin, Isternäset 6.6 (Magnus Billqvist m.fl.), 1 ex Torreberga 26.7 (Daniel Melchert), 1 ad Nabben, Falsterbo 22–27.8 (David Erterius, Emil Lundahl m.fl.) och 1 ex Falsterbo fyr 23.9 (Mikael Olofsson). Sex individer är en mycket låg siffra och tangerar tidigare lägstanoteringar i Fåglar i Skåne vilka härrör från 2008, 2001 och 1993. Dessförinnan får man gå tillbaka till 1970 för att hitta lägre årssummor.

Turturduvan har en spännande historia som skånsk gäst. Första belagda fyndet är från 1813 då 1 ex sköts vid Alnarp (Sven Nilsson, Skandinavisk fauna). Under resten av 1800-talet gjordes sedan ytterligare minst tre fynd och perioden 1900–1959 gav ca 20 ex, flest i slutet av perioden. Under 1960-talet rapporterades årligen mellan 0 och 5 ex, men kring decennieskiftet 1960/1970 exploderade plötsligt antalet fynd och var 1973 uppe i 29 ex. Samma utveckling noterades bl.a. på Öland. En topp i uppträdandet inträffade kring decennieskiftet 1970/1980 med som mest 44 ex 1983, men sedan dess har det bara gått utför. Trenden har varit stadigt nedåtgående, om än utplanande, och medelvärdena per årtionde har gått från 22,7 ex 1980–1989 via 14,2 ex 1990–1999 till 13,7 ex 2000–2009. En titt på fyndbilden under 2000-talet ger vid handen en tydlig topp från mitten av maj till början av juni samt att uppträdandet är ganska utspritt under resten av sommarhalvåret med en mindre topp från slutet av augusti till början på oktober.

 

 

2009

1 str NO Lernacken 14.5 (Roine Strandberg, Christer Olsson), 1 ex Viken 17.5 (Dag Aurell), 1 ex Löderups strandbad 19.5 (Johan Södercrantz, Zacke Svensson, Ralf Norberg m.fl.), 1 ex Yngsjö 23.5 (Mats Alderus, Per-Arne Fransson m.fl.), 1 ex Smedstorp 27.5 (Charley Wiklund), 1 spel Dalköpinge ängar 2.6 (Anders Malmsten), 1 ex Nittiograderskurvan, Foteviken 13.6 (Kerstin Norrman), 1 ex Strandhagen, Arild 27.6 (Karl G Nilsson), 1 ex Dalby 25.8 (Elsy-Britt Schildt) samt slutligen 1 ad som vände vid Nabben, Falsterbonäset 5.10 och sedan sträckte ut följande dag (Nils Kjellén, Janne Dahlén m.fl.).

Årets tio fynd rörande tio individer ligger ganska väl i linje med de senaste årens sparsmakade uppträdande av arten i Skåne. Medel för 1900-talets sista resp. 2000-talets första decennier ligger båda på strax över 13 fåglar.

 

 

2008

Ett mycket magert uppträdande resulterade i sex fynd, vilket tangerar de tidigare bottenrekorden från 1993 och 2001.

Årets fåglar var 1 ex Brantevik 5.5 (Magnus Ullman m.fl.), 1 ex spel Höganäs 31.5 (Karl G Nilsson), 1 ex Nabben 7.6–8.6 (Greg McIvor m.fl.), 1 ex spel Kullen 7.6 (Göran Paulsson), 1 ex spel Pulken 23.6 (Carl Christian Tofte) samt 1 ex Albäcksskogen, Trelleborg 7.8 (Kerstin Svalin).

 

 

2007

Observationer under våren och sommaren var ovanligt få och gällde sju fynd av 8 ex. Först ut var 1 ex förbiflygande Backåkra, Hagestads naturreservat 18.5 (Thomas Hultquist). Sedan följde 2 ex Knäbäcken, Ravlunda skjutfält 20.5 (Dan Hammarlund), 1 ad Härslöv 6.6 (Peder Weibull) och 1 ex Mossavägen, Hagestads mosse 22.6 (Magnus Ullman). I juli sågs 1 ex Blentarp 11.7 (Tommy Petersson), 1 hane spel Kristianstad 16.7 (Greger Flyckt) samt 1 hane i Brantevik 20–26.7 (Magnus Ullman m.fl.). Den sistnämnda fågeln spelade flitigt och sysselsatte sig även med bobygge på två ställen, men förblev såvitt känt ensam under sin vistelse.

Hösten bjöd på två observationer av ungfåglar: 1 1k Bingsmarken 5.9 (Markus Tallroth m.fl.) samt 1 1k Kullaberg 8.10 (Alf Petersson).

Totalt 10 ex är den femte lägsta summan sedan FiSkens start 1975.

 

 

2006

Totalt gjordes 13 fynd avseende 13 ex, en tämligen blygsam siffra. Först ut var 1 ex Fruktträdgården, Brantevik 13.5 (Bengt Bengtsson, Magnus Ullman, Henrik Forsvall). Sedan följde 1 ex Kåsehuvud 21.5 (Sven Splittorff), 1 ex Spillepengen 23.5 (Michael Averland), 1 ex str N Nabben, Falsterbo 27.5 (Matthis Kaby, Ulrika Kaby), 1 ex Ravlunda skjutfält 3.6 (Bo Brinkhoff), 1 ex Ängavallen, Vellinge 8.6 (Peter Olsson), 1 ex Krageholmssjön 27.6 (Anders Bjärvall), 1 ex Skillinge hamn 29.6–1.7 (Stellan Amzoll, Håkan Hallander), 1 ex Hofterups Mosse, Saxtorp 1.7 (Erik Svensson), 1 ex Smygehamn 19.7 (Erik Nordström), 1 ad Skurups kyrka 26.8 (Tom Malm), 1 ex str SV Hörte hamn 11.9 (Richard Bergendahl) samt 1 ad Nabben 20.10 (Nils Kjellén).

Sammanfattningsvis ett normalt uppträdande för senare år.

 

 

2005

Totalt gjordes 17 fynd avseende minst 20 ex – en hög siffra i ett tjugoårsperspektiv. Årssummorna har varierat kraftigt under den här tiden, men en viss återhämtning tycks ha skett sedan bottenåren i början av nittiotalet. Med tanke på den ökande skådaraktiviteten står det dock klart att antalet skånska fåglar var mycket större i början av åttiotalet.

Året inleddes med 1 ex Kullens fyr 14.5 (Alf Petersson, Karl G Nilsson). Sedan följde 1 ex Ängavallen, NV Håslövs kyrka 22.5-26.5 (Kaj Svahn, Peter Olsson, David Erterius m.fl.), 3 ex Falsterbo fyr 26.5 (Peter Olsson), 1 ex, möjligen en av de föregående fåglarna, gjorde sträckförsök Nabben 28.5 (Olof Jönsson, David Erterius, Kaj Svahn), 1 ex Haväng 27.5 (Bengt Bengtsson), 1 ex Bäckaskogs grustag 28.5 (Roine Strandberg), 1 ex Trelleborg 30.5 (Gert Rosquist), 1 ex Sjörup, Västra Nöbbelöv 2.6 (Markus Tallroth), 3 ex Friseboda 3.6 (Gunnar Gunnarsson), 1 ex ­Torna Hällestad kyrka 15.6 (Martin Stjernman), 1 ad Skillinge 25.6 (Magnus Ullman), 1 ex Gårdsstånga våtmark och senare Örtofta dammar 25.7-26.7 (Ola Ejdrén, Anders Jönsson m.fl.), 1 ex Kannikdammen 25.9 (Tommy Holmgren). 1 ex Falsterbo stadspark 3.10 (P-G Bentz), 1 ex str S Torekovs rev 8.10 (Thomas Svanberg, Peder Winding, Martin Gierow) och 1 1K stationär Örnahusen 15.10 (Henrik Forsvall).

 

 

2004

Sex vårfynd gjordes: 1 ex Hasslarps dammar 19.5 (Kristian Linde), 1 ad str O Helsingborgs stad 22.5 (Peder Winding), 1 ad Kärleksstigen, Falsterbonäset 28.5 (Lars Samuelson, Per Roslin m.fl.), 1 ex Knösen 29.5 (Hans–Åke Gustavsson, Kristian Svensson), 1 ex str Ingelsträde, Mjöhult 5.6 (Ulf Ståhle), 1 ex Torupa flo 22.6 (Agne Paulsson) och 1 ex Gislövs strandmark 23.6 (Christer Sjögren).

Från hösten rapporterades två individer: 1 ex O Gårdstånga kyrka 24.8 (Johan Schmidt) och en mycket välbesökt ad fågel vid Håslövs kyrka söder om Vellinge 27.8–6.9 (Peter Öhrström m.fl.).

Totalt 9 ex är ett dåligt resultat som innebär en rejäl tillbakagång efter de 23 ex som sågs 2003. Trenden för arten är således fortsatt negativ, i Skåne såväl som i övriga landet.

 

 

2003

Året inleddes med 1 ex Ravlunda skjutfält 17.5 (Anders Jönsson) och 1 ad Röddingeberg, Fyledalen samma dag (Gösta Olofsson). Därefter gjordes ytterligare 15 vårfynd avseende 18 fåglar: 1 ex Nabben 19.5 (Magnus Jacobsson), 1 ex spel Maglehems ora 20.5 (gm Kaj Svahn), 1 ex str Kläggeröd 21.5 (Richard Bergendahl), 1 ex str Skurups kyrka 21.5 (Richard Bergendahl), 1 ex spel Förslöv 25.5 (Kjell–Åke Hall), 3 ex Falsterbo kyrka–Kolabacken 25–27.5 (Klas Rådberg, Ingrid Åkerberg, David Erterius m fl), 1 ex str

O Hittarp 26.5 (Thomas Svanberg), 1 ex Västra Näsbyholm 26.5 (Tom Malm), 1 ex Alnarpsparken 29.5 (gm Kaj Svahn), 1 ex Brantevik 30.5 (Erik Nordström), 1 ex Kåsehuvud 30.5 (Sven Splittorff), 1 ex Löderups strandbad 31.5 (Magnus Kasselstrand), 1 ad Ravlunda skjutfält 1.6 (Thomas Lindblad) och 1 ex Länsmansbäcken, Krankesjön 2.6 (Martin Stjernman). Ett kraftigt inflöde i slutet av maj således, med 9 fåglar 2526.5. I juli noterades 1 ex str Falsterbo fyr 7.7 (Lars Ström), samma fågel (?) Falsterbo fyr 20.7 (gm Kaj Svahn), 1 ad Haväng 23.7 (Lars Öhlén) och 1 ex Glumslövs backar 31.7 (Björn Elmlund).

I oktober gjordes två fynd av höstflyttare på Falsterbonäset: 1 ex str Nabben 1.10 (Mattias Ullman, Lars Nilsson, Nils Kjellén) och 1 ex Nabben 5.10 (Lars Nilsson).

Runt 26 fåglar totalt, med viss risk för dubbelräkning, är en summa som kan mäta sig med glansdagarna i början av 80-talet, då årssummorna låg runt 30 ex. Julifynden är naturligtvis intressanta ur häckningssynpunkt.

 

 

2002

10 vårfynd avseende 11 individer gjordes, med reservation för att några fynd kan gälla samma fåglar. Först ut var 2 ex Ravlunda skjutfält 7.5 (gm Johannes Tallroth). Därefter 1 ex str Ystad 11.5 (Richard Bergendahl), 1 ex Ystad 17.5 (gm Hampus Lejon), 1 ex Tetra Pak, Lund 18.5 (Kristian Ståhl), 1 ex Allerum, Helsingborg 23.5 (Thomas Svanberg), 1 ex Gyetorp 27.5 (Niklas Jeppsson), 1 ex spel Kullens fyr 9.6 (Mats Peterz), 1 ex spel Lundåkrabukten 9.6 (Peder Weibull), 1 ad Valje, Bromölla 11.6 (Patric Österblad), samt 1 ad Knösenspetsen 15.6 (Tommy Holmgren). Sommaren gav 3 ex: 1 ad 1 km söder om Åhus vid Ripa 15.7 (Ronny Johansson), 1 ex Ravlunda skjutfält 23.8 (Johannes Tallroth) och 1 ad Trelleborg 27.8 (Kerstin Svalin).

Totalt 15 fåglar är en klart godkänd siffra för senare år. Medel för den senaste tioårsperioden ligger på knappt 13 fåglar, vilket kan jämföras med glansdagarna under slutet av 70-talet och början av 80-talet, då snittet låg på runt 30 ex per år.

2001: 1 str S Hittarps rev 15.9 (Mårten Müller, Bengt Andersson).

 

 

2001

Fyrdungen, Falsterbo gästades av årets första 22.5 (Nils Kjellén). Resterande fynd under våren var 1 ex Kannikdammen, Lomma 24.5 (Stefan Cherrug) och 1 ex Saxtorpsskogen, Landskrona 7.6 (Paul-Eric Jönsson). Ett högsommarfynd gjordes strax söder om Åhus 17.7 (Ronny Johansson). Slutligen gjordes ett höstfynd då 1 ex sträckte vid Nabben, Falsterbo 2.11 (Ola Elleström, Nils Kjellén).

5 fynd under året är en låg summa. Medeltalet för 90-talet är 13 ex och förra året observerades 20 ex.

2000: 1 ex Gislöv 21.10 (Hampus Lejon).

 

 

2000

1 ex Kullen 7.5 (Lars Mårtensson) var först ut. Sedan följde 1 str Falsterbo fyr 8.5 (Mattias Ullman), 1 Botan, Lund 8.5 (Sigvard Svensson), 1 ex Norrevång, Krankesjön 20.5 (Martin Stjernman, Lars Råberg), 1 str Ängsnäset 20.5 (Alexander Hellquist), 1 ex Falsterbo 21-23.5 (Lars GR Nilsson, Alexander Hellquist m fl), 1 ex Backåkra 28.5 (Hans-Åke Gustavsson, Hampus Leijon), 1 ex reningsverket, Skanör 28.5 (Jan-Åke Hillarp), 3 ex Fyren, Falsterbo 28.5 (Alexander Hellquist), 1 ex Ravlundafältet 1.6 (Daniel Melchert), 1 ex Laxbro, Almån 1.6 (Nils Kjellén), 1 ex västra Krankesjön 4.6 (Bertil Svensson), 1 ex Åhus 4.6 (Per Hagberg), 1 ex Gislövsstjärna 5.6 (Bengt Bengtsson), samt 1 ex Kvidinge 8.6 (Oscar Lindberg). Inga högsommarfynd gjordes utan nästa blev 1 ex Klippan 14.8 (Leif Dehlin m fl), följt av 1 ex golfbanan, Falsterbo 8.10 (Nils Kjellén). Årets sista observation gjordes vid Bingsmarken där 1 ex uppehöll sig 21-22.10 (Bo Pettersson, Kerstin Svalin).

Årets summa, 20 ex, ligger klart över genomsnittet, drygt 13 ex, de senaste 10 åren.

 

 

1999

Låga 10 ex noterades under året enligt följande: 1 ex upptäcktes vid Vasalund utanför Torna Hällestad 10.5 (Martin Stjernman m fl), vidare sågs 1 ex Hasslarp 16.5 (Sven Marling), 1 ex Tvet, Revingefältet 19.5 (Niklas Holmqvist), 1 ex Kullen 22.5 (Teuvo Karjalainen), 1 ex Bläsinge ängar 23.5 (Leif Dehlin), 1 ex Oljesjön, Malmö hamn 1.6 (Jonas Rosqvist, Richard Ek m fl), 1 ex Hagestad 6.6 (Pierre Unge), 1 ex Höllviken 8.6 (Anders Ekstrand), 1 ex Hyllinge 4.7 (Thomas och Charlotte Svanberg) och 1 ex 2 km V Södra Sandby 30.7 (Hakon Persson).

 

 

1998

Först ut var 1 ex Kullen 30.4 (MPz, AP). På samma lokal sågs även 2 ex 16.5 och en spelande 31.5 (MPz, AP). En intressant rapport kommer från Ravlundafältet där en spelade 16–17.5 och 23.6 (DHa, EHa); häckning? Övriga fynd var 1 ex Sturup 3.6 (HPe), 1 ex Maglehem 7.6 (LKt), 1 ex Lillehem 10.6 (GrFl), 1 ex Kolabacken, Falsterbo, 6.7 (LaNi), 1 ad på sträckförsök Nabben 3.8 (NK, SSp, GMö), 1 ex Näsbyholm 18.8 (RiE). Årets sista observation gjordes på Kullen 28.9 (AP).

Totalsumman 11 ex är den lägsta sen 1993 då 6 ex rapporterades. Årsgenomsnittet för den senaste 10-årsperioden ligger på drygt 14 ex per år.

 

 

1997

Blygsamma 13–14 individer rapporterades med följande fördelning: 1 ex Stenshuvuds strandängar 18.5 (PJo, HHn), 1 spelande Förslöv i NV 31.5–1.6 (KÅH), 1 ex Falsterbo fyr 1.6 (BMa, KaH), 2 ex där 6.6 (BMa, RSg, JLz) och en spelande samma lokal 8.6 (BMa, KaH), 1 ex mot norr Kämpinge 7.6 (HeJo,TSg), 1 ex Ljunghusen 8.6 (NK), 1 ex Klagshamn 13.6 (MGr), 2 ex Janstorp, Foteviken 30.7 (HPe) samt ett höstfynd gällande 1 ex Lomma 11.9 (POL).

 

 

1996

Under året sågs 13 individer i landskapet med följande fördelning: 1 ex Falsterbo fyr 13.5 (JÄH), 1 ex mot sydväst vid Gislövshammar 19.5 (LaNi), 1 ex Nabben 31.5 (HPe), 1 ex Petersborg, söder om Malmö 31.5 (HPe), 2 ex Falsterbo fyr 1.6 (JaN, BMa, ToH m.fl.), 1 ex Ravlunda skjutfält 11.6 (JJö), 1 ex Skanörs Ljung 11.6 (PEJ), 2 ex Börringe 13.6 (HPe), 1 ex öster om Falsterbohus 15.6 (BMa, JLz), 1 ex Lernacken 27.6 (HPe) samt 1 ex Bökeberg 5.7, även denna rapporterad av (HPe).

 

 

1995

Den 19.5 inleddes ett gott år för arten med 1 ex mot väster vid Kåseberga (HLa, JLz, OEm). Därefter följde tre observationer den 26.5:1 ex Kullen (HeJo), 1 spelande Hjortstugan, Kullaberg (PEJ) och 1 ex Knösen (HÅG). Vidare sågs i maj 1 ex vid Kullens fyr 27.5 (PEJ), 1 ex Abbekås samma dag (RBd), 2 ex Abbekås 29.5 (CAB, MiB), 1 ex Kullen 29.5 (AP), 3 ex Kåseberga 29.5 (CLa, HLa, JJö m.fl.), 1 ex sydväst om Fjälkinge Backe 30.5 (PÖs), 2 ex Fyren, Falsterbo 30.5 (GWr) samt 1 ex Kåseberga 31.5 (HLa).

I juni observerades 1 ex Kullen 1.6 (AP), 1 ex Vellinge ängar 4.6 (JJö), 2 ex Kålhagen, Falsterbo 4.6 (BMa, KeSv m.fl.), 1 spelande Fyren, Falsterbo 11.6 (GWr, JÅH), 1 ex Torreberga 18.6 (MBi) och 1 ex Nabben, Falsterbo 21.6 (BMa, HLa, JLz).

Ett fynd i juli gäller en spelande i Kverrestad öster om Tomelilla 12.7 (BAn gm RSg).

Under augusti uppehöll sig 2 ex vid Örtofta sockerbruksdammar 3–5.8 (HÅG m.fl.) med 1 ex kvar till åtminstone 15.8 (BMo), och 1 ex flög mot norr nära Holmeja, Sturup 8.8 (LaO). Två renodlade höstfynd gjordes: 1 ad Kolabacken, Falsterbo 19.9 (JaN) samt 1 ex Kullen 1.10 (AP, KGN, MP). En försiktig sammanräkning ger minst 20 ex under året.

 

 

1994

Sammanlagt 13 ex sågs under året, vilket är något under genomsnittet för den senaste tioårsperioden och långt ifrån glansdagarna under 1975–1984 då medeltalet låg på 29 ex årligen.

Från maj–juni finns rapporter om 2 ex Hagestad 8.5 (HÅG), 1 exKnösen 16.5 (MaSv), 1 ex Falsterbo fyr 30.5 (GWa, SEh), 1 ex mot söder vid Fjälkestad i nordost 2.6 (NJe), 1 spelande mellan Björkeröd och Kockenhus på Kullaberg 11.6 (KGN) samt 1 ex på lämplig häcklokal mellan Stensoffa och Torna Hällestad 19 och 21.6 (HPe).

Under augusti observerades 1 ex Simrislund 11.8 (RSi, ÅLN) och 1 ex sträckande mot sydväst med skogsduvor vid Nabben 20.8 (HÅG, LaNi, OEm m.fl.). I oktober sträckte 1 ex vid Hörte på sydkusten 1.10 (RBd), 2 ex Nabben 10.10 (BoSv, NK) samt 1 ex på samma lokal 25.10 (AJö, NK).

 

 

1993

Ett absolut bottenår för turturduva och den lägsta årssumman sedan Fåglar i Skåne började utges 1975. Arten är endast rapporterad från första halvåret och totalt noterades 6 ex med följande fördelning: 1 ex Kullen 13.5 (TNn), 1 ex Hagestad 15.5 (GT), 1 ex Kullen 23.5 (KMö, MP) samt 3 ex Nabben 5.6 (NK). Normalt ses mellan 15 och 30 ex under ett år.

 

 

1992

Totalt noterades 24 turturduvor under året vilket är den högsta noteringen sedan 1984 (se tabell 12). Den första dök upp vid vägen till Äspet i Åhus 15.5 (KBm) och redan dagen efter, 16.5, sågs 1 ex på Hallands Väderö (BMa, BHi, ALd). Övriga fynd i maj var 1 ex vid militärförläggningen i Falsterbo 21.5 (KMO, JMa), 1 ex F10 Barkåkra, Ängelholm 24.5 (JHa m.fl.), 1 ex i skogspartiet öster om Salviken 24-25.5 (PTS, HÅG, AJö), 1 ex Västra Tvet 26.5 samt 29.5 (MGr), 1 ex Hylkan 27.5 (SSp, KES), 2 ex Hallands Väderö 29.5 (PSe) samt 1 ex vid Sotemosse 31.5 (BPt). I juni noterades 1 ex vid Falsterbo fyr 1.6 (JÅH, GWr m.fl.), 2 ex Åhus 4.6 (JLz), 2 ex Hagestad på nationaldagen 6.6 (GT), 1I ex vid södra infarten till Landskrona 7.6 (HeH, FHa), I ex Järavallen 8.6 (KrSv), 1 ex Bokskogens golfbana 12.6 (HPe) och 1 ex strax norr om Arlöv 21.6 (SCh). Under andra halvåret noterades 1 ex Knösen/Knävången 24.7 (KMO), 1 ex Kläggeröd 29.8 (RBd), 1 ex Simrishamn 5.9 (BB) och som rena höstfynd 1 ex Nabben 11.10 (KMO, ALa, HÅG), 2 ex Nabben 19.10 (AJö, TAI) samt slutligen 1 ex Lunds reningsverk 23.10 och 4.11 (ONi).

 

 

1991

Årets första turturduva sågs förhållandevis tidigt med 1 ex Abbekås 4.5 (RBd) och följdes sedan av 1 ex söder Tygelsjö 9.5 (PeOl), 1 ex i en flock av 7-8 turkduvor vid Kullen 18.5 (JHa, MRe, PSe), 1 ex Hylkan, Brantevik 20.5 (BB) och 1 ex Simrishamn 25.5 (BB).

Junifynd var bl.a. 1 ex Fyledalen 2.6 (TNi, ÅJö), 3 ex Lilla Juleboda, Haväng 22.6 (UGs), 1 ex Falsterbo 23.6 (AJö) och 1 ex Kålhagen, Falsterbo 24.6 (GWr). Under juli sågs 1 ex väster om Torreberga under ett par veckors tid (BDa, HLa) och under augusti rapporteras 1 ex från Horna 1.8 (JLz).

Från hösten rapporteras 1 ex Nabben 7.9 (NK, OEm) och samma dag 1 ex mellan Kola-backen och Fyrdungen, Falsterbo (LNs) samt 1 ex Fyren, Falsterbo 3.10 (AJö, NK).

1986: 1 ex Hallands Väderö 25.5 (BHi, BMa, JÅH). 1990: 1 ex Hallands Väderö 11.6 (ÖF).

 

 

1990

Turturduvan från 1989 fanns kvar vid Näsbyholm där den infångades och ringmärktes 17.3 (PeOl) och iakttogs vid åtskilliga tillfällen 1.1–1.4 (CSn, KnA). Turturduvor är dessutom rapporterade från ytterligare 11 lokaler med 1 ex Hörte 30.5 (TBF), 1 ex Araslövssjön 3.6 (LÅn), 1I ex Kulla–Gunnarstorp 5.6 (KGN), 3 ex Skåre 7.6 (PeOl), 1 ex Nabben 7.6 (AMT), 1 ex Bokskogens golfbana 9.6 (HPe), 2 ex Falsterbo stadspark 12.6 (SSi, AB), I ex Åhu 14.6 (MJö), 1 ex Öja mosse 16.6 (TNIi), 1I ex Önnestad 21.6 (SvBi) samt 1 ex söder om Örups almskog 23.6 (OHt). Några höstfynd ha ej rapporterats och totalsumman ligger långt under genomsnittet för arten under perioden 1975–1988 men i nivå med de tre senaste årens antal.

 

 

1989

Årets 14 observerade turturduvor ligger i nivå med de senaste årens sparsamma förekomst, men avsevärt under genomsnittet på nära 25 ex årligen för perioden 1975–88. Årets första exemplar sågs vid Krankesjön 18.5 (RBd) och följdes under maj av 1 ex Fyren, Falsterbo 28.5 (FF) samt 2 ex Åhus 30.5 (J Lz). Junifynd gjordes med 1 ex Kolabacken, Falsterbo 3.6 (NK, CGD), 1 spelande Kullen 6.6 (IBw), som mest 3 ex Ängavallen, Vellinge perioden 5–26.6 (CSn, AJö, HÅG m.fl.), samt 1 ex Hovdala, Finjasjön 23.6 (ROv). En högsommarobservation av 1 ex gjordes vid Kåseberga 8.7 (GT). Under hösten sågs 1 ex Fyren, Falsterbo 9.9 (KMO m.fl.), I ex sträckande Höllviken 25.9 (PiU) samt 1 ex som uppehöll sig i en turkduveflock vid Näsbyholm från 18.11 till årets slut (CSn m.f1.).

 

 

1988

Under våren och sommaren observerades sammanlagt 11 ex, samtliga ensamma fåglar som endast tillfälligt uppehållit sig på de olika lokalerna. Majfynd gjordes vid Munka Ljungby golfbana 21.5 (KÅH), Solberga 23.5 (GT), Hylkan söder Brantevik 27.5 (PTS, PW), väster om Örnahusen 30.5 (AJö), nordväst Brantevik 30.5 (HNi, AJö) och Kullen 31.5 (KÅH, KGN). I juni gjordes observationer vid Ellestadsjön 5.6 (SLn) samt vid N. Håslöv söder Vellinge 11.6 och 13.6 (PeOl), och i juli vid Bjuvs reningsverk 12.7 (LK) samt vid Löberöd 26.7 (BOM). Under hösten sågs två individer vid Nabben: 1 vändande juv 3.10 (NK) samt 1 ad 11.10 (MU, AJö, NK). Årssumman 13 ex innebär en viss ökning från fjolårets bottenrekord, men är ändå den näst lägsta sedan 1975.

1987: En observation av 1 ex Mörarp 18.4 1987 (CGO, MOo) höjer årssumman för detta år till 9 ex.

 

 

1987

Endast åtta exemplar observerades, vilket är det lägsta antal som rapporterats sedan starten av Fåglar i Skåne 1975. I genomsnitt har drygt 25 fåglar setts årligen med högsta antal, 44 ex, 1983. Året inleddes med ett vinterfynd, Skånes andra, då 1 ex observerades i Simrishamn 1.2 (LJe). Det extremt kyliga och nederbördsrika vädret i maj-juni tycks effektivt ha motverkat s.k. förlängd flyttning, som normalt ligger bakom de flesta fynden. Under vår-sommar observerades 1 ex Landskrona soptipp 27.5 (PTS), 1 ex sträckande Nabben 8.6 (AxB, PU), 1 ex Malmö 14.7 (ULu, HåS) och 1 ex Näsums kyrka 27.7 (PW). Under hösten sågs tre exemplar, samtliga på Falsterbohalvön: 1 ex väster om Skanörs ljung 1.9 (NK), 1 sträckande Nabben 19.9 (AJö) och ytterligare 1I ex på samma plats 18.10 (AxB).

 

 

1986

Åter ett dåligt år för turturduva i Skåne. Sammanlagt 18 ex är klart under de senaste årens genomsnitt. Turturduvor sågs så gott som dagligen vid Falsterbo fyr i slutet av maj och början av juni, som mest en liten flock på 6 ex 29.5 (KPe, LKa, GWr).

 

 

1985

Ett riktigt bottenår för arten med endast 15 observerade fåglar. Man får gå tillbaka ända till 1972 för att hitta en lägre årssumma för landskapet. Som nämndes redan i FiSk 1984, observerades den ungfågel som upptäcktes bland turkduvorna i Jordbodalen, Helsingborg i december 1984, fram till den 14.1 (AJö, LMå m.fl.). Fågeln var synbart skadad, och det är tveksamt om den klarade vintern. Under tiden 5.5–15.6 sågs 12 ex. Hälften av dem observerades i landskapets sydöstra hörn medan bara 1 ex gästade Falsterbo. En högsommarobservation gjordes i Baskemölla den 20.7 (LJe). Höstens enda observation var 1 ex i Falsterbo 18.9 (StS).

1983: ex Kullen 5.11 1983 (CCe). Totalt därmed 44 ex i Skåne 1983 vilket är den högsta årssumma som noterats i landskapet.

 

 

1984

Årets 25 ex är det lägsta årsantal som noterats sedan 1977, dock bara ett ex mindre än 1981. Under maj–juni sågs 17 ex, bl.a. 1 spelande i Svalövs AB:s park 14–21.6 (JoGu). Två juliobservationer: 1 ex Arrie 2.7 (MaJo) och 1 spelande Nabben 15.7 (MGi, PGi). Under hösten gjordes 5 fynd av 5 ex: sept. 3, okt. 1 och nov. 1.

Årets mest anmärkningsvärda obs. var den fågel som upptäcktes bland turkduvorna i Jordbodalen, Helsingborg 26.12 (MaJo m.fl.) och som sågs fram till åtminstone den 14.1 1985 (KOF). Detta är det första dokumenterade vinterfyndet av arten i Skåne.

 

 

1983

Årssumman blev lika med den hittills högsta från 1978, dvs 43 ex. Av dessa sägs 34 ex under maj–juni, med den första observationen den 12.5 av 2 ex vid Ängarna, Skälderviken (TR). De högsta noteringarna är 9 ex på Kullen 28.5 (TR) och 3–6 ex vid Falsterbo fyr 6.6 (BPt, HNs, US). Liksom under 1982 gjordes en juliobservation: 1 ex Vasatorp, Helsingborg 15.7 (TNs). Under hösten gjordes 8 fynd av 8 ex med följande månadsfördelning: aug 3, sept 2 och okt 3.

 

 

1982

Under året sågs ca 33 ex, och antalet är därmed efter en mindre nedgång uppe på 1978–80 års höga nivå. Av dessa sågs 25 ex under maj–juni, alltifrån 9.5 då 1 ex sågs på Tosteberga ängar (MNy) och 1 ex vid Råbelöv (ÅS). De högsta noteringarna är 4 ex vid Kullen 1.6 (LGN, JR), 3 ex vid Sandhammaren 30.5 (GT, PAx) samt ett par vid Silvåkra samma dag (LNs, KSN).

Högsommariakttagelser görs sällan i Skåne, men 17.7 sågs 1 ex vid Smygehamns reningsverk, troligen samma fågel som setts där redan 28 och 31.5 (ENö).

Antalet under hösten ligger kvar på fjolårets höga nivå: troligen 8 ex, varav 3 mot SV vid Bromölla 5.9 (SSe). En ungfågel sågs även i år, då 1 ex sträckte vid Ängarna, Skälderviken 9.10 (TR).

Man kan se en ganska jämn fördelning av 1982 års fynd över landskapet. Koncentrationen till kusten är dock större under hösten än under våren.

 

 

1981

Under året har uppskattningsvis 26 exemplar iakttagits, mot 30–43 de tre föregående åren. Av dessa sågs 18 under maj–juni, med 3 ex vid Falsterbo fyr 31.5 (LKa m fl) som högsta notering.

Under åren 1976–81 sågs i maj–juni i medeltal 11 turturduvor på Själland (Lokalrapport for Sjaelland 1981–1:27) motsvarande siffra för Skåne var 18.

Höstens 8 ex är den största höstsiffran hittills. Vid Skälderviken sträckte 3 ex 1.9 (TR) och vid Lunds reningsverk 2 ex 28.9 (LNs, SSe).

Anmärkningsvärd är den ungfågel som sågs i Trelleborg 18.10 (GSA m fl) och 4–6.11 (BGu). I Lrk:s arkiv finns bara en tidigare uppgift om en ungfågel: den 12 sept 1963 i Falsterbo. Det sena datumet för årets fynd skvallrar väl om att det snarare rör sig om en felorienterad fågel, än en i Sverige kläckt individ.

 

 

1980

Till förra årets 34 rapporterade ex ska läggas ett par vid Blanks mosse 30.5 (ULu). I år har 30 ex rapporterats, vilket är den tredje högsta årssumman efter -78 (43) och -79 (36). Det första fyndet gjordes på Kullen 13.5 (TNn). 2 exemplar har rapporterats på följande lokaler: Hagestad 28.5 (MS), Kullen 5.6 (KGN), Horna i NÖ Skåne 4, 7 (OM), Åhus golfbana 31.7 (GP) och Nabben där 2 ex gjorde sträckförsök 2.8 (gm FF). Vid Sandhammaren sträckte 2+2 ex mot N 6.6 (HK). Från september-oktober föreligger 2 fynd: 1 ex tillsammans med turkduvor i Värpinge, Lund 20.10 (AJö) och 1 sträckande vid Falsterbo 25.10 (NK m fl).

 

 

1979

Totalt 34 ex har rapporterats, vilket är den näst högsta årssumman efter fjolårets 43 ex. Den första fågeln sågs på Falsterbohalvön 19.5 (NK), där sedan ytterligare 7 ex antecknades fram till 3.6. På Kullahalvön observerades 9 ex i juni, som mest 4 ex på Kullen 6.6 (CHR, JPR). I sydöst blev summan i maj juni 3 ex, medan nordostskåne bidrog med 2 ex. Dessutom sågs i juni 2 ex vid Börringesjön, 1 ex vid Torekov och 3 ex på Hallands Väderö, bl a en ropande fågel 3.6 (MSn). Under höststräcket sågs som vanligt de flesta turturduvorna på Falsterbohalvön med enstaka fåglar 1.8, 31.8, 1.9 och 1.10 (FF). Slutligen sågs en eftersläntare sträcka söderut vid Löddesnäs 14.10 (PW).

 

 

1978

Under tiden 17.5-10.8 noterades 39 turturduvor väl spridda i Skåne med undantag för norra delarna, De flesta fynden härrör från Falsterbo, där som mest 4-8 ex iakttogs 3. 8 (UGs). På hösten sträckte ensamma exemplar vid Nabben 26. 9, 13.10 och 31.10 och därutöver sågs 2 ex vid S Sandby 22.10 (SiS). Årets 43 ex är det mesta som någonsin setts i Skåne (se Fåglar i Skåne 1977!).

 

 

1977

Under vår- och försommarperioden, 7.5-6.7, föreligger 14 fynd, huvudsakligen från den norra hälften av Skåne. Från hösten rapporteras om en sträckande turturduva vid Falsterbo den 18.9 (BB). För att ge bakgrund till artens nuvarande förekomst i Skåne, har en ganska noggrann genomgång av befintlig litteratur gjorts (Vår Fågelvärld, Medd. SkOF etc). Det första fyndet i landskapet förefaller ha gjorts redan 1813, då en turturduva sköts vid Alnarp (S. Nilsson, Skandinavisk Fauna). Under 1800-talet gjordes sedan ytterligare minst tre fynd, och från sekelskiftet och fram till 1960 föreligger ett 20-tal fynd, de flesta från periodens senare del. Under 1960-talet varierade antalet observationer mellan 0 och 5 årligen, men efter 1970 skedde en formlig explosion med ett maximum om 29 rapporterade turturduvor 1973 (figur 7). En liknande utveckling har även konstaterats på Öland (Calidris 7:12). En liten skillnad föreligger dock genom att en kraftig uppgång registrerades redan 1969 på Öland, och att toppnoteringen inföll 1972 och ej 1973 som för Skånes del. En av orsakerna till ökningen på Öland anses vara den ökande fältornitologin, men en ganska kraftig populationstillväxt inom en del av utbredningsområdet (se Bird Study 24:159!) måste också ha bidragit (Calidris 7:12). Arten kan dyka upp redan i början av maj, men det verkliga inflödet dröjer till början av juni. Vädersituationer med varma syd- och sydostvindar har visat sig vara speciellt gynnsamma. De turturduvor som ses senare på sommaren torde ha nått landet redan tidigare. Under hösten noteras en svag topp kring mitten av september, och flertalet fynd under denna period har gjorts på Falsterbohalvön. Vårfynden är däremot mera jämnt spridda över landskapet, men en viss koncentration till kusterna kan förmärkas.

 

 

1976

Totalt 19 ex har rapporterats från Skåne under perioden 15, 5-augusti. Detta är ett rätt normalt uppträdande av arten i landskapet trots dåligt väder för förlängd flyttning under våren. I år hördes ropande fåglar på 4 lokaler, ingen dock längre än en vecka. Enda höstfyndet av arten var 2 sydsträckande exemplar vid Falsterbo 31.10.

 

 

1975

Under året har 20 ex rapporterats under tiden 17.5-21.7 med följande fördelning: Falsterbohalvön (8 varav 4 ex 2.6), Kullahalvön (4), Löddesnäs (3), Stora Herrestad (1), Båstad (1), Önnestad (1) och Hagestad (2). Inga tecken på häckning föreligger. Fynden under 70-talet fördelar sig på 1970 (3), 1971 (23), 1972 (11), 1973 (25) och 1974 (18). Det är svårt att utläsa någon trend, även om fynden troligen tenderar att öka. Inflödet beror förmodligen mest på vädret under maj-juni, men häckningsförekomster i framtiden förefaller inte otroliga.

Om cookies

Här kan du läsa mer om vilka cookies som sätts.

Funktionella

Funktionella cookies kommer från den aktuella webbplatsen (skof.se) och placerar ut cookies i besökarens webbläsare. Funktionella cookies hjälper dig att göra hemsidan användbar, genom att aktivera grundläggande funktioner och spara de val du gör. Funktionella är alltid aktiverade så att webbplatsen kan fungera så optimalt som möjligt.

[moove_gdpr_popup]
Denna cookies ställs in av GDPR Cookies Compliance. Cookien används för att lagra användarens cookieinställningar.
Sätts av: skof.se
Varaktighet: 365 dagar

[elementor]
Denna cookies ställs in av Elementor. Cookien används för att visa sidan med rätt design och utseende.
Sätts av: skof.se
Varaktighet: Beständig

[wp-api-schema-model*]
Denna cookies ställs in av Wordpress.
Sätts av: skof.se
Varaktighet: 1 session