Mindre sumphöna
Zapornia parva (Little Crake)
För artens förekomst i Skåne, Sverige och Danmark genom alla tider, se Kenneth Bengtssons Artfakta om mindre sumphöna.
Figurer, tabeller och foton från de ursprungliga årsböckerna utelämnats i denna sammanställning.
2008
(31, 1) 1 spel Hercules dammar, Hammarsjön 23.5–30.5 (Eigil Larsen m.fl.).
Årets fynd utgör det första sedan 1999 och det 32:a fyndet i Skåne sedan första rapporten 1962. Den upptäcktes sent på morgonen 23.5 och hördes sedan främst nattetid i en vecka på lokalen.
Efter att ha rapporterats årligen i Skåne med 1–3 ex 1971–1982 minskade antalet rapporter drastiskt och arten har därefter endast rapporterats under 1986 (1), 1992 (1), 1996 (1), 1997 (2) och 1999 (1). Arten har förvisso minskat som häckfågel i bl.a. Lettland och Polen sedan 1960- och 1970-talet (Andrušaitis et al. 2000, Sikora et al. 2007) men jämför man med Danmark som fick sitt nionde officiella fynd sedan 1898 under 2008 (Netfugl) förefaller antalet skånska fynd vara misstänkt högt. Tidsmässigt faller årets fynd dock väl in i den existerande fyndbilden då merparten gjorts i just maj.
Blankettkravet på mindre sumphöna i Skåne infördes eftersom de flesta observationerna rör fåglar som endast hörts. Blankettkravet infördes inte förrän på 2000-talet och har i princip inneburit krav på inspelning av läte om fågeln ej setts p.g.a. förväxlingsrisken med bl.a. vattenrall och rörhöna, ett problem som man troligtvis antingen inte kände till eller tog någon större hänsyn till förr. Till skillnad från senare års i allmänhet väldokumenterade och i många fall relativt långstannande mindre sumphöns konstaterar man t.ex. i FiSk 1980 att ”Den mindre sumphönan tycks ropa mycket oregelbundet och det är sällan någon hörs på en lokal mer än ett par dagar.”, i FiSk 1982 att ”Den mindre sumphönan är en av de få arter som snarast minskat trots ökad ornitologisk aktivitet.” samt i FiSk 1986 att ”Ökad medvetenhet om förväxlingsrisken med vattenrallens och rörhönans läten har förmodligen bromsat rapporteringen.” Med detta som grund har Rrk Skåne beslutat att göra en genomgång av samtliga gamla fynd av arten.
1999
(30:1) Årets observation utgjordes av en spelande hane på Isternäset 30.5–3.6 (Patrik Österblad m fl).
Detta var 3:e året i rad som den här sällsynta nattsångaren gästade Skåne och våtmarkerna runt Kristianstad.
1997
(28:2) Ett högst oväntat fynd var den mindre sumphöna, en hane, som uppehöll sig vid Magle våtmark 18–28.3 (PBe m fl). Dessutom en spelande hane vid Håslövs ängar 11.5 (ÅS, TLb).
1996
(27:1) En hane spelade Herkules dammar 27.4 och fram till åtminstone 8.6 (UU, BMo m.fl.). Senast nordost gästades av en spelande mindre sumphöna var maj 1979 då 1 ex hördes vid Egeside. Årets fågel var det femte fyndet i Skåne sedan 1980 och Krankesjön ståtar med totalt 16 fynd och det var där som den senaste fågeln hördes i maj 1992.
1992
(26:1) Vid Almentornet, Krankesjön spelade 1 hane den 20.5 kl 23.20-00.30 (ToH, SSj). Efter att ha varit nära nog årlig under sjuttiotalet är numera den mindre sumphönan en verklig raritet i Skåne och årets fågel är den första sedan 1986, då ett ex hördes vid Lomma i april.
1986
(25:1) En hane spelade vid Norra kustdammen i Lomma på kvällen 14.4 (IAl, SNn). Detta var det första fyndet sedan 1984. Ökad medvetenhet om förväxlingsrisken med vattenrallens och rörhönans läten har förmodligen bromsat rapporteringen.
1984
(24:1) En fågel med honläte ropade vid Skogshejdan 2.6 (BEP). Den mindre sumphönan är en av de få arter som snarast minskat trots ökad ornitologisk aktivitet. I början av 1970-talet hördes 1–2 ex årligen, främst kring Krankesjön. Den senaste tioårsperioden har totalt 13 ex hörts i Skåne med toppar på tre ex 1976 och 1980. Under 1982 och 1983 gjordes inga fynd.
1981
Årets enda mindre sumphöna, en med hanläte, lät höra sig vid Furuhusmossen norr om Ystad 18–19.5 (BPt m fl).
1980
Sedan det första fyndet gjordes 1962 (Vår Fågelvärld 24:77) har totalt 21 ex hörts i Skåne. Av dessa har sju angetts yttra hanläte medan fem haft honläte. Fynd finns med 1-3 ex varje år sedan 1971. Det välbesökta Krankesjöområdet ståtar med 13 av fynden. Den mindre sumphönan tycks ropa mycket oregelbundet och det är sällan någon hörs på en lokal mer än ett par dagar. Efter många dagars tystnad kan den emellertid höras på samma plats. Årets tre fynd exemplifierar detta. Den första, en fågel med hanläte hördes vid en damm väster om Krankesjön endast 26.4 (SLi), vilket för övrigt är det första aprilfyndet i Skåne. Nästa ropade vid Skogshejdan 11.5 och sedan inte förrän 24.7 (BPt). Slutligen hördes en vid Silvåkrakärret 19 och 29.5 (PSn, TR).
1979
Vid Egeside hördes 1 ex 25.5 (JD) och vid östra Krankesjön 1 ex 29.5 – 14.6 (JK m fl). Dessutom föreligger ett äldre fynd av 1 spelande mindre sumphöna vid dammarna väster om Krankesjön 14.5 1976 (SiS).
1978
En mindre sumphöna med s k honläte hördes vid Skogshejdan 31.5 – 1.6 (BPt m fl). Från 1977 föreligger dessutom ett fynd från Krankesjön den 11.5. Under perioden 1961–75 gjordes sammanlagt 13 fynd i Skåne (Sveriges Fåglar, sid 87) och 4 fynd 1976–78, alltså ungefär ett per år. De flesta exemplaren har hörts vid Krankesjön.
1977
Inga rapporter föreligger från 1977, men en fågel med s k hanläte hördes vid skrattmåskolonien i östra Krankesjön den 22.5 1976 (PAm).
1976
Årets enda fågel, en med honläte, hördes vid Herkulesviken, Hammarsjön 18.5-6.6 (BG).
1975
1 ex hördes i Krankesjön 25. 5 (GW). Arten har hörts vid Krankesjön med 1-2 ex varje år sedan 1971. Från övriga delar av landskapet har bara ett fynd rapporterats under 70-talet.