Skärfläcka

2024

Efter en kommunvis bedömning av antalet som gick till häckning hamnade siffran på minst 411 par, varav 18 i inlandet. Antalet häckande par per kommun var enligt följande, fjolårets siffra inom parentes: Bromölla 4 (1), Burlöv 3 (8), Båstad 0 (1), Helsingborg 2 (0), Höganäs 23 (15), Kristianstad 15 (16), Kävlinge 2 (4), Landskrona 4 (4), Lomma 4 (6), Lund 13 (8), Malmö 5 (3), Skurup 1 (0), Svedala 2 (1) och Vellinge 333 (376). Två decemberfynd gjordes, ett i Skälderviken och ett i Skanör.

2023

Efter en kommunvis bedömning av antalet som gick till häckning hamnade siffran på minst 443 par, varav elva i inlandet. Siffran är nära fjolårets 469 par, men en bra bit under toppsiffran 610 par från 2013. Medelvärdet för antalet årliga häckande par i Skåne var åren 2013–2022 439 par. Antalet häckande par per kommun med förra årets siffra inom parentes: Bromölla 1 (0), Burlöv 8 (3), Båstad 1 (1), Eslöv 0 (3), Helsingborg 0 (1), Höganäs 15 (7), Kristianstad 16 (43), Kävlinge 4 (3), Landskrona 4 (0), Lomma 6 (10), Lund 8 (31), Malmö 3 (4), Staffanstorp 0 (2), Svedala 1 (0) och Vellinge 376 (359). Inget vinterfynd gjordes.

2022

Efter en kommunvis bedömning av antalet par som gick till häckning hamnade siffran på minst 469 par, varav 44 i inlandet. Medelvärdet mellan åren 2012 och 2021 är 443 par, så årets siffra får räknas som normal. Av Skånes bestånd finns hela 67% på en och samma lokal, Landgrens holme i Vellinge. Från de flesta andra kustlokaler är rapporterna bristfälliga varför osäkerheten i hur många par som egentligen finns i Skåne är stor. Bland annat missas sannolikt många av de häckningar som misslyckas på ett tidigt stadium vilket försvårar bedömningen av totalantalet. Antalet häckande par fördelades mellan kommunerna enligt följande: Burlöv 3, Båstad 1, Eslöv 3 (inland), Helsingborg 1, Höganäs 7, Kristianstad 45, Kävlinge 3, Lomma 10 (8 inland), Lund 31 (inland), Malmö 4, Staffanstorp 2 (inland) och Vellinge 359.

Två vinterfynd gjordes: 1 ex. Måkläppen 4–11.1 (Mikael Wigforss m.fl.) och 1 ex. Måkläppen 2.12 (Per Johan Ulfendahl).

2021

Efter en kommunvis bedömning av antalet par som gick till häckning hamnade siffran på exakt 500 par. Det är något över medel om man ser till de senaste 10 åren men lägre än toppnoteringen på 610 par 2013.

Drygt 80 procent fanns i Vellinge kommun där, precis som tidigare år, en noggrann inventering genomförts (Ullman 2021). Från de flesta andra kustlokaler är rapporterna bristfälliga varför osäkerheten i hur många par som egentligen finns i Skåne är stor. Bland annat missas sannolikt många av de häckningar som misslyckas på ett tidigt stadie vilket försvårar bedömningen av antalet par. Antalet häckande par fördelades mellan kommunerna enligt följande: Burlöv 6, Helsingborg 4 (3 inlandshäckningar), Höganäs 2, Kristianstad 24 (1 inland), Kävlinge 25, Landskrona 2, Lomma 6 (3 inland), Lund 14 (inland), Malmö 4, Trelleborg 1, Vellinge 408 och Ängelholm 1 (inland).

2020

Efter en kommunvis bedömning av antalet par som gick till häckning hamnade summan på 392 par. Drygt tre fjärdedelar av dessa fanns i Vellinge, där en noggrann inventering gjordes, precis som tidigare år (Ullman 2020). Från flera lokaler är dock rapporterna bristfälliga varför osäkerheten om hur många par som egentligen finns är stor. Bland annat missas sannolikt många av de häckningar som misslyckas på ett tidigt stadium.

Antalet häckande par fördelades mellan kommunerna enligt följande: Burlöv 21, Helsingborg 5 (4 inland), Höganäs 6, Kristianstad 11 (1 inland), Kävlinge 3, Lomma 2 (inland), Lund 11 (alla inland), Malmö 3, Staffanstorp 1 (inland), Svedala 1 (inland), Vellinge 325 och Ängelholm 3 (2 inland).

2019

Efter en kommunvis bedömning av antalet par som gick till häckning hamnade siffran på 405 par i Skåne. Drygt tre fjärdedelar av dessa fanns i Vellinge, där likt tidigare en noggrann inventering gjordes (Ullman 2019). Från flera lokaler var dock rapporterna bristfälliga varför osäkerheten om hur många par som egentligen fanns i Skåne är stor. Bland annat förmodas många häckningar som misslyckats på ett tidigt stadium ha missats. Häckningarna fördelades mellan kommunerna enligt följande: Burlöv 35 par (6 inland), Helsingborg 1 par (inland), Höganäs 15 par, Kristianstad 33 par (3 inland), Lomma 5 par (4 inland), Lund 6 par (alla inland), Malmö 1 par, Svedala 1 par (inland), Vellinge 305 par och Ängelholm 3 par (alla inland). Antalet inlandshäckningar förefaller öka. Häckningsutfallet för de inlandshäckande fåglarna är också jämförelsevis bra då många av de kusthäckande fåglarna misslyckas på grund av bland annat översvämmade bon.

2018

Efter en kommunvis bedömning av antalet par som gått till häckning hamnar siffran på 328 par i Skåne. Rapporter om häckningar och antalet par är dock, som vanligt, bristfällig och häckningar som misslyckats på ett tidigt stadium missas i stor utsträckning. Häckningarna fördelades mellan kommunerna enligt följande: Burlöv 18 par, Helsingborg 1 par, Kristianstad 5 par, Kävlinge 2 par, Landskrona 10 par, Lomma 9 par, Lund 8 par, Malmö 2 par, Ängelholm 4 par och Vellinge 269 par. I Vellinge görs inventeringar av arten och där är siffrorna rättvisande vad gäller antalet par. Även för de mindre våtmarkerna i inlandet ligger siffrorna säkerligen nära det faktiska antalet par. I övriga delar av landskapet finns stora osäkerheter om hur många par som gått till häckning.

2017

Resultatet från den strandängsinventering som genomförts längs Öresund gav 488 par från Rönnen i norr till Falsterbo i söder. De flesta par, 439 st, återfanns i Vellinge kommun där kolonierna i Norra Flommen, på Eskilstorps holmar och på Näsholmarna höll nästan alla par. Åtta mindre våtmarker i inlandet hyste totalt ca 23 par. I nordost fanns det rapporter som indikerar 22 par, men den siffran förefaller vara ganska osäker. Sammantaget 533 par, vilket är det tredje högsta resultatet enbart slaget av 2002 och 2013 då fler än 600 par bedömdes häcka.

2016

Efter en kommunvis bedömning av antalet par som gått till häckning hamnar siffran på 413 par i Skåne. Rapporter om häckningar och antalet par är dock, som vanligt, bristfällig och häckningar som misslyckats på ett tidigt stadium missas i stor utsträckning.

Häckningarna fördelades mellan kommunerna enligt följande: Burlöv (17 par), Höganäs (8 par), Kristianstad (17 par), Kävlinge (3 par), Lomma (9 par), Lund (1 par), Malmö (1 par), Staffanstorp (3 par), Trelleborg (1 par) och Vellinge (353 par). I Vellinge görs inventeringar av arten och där är siffrorna rättvisande vad gäller antalet par. I övriga delar av landskapet, om man bortser från de mindre våtmarkerna i inlandet med några få par, finns dock stora osäkerheter om hur många par som gått till häckning. Från Landgrens holme i Vellinge rapporteras om 150 flygga ungar (Olsson 2016). I övrigt tycks häckningsresultatet generellt varit bättre i de små inlandsvåtmarkerna i Kävlinge, Lomma, Lund och Staffanstorp än vid kusten.

2015

Efter en kommunvis bedömning av antalet par hamnar siffran på 388 par i Skåne. Utgår man från den siffran har antalet häckningar minskat de senaste två åren. Rapporter om häckningar och antalet par är dock bristfällig och häckningar som misslyckats på ett tidigt stadium missas i stor utsträckning. Vidare har endast en bråkdel av antalet häckningar som finns redovisade på annat håll än från Falsterbo rapporterats till Artportalen. Artportalen förefaller därigenom vara ett ganska trubbigt verktyg för att bedöma antalet häckande skärfläckor i Skåne. Vi har ändå gjort ett försök.

I beräkningen av antalet par har rapporter där något häckningskriterie angivits under perioden 15 april – 15 augusti analyserats.

2014

Sammantaget rapporterades ca 410 häckande par. Antalet var betydligt färre än förra årets 610 par vilket till stor del förklaras av att ingen häckning rapporterades från södra delen av Lundåkrabukten, där det fanns en koloni med 100 par förra året, samt att antalet par i Kristianstad och Vellinge kommuner var färre än tidigare år. Rapporteringen av häckningar är dessutom bristfällig och häckningar som misslyckas på ett tidigt stadium missas i stor utsträckning, vilket troligen var ytterligare en bidragande orsak till årets låga antal.

2013

Drygt 610 par häckade i Skåne, vilka var fördelade i kommunerna enligt följande: Burlöv (16, troligen misslyckades alla), Vellinge (390, fördelat på åtta lokaler. De 132 paren på Lilla Hammars näs och Näsholmarna lyckades bra med häckningarna, vilket även de 47 paren på Eskilstorps holmar gjorde. De 190 paren på Landgrens holme lyckades dock sämre (Falsterbo Fågelstation 2013)), Kävlinge (100, som mest sågs 32 pull), Lomma (11, fördelat på två lokaler, en lyckad häckning), Sjöbo (1), Båstad (4), Malmö (8, fördelat på fyra lokaler, 1–2 lyckade häckningar), Lund (6, fördelat på två lokaler, 2 lyckade häckningar), Landskrona (1–5, en häckning lyckades), Helsingborg (2), Höganäs (12) och Kristianstad (60, fördelat på två lokaler).

I Lundåkrabuktens södra delar (Kävlinge kommun) ses ofta höga antal skärfläckor tidigt på säsongen, men det brukar vara få som skrider till häckning. I år sågs dock 100 ruvande fåglar vid ett tillfälle (Arne Holgersson) vilket är en bidragande orsak till att antalet häckningar i Skåne nådde en högre nivå än de senaste årens ca 500 häckningar. Antalet par fortsätter dock att öka i Vellinge kommun där inventeringen är noggrannare än i övriga delar. I år ökade antalet med 18 par. Häckningsresultatet har som vanligt varierat stort mellan lokalerna. Rapporterna indikerar att det gått relativt bra med häckningarna i Kristianstad och på några av lokalerna i Falsterbo medan det i övrigt har gått dåligt med få eller inga flygga ungar som resultat. Skärfläckan är känslig för både ändringar av vattennivån, som leder till att ägg eller ungar drunknar, och för predation av t.ex. mink eller kråkfåglar. Sannolikt är dessa faktorer den största anledningen till att häckningar misslyckas. På några lokaler kan det dock inte uteslutas att störning från flanörer kan ha varit en bidragande orsak

2012

Totalt bedöms 502 häckningar ha genomförts men häckningsresultatet var överlag dåligt. Enda undantaget var på Landgrens holme där det istället gick mycket bra och uppskattningsvis 600–700 ungar kläcktes (Falsterbo Fågelstation). Det dåliga häckningsutfallet på andra lokaler gör antalet häckningar svåruppskattat eftersom de adulta fåglar som misslyckats sannolikt rört sig mellan flera olika lokaler. Antalet kan därför vara något i överkant. Inlandshäckningar skedde vid Örtofta sockerbruksdammar och Vombsjöns ängar, Bosängarna våtmark (Norra Grönby), Stureholms våtmark (Helsingborg) och Björkadammen (Malmö).

2011

Totalt bedöms häckningspopulationen ha uppgått till 529 par. Uppträdandet var likartat det från föregående år med flest häckningar vid Landgrens holme, Skanör och i södra Lundåkrabukten. Inlandshäckningar genomfördes vid Örtofta sockerbruksdammar, Vombsjöns ängar och Borgeby våtmark. Precis som i fjol var häckningsutfallet överlag bra och i synnerhet på Landgrens holme lyckades många häckningar. Åtgärderna med stängsling har gett resultat! Samtidigt som antalet skärfläckor på lokalen ökar, ökar även skyddet mot kråkfåglar då skärfläckorna gemensamt försvarar kolonin mot närgångna predatorer. Den stora skärfläckekolonin ger dessutom ett gott skydd för bl.a. rödbenor och större strandpipare som fortsätter att öka runt kolonin och visar på goda häckningsresultat.

Antalet häckande par är på många lokaler svåruppskattat, dels på grund av bristfällig rapportering och dels på grund av att fåglar som misslyckats på en lokal kan flytta till en ny lokal för ett andra häckningsförsök.

2010

Årets första och sista rapporter kommer båda från Ängsnäset och avser 1 ex 13.3 (Kristian Svensson, Hans-Åke Gustavsson) respektive 3 ex 25.11 (Mattias Ullman, P-G Bentz). Det totala häckande beståndet bedöms ha uppgått till 485 par och häckningen föll väl ut på flera lokaler. Efter några sämre år kring mitten av 2000-talet verkar populationen återigen ha stabiliserat sig kring 500 par. Häckande skärfläckor fanns i 14 av Skånes 33 kommuner, samtliga utom Lund belägna längs kusten.

Det segdragna vintervädret gav ovanligt låga vattentemperaturer i april vilket fick till följd att äggläggningen senarelades något. Ett kraftigt högvatten i början av maj (+50 cm vid Klagshamn 7.5) gjorde dessutom att flera små öar och strandremsor med skärfläckebon översvämmades varvid häckningarna gick om intet. Många av fåglarna lade dock nya kullar och lyckades desto bättre på andra försöket. Den stora majoriteten av årets häckningar härrör från kusten mellan Tosteberga och Åhus i nordost (ca 40 par), Vellinge kommun (301 par), Dynan vid Tygelsjö ängar (ca 50 par) samt Lundåkrabukten (60–70 par). Vid Äspet, Åhus bedöms minst 20 par ha häckat framgångsrikt och minst 31 årsungar noterades samtidigt 13.7 vilket är ett mycket bra resultat. Flertalet ungar noterades dessutom som flygga mot slutet av säsongen vilket är mycket glädjande!

I vanlig ordning höll stora mängder skärfläckor till i Salviken och Lundåkrabukten under våren. Som mest sågs 338 ex i området 26.4, men långt ifrån alla verkade stanna för att häcka. Efter högvattnet i maj som ödelade många häckningar halverades antalet och i Salviken verkar inga häckningar ha lyckats medan det i Lund–åkrabukten fanns ca 150 ex kvar in i juni, men endast 19 ungar sågs samtidigt. Senare rapporter antyder att de flesta av dessa nådde flygg ålder. Vid Dynan, Tygelsjö ängar var häckningen osedvanligt framgångsrik och minst 61 ungar sågs samtidigt 4.7 tillsammans med 73 adulter. Eskilstorps holmar hyste under våren 98 par och även här bedöms häckningsframgången överlag ha varit mycket god.

Sedan ett antal år pågår åtgärder för att främja skärfläckans häckning vid Landgrens holme, Skanör (Mikael Kristersson m.fl.). Ett elstängsel har satts upp för att skydda mot räv och grävling och det har gjorts en fördämning för att hålla kvar vatten runt holmen under hela säsongen. Från starten såg det mycket lovande ut denna säsong, bl.a. noterades hela 350 ex 4.4 och 250–300 ex fanns stationära i området 5.4–24.4. Natten till 25.4 hände dock något (möjligen störning av mårddjur) och plötsligt var antalet nere på 100 ex, övriga hade förmodligen flyttat sig till Eskilstorps holmar. Därefter infann sig lugnet åter i kolonin och 23.5 noterades 122 ruvande par. I samband med äggkläckningen en vecka in i juni valde tyvärr kvigorna som betar i området att övernatta ute på holmen två nätter i rad, just där alla skärfläckorna låg. De allra flesta bona ödelades i samband med detta, ca 10 par hade redan hunnit kläcka men de få som klarade sig undan kvigorna rövades av kajor. Man jobbar nu på en lösning inför kommande säsonger så att liknande katastrofer kan undvikas, (Mikael Kristersson).

Slutligen är inlandshäckningar rapporterade enligt följande: Stureholms våtmark vid Mjöhult 3 ruvande, Vombsjöns västra ängar 1 par som fick ut ungar samt Klingavälsåns utlopp 1 par som fick ut ungar.

2009

Årets första observation var 3 ex Sandön, Utvälinge 8.3 (Nils Kjellén, Elsy-Britt Schildt), ett helt normalt datum. I nordväst rapporterades 1 par på Hallands Väderö samt cirka 20 par kring lokalerna Sandön, Rönnen och Farhult i Skälderviken. I väst och sydväst (exklusive Falsterbohalvön) fanns häckande fåglar på följande lokaler med ungefärligt antal par inom parentes: Saxåns mynning (10), Lundåkrabukten (113), Salviken (25), Löddesnäs (15) och Malmö hamn (15). Falsterboområdet, inklusive Foteviken, dominerade som vanligt: sammantaget höll detta område 269 par varav majoriteten återfanns vid Landgrens holme, Skanör (135) resp. Eskilstorps holmar (62). Nordöstra delen av Skåne har en liten och ganska rörlig population av skärfläcka. Totalt bedömdes 35 par ha inlett häckningsförsök varav 15 vid Äspet, Åhus och resterande 20 längs kusten mellan Fårabäck och Tosteberga ängar. Inlandshäckningar genomfördes vid Jordberga sockerbruk (2) och Sillesjö dammar (1).

Sammanlagt bedöms 506 par ha inlett häckningsförsök, vilket är den näst högsta siffran någonsin, endast överträffat av fantastiska 680 par 2002. Sedan 2005 har antalet skärfläckor varierat mellan 300 och 400 par och årets höga siffra beror till stor del på den stora förekomsten kring Lundåkrabukten där det endast rapporterats enstaka par de senaste åren. Lundåkrabukten konkurrerar nu med Falsterboområdet som artens starkaste fäste i landskapet, men trots att där som mest rapporterades hela 343 ex 21.4 och 113 av dem sågs ligga på bo 24.4 fanns endast 10-talet par kvar en månad senare och inte en enda unge rapporterades från lokalen!

Häckningsframgången bedöms överlag ha varit dålig och de stora ansträngningar som gjorts för att hjälpa kolonin vid Landgrens holme i Skanör, och som 2008 resulterade i uppemot 100 flygga ungar, misslyckades p.g.a. tillfälliga kortslutningar i det skyddande elstängslet som syftar till att hålla fyrbenta predatorer ute.

Inga senhöst- eller vinterfynd gjordes och sist ut för året blev 1 ex Nabben, Falsterbonäset 22.10 (David Erterius).

2008

Tidiga vårfynd gjordes i samband med varmluftsinbrott: 1 ex Lundåkrabukten 9.2 (Göran Fries) och 4 ex Knösen 29.2 (Ulf Lindeheim). Sedan dröjde det till början av mars innan ett mer omfattande inflöde noterades.

Under häckningstid har det sammanlagt rapporterats minst 315 par men då saknas uppgifter om häckningsstatus från flera lokaler. Den skånska populationen verkar vara stabil kring 300–400 par. För att få en exaktare siffra skulle man behöva samordna räkningar på kända häcklokaler. I nordväst rapporterades 8 par på Rönnen. I väst och sydväst (exklusive Falsterbohalvön) fanns häckande fåglar på följande lokaler med antal par inom parentes: Salviken (ca 20), Löddesnäs (2), Spillepengen (5) och Malmö hamn (ca 25). Majoriteten av den skånska populationen, 225 par, fanns i området Falsterbohalvön–Foteviken. Största kolonin med 98 par inräknades på Landgrens holme. Häckningsbefrämjande åtgärder som dämme och elstängsel gjorde att kolonin producerade uppemot 300 ungar – ett fantastiskt resultat! I nordöstra Skåne var det dåligt med rapporter från flera lämpliga lokaler men rapporter finns från (med antal par inom parentes) Äspet (ca 10), Vannebergaholmen–Tosteberga (5) och Terraholmen (3–4). Inlandshäckningar genomfördes på en handfull platser: Örtofta (5–10), Brogårda våtmark (2–3), Sillesjö dammar (3) och Hasslarps dammar (1).

Årets sista fågel var 1 ex Nabben 31.10–22.11 (Roland Ylvén, Hans-Åke Gustavsson m.fl.).

2007

Årets inflöde av skärfläckor började rekordtidigt. De första fåglarna sågs redan i mitten av februari, vilket är ca en månad tidigare än normalt: 1 ex Stavstensudden 17.2 (Mattias Persson), 2 ex Salviken 18–19.2 (Karl-Anders Högberg, Per Olof Lippe m.fl.), 1 ad Knösen 18.2 (Erling Jirle) och 3 ex Skanörs revlar 20.2 (Peter Spetz). Från 25.2 och framåt fanns det fåglar på många lokaler. Största vårflocken var 205 ex Foteviken 15.4 (Hans-Åke Gustavsson).

Under häckningssäsongen uppskattades beståndet till 363 par. Den skånska populationen verkar vara stabil, eller svagt ökande, med 300–400 par för tredje året i rad. Från flera lokaler kommer dock återigen dystra rapporter om dålig häckningsframgång. Ofta är det snabba vattenståndsförändringar samt predation som går hårt åt ägg och ungar. Flest par fanns som vanligt i sydväst med 212 par runt Falsterbohalvön och Foteviken (Falsterbo fågelstation). Största kolonin, 69 par, fanns på Lilla Hammars näs. I Malmöområdet häckade ca 53 par (Kenneth Bengtsson m.fl.), Salviken ca 30 par (Per Olof Lippe m.fl.) och i Lundåkrabukten ca 15 par. I nordvästra Skåne var det dåligt med skärfläckor och endast 3 par bedömdes häcka vid Rönnen (Göran Cederwall m.fl.). I nordöstra delen av landskapet bedömdes strax över 40 par ha häckat mellan Äspet och Tosteberga (Thomas Lindblad, Johan Elmberg m.fl.).

Inlandshäckningar genomfördes på en handfull lokaler: Örtofta dammar 7–8 par (Anders Jönsson m.fl.), Ornakärr 1 par (Johan Stenlund), Skarhults dammar 2 par (Mats-Åke Persson m.fl.), Sillesjö dammar 1 par (Mattias Ullman m.fl.), Hustofta våtmark, Höganäs k:n, 1 par (Karl G Nilsson m.fl.) och Börringe våtmark 1 par (Björn Löfman m.fl.).

Största sensommarflocken var 330 ex Nabben 6.7 (Måns Karlsson). Inga senhöst- eller vinterfynd gjordes mot slutet av året utan sista observationerna var 1 ex Lundåkrabukten 13.10 (Daniel Melchert, Janne Dahlén m.fl.) och 1 ex Salviken 13.10 (Daniel Melchert, Janne Dahlén m.fl.).

2006

De första skärfläckorna dök sedvanligt upp under senare delen av mars. Först ut var 1 ex som sträckte NV Revet, Simrishamn, 19.3 (Bengt Bengtsson). I början av april rastade stora mängder skärfläckor i sydväst. Största ansamlingarna var: 416 ex Vellinge ängar 1.4 (Kristian Svensson, Hans-Åke Gustavsson), 350 ex Foteviken 5–7.4 (Paul Eric Jönsson, Erling Jirle) samt 380 ex Foteviken 10.4 (Peter Öhrström).

Under året uppskattades antalet häckande skärfläckor i Skåne till cirka 340 par, vilket är ett normalt resultat sett i ett längre perspektiv. Antalet skärfläckepar ökade åter något i sydväst efter fjolårets bottennotering. Här fanns uppskattningsvis 175 par. Häckningsförsök noterades vid Landgrens holme i Skanör (44 par) och Måkläppen (10 par), men troligen kläcktes inte en enda skärfläckeunge på Falsterbonäset under 2006. Åter ett uselt häckningsresultat för skärfläckan i sydväst. De största problemen verkar vara snabba vattenståndsförändringar samt predation.

Skärfläckor gjorde också häckförsök vid Lilla Hammars näs (73 par) samt med ett 15-tal par vid vardera Inre Foteviken, Vellinge ängar och Eskilstorps holmar. Från kuststräckan Malmö–Helsingborg uppskattades att ca 127 par gjorde häckningsförsök. Största koncentrationerna fanns vid Swedecrome (35 par), Salviken (15 par) samt i Lundåkrabukten (72 par).

I nordväst gjorde ca 5 par häckningsförsök vid Rönnen medan det i nordost i sedvanlig ordning fanns ett 25-tal par, varav 16 par gjorde häckningsförsök i Äspet.

Häckningsförsök gjordes på tre inlandslokaler; 7 par vid Örtofta dammar varav minst 3 par fick ut ungar (Mattias Ullman, Janne Dahlén m.fl.), 1 par med ungar vid Brogårda våtmark, Bjuv 7.5–28.5 (Anders Dahl, Thomas Svanberg) och 1 par vid Sillesjö dammar, Gärdslöv 9.5–30.5 (Christer Sjögren, Erik Nordström).

Årets sista fågel var 1 ex Rönnen 2.11–12.11 (Björn Björnson, Nick Gräntz, Lars Helgesson, m.fl.).

2005

Den första skärfläckan anlände i vanlig ordning i mitten av mars.

De skånska skärfläckorna hade en dålig häckningssäsong 2005. I artens kärnområde i sydväst kring Falsterbohalvön häckade bara 104 par med dåligt resultat. Den största kolonin fanns på Näsholmarna med ca 60 par och på en handfull lokaler längs kusten upp till Malmö häckade ytterligare ca 59 par. Vid Salviken häckade hela 73 par och i Lundåkrabukten ytterligare 5 par. I nordväst fanns ca 25 par vid Rönnen och i nordost ca 35 par spridda på flera lokaler.

Sex inlandslokaler höll häckande fåglar: Örtofta (7 par), Kannikdammen (2 par), Brogårda våtmark (1 par), Skarhults dammar (1 par), Håslövs ängar (1 par) och Näsbyholmssjön (1 par).

Sammanlagt ger detta ca 314 par. Jämfört med de senaste fyra åren är det en låg siffra då antalen låg mellan 460 och 680 par. Sett ur ett längre perspektiv är årets antal ganska normalt då antalen pendlat starkt mellan ca 100-500 par.

Inga senhöst- eller vinterobsar finns utan årets sista fågel sågs redan i början av oktober.

2004

De första skärfläckorna dök sedvanligt upp i mitten av mars. 14.3 sågs 1 ex Hittarp (Thomas Svanberg), 6 ex Sandön (Thomas Wallin m.fl.) och 5 ex Habo ljung (Per Olof Lippe m.fl.). Under året har sammanlagt 467 häckande par rapporterats. Det är en mycket hög siffra, jämförbar med totalen för 2003. Liksom tidigare år återfinns majoriteten av häckningarna i sydväst, 365 par räknades i området runt Falsterbonäset. Största kolonin var 122 par på Lilla Hammars näs (Falsterbo Fågelstation). Resterande par längs västkusten var 20 par i Malmö (Kenneth Bengtsson), 11 par Salviken (Martin Green), och ca 20 par Farhult/Jonstorp (Mats Peterz). I nordost påträffades 38 par innanför skärgården (Nils Waldemarsson m.fl.) och 11 par vid Äspet (Thomas Lindblad m.fl.). Enstaka par häckade på följande inlandslokaler: Näsbyholmssjön (Gustav Tallroth m.fl.), Sillesjö (Christer Sjögren, Kerstin Svalin) och Örtofta dammar (Lars GR Nilsson m.fl.).

Vinterfynd är ganska sällsynta men i år gjordes ett decemberfynd i nordost: 1 ex Äspet 14–18.12 (Joon Albrektsson, Greger Flyckt).

2003

Sammanlagt har det rapporterats ca 482 par från landskapet. Det är det tredje högsta antal som noterats häckande sedan 1977. Flest par påträffades 2002, då med hela 680 par. I nordost fanns ca 25 par som gjorde häckningsförsök från Tosteberga till Aspet (Kaj & Göran Svahn, Anders Larsson, Greger Flyckt m fl). Det är svårt att ange någon exakt siffra pga omflyttningar. I sydvästra Skåne fanns ca 425 par runt Falsterbonäset (Falsterbo Fågelstation). Spridda häckpar fanns även mellan Malmö och Ängelholm med totalt 32 par (Olof Engstedt, Lars Helgesson, Karl G Nilsson m fl). Rapporter har inkommit både från Falsterbonäset och nordost om dåliga häckningsresultat, främst p g a predation.

2002

Häckningar/häckningsförsök: 10 par Spillepeng 14.6–4.7 (Kenneth Bengtsson), 30 par Dynan, Klagshamn 21.5 (Nils Kjellén), 17 par Sjötorp, Gessie ängar 25.6 (Stefan Cherrug), 2 par Hasslarps dammar 25.4–18.6 (Stefan Simonsson m fl), 6 par Äspet, Åhus 22.5–25.8 (Olof Jönsson m fl), från Falsterbonäset + närliggande område rapporteras 1.6: 131 par Landgrens Holme, 17 par Black, 3 par Knösen, 240 par Måkläppen, 48 par Lilla Hammars näs, 28 par Vellinge ängar, 9 par Eskilstorps ängar och 41 par Eskils torps holmar (Falsterbo Fågelstation), vidare 6 par Löddesnäs 1.5–24.6 (Per Olof Lippe), 11 par Salviken 1.5–24.6 (Dan Hammarlund m fl), 46 par Lundåkrabukten 24.6 (Martin Green), 9 par Malmö hamn 12–15.5 (), 3 par Vannebergaholmen 24.5 (Niklas Jeppsson), 17 par Lyngbyholmen 24.5 (Niklas Jeppsson), 1 par Långholmarna 3.5 (Göran Svahn), 1 par Tosteberga Bodar 25.5 (Greger Flyckt), 2 par Björkelundadammen, Malmö 24.4–4.6 (Lars GR Nilsson) och 2 par Jordberga sockerbruk, Klagstorp 1.7 (Christer Sjögren).

Aldrig förr har så många skärfläckor registrerats för häckningsförsök som 2002. Hela 680 par påbörjade häckning. Tidigare högstanotering är 505 par 1992 men mera normala siffror brukar ligga runt 300–400 par. Fåglarna finns utspridda längs kusten från Falsterbo till Skälderviken samt några par i nordost. Flertalet av paren fanns på eller runt Falsterbohalvön. Häckningsresultatet förefaller ha varit gott, i alla fall i sydväst.

2001

Hasslarp 3 par (Henrik Johansson, Lars Helgesson m fl), i området Jonstorp, Rönnen och Sandön fanns som mest 90 ad 22.6 (Henrik Johansson) och max 29 par häckade (Henrik Johansson, Anders Jönsson m fl), ca 37 par längs kusten Edenryd-Äspet (Nils Waldemarsson, Niklas Jeppsson m fl), Saxåns mynning-Lundåkrabukten 20-30 par (Nils Kjellén, Martin Green), Salviken-Löddesnäs 1-5 par (Nils Kjellén, Per-Olof Lippe), Barsebäcks mosse 6 par (Nils Kjellén), Kannikdammen max 10 par (Dan Hammarlund m fl), Malmö hamn 17 par (Kenneth Bengtsson) och Björkelundadammen 1 par (Peter Rusk, Jonas Grahn). I sydväst häckade sammanlagt 336 par från Eskilstorps holmar/ängar till Ängsnäset (Falsterbo Fågelstation m fl). Största kolonierna fanns på Landgrens holme, N Flommen med 88 par och vid Lilla Hammars näs med 102 par.

Det är alltid lite vanskligt att sammanfatta det totala antalet häckande par i Skåne eftersom fåglarna är ganska rörliga vid en eventuell misslyckad häckning. En försiktig uppskattning stannar på 460-487 par vilket är tillbaks på den toppnivå på 400-500 par som fanns 1991-1993. Årets siffra för antalet häckande par är den näst högsta som noterats, endast 1992 har varit bättre med 505-522 par.

2000

Årets första dök upp ovanligt tidigt då 1 ex sågs 27.2 på Sandön (Johan Stenlund, Tommy Malmborg m fl). Häckande fåglar rapporterades från följande lokaler: 27-29 par Sandön-Jonstorp (Henrik Johansson, Anders Jönsson m fl), 62-76 par Lundåkrabukten-Klagshamn (Nils Kjellén, Lars-Erik Jönsson m fl), 267 par Eskilstorps ängar-Falsterbohalvön med största ansamlingen på Lilla Hammars näs med 160 par (Falsterbo Fågelstation). I nordost rapporterades endast 6 par från Vannebergaholmen (Patric Österblad m fl).

Skärfläckan hade ett bra år och totalt rapporterades 359-375 par. Skärfläckan fortsätter att visa höga siffror och bortsett från 1994-96 och 1998, då antalet häckare låg på 180-270, har häckpopulationen under 90-talet legat över 350 par. Majoriteten av fåglarna fanns som vanligt kring Falsterbohalvön. Rapporteringen var dålig från nordost och speglar troligtvis inte den verkliga förekomsten i den delen av landskapet.

1999. Tillägg: 1 ex Rönnen 4.12 (Rolf Helmersson).

1999

Bortsett från toppåren 1992-93 då det rapporterades 440-500 häckande par, brukar det ett normalt år finnas omkring 275 par i landskapet. Mot detta ter sig årets 341 häckande par riktigt bra. Flest fåglar fanns som brukligt i sydväst, samt mindre antal i nordväst och nordost.

I sydväst fanns 277 par med största koncentrationerna på: Lilla Hammars näs (120 par), Flommen (73 par), Vellinge ängar (35 par) och Måkläppen (24 par) (Falsterbo Fågelstation). I Malmö hamn/Spillepeng fanns 22 par (Kenneth Bengtsson).

I nordväst fanns 16 par (Henrik Johansson m fl). Nordost höll 16 par utspridda längs kusten Åhus-Skräbeåns mynning (Erik Schönbeck, Hans Swegen m fl).

Inlandshäckningar eller försök till sådana gjordes på följande lokaler: 4 par Hasslarp (Henrik Johansson m fl), 3 par Sillesjö (Christer Sjögren m fl) och 2 par Örtofta sockerbruksdammar (David Erterius).

Decemberfynd av skärfläckor är mycket sällsynta och har bara rapporterats en gång tidigare (1992) i ”Fiskens” historia. I år sågs 1 ex Sandön 4.12 (David Erterius, Ola Elleström m fl) och 1 ex Måkläppen 5-21.12 (Jesper Segergren, Kent Andersson m fl). 2 ex sågs 11.12 (Tommy Holmgren). Det ligger nära till hands att anta att det var fågeln från nordväst som senare dök upp på Måkläppen.

1998

Årets uppskattning om 259 häckande par är nästan exakt i linje med åren 1994–96, då 260–276 par inräknades. Antalen på de olika lokalerna varierar troligtvis på grund av att fåglarna ibland flyttar till en ny lokal om den första häckningen skulle misslyckas. Största ansamlingen, 384 ex, sågs vid Skanör på Knösen 25.4 (TLb). De häckande fåglarna fördelade sig enligt följande: 28 par vid Rönnen, Jonstorp, Sandön och Farhult (MPz, HeJo), 29 par längs kuststräckan norr om Fårabäck och i Äspet (NWa, LKt). I Vellinge kommun fanns 165 par fördelade på Landgrens holme, Måkläppen, Foteviken, Vellinge ängar och Eskilstorps ängar (FF). I övrigt hittades fåglar häckande i Lundåkrabukten (10 par) (NK) och i Malmö–Spillepengen (21 par) (KBe). Som vanligt mycket få inlandshäckare: 1 par Hasslarp (HeJo) och 1 par + 10 ex Sillesjö och Sotemosse (BPt).

1997

Årets totalsumma på ca 350 par skäms inte för sig. Under 90-talet har den skånska populationen pendlat mellan 250 och 500 par. Som vanligt hittar vi den största koncentrationen i sydväst med 234 par i Vellinge kommun (FF). Från Malmö (ASG, oljehamnen och Swedechrome) rapporterades 22 par (KBe). I nordost fanns 43–44 par (NWa, NJe, PaOn) och i nordväst minst 33 par (HeJo m fl). Inlandshäckningar var 15 par Hasslarp (ALd, HeJo), minst 4 par Sotemosse (BPt) och minst 10 par Sillesjö (BPt). Dessutom noterades 1 par häcka på Arlövs ängar (AJö). Tack vare att räv höll sig borta från Falsterbonäset kunde 40 par häcka framgångsrikt på Måkläppen. Häckningarna lyckades också mycket bra för 65 par Slusan och för 4 par på Ängsnäset. Däremot gick det något sämre för 97 par på Lilla Hammarsnäs och vid Sotemosse och Sillesjö misslyckades häckningarna totalt.

1996

Totalsumman om minst 276 par visar på en stabil förekomst (ca 260 par 1995 och ca 275 par 1994) efter några toppår 1993 (ca 440 par) och 1992 (drygt 500 par). Till skillnad från 1995 talar många rapporter om en bra häckningssäsong.

De häckande paren fördelar sig på Lilla Hammars näs (125 par), Falsterbonäset (minst 45), Nordostskåne (minst 24), Vellinge ängar (23), Arlövs ängar (20), Gässie–Klagshamn inklusive Dynan (16), Rönnen (minst 6), Lomma dammar (4), Malmö (minst 3) och inre Foteviken (3). Inlandshäckningar noterades vid Hasslarp 4 par och Sotemosse 1 avbruten häckning. Förutom vid Hasslarp, Arlövs ängar och Lomma dammar där häckningarna misslyckades totalt var ungfågelsproduktionen god med t.ex. 59 flygga ungar på 30 par Ålasjön.

Årets totalsumma är säkerligen en underskattning där Skälderviken rimligtvis bör ha haft fler par och i Nordostskåne kan de 30 ex som sågs Takholmen 1.5 (AWa) ha häckat.

1995

Årets första skärfläckor var 7 ex Skanörs revlar redan 18.2 (UU) vilket är endast två dagar senare än fenologirekordet från 1992. Ytterligare tre februariobservationer rapporterades med 8 ex Knösen 24.2 (SCh), 1 ex Lilla Hammars näs 25.2 (KeSv) och 1 ex Måkläppen 26.2 (HÅG, JMo, NK). Högsta notering under våren utgjordes av 311 ex Falsterbonäset 9.4 (BMa).

Inkomna rapporter ger vid handen ca 260 par i hela Skåne vilket kan jämföras med drygt 500 par 1992, ca 440 par 1993 och ca 275 par 1994. Den årliga inventeringen i Vellinge kommun resulterade i 169 par (181 par 1994) med 112 par Lilla Hammars näs (FF). Häckningsframgången verkar inte ha varit lysande då 21 par Arlövs ängar endast lyckades producera 1 flygg unge (KBe), 12 par ASG, Malmö hamn 1 flygg unge (KBe) och 17 bon Flommen inga ungar (FF). Bland andra häckningslokaler kan nämnas 15 par Rönnen (PEJ) och 23 par Landön–Takholmen (GrFl, LKt, PaOn). Inlandshäckningar utgjordes av 8 par Hasslarp (AJö, HeJo), 4 par Sotemosse (TBF) och 1 par Håslövs ängar (LKt). En udda observation gjordes vid Ekologihuset, Lund med 14 ex sträckande mot öster 11.4 (MGr).

1994: 5 par Hasslarp ska vara 12 par (HeJo).

1994

Den årliga inventeringen av häckande vadare i Vellinge kommun indikerar för skärfläckans del att en minskning skett (PA m.fl.). Årets 181 häckande par kan jämföras med fjolårets 300 par. Av inkomna rapporter går det ej att utläsa om någon överflyttning skett till grannkommunerna. Vellinge ängar var den bästa häckningslokalen med 120 par. En sammanräkning for hela Skåne ger endast ca 270 par att jämföra med ca 440 par 1993 och drygt 500 par 1992. Av platser med flera häckande par märks i övrigt Saxåns mynning 35 par (LEJ), Arlövs ängar 30 par (KBe), Farhult 30 par (JSt), Tosteberga–Landön 18 par (LKt, MaPe, NWa m.fl.) och ASG, Malmö 5 par (KBe). Från inlandslokaler 5 par Hasslarp (UU m.fl.), Sotemosse 5 par (RBd, BPt) och Håslövs ängar 1–2 par (LKt, AWa, NJe).

Maxantal efter häckningssäsongen var 176 ex Nabben 17.7 (SCh) och 36 ex Äspet 24.6 (ESk). Årets båda sista skärfläckor var 2 ex vid Knösen 29.10 (HÅG).

1993

Vid Knösen hittades den första skärfläckan 8.3 (JyN) och på samma lokal fanns vårens största ansamling, avseende 271 ex 12.4 (BMa). Från vårsträcket kan också nämnas 38 sträckande Sandhammaren 31.3 (SLn) och 47 sträckande samma lokal 16.4 (AJö, BeS).

För första gången på länge minskade antalet häckande par i landskapet, och årets 433–440 par ska jämföras med de 505–522 par som rapporterades 1992. På Dynan, Klagshamn, som förra året hyste 250 par, häckade i år endast 20 par, men istället fanns 230 par på Lilla Hammars näs (NK, PEJ), sannolikt till stor del fåglarna från Dynan. Runt Foteviken fanns dessutom ytterligare 54–60 par (PEJ), medan övriga rapporter angående häckningar kommer från Falsterbonäset (10), Lomma– bukten (40), Malmö hamn (2), Lundåkrabukten (13), Landskrona (6), Skälderviken (3031), Nordostskåne (11) samt inlandshäckningar från Hasslarp (15) och Sotemosse (2).

På sistnämnda lokal sågs dock 8 ad 27.6 (CSn, KnA). Enda övriga inlandsobservation under året var 5 ex Vombs vattenverk 23.6 (LaNi).

Från höststräcket rapporterades 245 sträckare i Falsterbo, med 104 ex 11.7 som bästa dag (HLa, LaNi, OEm). Denna dag rastade dessutom 223 ex på Skanörs revlar (ToH) och 315 ex på Nabben (MU).

1992

Årets första skärfläcka var en rekordtidig individ, som uppehöll sig vid Sandön 16.2 (AJö, HeJo, PSe). Februarifynd är mycket ovanliga och har endast gjorts en gång tidigare, nämligen 1990. Därför bör det nämnas att ytterligare en individ noterades under månaden, nämligen vid Skanörs revlar 20.2 (BGr). Antalen runt Skanörs revlar – Knösen ökade sedan snabbt och redan 9.3 fanns där 109 ex (BGr). Vårens största ansamling var 328 ex Knösen 17.4 (KMO). Skärfläckan har under senare år blivit en allt vanligare häckfågel i Skåne och i år har rapporterats inte mindre än 505-522 par, vilket kan jämföras med fjolårets 363-400 par. Årets höga summa beror framför allt på att otroliga 250 par fanns på Dynan, Klagshamn (NK, PEJ). Övriga uppgifter om häckning kommer från Skälderviken (37), Falsterbonäset (12-13), Foteviken (126-140), Lommabukten (27), Järavallen (8), Saxåns mynning (17-19) samt Nordostskåne (16). Dessutom rapporterades från inlandet 7 par Sotemosse, 4 par Hasslarp och 1 par Ornakärr på Kullahalvön. Övriga inlandsfynd under året avsåg 2 ex Håslövs ängar 10.5 (BGP) 2 ex mot öster Torreberga 16.5 (HLa, OEm), 2 ex mot nordöst Kabusa 6.6 (SLn) samt 2 ex Finjasjön 13.9 (AnL). Under sommaren fanns som mest 263 ex på Skanörs revlar 17.7 (LRå, MGr). I Falsterbo sträckte 467 skärfläckor under perioden 13.7- 7.9, med bästa dag 19.7, då 61 ex räknades in (HLa, KMO, OEm). Under årets sista månader sågs 1 ex Landskrona 13.11 (KaB), 1 ex Sandön-Farhult 21- 28.11 (GPa, HeJo, RHe m.fl.), I ex Skanörs revlar 4-12.12 (AJö, JJö, MGi m.fl.) och kanske var det samma individ som sågs i Foteviken 19-25.12 (ENö m.fl.). Decemberfynden var de första sedan starten av FiSk och avslutade ett mycket intressant år för skärfläckan.

1991

Årets första skärfläckor, 3 ex, sågs vid Lomma 13.3 (AJö). Under våren sågs som mest 152 ex Knävången, Skanör 31.3 (JÅH) och 170 ex Eskilstorps ängar 13.4 (JyN).

Skärfläckan fortsätter att öka som häckfågel i landskapet och årets 363–400 par är rekord med bred marginal. Av dessa härbärgerade Vellinge kommun 210–242 par (PEJ m.fl.). Fördelningen i övrigt: Dynan, Klagshamn (30–35), Lommabukten (9), Salviken (2), Lundåkrabukten (21), Saxåns mynning (22), Landskrona(1), Skälderviken (38) samt Nord- ostskåne (19). I inlandet häckade dessutom 4 par vid Sotemosse och 7 par vid Hasslarp. Enda inlandsfyndet i övrigt gjordes vid Krankesjön, där 1 ex sträckte mot sydost 23.4 (AxB).

Högsta antal under sommaren blev inte mindre än 494 ex (varav cirka 100 juv) på Skanörs revlar 19.7 (MaU, MU). Vid Sandhammaren sträckte 44 ex 23.7 (PAx,TNi), nytt rekord för sydostskåne.

1990: Uppgiften om att 4 par häckade på Vombs ängar beror på ett missförstånd, och utgår härmed.

1990

För första gången noterades skärfläckan redan i februari. På Skanörs revlar fanns 1 ex 21.2 (BeS). Antalet ökade till 8 ex 23.2 (AJö) och 9 ex 24.2 (OEm). Från vårsträcket kan nämnas 239 ex Bakdjupet 26.3 (FF) och 177 ex Skanörs revlar–Knösen 16.4 (HÅG, KrSv). Förra årets fina häckningssiffror kan lyftas över till årets redovisning utan större korrigeringar. I Vellinge kommun häckade minst 226 par (OIS m.fl.), minst 10 par häckade på Arlövs ängar och minst 30 par i Lundåkrabukten (PEJ). Längs Skälderviken häckade uppskattningsvis 36 par (PEJ, PGz m.fl.) och i nordost 8 par (LKt). Som vanligt kan vi notera inlandshäckning vid Hasslarp, i år med 3 par (ALd). Glädjande nog blev detta inte enda inlandslokal, då minst 4 par häckade på Vombs ängar (AJö). Totalsumman 317 par indikerar att skärfläckan trivs i vårt landskap. Största antalet under hösten blev 177 ex Skanörs revlar 16.7 (SCh).

1989

Den första skärfläckan anlände till Lundåkrabukten redan 4.3, vilket är ovanligt tidigt. Från vårsträcket kan nämnas 200 ex Foteviken 9.4 (ULö). Förra årets glädjande häckningssiffror var uppenbarligen ingen tillfällighet. Uppgifter har inkommit från 21 lokaler och indikerar en absolut minimisiffra av 275 par. Troligen uppgick antalet par till närmare 300. Inventering genomförd i sydväst gav 236–264 par (PEJ). Enda inlandshäckning blev, som vanligt, Hasslarp, med minst 3 par (ALd m.fl.). Största antalet under hösten var ca 200 ex Måkläppen 18.7 (PA m.fl.)

1988

Den första skärfläckan sågs ovanligt tidigt. Redan 10.3 rastade 1 ex vid Lomma (AJö). Enligt Svensk fågelatlas i Skåne uppgår det skånska beståndet till ungefär 200 par (Anser 26:99). De senare åren har antalet rapporterade par stadigt legat på runt 115–130 par. Det är därför mycket glädjande att kunna konstatera att årets rapporter visar på cirka 250 par! En noggrann genomgång av lokalerna inom Vellinge kommun resulterade i 155–182 par med största koncentrationerna på Måkläppen, L. Hammars näs och Eskilstorps holmar (PEJ). Även från nordost rapporteras om ett gott häckningsresultat (NSF). Vid Sjölunda häckade 28 par (NK). Från Skälderviken kommer uppgifter som berör häckning på Rönnen, Sandön, Farhult och Klören (AJö, PGz m.fl.), sammanlagt uppskattningsvis 15 par. Till detta skall läggas ytterligare ett antal häckningar längs kusten samt inlandshäckningen vid Hasslarp, i år 3 par (ALd m.fl.). Från höststräcket kan nämnas 157 ex Bakdjupet 14.7 (IAl, SNn), 179 ex Lundåkrabukten 28.7 (AJö) 175 ex Nabben 2.8 (NHo), 162 ex Skanörs revlar 5.8 (SNn m.fl.) och 110 ex Måkläppen samma dag (MGi). Den sista skärfläckan sågs på Måkläppen 15.11 (JBl; GRo, AHs).

1987

Antalet rapporterade häckningar uppgick till 126 par, vilket ligger i nivå med de närmast föregående åren. Skärfläckan håller uppenbarligen ställningarna bra. Enda inlandshäckning var 3 par vid Hasslarp (ALd m.fl.). I nordost noterades 4 par (MaPe m. fl.). I vanlig ordning flockades skärfläckorna i sydväst efter häckningen. Högsta siffran blev 400 ex på Måkläppen 11.7 (FF). Det var nära att vi fått uppleva den första vinterobservationen sedan starten av FiSk 1975. På Skanörs revlar uppehöll sig nämligen 3 ex ända till 20.11 (AJö).

1986

Rapporter har inkommit om totalt 137 häckande par runt kusten, vilket tyder på att populationen är stabil. Liksom förra året är enda inlandslokal Hasslarps sockerbruksdammar, med i år endast 1 par (CSd, PU). Efter häckningen samlades som mest 180 ex Nabben 28.7 (AJö) och 114 ex L. Hammars näs 26.7 (MNi).

1985

Före häckningen samlas ofta stora antal på Falsterbohalvön, i år maximalt 220 ex Knösen 5.4 (UGs) och 180 ex Skanörs revlar 1.5 (BeS). Runt kusten har rapporterats styvt 100 par utan att täckningen på något sätt är fullständig. Skärfläckan tycks för närvarande klara sig bra. Beståndet i nordost hade i år ökat till 9 par (NSF). Enda inlandshäckning var 3 par vid Hasslarps sockerbruk (TNs m.fl.). Även efter häckningen flockas skärfläckorna i sydväst med 150 ex L. Hammars näs 4.8 (ALd) och 228 ex Måkläppen 25.7 (PaEl, ThF). Årets sista observation gjordes på Måkläppen 4.11 (AJö, SSe), två månader efter det att huvudmassan dragit söderut.

1984

Under nordsträcket sågs som mest 160 ex i Foteviken 1.4 (PEJ). Längs västkusten fanns minst 135 par under våren och häckningen tycks ha lyckats bättre än under fjolåret med pull observerade på flera platser. I nordost fick 1 par ut 4 pull vid Lyngbyholmen (HHå) medan 1 par gjorde häckningsförsök vid Äspet (BLz). Inlandshäckning: Hasslarps sockerbruk där upp till 14 ex sågs i maj (LGN m.fl.) och max 8 juv i juli (PU). Potentiella häckare var 1 par Örtofta sockerbruk 22.4 (AÅk) och 2 ex Sotemosse vid Jordberga 19.5 (EH). Udda observationer i inlandet: Vid Finja badplats rastade 1 ex 15.4 (OTr) och 4 ex sågs vid Rönneholms mosse 24.4 (JEd). Dessutom passerade 4 ex Krankesjön 30.6 (AOh). Efter häckningen samlades 280 ex på Skanörs revlar 24.7 (MGi, PGi) innan de drog söderut. Redan i slutet av augusti är skärfläckan fåtalig i Skåne.

1983

Högsta antal från vårsträcket var 161 ex Knösen 27.3 (EH). Från häckningssäsongen finns rapport om 14 par vid Skälderviken, cirka 100 par längs västkusten och 3 par i nordost, vilket är ungefär som tidigare är. På grund av högvatten försvårades och avbröts häckningen på flera ställen. I södra Lundåkrabukten fanns cirka 45 häckare på en sandrevel i april–maj (NK). Åtminstone en del av fåglarna avbröt senare häckningen och flyttade upp på betfält öster om Barsebäckshamn där cirka 10 bon sägs i juni (KP). Vid Bakdjupet norr om Skanör fanns 20–50 ex i april–maj (NK) men häckningen misslyckades, varför fåglarna flyttade, dels upp på ängarna vid Knösen där 1 ex på bo + 3 ex sägs 3.6 (NK), dels ute på Måkläppen där 2 par sägs 20.5 (FF), 16 ex varav 4 ruvande 1.6 (PEJ) och minst 30 ex 6.6 (NK). Generellt tycks kusthäckningarna ha gått dåligt detta år.

Bättre går det kanske överlag, att döma av det ökande antalet fynd och häckningar, i inlandet. Vid Hasslarps sockerbruksdammar sägs upp till 32 ex i maj (CMy m fl) och ett 10-tal par torde ha skridit till häckning, men antalet minskade i juni. På betfält vid Alnarp sågs ett par med 2 pull i juni (LGLv), och vid Sotemosse, Jordberga fanns 1 par i maj–juni (NK). Spridda fynd kommer från Vombs fure där 3 ex sägs 22.5 (SLi) och Sövdesjön med 3 ex 7.8 (HOd). Vid Finjasjön sägs 3 ex 8–18.8 (JPa m fl) och vid Karpalunds dammar fanns 3 ex 5–17.9 (HC, ÄS m fl). Siffran 3 återkommer så ofta att man kan misstänka att det åtminstone delvis är samma fåglar som dragit omkring.

1982

Totalt har rapporterats 11 par från Skälderviken, cirka 110 par från västkusten och 3 par vid kusten i nordost. Flygga ungar rapporteras på en del håll och arten tycks för närvarande hålla ställningarna väl. Skärfläckan häckade tidigare nästan uteslutande på betade strandängar. Under de senaste åren har häckning på åkermark en bit från kusten konstaterats på en del håll. I år häckade således 4 par på ärtfält, 2 par på betfält och 2 par på betesmark vid Alnarp (LGLi). Utfyllnadsmark är en annan biotop som numera utnyttjas, t.ex. söder om hamnen i Lomma (minst 1 par) och Industrihamnen i Malmö (2 par). Enstaka inlandshäckningar har förekommit tidigare år men inlandsfynd är fortfarande sällsynta. I nordost sågs 1 par på Håslövs ängar 7.4 (AKl), 2 ex Gummastorpasjön 20.5 (RJh) och hela 14 ex vid Karpalunds dammar 30.8 (LKt).

1981

Årets första skärfläcka sågs vid Farhult 10.3 (HPn, TNn). Under vårsträcket inräknades som mest 230 rastande ex vid Knösen 22–28.3 (EH, UGs).

Totalt ett 100-tal häckande par har rapporterats längs västkusten. Detta är endast cirka hälften av fjolårets summa men beror främst på att sydvästhörnet inventerades i samband med kustinventeringen 1980. På de flesta lokaler där jämförelser kan göras har inga större förändringar skett. Bland positiva rapporter kan nämnas att 3 par häckade i Malmö industrihamn (AJö) medan 3 par häckade i Löddesnäs (PÖ m fl) vilket är den första häckningen här på många år. I nordöstra Skåne kom ingen häckning till stånd (ÅS) men maximalt 27 ex inräknades vid Äspet 6.7 (ESk).

1980

Efter ankomsten samlas ofta skärfläckor vid Knösen norr om Skanör. I år sågs här som mest 104 ex 5.4 (AJö) och 118 ex 6.4 (CGC). Vid denna tid gjordes också ett par inlandsiakttagelser med 4 ex rastande på Krankesjöns is 6.4 (SLi) och 1 ex vid Finjasjön 8.4 (PWi). Under kustinventeringen noterades från Falsterbohalvön: 4 par Ängsnäset, 20 par norr om Skanörs hamn och 7 par Knösen (PA). I Foteviksområdet inräknades 14 par på L. Hammars näs, 9 par vid inre Foteviken och 36 par öster om Foteviken (PA), medan längre upp 22 par påbörjade häckning men senare försvann från Eskilstorps holmar och 7 par häckade på Eskilstorps ängar (PA). En annan rapport anger 10 par vid inre Foteviken 6.6 (PEJ). Från Klagshamnsområdet rapporteras 10 par på Dynan 4.4, 5 par på samma plats 2.5 men inga fåglar 15.6 (JBl). Den 5.4 sågs 5 par på närbelägna Sjötorps ängar men också dessa var borta 15.6 (JBl). I Malmö industrihamn noterades häckning (ULu) och i Lommabukten sågs 47-49 ex 4.4 (JBl) av vilka förmodligen en del försökte häcka vid Sjölunda. Denna lokal har under året försämrats genom vägbygge och minskat bete. Vid Löddesnäs uppträdde under våren 2 par men häckning är inte trolig (PÖ m fl). Öster om Lundåkrabukten sågs 10 troliga häckare på en åker 25.5 (NK). Denna biotop utnyttjas även på andra håll i Skåne. Vid Saxåns mynning häckade 12 par (PW). Från nordväst rapporteras 3 par plus 1-2 ad och max 7 pull i maj samt 17-21 varav 11 juv/pull i juni från inlandslokalen Hasslarp. Vid Skälderviken fanns 16 par häckande vid Jonstorp-Farhult, där 48 ex sågs 6.7 (KGN m fl). Vidare antecknades 37 ad och 2 par med pull på Sandön 12.7 (HD). I nordost, slutligen, inräknades 5 par under kustinventeringen (AE). Vi har under året fått rapporter från nästan alla lokaler där skärfläckan noterades under inventeringen 1977 (Anser 16:255). Angivelsernas karaktär varierar varför årets summa på 200-240 par får anses mera osäker än de 265-300 par som noterades 1977. Arten för till viss del ett kringflackande liv och får ofta avbryta häckningen vilket kan medföra nyetablering på en ny lokal. Icke häckande ungfåglar komplicerar bilden ytterligare. En direkt jämförelse visar att antalet par på Falsterbohalvön ökat från 12-14 1977 till 31 i år, medan det kring Foteviken gått ner från 150-175 till 89 under samma tid. Vidare har den isolerade förekomsten i nordost ökat från 3 till 5 par. Troligt är att det skånska beståndet för närvarande pendlar mellan 200 och 300 häckande par.

1979

Vid den årliga inventeringen av Måkläppen sågs 3 ex 26.5 (FF), men det är osäkert om dessa utgjordes av häckande fåglar. Observationer från Falsterbohalvön kommer från Ängsnäset med 5 ex 12.5 (NK m fl) och 22 ex 25.6 (JB1), Slusan med 2 ex 12.5 (NK m fl) och 12 ex, varav hälften juv, 30.7 (JB1l) samt Skanörs revlar med 20 ex 12.5 (NK m fl). På en sandrevel i Höllviken väster om Falsterbokanalen sågs 2 par, som troligen häckade (RAn). Efter häckningen inräknades 150 ad vid Ängsnäset 8.7 (MGi, PGi). På Eskilstorps holmar sågs minst 100 ex 12.5 (NK m fl), och på Eskilstorps ängar fanns 20 ex 26.5 (PÖ m fl). 4 – 5 par häckade vid Sjötorp söder om Klagshamn (JBl). Vid Bunkeflostrand söder om Malmö sågs 20 ex 4.5 (CGC) och vid Sjölunda inräknades max 85 ex 23.4 medan det häckande beståndet skattades till 15 par (OP m fl). Vid Löddesnäs uppträdde 3 ex under maj – juli (SNn), och kanske försökte arten häcka här för första gången på flera år. Söder om Landskrona sågs max 72 ex 20.7, medan 53 ad och 3 juv 21.7 samt 6 juv 4.8 (SNn) kanske kan tolkas som ett dåligt häckningsresultat, även om ingen säkerställd häckning kunde konstateras i Lundåkrabukten (PW). Från Skälderviken finns inga uppgifter om antalet häckande par, men 1 par fick en flygg unge vid Hasslarps dammar på Kullahalvön (CSd m fl). I nordost sågs max 14 ex i Åhus 15.7 (LKt) och 1 par häckade på en annan kustlokal (NSF). Trots en viss flexibilitet när det gäller valet av häcklokal finns det inget som tyder på några drastiska förändringar sedan inventeringen 1977, då det skånska beståndet uppskattades till mellan 265 och 300 par (Anser 16: 255). Troligt är dock att ungproduktionen var dålig under året.

1978

Från Falsterbohalvön har inrapporterats 4 par från Ängsnäset 5. 6 (JBl) och 1 par med 4 pull. på Flommen 6. 7 (JBl). Vid den årliga häckfågelinventeringen på Måkläppen iakttogs dessutom 10 ex 18.5 (FF). Vid Foteviken och på Eskilstorps holmar inräknades 60 respektive 150 skärfläckor den 16. 4 (JBl). Små kolonier har dessutom rapporterats från Dynan (5 par, JBl), Klagshamn (5 par, JBl) och Malmö industrihamn (3 par, JBl). På Arlövs ängar N om Malmö hade arten en god häckningssäsong, Som mest iakttogs 55 ex 26.5 och minst 25 pull. 2.7 (OP m fl). Ingen häckning förekom vid Järavallen (PW), men från utfyllnadsområdet S om Landskrona har rapporterats 3 par (PW), Dessutom sågs 30 skärfläckor, varav 1 juv. vid Saxåns mynning 26.7 (NK). På sträckan Jonstorp – Sandön i Skälderviken häckade 18 – 20 par, de allra flesta med gott resultat (TR m fl). Vid Torreberga mosse 5 om Staffanstorp (ca 1 mil innanför kusten) uppträdde som mest 11 skärfläckor under perioden 17.6 – 4, 7 men utan att skrida till häckning (ÖA, SSv). Ytterligare en inlandsobservation föreligger från Håslövs ängar, Hammarsjön, där 2 ex sågs 18.5 (PA m fl). Utmed kusten i nordöstra Skåne fanns dessutom ett stationärt par (HC). Materialet tillåter knappast en uppskattning av antalet häckande par, men å andra sidan tyder inga av uppgifterna på några drastiska förändringar av stammen.

1977

Skånes skärfläckor inventerades 1977, och beståndet beräknades till mellan 265 och 300 par (Anser 16:255), vilket utgör cirka en tredjedel av hela den svenska stammen.

1976

Från Jonstorp-Klören repporteras om minst 30 häckande par, men häckningsresultatet var dåligt. I Landskrona sågs max 69 ad i juni och 3-4 juv den 18.7. Vid Barsebäckshamn fanns minst 5 par, men inget par häckade i Lödde. I Lomma fanns 2 par, på Arlövs ängar sågs 8 par och 5 flygga ungar och från Klagshamn rapporteras 6 par, Måkläppen 3 par och Ängsnäset 10-12 par. I Hasslarp observerades skärfläckor under häckningstid; arten har tidigare häckat på denna inlandslokal. Vid Åhus sågs 70 ex 3.4 och 35 ex, varav flera juv, den 2.8, men dessa härrör troligen från en annan lokal i NÖ-Skåne där 3 par plus 3 pull sågs 18.7. En inventering av skärfläckan i Skåne, i regi av SkOF, kommer under 1977 att organiseras av Olof Persson.

1975

Tidiga ankomstdata: 2 ex Sandön 8.3 och 2 ex Sjölunda 9.3. Som häckfågel: 2 par på Måkläppen för första gången på många år (Anser 14(1975):3), 2 par kläckte 7 pull Trelleborgs golfbana, 45 ad plus 5 pull Sjölunda 13.7. Pull sedda i Löddesnäs och Lomma, 4 par och 5 juv S Landskrona augusti. Katastrofalt dåliga häckresultat rapporteras i Skälderviken.