Större strandpipare

2022

Två vinterfynd av troligen samma individ: 1 ex Måkläppen 1–4.12 (Mikael Wigforss, Petter Olsson m.fl.) och 1 ex Skanörs revlar 7.12 (Johan Östberg, Björn Malmhagen).

2002

2001: 2 ex Lomma Södra 7.2 (Kristian Ståhl) var årets första.

2001

Inga fåglar alls under årets första månad. De första fåglarna sågs 8.2; 1 ex Farhult (Henrik Johansson), 2 ex Lomma Södra (Sven Svensson, Per Olof Lippe) och 4 ex Sandön (Henrik Johansson). Därefter fortsatte antalen sakta uppåt och mot slutet av februari fanns det fåglar på många lokaler längs väst- och sydkusten. Största flocken var 19 ex Sandön 17.2 (Rolf Helmersson). Fortfarande dåligt med vinterfåglar i nordost! Inga decemberfynd finns rapporterade.

Större strandpiparen är en av de vadare som fortast dyker upp under senvintern när temperatur och väder så tillåter och i år så fanns det gott om fåglar redan från mitten av februari månad.

1999

En fågel sågs under vintern i nordväst: 1 ex Farhult 7-10.1 (Anders Lindén, Ulf Ståhle m fl). Sen dröjde det en månad innan ytterligare 1 ex sågs vid Lerhamn 6-7.2 (Jesper Jönsson) och troligtvis samma fågel vid Strandbaden 7.2 (Lars-Erik Jönsson, Nick Gräntz). De första nyanlända fåglarna dök upp 20.2 med 1 ex Lilla Hammars näs (Hans-Åke Gustavsson) och 1 ex Torekovs rev (Johannes Löfqvist), och sedan fanns mindre antal längs kusten mellan Simrishamn – Torekovs rev månaden ut.

1998

Från 13.2 och månaden ut finns flera rapporter längs hela kusten om rastande fåglar vilket torde vara nyanlända vårfåglar och inte övervintrare.

1994

Den 5 mars anlände den ”större” till Skåne med för den dagen rapport om sammanlagt 26 ex från de tre lokalerna Nabben–Måkläppen, Ängsnäset och Vellinge ängar (FF, IAL m fl). Allt fler vårflockar rasbestäms numera som den nordliga rasen tundrae. Dessa observationer ligger koncentrerade till slutet av maj (18–30.5) med årets topp 23.5 med 46 ex vid Salviken och 95 ex vid Lundåkrabukten (IAL). Högsta antal från höststräcket var 145 ex Nabben 9.8 (FF).

Ett av de första decemberfynden för Skåne noterades med 1 ex Rönnen 7.12 (SSt).

1993

Årets första fanns vid Skanörs revlar 14.2 (LRå, MGr) och därefter sågs ytterligare 8 ex i februari.

Från sträckräkningarna i Falsterbo rapporteras 1834 ex 4.7–7.9 (AJö, JSe, OEm). Under de adulta fåglarnas sträck sågs som mest 171 ex 24.7 (JSe, OEm), medan de juvenila kulminerade med 322 ex 19.8 (AJö, NK, OEm) och 309 ex 22.8 (JSe, OEm). Den 18.8 räknades 674 rastare runt Falsterbohalvön (BMa, BHi, MÅP m.fl.). En udda observation från höststräcket var en partiellt albino vid Lomma 30.7 (AJö).

Vid Skatteberga, öster om Södra Sandby, gjordes ett sent inlandsfynd avseende 1 juv 30.10 (NNo), medan årets senaste vid kusten blev 1 ex Nabben 4.11 (LaNi).

1992

En midvinterobservation har rapporterats, avseende 3 ex Skanörs revlar 6.1 (BGr). I februari sågs inalles 52 ex, och de första, 2 ex, fanns vid utfyllnaden söder om Landskrona 14.2 (JSt). Dagen efter sågs 2 ex vid Vannebergaholmen i nordost (NWa). Månadens största ansamling var 17 ex Lundåkrabukten 29.2 (LEJ). Från vårsträcket rapporterades rasen tundrae med 19 ex Ålasjön, Skanör 16.5 (NK), 2ex Vellinge ängar 18.5 (NK) samt 6 ex Vellinge ängar 27.5 (PEJ). De flitiga sträckräknarna i Falsterbo räknade 1410 sträckare under perioden 13.7-18.9, med 210 ex 22.8 (KMO, LoH, MoH m.fl.) som högsta dagsnotering, medan (GRo) räknade 788 ex under de standardiserade räkningarna som ju inte inleds förrän 11.3. Från hösten bör också nämnas 60 sträckare Sandhammaren 22.8 (PAx) och 91 rastare Vombsjön samma dag (AJö).

1991

Ett januarifynd föreligger avseende 1 ex Rönnen 16.1 (KGN). Från och med 24.2 började vårsträckande större strandpipare dyka upp i landskapet och denna dag sågs 4 ex Sandön (HeJo, MåM, PSe m.fl.) och 1 ex Farhult (LeEk). Under våren rapporterades fåglar av den nordliga rasen tundrae vid Ängsnäset, där 16 ex sågs 3.6 och 8 ex 10.6 (PEJ).

På Skanörs revlar uppehöll sig 1 ex med vita vingspetsar 20.7 (KeSv). Under höststräcket noterades som mest 300 ex Äspet 13.8 (AWa) och 517 sträckare och 118 rastare vid Nabben 20.8 (KMO m.fl.).

Årets senaste individ uppehöll sig på Rönnen 23.11 (HHa), ett av de senaste fynden i Rrk:s arkiv.

1990

Inga januarifynd föreligger men redan 11.2 sågs de första fåglarna, 2 ex Näsbyholm (TBF). Kring 24.2 märktes ett klart inflöde med bl.a. 26 ex Vellinge ängar (TBF). Vårsträcket förlöpte utan några anmärkningsvärda antal. Rapporter om rastande fåglar av den nordliga rasen tundrae föreligger enligt följande: 4 ex Vellinge ängar 24.5 (PEJ), 6 ex Eskilstorps holmar 25.5 (NK) och 8 ex Saxåns mynning 29.5 (NK). Inlandsfynd gjordes bl.a. med 2 ex Finjasjön 6.5 (ThJ) och 1 par häckade vid Vombs dammar (AJö). Från höststräcket skall nämnas hela 605 ex på Måkläppen och Skanörs revlar 18.8 (PGz). Enda rapporterade decemberfågeln sågs på Sandön 27.12 (SNi).

1989

Inga januarifynd föreligger men väl februarifynd av totalt minst 14 ex. I nordväst noterades 3 ex vid Stenkrossen 19.2 (AJö m.fl.) och troligen samma fåglar vid Lervik och Rönnen samma dag. Längre söderut fanns 5 ex vid Vellinge ängar 21.2 (CSn, KnA) och 1 ex Arlövs ängar 26.2 (KES). Dessutom sågs 2 ex vid Näsbyholm 27.2 (RBd) och i nordost 2 ex Håslövs ängar 22.2 (MaPe). Vårsträcket förlöpte utan några anmärkningsvärda antal och rapporter om rastande fåglar av den nordliga rasen tundrae uteblev helt. Högsta notering från höststräcket inskränkte sig till 99 ex Måkläppen 6.8 (AJö).

1988

Största antalet under vårsträcket inskränkte sig till 91 ex Lundåkrabukten 4.4 (JaN). Till skillnad från de närmast föregående vårarna kunde i år inte något spår av den nordliga rasens uppsträck noteras. Från sydsträcket, som inte bjöd på några anmärkningsvärda siffror, kan nämnas 105 ex Nabben 4.8 (KMO), 138 ex samma lokal 24.8 (AJö, NK) och 103 ex Farhult 26.8 (HeJo).

1987

De största ansamlingarna från vårsträcket rapporteras från Lundåkrabukten med 100 ex 12.4 (JEN, LaPn) och 210 ex 17.4 (JEN). Dessa fåglar tillhör den hos oss häckande sydliga rasen hiaticula. Den nordliga rasen, tundrae, har sitt uppsträck i senare delen av maj och början av juni, då våra häckare redan har de första ungarna kläckta. Nordliga fåglar rapporterades enligt följande: 90 ex Skanörs revlar, 90 ex Ängsnäset, 10 ex Dynan och 10 ex Lomma 29.5 (NK). Dagen efter sågs 25 ex Lundåkrabukten, 35 ex Salviken, 32 ex Löddesnäs och 20 ex Lomma (NK). Dessutom sågs 74 ex vid Äspet 29.5 (ESk). Den nordliga rasen är genomsnittligt något mindre och mörkare än nominatrasen. Vidare är den vita fläcken ovan/bakom ögat något mindre framträdande. Från höststräcket kan nämnas 320 ex Falsterbohalvön 10.8 (NK), 100 ex Finjasjön 22.8 (IPe) samt 121 ex Farhult och 120 ex Vegeåns mynning 27.8 (ALd, HeJo). Sträckräkningen vid Nabben gav totalt 627 ex (GRo).

1986

Under vårsträcket, som i huvudsak pågår i mars och april, noterades i år inga större samlingar. Fåglar av den sibiriska rasen tundrae har sitt huvudsakliga vårsträck förlagt till slutet av maj och passerar troligen regelbundet Skåne under denna period. Sextio ex uppehöll sig på Falsterbohalvön 1.6 (NK). Dessutom sågs 1 ex uppvisande tundraekaraktärer i Lundåkrabukten 8.5 (JEN). Under höststräcket noterades höga antal rastande gamla fåglar, dels på Falsterbohalvön med som mest 320 ex 10.8 (NK) och 200 ex på Ängsnäsets sandrevel 17.8 (AJö) och dels i Skälderviken med bl.a. 100 ex Rönnen 3.8 (CSd, m.fl.). Notabelt är även 100 ex Finjasjön 22.8 (IPe), en mycket hög inlandssiffra.

1985

Inga höga antal har rapporterats från vårsträcket. Under nersträcket uppträdde emellertid st strandpipare i tidigare ej skådade antal. Redan de gamla fåglarna i början av augusti var talrika med maximalt 160 ex Skanörs revlar 5.8 (MGi, PGi) och minst 90 ex Rönnen 6.8 (PU, BeJe). I mitten av månaden steg antalen ytterligare. Den 18.8 räknades 93 ex Farhult (USe), 205 ex Äspet (MaPe) och 350 ex på Falsterbohalvön (AJö). Lite senare sågs 175 ex Ängsnäset 23.8 (EH, KMO) och 400 ex på Skanörs revlar 23–24.8 (MGi, PGi m.fl.). En ny stöt av ungfåglar kom en vecka in i september då Nabben passerades av 492 sträckare 8.9 och 164 dito följande dag (FF). Efter oktober ses mycket få större strandpipare men i början av november gjordes fynd vid Äspet, Sandhammaren och Ängsnäset. Ännu mer extremt var ett ex som sågs vid Svarte på sydkusten 26.12 (HSn). Trots att den större strandpiparen kommer redan i februari om vädret tillåter, finns endast ett tidigare ”vinterfynd”: 1 ex Salviken 29 dec. 1968.

1984

Februari var relativt kylig och den första större strandpiparen sågs inte förrän i början av mars. Om vädret är milt infinner sig de första redan i februari: extremdatum 8 febr. 1975 (Anser, Suppl. 15). Vårsträcket tycks ha haft ett maximum i skiftet marsapril: 138 rastare Salviken 28.3 (AJö) och 156 Klören–Farhult 2.4 (PGz). Ännu i slutet av maj passerar nordligare häckare och 94 oststräckare vid Rörvig 1.6 antas ha tillhört den sibiriska rasen tundrae (Fugle på Sjselland 1984–1). Högsta siffror från sydsträcket var 200 rastare Skanörs revlar 3.8 (EJi, SMg), 150 ex samma lokal 18.8 (UGs) och 150 ex Ängsnäset 18.8 (DGB), medan 50 ex Äspet 5.8 (ESk) är en hög siffra för ostkusten. Årets sista större strandpipare sågs så sent som 11.11 vid Äspet (ESk).

1983

Den större strandpiparen uppträder i Skåne med två raser. Häckfåglarna tillhör nominatrasen hiaticula och dessa anländer tidigt, redan i mars–april. Från Skandinaviska fjällkedjan och österut häckar en mindre ras (tundrae) som är mörkare brun ovan och intensivare i färgerna (Cramp & Simmons, the Birds of the Western Palearctic, vol 3). Den senare uppträder sannolikt som en regelbunden förbisträckare i maj och under eftersommaren, men förhållandena är dåligt beskrivna i litteraturen. Under specialstudier av häckande större strandpipare vid Foteviken noterades 2–5 rastande tundrae 19–23.5 (PA). Dessa var mycket typiskt tecknade och tillhörde sannolikt mer östliga populationer.

Under höststräcket noterades som mest 180 ex på Skanörs revlar 28.8 (EH) och 300 ex på samma plats påföljande dag (TAn). En ovanligt hög siffra från ostkusten var 129 rastare vid Rinkaby 11.9 (BLz). Under sträcket uppträder den större strandpiparen också regelbundet i inlandet på bra vadarlokaler. Perioden 7.8–30.9 var den ovanligt talrik vid Finja badplats, Finjasjön med ofta 60–70 ex (GBF).

1982

Det första vårfyndet gjordes redan 15.2 vid Jonstorp (KGN m.fl.). Största antal från vårsträcket var 156 ex på Eskilstorps ängar 28.3 (MGu).

1975

Flera kom redan i början av februari till Foteviken, Lommabukten och Skälderviken. Tidigaste observationen härrör från Sandön, Skälderviken 8. 2.