Spovsnäppa

2024

Som vanligt en ovanlig fågel under våren och enda fyndet var 2 rast Måkläppen 20.5 (Nils Kjellén). De största rapporterade antalen under den tidiga hösten då de adulta fåglarna drar söderut var 25 str SV Simrishamns småbåtshamn 14.7 (Bengt Andersson), 19 rast Örtofta sockerbruksdammar 17.7 (Raul Vicente) och 39 rast Äspet 24.7 (Magnus Ny). De största ansamlingarna under den senare delen av höststräcket var 18 1K rast Nabben 23.8 (Måns Karlsson, Mattias Ullman, Nils Kjellén m.fl.) och 17 1K rast Äspet 24.8 (Viktor Björkert).

2023

Som vanligt sparsam under vårsträcket med 1 ex Äspet 16–19.5 (Håkan Wittzell m.fl.) och 1 ex Lundåkrabukten 24.5 (Nils Kjellén). Under sydsträcket var de största ansamlingarna av rastande adulta fåglar 80 ex Risteören, Örnahusen 22.7 (Alan Harkess), 37 ex Äspet 24.7 (Krister Hjalte) och 63 ex Nabben 24.7 (Ola Jönsson). Största ansamlingen av ungfåglar var 10 ex Lundåkrabukten 2.9 (Christian Nilsson).

2022

Vårens spovsnäppor utgjordes av sex fynd om sju individer: 1 rast Äspet 16–17.5 (Thomas Lindblad m.fl.), 1 rast Stavstensudden 20–24.5 (Alf Pålsson), 1 rast Klingavälsåns utlopp 22–23.5 (Alan Harkess m.fl.), 1 rast Äspet 26–27.5 (Krister Hjalte m.fl.), 2 rast Farhultsviken 3–4.6 (Henrik Johansson, Klas Rosenkvist) och 1 rast Rönnen 6.6 (Johan Åhlén m.fl.).

Under sydsträcket av äldre fåglar var de största siffrorna 18 str Sandhammaren 13.7 (Sven Splittorff m.fl.), 62 rast Äspet 20.7 (August Thomasson), 47 rast Järavallen 20.7 (Petter Olsson), 18 rast Risteören, Örnahusen 23.7 (Magnus Ullman), 40 str Världens ände, Ystad 23.7 (Niklas Westermark) och 130 rast Nabben 24.7 (Mikael Bauer). Högsta antalet i Nordvästskåne var 13 rast Rönnen 15.7 (Nick Gräntz). Största gruppen ungfåglar var 42 1K Nabben 3.9 (Emil Lundahl, Mattias Ullman m.fl.). Årets sista spovsnäppa var en extremt sen 1K vid Bakdjupet, Falsterbonäset 1–6.11 (Petter Olsson, Robert Rydbeck m.fl.). Sedan tidigare finns dock ett decemberfynd.

2021

Först ut var 1 ex Foteviken 13.5 (Mattias Ullman). Som vanligt var det ett blygsamt uppträdande under våren, med fem fynd om elva fåglar: 1 ex Äspet 21–23.5 (Hans Cronert m.fl.), 2 ex Rönnen 26–27.5 (Henrik Johansson, Sonja Gunnarsson), 5 ex Sandön 10.6 (Bengt Andersson) och 2 ex Foteviken 14.6 (Nils Kjellén). De högsta siffrorna under höststräcket var 20 str Revet, Simrishamn 31.7 (Agne Paulsson, Jörgen Bernsmo, David Erterius m.fl.), 24 ex Ängsnäset 1.8 (Thomas Lindblad), 21 ex Nabben 2.8 (Johan Lorentzon) och 40 ex Äspet, 3.8 (Benny Lorentzon). Sista noterade spovsnäppan lämnade landet via Nabben 28.9 (Mattias Ullman, David Erterius).

2020

Vårsträcket bjöd som vanligt på ett sparsamt uppträdande med totalt 8 ex på fem lokaler 17–24.5, där 2 ex Tygelsjöbäckens mynning 17–18.5 (Stefan Cherrug, Peter Larsson, Alexander Zackrisson m.fl.) och 2 ex Stavstensudden 24.5 (Alexander Zackrisson) var de enda observationerna av fler än en individ. Största rastande ansamlingarna under höststräcket var 50 ex Gislövshammar 11.7 (Bengt Andersson), 31 ad Haken, Abbekås 13.7 (Frank Abrahamson), 31 ex Plattformen, Lundåkrabukten 15.7 (Calle Ryberg), 30 ex Risteören 15.7 (Benny Lorentzon), 30 ex Södra Sockerbruksdammarna, Örtofta 15.7 (Wilhelm Lennman) och 30 ex Stavstensudden 23.7 (Peter Malm, Stefan Malm).

2019

Vårsträcket gav totalt 5 ex i maj, där 2 ex Nabben, Falsterbo 11.5 (Hans-Åke Gustavsson) var först ut. Höstens största sträck- och rastsiffror blev 38 str Nabben, Falsterbo 8.7 (Johan Lorentzon, Björn Malmhagen), 30 ex Äspet 20.7 (Jan Wernerman) och 30 ex Äspet 30.8 (Greger Flyckt). Inga riktigt stora ansamlingar sågs alltså.

2018

Under det sedvanligt sparsamma vårsträcket i maj sågs totalt tolv spovsnäppor i Skåne. Först ut var 1 ex Äspet 12–14.5 (Magnus Nilsson, Magnus Ny, Johan Andersson).

Under hösten sågs som mest 26 ex Skanörs revlar 18.7 (Thomas Lindblad). Det är en låg högstasiffra och speglar en förhållandevis mager höst för arten. Framför allt var avsaknaden av ungfåglar slående under sydsträcket.

2017

Under våren gjordes fyra fynd av 5 ex, vilket är en normal summa: 1 ex Sandön 14.5 (Dag Österlund m.fl.), 1 ex Äspet 20–21.5 (Evert Valfridsson, Åke Svensson), 1 ex Måkläppen 27.5 (Nils Kjellén) och 2 ex Äspet 6–8.6 (Ola Bondesson m.fl.).

Höstens enda högre rastsiffra blev 52 ex Äspet 19.7 (Simon Stenberg Jönsson, Edvin Klein).

2016

Under våren gjordes sju fynd av åtta ex under perioden 6.5–1.6. Det enda fyndet som inte bestod av en ensam fågel var 2 ex Stavstensudden 1.6 (Alf Pålsson).

Under sydsträcket sågs som mest 55 ex Nabben, Falsterbonäset 9.7 (Petter Olsson, Oskar Nilsson) och 68 ex på samma lokal 14.8 (Emil Lundahl m.fl.). Årets sista sågs också på Nabben: 1 ex 8.10 (Marianne Mattiasson).

2015

Vårens första blev 1 ex Stavstensudden 10.5 (Petter Olsson).

Under vårsträcket sågs totalt 19 ex på åtta lokaler. Endast två obsar gjordes av mer än två ex: 3 ex Ängsnäset 16.5 (Leif Edberg) och 5 ex Vombsjöns västra ängar 29.5 (Margareta Rosvall, Leif Rosvall).

Höststräckets högsta summor blev 53 ad Stavstensudden 7.7 (Mattias Ullman), 74 ad Äspet 7.7 (Greger Flyckt), 70 ad Beddingestrand 13.7 (Tommy Holmgren) och 86 ad str SV Nabben 1.8 (Nils Kjellén).

Årets sista observation blev 1 1k Skanörs revlar 1.10 (Nick Gräntz).

2014

Första fågel blev 1 ex Bakdjupet, Skanör 9.5 (Nils Kjellén), i normal tid för arten. Våruppträdandet för spovsnäppa är som regel förvånansvärt sparsamt och denna vår blev inget undantag. På åtta lokaler sågs uppskattningsvis 14 ex fram till juli månad och endast två fynd rörde mer än en individ: 3 ex Äspet 4-5.6 (Carl Jyker, Tomas Lundqvist) och 3 ex Vannebergaholmen 4.6 (Peter Olsson).

Ett försök till att summera höstens observationer på samma sätt som vårens ger 1 099 ex på 91 lokaler, d.v.s. drygt 100 gånger så många individer som på våren. Inga extrema ansamlingar rapporterades under hösten utan högsta antal utgjordes av 45 ex Skanörs revlar 21.8 (Mattias Ullman), 33 ex Farhult 31.8 (Rolf Helmersson) respektive 29 ex Nabben, Falsterbonäset 19.8 (Måns Karlsson).

Årets sista fågel, 1 ex Näsholmarna, Foteviken 22.10 (Mattias Ullman), tangerade det sena sistadatumet från i fjol.

2013

Första observation för året blev 1 ex Farhult 10.5 (Nick Gräntz, Daniel Pettersson). Totalt sågs 15 ex under våren på 9 olika lokaler längs landskapets västra kust. Som mest sågs 2 ex tillsammans vid Ängsnäset 2.6 (Hans-Åke Gustavsson) samt på Rönnen 3.6 (Håkan Johansson, Peder Winding). Högsta höstsumma rapporterades även detta år från Nordostskåne med 76 ex Äspet, Åhus 19.7 (Ragnar Hall), blott 4 ex färre och 5 dagar senare än toppnoteringen från samma lokal ifjol. Andra höga noteringar var 26 ex Skanörs revlar 20–22.8 (Tommy Holmgren, Mattias Ullman) och 24 ex Nabben, Falsterbonäset 14.8 (Aron Andersson). Några fina inlandsobservationer gällde 17 ex Näbblinjen, Vombsjön 8.9 (Björn Abelson) och 14 ex Örtofta sockerbruksdammar 19.7 (Tor Hjelmér), där åtminstone den första lokalen inte utmärkt sig som någon bra lokal för vadare tidigare. Årets sista blev 1 ex Sandön 15–22.10 (Peter Franzén, Rolf Helmersson m.fl.). Mycket sent, men fortfarande en bra bit från det svårslagna fenologirekordet daterat 3.12 1999.

2012

1 ex Tygelsjöbäckens mynning 29.4 (Lotta Strand) innebar nytt skånskt fenologirekord och följdes dessutom upp av ytterligare en aprilobservation med 1 ex Äspet 30.4 (Hans Cronert). En vecka in i maj började det dyka upp fåglar på flera olika lokaler och totalt rapporterades hela 33 ex från 13 olika lokaler under våren, normalt ses endast ett tiotal individer. Under hösten sågs flest individer i Nordostskåne. Från Äspet rapporterades större ansamlingar från andra veckan i juli och månaden ut med en toppnotering på 80 ex 14.7 (Jan Wernerman). Goda summor på andra lokaler blev: 40 ex Stavstensudden 20.7 (Mattias Ullman), 35 ex Skanörs revlar 1.8 (Anders Haglund), 30 ex Rönnen 20.7 (Per Lagerås) och 28.7 (Jonas Nykvist). Enstaka individer var kvar en bit in i oktober och årets sista blev 1 ex Inre Foteviken 12.10 (Christer Olsson). Även antalet höstfynd innebar en rejäl förbättring mot fjolåret. Väderbetingelser med ostlig vind är en betydande faktor för ett bra skandinaviskt uppträdande, både vår och höst, men också god lämmeltillgång i häckområdena som minskar predationstrycket på häckande fåglar har betydelse.

2011

En tidig fågel sågs vid Hittarps rev redan 6.5 (Thomas Svanberg). Därefter dröjde det två veckor innan nästa observation rörande 1 ex Nabben, Falsterbonäset 21.5 (Janne Dahlén, Björn Malmhagen). Precis som vanligt var våruppträdandet magert och totalt sågs endast åtta ex på sju lokaler under hela perioden. Toppnoteringen blev 2 ex Inre Foteviken 9.6 (Tommy Holmgren) och sista vårfågeln blev 1 ex Rönnen 15.6 (Björn Herrlund m.fl.).

Högsta noteringar för hösten, samtliga koncentrerade till två på varandra följande dagar i mitten av juli, blev 41 ex Äspet, Åhus 12.7 (Tobias Ljungquist), 33 ex Lundåkrabukten 11.7 (Arne Holgersson), 30 ex Stavstensudden 11.7 (Hans-Åke Gustavsson) och 23 ex Nabben, Falsterbonäset 12.7 (Emil Lundahl). Första ungfågeln rapporterades från Ystad småbåtshamn 9.8 (Roger Staszewski Malm). Högsta ungfågelansamling (åldersangivna) blev 23 1k Mälarhusen 26.8 (Lennart Jeppsson). Sammantaget ett ganska dåligt år, med få större ansamlingar rapporterade.

2010

Vårens första, 1 ex Lilla Hammars näs 3.5 (Nils Kjellén), var tidig. Normalt dröjer det till mitten av månaden innan första fågeln dyker upp. Under våren sågs totalt 7 ex på 5 olika lokaler med 2 ex Vombsjöns västra ängar 28.5 (Anders Jönsson) som toppnotering och 1 ex Rönnen 13.6 (Lars-Erik Jönsson) som sista vårfågel. Det kan tyckas lågt men är ett ganska normalt uppträdande på våren i Skåne.

Första veckan i juli inleddes höststräcket av adulta fåglar och en dryg månad senare rapporterades de första ungfåglarna. Högsta noteringar under hösten blev 52 ex Rönnen 13.7 (Phil Benstead), 45 ex Äspet 14.7 (Jan Wernerman), 45 ex Skanörs revlar 26.8 (Bo Hellberg) och 35 ex Terraholmen, Landön 22.8 (Hans Cronert). Åtminstone de två första observationerna bör företrädesvis röra adulta fåglar. Några stora ansamlingar av ungfåglar under året var 24 ex Foteviken 23.8 (Mattias Ullman), 21 ex Lomma Södra 26.8 (Lars-Göran Lillvik), 20 ex Nabben, Falsterbo 23.8 (Lars Edenius) och 15 ex Stavstensudden 27.8 (Mattias Ullman). Årets sista fågel blev 1 ex Torekovs rev 9.10 (Alf Petersson). Sammanfattningsvis en ganska anonym höst för adulta fåglar med en liten uppryckning för ungfåglarna, åtminstone jämfört med fjolåret då det var halverade toppsummor.

2009

1 ex Nabben, Falsterbonäset 12.5 (Mattias Ullman) utgör årets första fynd. Vid Rönnen sågs fåglar under hela maj, med som mest 8 ex 19.5 (Per Karsten), vilket är en hög vårsumma. En försiktig beräkning ger totalt 17 ex under våren på fem olika lokaler, vilket är något fler än ett normalt år. Fyra fynd gjordes under juni månad, nämligen 7 ex 3.6 vid Måkläppen (Mattias Ullman), 5 ex Skanörs Revlar 6.6 (Sophie Ehnbom), 1 ex Ängsnäset 14.6 (Mattias Ullman, Arne Holgersson) och 4 ex Saxåns mynning 29–30.6 (Urban Grenmyr). För spovsnäppa liksom flera andra tundrahäckare kan vårsträcket pågå ett par veckor in i juni.

Som vanligt var arten betydligt mer talrik under hösten, med som mest 50 ex Ängsnäset 31.7 (P-G Bentz), 41 ex Skanörs revlar 25.7 (Arvid Löf, Måns Karlsson), 38 ex Nabben, Falsterbonäset 28.7 (Björn Malmhagen) och 33 ex Stavstensudden 28–31.7 (Kerstin Svalin, Mattias Ullman). Detta är trots allt förhållandevis låga summor av adulta fåglar och det återspeglades på ungfåglarna. Som mest observerades 11 1k Skanörs revlar 6.9 (Mattias Ullman) och 8 1k Nabben, Falsterbonäset 18.8 (Måns Karlsson, David Erterius). Årets sista observation gjordes av ett icke specificerat antal på Nabben, Falsterbonäset 2.10 (Hans Wijkström).

2008

På Nabben sågs 1 ex redan 2.5 (Hans-Åke Gustavsson, Kristian Svensson), vilket är ovanligt tidigt. Därefter gjordes sju fynd av 8 ex under vårsträcket fram till 21.5.

Höststräcket inleddes med 1 ex mot sydväst Nabben 30.6 (Måns Karlsson) och följdes av fåglar vid Örnahusen och Mälarhusen 3.7 (Sven Persson, Stellan Amzoll, Magnus Ullman). De adulta fåglarnas sträck kulminerade med 88 ex Nabben 18.7 (Joachim Regnéll), 47 ex Skanörs revlar 18.7 (Måns Karlsson, Kaj Örjan Svahn) och 53 ex Äspet 20.7 (Greger Flyckt).

Ungfågelsträcket var, till skillnad från t.ex. småsnäppans motsvarighet, ganska hyfsat med en topp om 31 ex på Skanörs revlar 7.9 (Mattias Ullman). På denna lokal sågs även årets sista spovsnäppa 16.10 (Mattias Ullman).

2007

Vårsumman på 41 ex är en av de högsta någonsin. Först ut var 4 ex Rönnen 9.5 (Nick Gräntz), och som mest sågs 6 ex Vellinge ängar 18.5 (Mattias Ullman). Övriga lokaler med observationer under våren var Äspet, Strömnäs, Lundåkrabukten, Knösen, Nabben, Isternäset, Swede Chrome, Stavstensudden, Tygelsjö ängar, Abbekås, Sillesjö samt Lomma. Lite efter ordinarie vårsträck (men inkluderade i totalsumman) sågs 1 ex omväxlande på Rönnen och Sandön 4–9.6 (Henrik Ehrenberg, Rolf Helmersson, Thomas Wallin m.fl.) och 1 ex Strömnäs, Löddesnäs 12.6 (Kristian Ståhl).

Första höststräckare var 1 ex Äspet 3.7 (Jan Wernerman). Nästa observation gjordes tre dagar senare och därefter ökade antalet snabbt. Höga antal från höststräcket var 22 ex Nabben 12.7 (Mattias Ullman), ökande till 44 ex 15.7 (Erling Jirle, Nils Kjellén), 30 ex Barsebäckshamn 23.7 (Henrik Pihlemark, Ola Ejdrén), 25 ex Beddingestrand 25.7 (Tommy Holmgren), 41 ex str Nabben 30.7 (Måns Karlsson), 63 ex str Nabben 3.8 (Nils Kjellén) samt 57 ex str och 50 ex rast Nabben 12.9 (Nils Kjellén). Ett påfallande högt antal för inlandet var 30 ex Vombsjöns ängar 17.8–18.8 (Joakim Kling, Lars Råberg, Åke Lindström).

Precis som för övriga arktiska vadare blev säsongstotalen på Nabben hög med 449 ex, att jämföra med ett årsmedel på 109 ex sedan 1973. Årets sista spovsnäppa fanns på Skanörs revlar 19.10 (Ola Sundell, Jon Sjöberg).

2006

Arten var som brukligt fåtalig på vårsträck med 1 ex Stavstensudden 21.5 (Hans-Åke Gustavsson, Kristian Svensson), 2 ex Nabben, Falsterbo 21.5–24.5 (Måns Karlsson, Nils Kjellén, Alexander Hellquist m.fl.), 1 ex Näsholmarna, Foteviken 22.5 (Nils Kjellén), 3 ex Isternäset 23.5 (Linda Niklasson, Ulf Jungbeck, Nils Waldemarsson m.fl.) och 1 ex Rönnen 4.6 (Rolf Helmersson, Peder Winding, Mikael Olofsson). Mitt i sommaren sågs 1 ex vid Gärdslöv 26.6 (Mats Cornmark).

Den första regelrätta höststräckaren noterades vid Äspet 6.7 (Johan Elmberg). Arten hade sedan ett mycket måttligt år, både för gamla och unga fåglar, med maxantalen 14 ex Örtofta 18.7 (Per Rydberg, Mattias Ullman), 45 ex Äspet 26.7 (Johan Elmberg) och 28 ex Skanörs revlar 2.8 (Mattias Ullman, Arne Holgersson, Hans-Åke Gustavsson).

Årets sista var 2 ex på Skanörs revlar 6.10 (Anders Kjellsson).

2005

Arten var som brukligt fåtalig på vårsträcket med 1 ex Sandön 17.5 (Göran Paulson), 1 ex Måkläppen 18.5 (Nils Kjellén), 1 ex Rönnen 18.5 (Mats Peterz, Lars-Göte Nilsson), 1 ex Lilla Hammars näs 23.5 (Nils Kjellén) och 1 ex Stavstensudden 4.6 (Arne Holgersson, Mattias Ullman) som enda observationer. Rena sommarfynd utgörs av 2 ex Sandön 17.6 (Mats Rellmar) och 1 ex Nabben 20.6 (Lars Samuelsson).

De första höststräckarna sågs på Falsterbonäset 6.7 med 3 ex Måkläppen (Bengt Grandin) och 2 ex Ängsnäset (Stefan Cherrug). Årets höststräck var annars mediokert med 59 ex Rålehamn, Tjällran 20.7 (Leif Dehlin), 51 ex Nabben 21.7 (Aron Andersson, Kaj Svahn) och 85 ex mot SV Nabben 11.8 (Nils Kjellén, Mattias Ullman) som högsta antal. Precis som för småsnäppa var antalet ungfåglar mycket lågt. Årets sista spovsnäppa var 1 1k Skanörs revlar 6.10 (Mattias Ullman).

2004

Två observationer rapporterades från våren: 2 ex SwedeChrome, Malmö hamn 11–13.5 (Stefan Cherrug, Roy Blad m.fl.) och 1 ex Sandön 15.5 (Rolf Helmersson). Ett sommarfynd gjordes med 1 ex Stavstensudden 13–17.6 (Kerstin Svalin). Från hösten kan nämnas 1 89 ex str Nabben 13.7–26.9 (Nils Kjellén, Björn Malmhagen m.fl.), 41 ex Rönnen 13–21.7 (Alf Petersson, Lars Helgesson m.fl.) och 56 ex Abbekås 22.7 (Aron Andersson).

Ovanligt få fåglar noterades under våren. Medelvärdet ligger på 7,7 ex per år och rekordet är 18 ex 1976 och 1995. Antalet rastande under hösten påverkas både av väder och ungfågelsproduktion. De högsta noteringarna i FiSkens historia inföll under ungfågelpassagen och rör 268 ex str Nabben 8.9 1985 och 226 ex rastande Skanörs revlar 24.8 1999. År 2004 verkar det dock ha blivit få ungar då de högsta antalen avser adulta fåglar vilka har en sträcktopp i andra halvan av juli.

2003

Vårsträcket började med 1 ex Farhult 6.5 (Mats Rellmar) vilket är tidigt! Under resten av vårsträcket rapporterades 13 spovsnäppor i landskapet vilket får anses som ett ganska normalt uppträdande. Som vanligt total dominans i det nordvästra och sydvästra hörnet av landskapet: 2 ex Nabben 20.5 (Nils Kjellén), 1 ex Rönnen 23.5 (Rolf Helmersson), 1 ex Farhult 23.5 (Håkan Månsson), 2 ex Skanörs revlar 24.5 (Greg Mclvor), 2 ex Lundåkrabukten 26.5 (Anders Kjellsson), 3 ex Nabben 31.5 (Stefan Magnusson), 1 ex Rönnen 1–8.6 (Rolf Helmersson) och slutligen 1 ex Nabben 12.6 (Alexander Hellquist m fl). Den 5:e juli fanns den första sydflyttaren vid Skanörs revlar (Stefan Magnusson), sedan gick ett tämligen odramatiskt spovsnäppesträck genom landskapet. Låga antal av framför allt ungfåglar i augusti och september. Faktiskt sågs ingen flock om mer än 30 ungfåglar under hela hösten och detta understryks av sträckräkningarna i Falsterbo som gav endast 56 fåglar (Lars Nilsson, Nils Kjellén), att jämföra med medelvärdet som är 100 sträckare/år. De största antalen från hösten var max 27 ex Nabben, Falsterbo 21–22.7 (Kaj Svahn), 13 ex Äspet 23.7 (Greger Flyckt, Roine Strandberg) och 30 ex Skanörs revlar 17–8 (Sigvard Svensson, Johannes Löfqvist). Ovanligt många inlandsfynd gjordes med ca 25 ex väl spridda i landskapet. Värda att nämna är 2 ad Finjasjön 12.7 (Olof Jönsson), max 2 ad Ängstorpsdammen, Revingefältet 1023.7 (Mattias Ullman m fl) och max 4 ex Örtofta sockerbruksdammar 29.8–11.9 (Stefan Magnusson, Mattias Ullman m fl). Sista spovsnäppan för året var 1 ex Måkläppen 1.11 (Lennart Persson).

2002

Under våren sågs 7 ex vilket får anses som ett ganska normalt uppträdande: 3 ex Måkläppen 20.5 (Karl-Gustav Sjölund, Nils Kjellén), 2 ex Sandön 12.5 (Nick Gräntz, Henrik Johansson), 1 ex Sandön 19–20.5 (Nick Gräntz, Mats Rellmar) och 1 ex Spillepeng 31.5 (Fredrik Hansson). Höststräcket med adulta fåglar började komma i gång så smått i slutet av juni med 3 ad str Limhamn 24.6 (Stefan Cherrug) som första observation. Ett normalt höststräck utan några större sensationer. De största ansamlingarna var 38 ex Skanörs hamn 25.8 (Alexander Hellquist), 110 ex Skanörs revlar 31.8 (Karl–Gustav Sjölund m fl) och 41 ex Stavstensudden 24.9 (Kerstin Svalin). En del inlandsfynd har rapporterats max 9 ex Örtofta sockerbruksdammar 14–27.7 (Mattias Ullman m fl), 1 ad Sillesjö dammar 28.7 (Mattias Ullman, Magnus Ullman) och 2 1k Sillesjö dammar 25.8 (Christer Sjögren, Hans–Åke Gustavsson).

2001

Många vårfynd gjordes under 2001, 1 ex Sandön 4-5.5 (Henrik Johansson, Rolf Helmersson), 1 ex Klören samma dag (samma fågel?) (Rolf Helmersson), 1 ex Landgrens holme 18.5 (Nils Kjellén), 3 ex Måkläppen 18.5 (Nils Kjellén), 3 ex Rönnen 19.5 (Rolf Helmersson), 1 ex Sandön samma dag
( Henrik Johansson), 1 ex Lundåkrabukten 21.5 (Peter Rusk), 1 ex Flommen 23-24.5 (Lars A Samuelson, Hans-Åke Gustavsson), 2 ex Foteviken 24.5 (Jesper Segergren), 1 ex Eskilstorps ängar 27.5 (Anders Jönsson), 1 ex Stavstensudden 2.6 (Hans-Åke Gustavsson), 2 ex Rönnen 15-17.6 (Mats Rellmar m fl).

Totalt minst 15 vårfåglar tillhör de högre siffrorna som noterats i Skåne. Precis som för många andra arktiska vadare noterades goda antal under sydsträcket, främst i mitten av augusti. 131 ex sträckte förbi Nabben 12.8 (Nils Kjellén, Ola Elleström m fl), samma dag rastade 61 ex på Skanörs revlar (Alexander Hellquist, Olof Jönsson) och 80 ex rastade på Skanörs revlar 13.8 (Olof Jönsson). Totalt inräknades 467 sträckare vid Nabben under sommar och höst (Nils Kjellén, Ola Elleström, Björn Malmhagen).

2000

Ovanligt många vårfynd under året. Först ut var 2 ex Rönnen 18.5 (Magnus Billquist) följda av upp till 3 ex Rönnen 27.5-7.6 (Lars-Erik Jönsson, Mats Rellmar m fl), 1 ex Lilla viken 28.5 (Lars G R Nilsson), 2 ex Måkläppen 29.5 (Alexander Hellquist), 3 ex Vellinge ängar 1.6 (Tommy Holmgren), 1 ex Örtofta sockerbruksdammar 16.6 (Ola Svensson) och 1 ex Ängsnäset (Ola Elleström, Alexander Hellquist). Totalt 13 ex. Inga anmärkningsvärda observationer har rapporterats från artens sydsträck.

1999

Enda vårfyndet var 2 ex Ängsnäset 23-25.5 (Tommy Holmgren, Karl-Fredrik Sjölund).

Precis som för kustsnäppan var uppträdandet under hösten rikligt, både av gamla och unga fåglar. Under de gamla fåglarnas sträck i juli inräknades 103 ex vid Nabben varav 34 ex 24.7 (Björn Malmhagen). Samma dag sträckte 27 ex Sandhammaren (Ola Elleström m fl). Högre rastsiffror var 45 ex Rönnen och 34 ex Sandön 18.7 (Alf Petersson), 35 ex Fårabäck 18.7 (Anders Linus Larsson), 63 ex Landön 18.7 (Magnus Persson), 11 ex Sillesjö 19.7 (Dan Hammarlund) och 36 ex Örtofta 22.7 (David Erterius, Jesper Jönsson). Under ungfåglarnas passage rastade stora antal på flera platser, de högsta noteringarna var 226 ex Skanörs revlar 24.8 (Alexander Hellquist), 168 ex Örnahusen-Norrekås 23.8 (Hampus Lejon) och 148 ex Farhult 26.8 (Mats Rellmar). Vid Sandhammaren sågs 35 ex 26.8 (Richard Ottvall, Niklas Holmqvist). En mycket sen höstfågel var 1 1K Höllviken 3.12 (Roine Strandberg).

1998

Tre vårfynd gjordes under 1998: 2 ex Lilla Hammars näs 23.5 (NK), 1 ex Örtofta 24.5 (DHa) och 2 ex Eskilstorps ängar 31.5 (MJä). Fem vårfåglar är något under medelvärdet sedan starten av FiSk.

Ovanligt många spovsnäppor sågs under de adulta fåglarnas sydsträck i juli. Totalt inräknades 416 sträckande vid Nabben 23.6–27.7 (BMa). Högsta dagsiffrorna på lokalen var 122 sträckande + 21 rastande 14.7 (BMa, ToH) samt 52 sträckande+ 134 rastande 15.7 (BMa). Toppen inföll mycket koncentrerat 13–19.7 och andra höga antal under denna period var 55 ex Sotemosse/Sillesjö 13.7 (HLa), 29 ex Örtofta 14.7 (JJö), 74 ex Böste–Smygehuk 14.7 (HLa), 178 ex Beddingestrand 14.7 (HLa), 85 ex Bingsmarken 14.7 (HLa), 81 ex Trelleborg 15.7 (CSn, KnA), 30 ex Smyge udde 15.7 (CSn, KnA), 30 ex Gislövs hamn 15.7 (CSn, KnA), 30 ex Böste 15.7 (KeSv) och 65 ex Ängsnäset 19.7 (HÅG). Sena höstfåglar var 1 ex Farhult 11.10 (RHe) och 1 ex inre Foteviken 11.10 (MGi).

1997

Minst 7 ex sågs i maj, nämligen 1 ex Hasslarp 14.5 (ALd m fl), 1 ex Jonstorp 14.5 (KGN), 1 ex Görslövsåns utlopp 14.5 (AP), 1 ex Bodarna 18.5 (NWa), 1 ex Vellinge ängar 18.5 (LRå), 3 ex Lundåkrabukten 21.5 (MGr), 1 ex Lomma södra 22.5 (NK), 1 ex Näsholmarna, Foteviken 23.5 (NK) och möjligen samma fågel Eskilstorps ängar 27.5 (DMe). En anmärkningsvärd observation var 4 ex Äspet 18.6 (AnL).

1996

Endast fyra observationer gjordes under våren i det sydvästra hörnet, troligen omfattande fyra individer. Först sågs 1 ex Ängsnäset 19.5 (BMa), sedan följde 1 ex Näsholmarna 22.5 (NK), 1 ex Vellinge ängar 23.5 (PEJ) och slutligen 2 ex Lilla Hammars näs 24.5 (LRå). Höststräcket förlöpte ganska odramatiskt och högsta antal av adulta fåglar var 65 sträckande Nabben 21.7 (MOl), 25 ex Arlövs ängar 21.7 (LaNi) och 38 rastande ex Nabben–Måkläppen 28.7 (HÅG).

De första rapporterade juvenila fåglarna sågs på Måkläppen samt vid Hittarp 31.8 (AJö m.fl.) och högsta antal var 41 ex Arlövs ängar 22.9 (LaNi). Många inlandsfynd gjordes och högsta spontant rapporterade antal var 17 ex Hasslarp 14–16.9 (TSg m.fl.).

1995

Våruppträdandet blev i år högt med minst 18 ex under perioden 16–29.5. Detta är en tangering av tidigare högsta vårsumma från 1976.1 nordväst sågs 2 ex Rönnen 16.5 (RHe), 1 ex 21.5 (RHe) och 2 ex 28.5 (HeJo m.fl.), 3 ex Lomma norra 17.5 (AMT), 2 ex Vellinge ängar 22.5 (NK) och 3 ex 24.5 (JJö), 1 ex Lilla Hammars näs och 6 ex inre Foteviken 24.5 (NK) samt 1 ex Äspet 25.5 (DBI m.fl.). I inre Foteviken noterades dessutom 6 ex 26.5 (HÅG) och 2 ex Rönnen 29.5 (MRe, RHe).

De första höststräckarna utgjordes av 2 ex Nabben 12.7 (BMa, ToH). Höststräcket var ganska mediokert och högsta notering gjordes i sydost med 49 sträckande Sandhammaren och 10 rastande Morfarshamn 24.7 (HLa). På Falsterbohalvön blev högsta dagsnotering 17.7 med 37 ex (HLa, JLz, OEm). I nordost sågs som mest 28 ex Äspet 16.7 (LKt) och i nordväst rapporterades 5 ex Rönnen 15.7 (RHe). Däremot gjordes flera inlandsfynd, 6 ex Vinnö ängar 15.7 (LKt), 1 ex Karpalunds dammar 17.7 (LKt), 8 ex Sotemosse 19.7 (KeSv), 1 ex Maglekärr 28.7 (AV) och som mest 3 ex Sövdesjön 28.8 (RBd). Inga större ansamlingar rapporterades från ungfågelsträcket.

1994

Från våren finns endast en observation med 2 ex Sjölunda 23.5 (NK, HÅG).

Höstens rastande spovsnäppor anlände punktligt med 2 ad Ängsnäset 11.7 (BMa), som förstanotering. Större ansamlingar uteblev helt. Blygsamma 18 ex Sjölunda 16.7 (LaNi) och 15 ex Äspet 17.7 (ThL) står i topp. Bland juvenila fåglar märks 9 ex Äspet 27.8 (LKt), 3 ex Sillesjö 28.8 och 6.9 (HLa) samt 3 ex Sotemosse 4–6.9 (HLa).

Höstens sista sågs vid Sjölunda 2.10 (LaNi).

1993

Vårens första spovsnäppa sågs vid Sandön (KGN, PSe, RHe) och Rönnen (KMö) 9.5, båda observationerna troligen avseende samma fågel. Under återstoden av våren sågs ytterligare 9 ex, vilket ger en tämligen god vårsumma. Vid Sotemosse uppehöll sig 1 ex 10–11.5 (ENö, RBd) och vid Sjölunda fanns 3 ex 14.5 (HLa), därefter 2 ex 16.5 (KBe, LaNi) och 4 ex 17.5 (AJö, KBe). Därpå följde 2 ex Knösen 19.5 (ToH) och 1 ex Lomma 28.5 (OEm).

En tidsmässigt avvikande spovsnäppa sågs i Skarviken 26.6 (RBd) (jämför småsnäppa!) medan den första egentliga höststräckaren rapporterades från Eskilstorps ängar 11.7 (JyN). Från de adulta fåglarnas sträck rapporterades som mest 51 rastare Nabben 22.7 (HLa, LaNi) och 28 ex Äspet samma dag (GrFl) medan sträckräkningarna i Falsterbo gav 318 ex 18.7–28.8. Flest sträckte 23.7, närmare bestämt 52 ex (HLa, LaNi, OEm). Brantevik passerades under hösten av 102 ex, med 10 ex 25.7 som dagsbästa (LRå, MGr). Vid Landön sågs 1 ex 27.10 (NiH, ORu), ett av de senaste fynden i Rrk:s arkiv.

1992

Spovsnäppan brukar vara mycket fåtalig på vårsträcket, men i år observerades 12 ex mellan 19.5 och 6.6, ett av de högsta antalen i FiSk:s historia. Den första fågeln sågs vid Isternäset 19.5 (TLb) och sedan följde 1 ex Slusan 20.5 (NK), 1 ex Måkläppen 20.5 (NK), 2 ex Salviken 21.5 (NK), 2 ex Löddesnäs 25.5 (AJö, HÅG), 1 ex Lomma 27.5 (KSå), 1 ex Arlövs ängar 28.5 (KBe), 3 ex Södra Ålasjön 3.6 (HÅG) och till sist I 2K Norra Flommen 6.6 (AJö). Från de adulta fåglarnas höststräck rapporterades 56 sträckare Nabben 22.7 (HLa, KMO, OEm) och 77 rastare Falsterbonäset samma dag (HLa, KMO, OEm), 39 ex Sotemosse 22.7 (CSn, KnA) och senare 50 ex Falsterbohalvön 12.8 (NK). Sträckräkningarna vid Nabben gav 136 ex 19.7-29.9, men det ska noteras att ungfåglarna var extremt sparsamma detta år (jämför småsnäppa).

1991

Under våren iakttogs arten endast vid Vellinge ängar, med 1 ex 25.5 (NK), 2ex 3.6 (LRå) samt 1 ex 8.6 (PEJ). Under de senaste tio åren har i genomsnitt 5,8 spovsnäppor setts per vår, varför årets troligen 4 ex får anses som tämligen magert.

Om våren blev en besvikelse, gladdes man desto mer åt de gamla fåglarnas höststräck, som blev det bästa på många år. Största flocken blev 94 ex Rönnen 17.7 (RHe) och den följdes av 55 sträckande Nabben 18.7 (NK) samt 39 sträckande och 115 rastande Falsterbohalvön 21.7 (HÅG, KMO, MGi), varav 65 ex fanns på Skanörs revlar. I nordost sågs som mest 45 ex Äspet 12.8 (AWa).

Från ungfågelssträcket föreligger inga rapporter om några större ansamlingar.

1990

Våruppträdandet blev i år högt och minst 15 ex noterades under perioden 7.5–3.6. Det första fyndet avsåg 2 ex Arlövs ängar 7–8.5 (HeH), följt av 1 ex samma lokal 12–13.5 (SSp, KBe) och 19.5 (HAG), upp till 6 ex Vellinge ängar 17–29.5 (PEJ m.fl.), 2 ex Eskilstorps ängar 25.5 (NK), 2 ex Rönnen 26–28.5 (PGz, RHe), 1 ex samma lokal 30.5 och 3.6 (PGz). Högsta siffran från de gamla fåglarnas höststräck stannade vid 56 ex Nabben 5.8 (HÅG) och motsvarande för ungfåglarna blev 70 ex Måkläppen/Nabben 9.9 (AJö, NK).

1989

Våruppträdandet var lågt med 1 ex Foteviken 8.5 (NK), 1 ex Sjölunda 20.5 (RBd) och 1 ex Rönnen 1.6 (AJö). Antalet vårfynd har pendlat mellan 0 och 18 ex. Av materialet att döma var höststräcket både av gamla och unga fåglar mycket individfattigt. Speciellt tydligt är det beträffande ungfåglarna och sannolikt har häckningsresultatet varit dåligt.

1988

Våruppträdandet blev av normal omfattning med 5 ex enligt följande: 1 ex Slusan 8.5 (KBe), 2 ex Foteviken 29.5 (KNm, PeOIl), 1 ex Farhult 30.5 (RHe) samt 1 ex Eskiltorps ängar 2.6 (NK). Förstaobsen den 8.5 är ovanligt tidig även om det finns några aprilfynd från Skåne. Inte heller under hösten visade sig spovsnäppan i några större antal. Största flocken noterades vid Farhult med 68 ex 27.8 (HeJo, MRe). Utanför Skälderviken kan nämnas 19 ex Hasslarp 20.8 (PSe), 16 ex Sotemosse 25–31.8 (RBd) samt 14 ex Takholmen 28.8 vilket var hösttopp för nordost (MaPe). För andra hösten i rad noterades en spovsnäppa i november, med 1 ex Skanörs revlar 7.11 (AJö).

1987

Spovsnäppan uppträdde som vanligt fåtaligt på sin väg från övervintringsområdena i tropiska Afrika till häckningsplatserna i arktiska Sibirien. I nordväst observerades 2 ex Rönnen och Farhult 17.5 (HeJo m.fl.) och 1 ex Rönnen 29.5 (PSe). Längre söderut sågs 2 ex i Lundåkrabukten 29.5 (PW, PTS) och 2 ex Lomma 29–30.5 (NK). Summan 7 ex ligger ganska exakt på genomsnittsnivån för perioden 1975–1987. Under höststräcket som var av måttlig omfattning rapporterades den största ansamlingen från Ängsnäset med 50 ex 23.8 (EMö m.fl.). Vidare fanns 25 adulta vid Farhult 19.7 (MT) och 37 adulta i Lommabukten 20.7 (KSå). Från nordost rapporterades totalt 79 höststräckare varav 35 ex vid Karpalunds dammar (LKt m.fl.). Den normala sträckperioden slutar i mitten av september men mindre antal ses en bit in i oktober. I år rapporterades det första skånska novemberfyndet med 1 juvenil inre Foteviken 5.11 (NK).

1986

Årets enda vårfynd blev 1 ex Sjölunda 15.5 (RBd) och 1 ex Ängsnäset 9–18.6 (PEJ), vilket är en mycket låg notering. Antalet gamla fåglar under höststräcket i juli-augusti var också mycket lågt. Inte heller ungfåglarna visade sig i något större antal. Totalt har 125 ex rapporterats i månadsskiftet augusti-september (HeJo, m.fl.). Inlandsobservationer gjordes vid Karpalundsdammarna med 4 ex 25.7 och 1 ex 3.8 (NJe).

1985

Det enda vårfyndet var 11 ex Håslövs ängar 10.5 (CNn, UJk), vilket innebär ett av de sämsta åren sedan starten av Fåglar i Skåne, 1975. Högsta siffran av adulta spovsnäppor på sydsträck var 39 ex Äspet redan 14.7 (ESk) och nämnas kan även 11 ex vid Finjasjön 21.7 (KBh m.fl.). Liksom flera andra arter var ungfåglarna ovanligt talrika, vilket torde spegla en god häckningssäsong på den sibiriska tundran (jämför även prutgås och labbar). På Ängsnäset rastade 160 ex 29.8 (LDi) och Nabben passerades av 102 ex 7.9 och 268 ex följande dag (FF). Den senare är den högsta siffra för spovsnäppa som noterats i Skåne.

1984

Under uppsträcket iakttogs 8 ex 13–19.5 (något fler än normalt): Skälderviken (2), Lundåkrabukten (1), Lommabukten (2), Foteviken (1), Falsterbohalvön (1) samt ett inlandsfynd vid Sotemosse, Jordberga 19.5 (EH) (där ett ex också sågs våren 1983). Även spovsnäppan verkar vara mer talrik i Skåne än på Själland, där den betecknas som knappt årsviss (Fugle på Sjaelland 1984–1). Höststräcket var sämre än vanligt med maximalt 30 ad Skanörs revlar 24.7 (MGi, PGi) och 25 juv Sandön 16.9 (CSd, ÅSd).

1983

Första fyndet gjordes vid Ängsnäset 10.5 (PA, PEJ). Nästa spovsnäppa rastade mera udda, vid Sotemosse, Jordberga 13.5 (AJö). Den 20.5 sägs 2 ex vid Foteviken (PA, PEJ). Vårens största flock blev 6 ex Jonstorp 29.5 (PTS) av vilka 5 ex senare samma dag iakttogs på Sandön (PTS, PU). Slutligen 1 ex Vannebergaholmen i nordost 8.6 (HC). Vårsumman på 11 ex är en av de högsta sedan starten av Fåglar i Skåne 1975. Under höststräcket var spovsnäppan ovanligt fåtalig och högsta antal inskränkte sig till 21 juv på Skanörs revlar 21.9 (EH, NK).

1982

Spovsnäppan var som vanligt fåtalig under våren med 1 ex Kabusa 15.5 (PAx), 1 ex Sjöbobadet vid Lundåkrabukten 19.5 (AJö, MU) och 1–2 ex Sandön 19–20.5 (PEJ, TR) som enda fynd.

I samband med massuppträdandet av kärrsnäppor i slutet av augusti sågs 50 ex vid Ängsnäset 22.8 (UGs) och inräknades 167 sträckande vid Nabben (GRo). Ungfåglarna i september var betydligt fåtaligare. Ett ovanligt sent fynd gjordes vid Vellinge ängar, Foteviken 30.10 (AJö, EH).

1981

Fyra fynd omfattande fyra individ från vårsträcket är något under genomsnittet för de senaste åtta åren som ligger på 6 ex. Tre av fynden gjordes förhållande vid tidigt med 1 ex på Vellinge ängar vid Foteviken 2.5 (BWS), 1 ex Lomma 9.5 (KS1) och 1 ex Jonstorp 9.5 (BOd). Senare noterades 1 ex på Eskilstorps ängar 22.5 (NK). Även på Själland inräknades fyra nordsträckare under året (Lokal rapport for Sjaelland 1981–1).

Höststräcket var mattare än normalt med 33 ex Ängsnäset 26.8 (HDi, PPy), som högsta notering.

1980

Även spovsnäppan uppträdde i år förhållandevis talrikt under våren i kontrast mot fjolårets totala frånvaro. Av de 10 rapporterade fåglarna sågs de flesta längs3 västkusten: I ex L. Hammars näs 22.5 (PA), 1-2 ex Jonstorp 23-24, 5 (LCN m fl), 2 ex Saxåns mynning 25.5 (NK) och 2 ex Skanörs revlar 6.6 (TAn). De övriga fynden kommer oväntat från inlandslokaler i nordost, med 2 ex Hovby-Svaneholm vid Hammarsjön 24.5 (NK) och 1 ex Isternäset norr om Kristianstad 29.5 (LKt). Liksom för de flesta övriga arktiska vadare var höststräcket relativt matt och högsta rapporterade antal var 45 ex Lomma 17. T (KSD;

1979

För första gången sedan 1975 saknas vårfynd av spovsnäppa helt. Fördelningen av vårfynd sedan 1975 framgår av fig 5, medan fig 6 visar att enstaka spovsnäppor kan uppträda redan i april, att de flesta ses i slutet av maj och relativt få i juni (figurerna ses ej här). Högsta notering från hösten utgörs av 76 sträckande Nabben 28.8 (GRo).

1978

Från vårsträcket i slutet av maj och början av juni har endast inrapporterats 6 exemplar: 1 ex Slusan, Skanör 20.5 (GÖ), 2 ex Sjölunda 26.5 (NK), 1 ex Jonstorp, Skälderviken 19.5 (KGN) och 2 ex Farhult 10. 6 (HPn). Under åren 1975–77 har 1, 18 respektive 11 fynd gjorts i Skåne, och spovsnäppan tenderar alltså att uppträda sällsynt men årligt under senvåren, Inte sedan hösten 1969 (se t ex Medd. SkOF 8:68) har spovsnäppor uppträtt så talrikt som i andra hälften av augusti 1978. De största flockarna sågs på Falsterbohalvön, med 140 ex 16.8 (PA m fl), 150 ex 28.8 (FF) och 150 – 200 ex 29.8 (FF) som högsta noteringar.

1977

Första observationen för säsongen gjordes på Rönnen den 30.4 (KGN, TR). Under resten av våren sågs ytterligare 7 exemplar i Skälderviken (13.5-1.6), och dessutom sågs 2 ex vid Knösen, Falsterbonäset, 4.6 (CHR) och 1 ex vid Gässie 11.6 (NK).

1976

Ovanligt många vårfynd. Första observationen gjordes redan så tidigt som 18.4 vid Landön (HPe, MPe). Från våren i övrigt rapporteras 13 ex vid Skälderviken (7 Sandön 10.5), 3 ex vid Burlövstippen och 1 ex vid Lomma i maj. Inlandsobservationer föreligger från Finjasjön 8.8 och 19.9. Arten var ovanligt fåtalig i Falsterbo under hösten, men en sen individ sågs vid Nabben 27.10 (GR).

1975

Det enda vårfyndet utgjordes av 1 ex Jonstorp 26-27.5. Arten är klart fåtaligt förekommande på uppsträcket, men de flesta år ses ändå något fler exemplar. Högsta siffra från sydsträcket var 125 ex Falsterbo 23.7.