Skräntärna

2024

Inga säkra häckningar detta år, men 2 ad sågs på Gruarna, i skärgården i nordost, 29.6 (Patric Österblad, Philip Österblad, Greger Flyckt). Arten konstaterades häcka där 2022 och sågs under häckningstid 2023 så kanske det fortfarande går att betrakta skräntärnan som en skånsk häckfågel. I Vellinge kommun, där arten senast häckade på Eskilstorps holmar 2022, häckade den inte i år. Däremot ses en hel del skräntärnor, framför allt i sydvästra Skåne under häcktid, men dessa kommer sannolikt från Saltholm, där det finns en häckande population. Vid Nabben sträckte under hösten 29 ex, en god årssumma. Årets största ansamling av rastare var hela 66 ex Klingavälsåns mynning 4.7 (Juno Wallén Ahrné) och 33 ex Alnarps strandängar 20.8 (Tomas Flyman). Dessa båda lokaler är återkommande som goda rastlokaler för skräntärna efter häckningssäsongen.

2023

Inga skräntärnor häckade i Vellinge kommun, till skillnad från 2022 då ett par fanns på Eskilstorps holmar. De enda observationerna som indikerar häckning kommer från Långholmarna och skäret Stora Gru i Bromölla kommun, där 2 ex sågs flera gånger mellan april och juli (Ola Svensson, Beatrice Krupke). Ett par med 2 små ungar sågs på Gruarna i den nordöstra skärgården (Patrik Olofsson).

Antalen som samlas på rastlokaler efter häckningen var generellt betydligt lägre än de närmast föregående åren. Vid Klingavälsåns mynning där det sågs upp till 46 ex 2022 fanns i år som mest 13 ex 6.7 (Bengt Åhgren). De högsta antalen i övrigt var 15 ex Kälkestad, Oppmannasjön 10.8 (Hans Cronert) och 15 ex Salviken 1.9 (Mattias Öberg, Arvid Wårfors, Bernt Turesson m.fl.). Rastflockarna i västra Skåne bör, åtminstone delvis, ha med populationen på danska Saltholm att göra och om det varit ett dåligt år där så påverkar det rimligen antalen även i Skåne.

Vid Nabben sträckte 21 ex under hösten, identiskt med 2022 och en normal summa för senare år (Mattias Ullman).

2022

Marsfynd görs långt ifrån varje år, men i år sågs 1 ex vid Löddesnäs 31.3 (Lars Nilsson). På Eskilstorps holmar häckade ett par, den första häckningen i sydväst på några år. Att arten ses frekvent i sydvästra Skåne under våren och sommaren beror framför allt på att det häckar minst 30 par på närliggande Saltholm (Danmark), där den första häckningen i modern tid gjordes 2008, varefter antalen successivt ökat. Det verkar gå bättre för skräntärnorna på Saltholm än för de som häckar på öarna utanför Foteviken. Om det beror på bättre näringsförhållande eller på mindre predation, eller både och, är oklart (Ullman 2022). I skärgården i nordost, där en inventering av sjöfåglar genomfördes under sommaren, häckade 1 par på Gruarna, söder om Edenryd. Dessa fick ut två flygga ungar (Patrik Olofsson).

Efter häckningen samlas numera stora antal skräntärnor i framför allt två områden. Vid Klingavälsåns mynning, Vomb fanns som mest 46 ex såväl 16.7 (Peter T Salmon) som 26.7 (Simon Fors, Karl-Erik Splittorff) och ännu 6.9 fanns 27 ex kvar (Peter T Salmon). I Lommabukten sågs som mest 32 ex vid Spillepeng 22.7 (Henrik Hansen, Karl Gunnarsson) och 25 ex fanns kvar där 9.8 (Karl Gunnarsson). Utanför dessa områden sågs som mest 11 ex Sövdesjön 21.8 (Gert Ljungqvist). På de utpräglade sträcklokalerna noterades inga större antal under hösten. Notabelt är att ett antal fåglar sågs i oktober (sedan tidigare finns endast två oktoberfynd): 1 1K Krankesjön 1.10 (Nils Kjellén), 2 str O Smygedungen 1.10 samt upp till 3 ex Vombsjön 1–2.10 (Anders Wånge Kjellsson, Nils Kjellén, Petter Olsson m.fl.).

2021

Skräntärna häckar troligen inte längre i Skåne. Par sågs under våren och försommaren i lämplig häckningsmiljö vid några tillfällen i Foteviken och vid Tygelsjö ängar, men inget som ytterligare indikerar att häckning ska ha skett föreligger. Arten häckar numera på Saltholm med 20–25 par och det ökande antalet observationer kring Lomma, Malmö och Foteviken under häckningstid beror sannolikt på detta.

Under sensommaren och tidig höst samlas numera ganska ansenliga flockar av skräntärnor, ofta på samma lokaler varje år. Vid Klingavälsåns utlopp sågs 47 ex 28.7 (Sören Svensson) och 55 ex 9.8 (Anders Karlsson) och det fanns tvåsiffrigt antal kvar ännu de första dagarna i september. Andra höga antal utgörs av 28 ex Salviken 7.8 (Nils Kjellén, Eva Fredriksson, Kenny Nordström), 34 ex Salviken 6.9 (Peder Weibull) och 27 ex Löddesnäs 10.9 (Lars Nilsson, Olof Persson).

På de mer utpräglade sträcklokalerna hade skräntärnan ett ganska dåligt år. Vid Nabben sträckte totalt 13 ex (Mattias Ullman, David Erterius), ett påtagligt lågt antal för senare år. Högsta dagssumma i sydost var 7 ex Sandhammaren 3.8 (Sven Splittorff, Thomas Nilsson, Magnus Stangenberg m.fl.).

2020

Inga säkra häckningar har rapporterats från året, men observationer av stationära par under häckningstid finns från Foteviken och från Lomma. På sistnämnda lokal sågs adulta fåglar under hela juni och en intressant rapport om 1 nyligen flygg ungfågel 15.7 (Per Olof Lippe).

Större ansamlingar av rastande skräntärnor har rapporterats från bland annat Klingavälsåns utlopp, Vombsjön där upp till 20 ex sågs under andra halvan av juli (Peter Salmon, Jens Morin m.fl.). Senare sågs hela 27 ex 4.9 (Peter Salmon), vilket är exceptionellt många så sent på säsongen. Ännu 10.9 fanns 10 ex kvar (Klas Rådberg). Vid kusten sågs som mest 15 ex Löddesnäs 25.7 (Lars Nilsson). Den sentida ökningen i Västskåne beror säkert främst på att det numera häckar 20-25 par på Saltholm, Danmark.

Inga större sträckförekomster noterades. Vid Nabben räknades sammanlagt 31 ex under säsongen (Nils Kjellén, Mattias Ullman), vilket utgör den tredje högsta siffran hittills.

2019

Skräntärnan vinglar på gränsen att fortfarande vara en skånsk häckfågel. Årets enda rapporterade par fanns på Näsholmarna där ett par med två ungfåglar noterades (Nils Kjellén, Emil Lundahl). Årets största ansamling sågs vid Klingavälsåns utlopp där hela 25 ex fanns 15.8 (Jens Morin). En sådan ansamling är anmärkningsvärd oavsett, men extrem för att vara i inlandet. Vid kusten sågs som mest 24 ex Salviken 26.7 (Kenny Nordström).

2018

Artens status som häckfågel i Skåne hänger på en skör tråd. I år sågs fyra ex regelbundet i Foteviken under häckningstid. Av dessa gjorde ett par ett misslyckat häckningsförsök på Eskilstorps holmar (Nils Kjellén). Från skärgården i nordost, artens tidigare kärnfäste i landskapet, finns bara enstaka observationer och inget som tyder på häckning.

Sträcket är roligare att rapportera om. Under våren sågs 10 str NO Östra Hammaren, Rinkaby skjutfält 15.4 (Hans Cronert) och från höststräcket ett rekordartat uppträdande 13.8 med 28 str Gislövshammar (Jesper Segergren) och 20 str Nabben, Falsterbonäset (Nils Kjellén, Ola Elleström). Den tidigare högsta sträcksiffran från Skåne var 15 ex och rekordet för Nabben var 7 ex, något som sätter 13.8 2018 i perspektiv.

2017

Från den nordöstra skärgården rapporterades ett par skrida till sen häckning men tyvärr med negativt resultat (Nils Waldemarsson). Den senast kända häckningsframgången från denna del av landskapet noterades 2013. På Eskilstorps holmar häckade ett par och fick ut en unge i juli (Ullman 2017). Artens framtid som skånsk häckfågel hänger onekligen på en mycket skör tråd.

2016

Från den nordöstra skärgården rapporterades endast ett par skrida till häckning på Trueskär. Häckningen misslyckades på ett tidigt stadium. (Greger Flyckt, Nils Waldemarsson). I den sydvästra delen av landskapet häckade ett par på Eskilstorps ängar. En kull kläckte men det är okänt om några ungar blev flygfärdiga (Olsson 2016). Under 2000-talet har området hyst 1–2 par varje häckningssäsong, undantaget åren 2008–2009. Årets största rapporterade ansamling utgjordes av 10 ex Klingavälsåns utlopp 7–8.8 (Jens Morin, Sören Svensson).

Det kan konstateras att trenden för skräntärnan som skånsk häckfågel är mycket dyster.

2015

Årets första sågs inte oväntat i nordost, närmare bestämt vid Gropahålet, Yngsjö 6.4 (Christer Neideman). Den negativa utvecklingen fortsätter i denna del av landskapet, och de tre par som gjorde häckningsförsök på Trueskär, Norra skär och Rustningsskär i Landöskärgården misslyckades med sina häckningar (Patrik Olofsson). I den sydvästra delen av landskapet gjordes i vanlig ordning häckningsförsök på Eskilstorps holmar. Liksom 2014 noterades två par, varav ett av paren lyckades kläcka en kull (Olsson 2014).

2014

Häckningsaktiviteter fanns, som vanligt, i nordöstra och sydvästra delarna av landskapet med 1 par Trueskär, Landöskärgården (Nils Waldemarsson) och 2 par Eskilstorps holmar, Foteviken (Nils Kjellén).

I nordost ser vi en mycket negativ utveckling. De senare åren har antalet par varit relativt lågt, och i år saknades par helt på Gruarna och Rustningsskär där de tidigare häckat. Paret på Trueskär hade två ägg i boet men misslyckades med sin häckning (Nils Waldemarsson).

På Eskilstorps holmar fick det ena paret en unge på vingarna medan det andra paret troligtvis misslyckades med häckningen (Peter Olsson).

2013

Årets första fynd gjordes först 13.4 då fåglar sågs på flera lokaler. Häckningar genomfördes som vanligt i sydväst med 2 par på Eskilstorps holmar, Foteviken (Falsterbo Fågelstation) och i nordost med 1 par Östra skär, 1 par Stora gru och 1 par Trueskär, Landöskärgården (Patrik Olofsson). Häckningsutfallet är okänt, förutom för paret på Trueskär som fick två ungar på vingarna. Sist ut för året blev 4 ex Krankesjön 19.9 (Kurt Holmqvist, Leif Johansson).

Ankomstdatumet var sent, det senaste sedan åtminstone år 2000, och hela elva dagar efter mediandatumet 2 april.

2012

Från den nordöstra skärgården rapporterades två häckningar, en på Trueskär och en på Rustningsskär med två respektive troligen en flygg unge som resultat (Nils Waldemarsson, Roine Strandberg). I sydväst gick ett par till häckning på Eskilstorps holmar med okänt resultat (Falsterbo Fågelstation; Nils Kjellén). Årets högsta notering var 11 ex Löddesnäs 19.8 (Lars Nilsson).

Under året rapporterades ett lägre antal häckande par än de senaste åren, men sedan de forna, riktade, inventeringarna av tärnorna i nordost upphört är det svårare att dra några slutsatser kring häckningsresultatet. Då ovanstående utgör de klassiska häcklokalerna och trenden under de senaste tio åren varit dyster så är minskningen troligen reell och arten befinner sig på fallrepet som skånsk häckfågel. Ännu i början av 2000-talet häckade 10 par i området.

2011

Antalet häckningar i nordost blev oförändrat från förra året med fyra par: Gruarna, Edenryd (2), Rustningsskär, Tosteberga (1) och Trueskär, Landön (1). De två paren på Gruarna lyckades få fyra ungar på vingarna och häckningen på Trueskär resulterade i tre flygga ungar. Paret på Rustningsskär kläckte en unge efter en omläggning men huruvida denna blev flygg är inte känt. Likt förra året gjorde ett par häckningsförsök på Eskilstorps holmar, Foteviken, men med okänt resultat. Följaktligen producerades minst sju flygga ungar, vilket är tre fler än förra året då sex par häckade i landskapet (Nils Waldemarsson).

2010

Årets första sågs vid Simrishamn 28.3 (Hampus Lejon) och utgör nytt skånskt fenologirekord med en dag.

Fyra par skräntärna (t.o.m. 5 par om vi väljer att ta med det par som häckade 100 m in i Blekinge på Vållholmen) skred till häckning i den Nordostskånska skärgården. Av de 3 par som häckade på Gruarna utanför Edenryd fick 1 par ut 2 ungar medan de övriga två paren utsattes för predation. Förövarna var förmodligen trutar, vilket inte upplevts tidigare här. Skräntärnorna brukar ha god förmåga att aggressivt och framgångsrikt försvara både bo och avkomma. På den gamla lokalen Trueskär lyckades tärnorna efter omläggning kläcka fram en unge den 20.7, vilket är extremt sent. Paret blev sen kvar hela augusti och lyckades med all säkerhet få sin avkomma flygg.

I landskapets sydvästliga del gick skräntärnor åter till häckning efter två års uppehåll. På Eskilstorps holmar fick 1 par ut 1 unge och dessutom ruvade ytterligare 1 par. Om vi strikt räknar antalet par inom Skånes gränser blir det totalt 6 par som häckade med åtminstone 4 flygga ungar som resultat. Antalet häckande par är därmed tillbaka till samma nivå som 2007. Kanske inte så mycket att skryta med i förhållande till de 15–20 par som var normalt på 1980-talet men ändå en liten uppgång i förhållande till de två senaste åren.

Vid Nabben, Falsterbo räknades 11 ex in under höstens sträckräkning (Nils Kjellén, David Erterius) att jämföra med medelvärdet på 6 ex.

Årets sista skräntärna rapporterades från Kåseberga 21.9 (Sven Splittorff) vilket är en helt normal tidpunkt, mediandatum är 16 september.

2009

Årets första sågs vid Hercules dammar, Hammarsjön 8.4 (Roine Strandberg). Lokalen är inte oväntad men datumet är förvånansvärt sent då medianvärdet är den 1.4 och arten är en extrem datumflyttare.

Numera återfinns skräntärnan enbart i den nordöstra skärgården som häckfågel, detta år endast representerad av tre par. Dessa fördelade sig med två par på Gruarna utanför Edenryd och ett par på den klassiska häckningslokalen Trueskär utanför Landön. För de två paren på Gruarna gick häckningen smärtfritt och två ungar per bo märktes i juni (Patrik Olofsson, Roine Strandberg, Raymond Klaassen). Paret på Trueskär hade det betydligt kämpigare. Den första äggkullen som las på en liten grusig revel trampades sönder av fårflocken. Fåren finns på ön som ett inslag i ett under fyra år genomfört projekt för att återuppta beteshävden och skapa bättre häckningsbetingelser för skärgårdens fåglar. Normalt har skräntärnorna inga problem att sätta sig i respekt hos fåren, men den här gången blev det för trångt på reveln. Nästa försök gick också till spillo. Denna gång kom ett högvatten, vilket händer vissa år, och spolierade äggkullen. Men de tappra tärnorna hade kraft kvar att lägga en tredje kull, denna gång dock endast ett ägg. Denna enda avkomma skyddades väl av föräldrarna och kom på vingarna i månadsskiftet juli/augusti. Totalt fem flygga ungar är samma resultat som under 2008, dock häckade fyra par under 2008.

Vid Nabben, Falsterbonäset räknades 10 ex in under höstens sträckräkning (Nils Kjellén), vilket är nära medelvärdet på 9 ex. Årets sista blev 1 ad och 1 1k Nabben, Falsterbonäset 12.9 (Nils Kjellén m.fl.), en normal tidpunkt, då mediandatum är 9.9.

2008

Årets första sågs inte oväntat vid Äspet 2.4 (Uno Pettersson, Anders Lindgren).

Antalet häckande par sjönk till 4 vilket är 2 färre än under 2007. Tyvärr uteblev skräntärnan som häckare i sydvästra Skåne, då Eskilstorps holmar övergavs. Vidare så var de 4 par som häckade i nordöstra Skåne solitärhäckare och häckningarna genomfördes således på fyra olika holmar: 2 par på Gruarna, Edenryd, 1 par utanför Tosteberga ängar och 1 par på den gamla lokalen Trueskär. De två paren på Gruarna fick ut 5 ungar som ringmärktes och minst 3 av dessa blev flygga (Patrik Olofsson, Greger Flyckt). Arten balanserar alltså på gränsen till att vara skånsk häckfågel.

Vid Nabben noterades 7 ex under höstens sträckräkning (Nils Kjellén), vilket är något under medelvärdet som är 9 ex. En uppgift under sträcktid kan vara värd att nämna: 6 ad och 1 juv Kälkestad, Oppmannasjön 10.8 (Hans Cronert).

Årets sista, 2 ex, sträckte mot sydväst vid Falsterbo vattentorn 26.9 (Tommy Holmgren).

2007

Årets första sågs vid Äspet, Åhus 8.4 (Johan Elmberg). Antalet häckande par steg under 2007 till sex, vilket är två par fler än 2006. De fördelade sig på 2 par Gruarna, Edenryd (Lars Carlsson), 2 par Trueskär, Landön (Greger Flyckt, Nils Waldemarsson) och 2 par Eskiltorps holmar (Falsterbo fågelstation). Häckningsresultatet är endast säkerställt för Trueskär där 3 ungar blev flygga.

Östersjöns bestånd av skräntärnor är i dagsläget rödlistat som Sårbar (VU). Det nationella åtgärdsprogrammet för skräntärna som hanteras av Länsstyrelsen i Södermanland pekar på två akuta orsaker, nämligen förekomsten av mink i häckningskolonierna samt stormar som har skadat och delvis spolat bort de viktigaste häckningsöarna. Ingetdera av dessa problem finns hos oss i någon större omfattning. Vi vet dock genom återfynd av ringmärkta fåglar att huvuddelen av Östersjöns skräntärnor förmodligen övervintrar vid Nigerfloden i Mali där många hot och faror föreligger, främst i form av jakt och olika former av miljöpåverkan.

Vid Nabben noterades 10 ex under höstens sträckräkning (Nils Kjellén). Detta antal prickar nästan medelvärdet som är 9 ex. Även 15 ex str Sandhammaren 31.7 (Sven Splittorff) samt 11 ex rast Vombsjöns västra ängar 17.8 (Joakim Kling) förtjänar att omnämnas. Årets sista skräntärna födosökte vid Skanörs hamn 28.9 (Torbjörn Dahlgren).

2006

Årets första sågs vid Haken, Abbekås 1.4 (Richard Bergendahl).

Förutom de numera sedvanliga två paren på Trueskär i nordost (Greger Flyckt, Nils Waldemarsson) hittades ytterligare ett par på Stora Gru utanför Edenryd (Lars Carlsson). Dessa tre par producerade sju flygga ungar, vilket är mycket bra. Paret på Eskilstorps holmar gick till häckning men tyvärr rövades den första äggkullen (Nils Kjellén). Omläggning skedde men resultatet är okänt. Antalet häckande par är alltså fortsatt kritiskt lågt.

Vid Nabben, Falsterbo noterades 14 ex under höstens sträckräkning (Nils Kjellén, Ola Elleström). Detta är långt under 2005 års antal som var 25 ex, men högre än medelvärdet som är 10 ex.

Årets sista skräntärna var 1 ex str SV Mälarhusen 1.10 (Stellan Amzoll).

2005

Årets första skräntärna innebär nytt fenologirekord. 1 ex sågs vid Äspet 29.3 (Greger Flyckt). Som skånsk häckfågel är skräntärnan mycket illa ute och endast 2 par häckade i nordost. De fick dock ut 3 flygga ungar (Greger Flyckt). Utöver dessa häckade även ett par på Eskiltorps holmar som förmodligen fick ut en unge (Falsterbo Fågelstation). Totalt 3 par är det lägsta antalet sedan Sterna-tärnornas häckningsresultat började följas kontinuerligt för drygt 15 år sedan. Vid Nabben, Falsterbo noterades hela 25 ex under höstens sträckräkning (Nils Kjellén, Mattias Ullman). Detta överstiger vida medeltalet för lokalen som är 9 ex per år. Årets två sista skräntärnor sågs vid Äspet 25.9 (Christer Neideman).

2004

Årets första sågs vid Äspet, Åhus 2.4 (Thomas Lindblad). Antalet häckande fåglar omfattade fem par, vilket är en halvering av summan för 2003. Den stora nedgången skedde i häckningskolonin i nordost, från nio till tre par. Fortfarande är dock reproduktionen god och sju ungar kunde ringmärkas (Greger Flyckt). I övrigt häckade 2 par på Eskilstorps holmar (Falsterbo fågelstation). Hösten gav 31 ex i sydost (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist, Paul Axelsson), därav 8 ex str Sandhammaren 24.8 (Sven Splittorff). Hela 8 ex rastade vid Spillepengen 7.8 (Kenneth Bengtsson). Vid Nabben, Falsterbo bokfördes 10 ex str under hösträkningen (Nils Kjellén, Mattias Ullman). Medeltalet för lokalen är 8 ex per år. Årets sista var 1 ad Skanörs revlar 6.9 (Mattias Ullman).

2003

Årets första sågs vid Herculesdammarna 30.3 (Kaj Svahn). Antalet häckande fåglar omfattade 10 par, lika många som 2002. Antalet häckare är dock fortfarande klart under de senaste årens normalvärde på ca 15 par. Under 2003 häckade 9 par i nordöstra Skåne, där 12 pull ringmärktes (Greger Flyckt). 1 par, med 3 pull, häckade på Eskiltorps holmar (Falsterbo Fågelstation).

Räkning av återsträcket skedde i såväl sydost som sydväst. Vid Sandhammaren sågs totalt 17 ex (Sven Splittorff, Sven Svensson, Gert Ljungqvist) och vid Nabben, Falsterbo sågs 14 sträckande (Nils Kjellén, Lars Nilsson). Detta är fler än vanligt då medelvärdet i Falsterbo är 8 skräntärnor.

2002

Årets första sågs i Äspet 5.4 (Urban Emanuelsson). Under vårsträcket sågs totalt 15 ex i södra Skåne, varav 7 ex str Brantevik 18.4 (Sven Splittorff, Niklas Holmqvist m fl).

Antalet häckande par, 9–10 par, blev något fler än under 2001. Antalet ligger fortfarande klart under de senaste 10 årens medelvärde som är 15 par. I nordöstra Skåne häckade 7–8 par med 9 ringmärkta ungar som resultat (Greger Flyckt). 2 par häckade i Vellinge kommun där Måkläppenparet tyvärr misslyckades (Falsterbo Fågelstation). Räkning av återsträcket skedde såväl i sydost som i Falsterbo. I sydost noterades totalt 21 ex (Sven Splittorff, Richard Bergendahl m fl) och vid Nabben 11 ex (Nils Kjellén, David Erterius).

2001

Årets första skräntärnor sågs på två olika platser den 4.4 nämligen 1 ex vid Isternäset, Kristianstad (Johan Elmberg) respektive 1 ex vid Äspet, Åhus (Stellan Amzoll). För övrigt noterades det högsta antalet, 6 ex, under vårsträcket vid Äspet den 7.4 (Frank Desting).

Tyvärr minskade antalet häckande skräntärnor i nordost ganska dramatiskt från normalt 10-12 par till 6-7 par. Dessutom ringmärktes endast 5 ungar (Greger Flyckt, Erik Schönbeck). Detta är också ett negativt trendbrott då skräntärnan hittills haft god häckningsframgång i nordost. Glädjande är dock att för andra året i rad så häckar ett solitärt par skräntärna på Eskilstorps holmar, under 2001 dessutom framgångsrikt (Falsterbo Fågelstation). Under sträckräkningen i Falsterbo från 1.8 och framåt noterades totalt 10 sträckande skräntärnor (Nils Kjellén, Ola Elleström).

2000

Först ut var 1 ex Håslövs ängar 31.3 (Roine Strandberg). Mars fynd är ovanliga och fyndet är endast en dag senare än fenologirekordet i Skåne (30.3 91.94). I år häckade 10-12 par i Landöns skärgård vilket är nära identiskt med förra året. 13 ungar försågs med ring (Greger Flyckt, Erik Schönbeck). Dessutom gjorde 1 par häckningsförsök på Eskilstorps holmar (Falsterbo fågelstation).

Under våren gjordes i övrigt endast två fynd utanför häckområdet i nordost: 1 ex Sandön 1.5 (Henrik Johansson), och 1 ex Rönnen 31.5 (Patrik Sandgren). Ytterligare några fynd gjordes under mitten, slutet av juni.

Under retursträcket som pågår från juli t o m september sågs fler än 3 ex på följande lokaler (antalet inom parentes). Spillepeng (10), Lomma södra (8), Sandön (4), Sandhammaren (6), Nabben (5), och Skanörs revlar (7). I Krankesjön sågs 1-2 adulta 14.7-13.8 (Lars GR Nilsson, Ingemar Andell m fl), dock 4 adulta 29.7 och 2.8 (Nils Kjellén, Lars Råberg). 1 ex sågs vid Örtofta sockerbruksdammar 1.8 (Ola Svensson). Sista obsen för året var 1 ad str Nabben 3.9 (Jesper Segergren).

Stammen i nordost har minskat något sedan 1998, men ser ändå ut att föra en stabil tillvaro. Observationen av ett par som gjorde häckningsförsök vid Eskilstorps holmar är väldigt intressant och det skall bli spännande att se om de återvänder nästa år.

1999

Första fyndet gjordes 1.4 vid Äspet med 2 ex (Greger Flyckt, Joon Albrektsson) och 1 ex Landön samma dag (Leif Klinteroth) vilket är tre dagar tidigare än mediandatum.

I Landöns skärgård häckade i år 10 par, en liten minskning jämfört med 1998 men kolonin är ändå förhållandevis stabil. Följande vårfynd gjordes utanför häckningsområdet i nordost: 2 ex Krankesjön 16.4 (Bengt Bengtsson), 1 ex Ravlunda 9.4 (Magnus Ullman, Olle Holst), 1 ex Sandön 14.5-27.6 ( fl obs), 1 ex Haväng 16.5 (Paul Axelsson), 1 ex Kåseberga 26.5 (Karl-Fredrik Sjölund), 1 ex Bakdjupet, Skanör, 26.5 (Nils Kjellén) och 1 ex Sandhammaren 27.6 (Paul Axelsson).

Under sträcket juli-september sågs ca 70 ex. På följande lokaler sågs mer än fem ex: Sandhammaren (9), Krankesjön (5), Arlövs ängar (13), Salviken (5), Skanörs revlar (7), Lomma (8), Foteviken (5) och Nabben (16). Det är givetvis svårt att beräkna hur många som genomströmmar en lokal kontra hur många som långrastar, så siffrorna får tas med en nypa salt. Ett septemberfynd av 2 ex i Krankesjön 3.9 (Ola Marklund) avslutar året.

1998

Första fyndet för året gjordes med 1 ex Araslövssjön 8.4 (LKt). Övriga observationer utanför häckningsområdena i nordost under april och maj var 2 ex Vitemölla 10.4 (PJo, HHn), 1 ex Krankesjön 11.4 (POL), 1 ex Hörte 13.4 (RBd), 1 ex Landskrona utfyllnad 13.4 (RSg), 1 ex Klosterviken 17.4 (CSn,KnA), 2ex Krankesjön 18.4 (LLq m fl), 2 ex Vombs ängar samma dag (OS v, LLq m fl), 1 ex Tobisvik, Simrishamn, 18.4 (BB), 1 ex Ystad hamn 23.4 (TNi), 1 ex Spillepeng 1.5 (LaNi), 2 ex Habo ljung 3.5 (MGr), 1 ex Yddingen 11.5 (CSn), 1 ex Spillepeng 19.5 (SSp) och 1 ex Krankesjön 29.5 (CLq).

På Trueskär, Landön, häckade det även i år 12 par som fick ut 15 pull (NWa). Den lilla skånska populationen håller sig förvånansvärt stabil.

Övriga observationer under juni var 1 ex Brantevik 9.6 (NJe), 1 ex V.Ringsjön 10.6 (NK), 2 ex Björkesåkrasjön 22.6 (OMa) och 1 ex Spillepeng 23.6 (SSp). Under höstflyttningen juli–augusti rapporteras skräntärnor från följande lokaler (totalsumma inom parentes): Björkesåkrasjön (4), Spillepeng–Lomma (11), Falsterbo (17), Salviken (5), Krankesjön (10), Rönnen–Sandön (7), Sandhammaren (10), Foteviken (3), Sövdesjön (2), Rigeleje (2), Hörte (2), Skarviken (2), Börringesjön, Klosterviken och Sillesjö (1). Det är givetvis svårt att bedöma om det är samma fåglar som är i omlopp på lokalerna, så siffrorna får tas med en nypa salt. De sista fynden gjordes i mitten av september med 3 ex Hörte 19.9 (GT, JTa, MTa) och 1 ex Ystads reningsverk samma dag (GT, JTa, MTa).

1997

Årets första observerades 3.4 vid Äspet, Åhus (UJk). På Trueskär, Landön, häckade 12 par som fick ut 17 ungar (NWa). Under våren gjordes följande fynd utanför häckningsområdet i nordost: 3 ex Skarviken 13.4 (RBd), 1 ex Krankesjön 17.4 (BMa), 2 ex Svaneholm 17.4 (ThL), 1 ex Krankesjön 3.5 (JaN), 1 ex Magle våtmark 17.5 (HWq), 1 ex Lomma 22.5 (AJö), 1 ex mot V Hagestad 23.5 (HÅG), 1 ex mot N Lilla Hammars näs 23.5 (NK) och 1 ex Klosterviken 31.5(HÅG). Under höstflyttningen, fr o m juni, sågs totalt 87 ex, bl a 4 ex Arlövs ängar 24.6 (SSp), hela 18 ex Sandön 2.7 (JSt),

6 ex Arlövs ängar 21.7 (SSp), 3 str Nabben 29.8 (NK) och 3 ex Nabben 12.9 (NK). Årets sista blev 1 ex i Böste 18.9 (GRq).

1996

Första fyndet för året gjordes 6.4 på Håslövs ängar (HC).

Utanför häckningsområdet i nordost observerades 15 ex under april–maj: 1 ex Simrishamn 10.5 (BB), 1–2 ex Arlövsängar 13–14.5 (PAn, JyN), 2 ex Krankesjön 16–17.5 (LLq, JSe), 1 ex Hylkan 18.5 (OSv), 3 mot nordost, Örnahusen 18.5 (JSe, RB1), 2 ex Skarviken 18.5 (RBd), 3 ex Finjasjön 19.5 (NiH), 1 ex Arlövs ängar/Lomma 20.5 (MBi) och 1 ex Skanör 23.5 (NK).

På Ängholmarna häckade 12 par (16 par 1995) och den 23.6 observerades 15 pull (ESk).

I juni sågs arten på flera lokaler: 1 2K Lundåkrabukten 9.6 (NK), 1 ad Arlövs ängar 10.6 (KBe), 1 ex Krankesjön 16.6 (PAn) och 9 ex Lomma 30.6 (POL).

Sträckräkningen i sydost 14.7–31.8 gav 29 ex att jämföra med Falsterbo där det enbart sträckte 8 ex under perioden 19.7–16.9.

Under juli och augusti sågs rastande och fiskande fåglar vid Krankesjön (15), Löddesnäs (6), Magle våtmark, Hässleholm (1), Äspet (4), Klosterviken, Börringesjön (1), Havgårdssjön (1), Sandönområdet (3), Hittarp (1), Björkesåkrasjön (1) och Arlöv/Lomma (35–40) med som mest 17 ex 8.8 (AJö, LaNi). Septemberfynden kommer från Ängsnäset avseende 1 ad 3.9 (AxB), Flommen med 1 sträckande 16.9 (BMa) medan årets sista sågs vid Grytskär 24.9 (KÅH).

1995

Antalet häckande par på Ängholmarna har ökat så smått de senaste åren, och årets 16 par är det högsta hittills sedan 1990 (15–20). Häckningsutfallet blev 15 ungar (NWa, ESk).

Under våren gjordes observationer av 14 ex utanför nordost (där man får förmoda att det är fåglar från den häckande populationen som ses i nedre Helgeåns våtmarker), varav 10 ex i sydost, 2 ex i Krankesjön samt ett vardera vid Finjasjön 1.5 (SBr, SPe) och Sandön 3.6 (AP). Av observationerna i sydost förtjänar 4 ex mot norr Bjäresjö, nordväst Ystad 24.4 (PAx) ett omnämnande.

Redan kring midsommar börjar skräntärnor dyka upp utanför häckningsområdena. Årets höststräck resulterade i 100 ex 17.6–18.9. Av dessa observerades 26 ex i inlandet, fördelade på Krankesjön (9), Börringesjön inklusive Klosterviken (9), Björkesåkrasjön (2), Sövde– sjön (4) samt en vardera vid Ringsjön och Finjasjön. Det är alltid svårt att avgöra antalet inblandade individer, eftersom fåglarna rastar olika länge på lokalerna, och siffrorna här skall ses som en uppskattning av antalet under perioden.

Sträcket i Sydostskåne var inte lika välbevakat som de närmast föregående åren och endast 17 ex sågs sträcka söderut längs kusten, att jämföra med 34 ex Brantevik 24.7–19.8 1993 och 32 ex Sandhammaren 2–20.8 1994. Årets högsta noteringar utgörs av 3 ex Sandhammaren 19.8 (PAx, TNi) och 4 ex Skillinge 27.8 (KES, SSp). Ytterligare 6 ex sågs rasta längs sydöstra Skånes kuster.

Även i Falsterbo observerades färre individer än normalt, inalles 15 ex att jämföra med 25 ex 1993 och 26 ex 1994.1 stället framträdde Arlövs ängar som sydvästra Skånes bästa rastlokal för skräntärna, med minst 19 observerade ex 17.6–6.8 (FHa, LaNi, RAm m.fl.). Flest rapporterades 25.7, då 5 ad rastade (HÅG) och 5.8, då 2 rastade och 4 sträckte mot söder (LaNi). Fåglar rapporterade från närbelägna Lomma har i totalsumman ansetts utgöra samma fåglar. I Nordvästskåne, där skräntärnan är en ganska ovanlig art, observerades 1 ex Hovs hallar 19.6 (AJö, JHa, PVa m.fl.), 1 ex Strandbaden 12.7 (CLu), 2 ex Rönnen 28.7 (RHe) samt 3 ex mot sydväst Sandön 30.7 (MGi). Övriga observationer från sommar och höst avser 2 ex mot norr Landskrona 26.6 (PTS), 1 ad och 1 juv Ribersborg 1.8 (LaO), 1 ad och 2 juv Stavsten, Trelleborg 2–12.8 (ENö, GRq), samt 2 ad och 1 juv Klagshamn 3.8 (LRå).

1994

Årets första skräntärna sågs på Håslövs ängar redan 30.3 (LKt), vilket är tangerat fenologirekord. Från våren föreligger därefter mängder med observationer från Nedre Helgeåns våtmarker, vilka säkert utgörs av fåglar från den häckande populationen på Ängholmarna (se nedan). Utanför dessa områden gjordes vårobservationer av 15 ex. Flest, 4 ex, noterades sträckande i Kåseberga under perioden 1.4–25.5 (AMT, HLa, RBd). Från nordväst rapporterades 2 ex mot öster Segeltorpsstrand 23.5 (MGi).

På Trueskär, Ängholmarna häckade i år 15 par (14 par 1993) och dessa fick ut 19 ungar, som kunde förses med ring (ESk, NWa).

Under juli–augusti sågs 16 ex på inlandslokaler, bortsett från Nedre Helgeån och Vomb– / Krankeområdet. Från det senare har inkommit så många rapporter att det är omöjligt att avgöra antalet inblandade individer, men 10 ex torde vara ett minimum. Flest, 5 ex, fanns i Vombsjön 19.8 (AJö). Nämnas bör även 4 ex Hasslarp 3.7 (RHe) och uppskattningsvis totalt 7 ex i Finjasjön (NiH, SBr, SPe m.fl.). Daglig bevakning vid Sandhammaren 2–20.8 (OJö) och sporadisk dessförinnan (PAx) gav 32 sydsträckande ex. Bästa dag blev 5.8, då 6 ex sträckte (OJö). Vid Brantevik sträckte 12 ex 20.7–25.8 (AJö, LRå, MGr m.fl.) och även här blev 5.8 bästa dag, med 5 ex (MGr, OEm). Dessutom räknades sträcket vid Vitemölla under tio dagar 20.7–8.8, och detta gav 10 sydsträckande och 1 insträckande ex (LRå, MGr). Bästa dag inföll, som för de andra lokalerna 5.8, med 5 ex (LRå). Vid Nabben sträckte 16 ex och ytterligare cirka 10 ex sågs på Falsterbohalvön. Som vanligt rapporterades också många skräntärnor från Lommabukten, totalt troligen minst 20 ex. Flest, 7 ex, noterades vid Sjölunda 23.7 (RAm) och 31.7 (LaNi). Övriga fåglar under hösten rapporterades från nordväst (minst 6 ex) och sydost (ytterligare 11 ex).

1993

Under vårsträcket observerades 8 ex utanför häckningsområdet i Nordostskåne. Från Hörte rapporterades 4 ex 16.5 (RBd) följda av 2 ex Hagestad 21.5 (RBd). Därefter sågs 1 ex Krankesjön 8.6 (ALd) och 1 ex Falsterbo 10.6 (JMa, KAn).

På Trueskär, Ängholmarna häckade 14 par (ESk, NWa), men resultatet är inte känt. Under juni gjordes två observationer i Nordvästskåne, 1 ex Kullen och 2 ex Sandön 22.6 (AJö, PVa) och under sommaren gjordes inlandsfynd av 57 ex på tolv olika lokaler. Hest sågs vid Vombsjön, uppskattningsvis 19 ex, med 7 ad och 1 1K 27.7 (AJö) som högsta dagsantal.

Vid Krankesjön sågs 10 ex, vid Karpalunds– dammarna och Finjasjön 8 ex vardera. I övrigt endast enstaka fåglar.

Från höststräcket har sammanlagt 112 ex rapporterats från kustlokaler under perioden 2.7–14.9. Vid Brantevik sträckte 34 ex mot söder 24.7–19.8 och som mest sågs 11 ex 24.7 (MGr).

På Falsterbonäset sågs 25 ex 2.7–2.9 varav 18 ex vid Nabben. Bästa sträckdag blev 5.8 med 3 ad, 1 1K och 1 ex (RB1 m.fl.).

Nämnas kan även 13 ex vid Äspet, som mest 7 ad 6.8 (FBe).

Övriga kustobservationer gjordes i Nordvästskåne (4), Lommabukten (7), Öresundskusten (6), sydkusten (4), och ostkusten förutom Äspet och Brantevik (14).

1992

En uppskattning av vårsträckarna ger 59 ex varav normala 10 ex observerades utanför Nordostskåne: 1 ad Krankesjön 28.4 (LNs), 1 ex Sandön 16.5 (ALd, AMT, HNs) samt 1I ex återigen vid Sandön 20.5 (KaB, HeJo), 1 ex Lomma 26.5 (KSå), 2 ad Krankesjön 29.5-2.6 (ONi, LRåm.fl.), 1 ex Arlövs ängar 7.6 (KBe) samt 3 ex Krankesjön 8.6 (RAm, KL.m). Årets häckningsresultat blev en dyster historia. Vid Ängholmarna fanns 8-9 par, men samtliga misslyckades med häckningen. Utöver dessa häckade även ett par vid Långholmarna, men utgången här är okänd (NWa, ESk). Vid Finjasjön uppehöll sig återigen många skräntärnor under sommaren. Under juli observerades som mest 23 ex varav 3 juv 18.7 (GJa) medan bästa augustisiffran blev 31 ex 16.8 (SiO). Ännu under septembers inledning fanns här några kvardröjande fåglar: 6 ex 2.9 (AnL) och 1 ex 6.9 (AGn). Övriga inlandsfynd gjordes vid Krankesjön (13), Vombsjön (2), Klosterviken (1), Björkesåkrasjön (4), Sövdesjön (1), Bjärlöv utanför Kristianstad (2) och Oppmannasjön (3). Längs kusterna observerades relativt blygsamma 79 ex under juli-september. Vid Nabben sträckte 30 ex och ytterligare 15 ex har rapporterats från övriga Falsterbonäset. Bästa dagssiffra var 5 ex sträckande Nabben 14.8 (MGr m.fl.) I Nordostskåne observerades 15 ex varav 13 ex vid Äspet, och vid Sandhammaren noterades 11 ex sträckande, som mest 6 ex redan 29.7 (PAx). Dessutom sågs 2 ex vid Sandön och 6 ex spridda längs västkusten mellan Landskrona och Arlöv.

1991

Redan 30.3 observerades den första skräntärnan vid Torsebro krutbruk (JNi), en förbättring av fenologirekordet med en dag. Under vårsträcket har 17 ex rapporterats utanför Nordostskåne, vilket är fler än vanligt. Vid Finjasjön sågs 2 ex 13.4 (OTr) och övriga aprilobservationer var 1 ex Gropahålet 19.4 (LKt), 2 ex Krankesjön 21.4 (HÅG, SSp) och 25.4 (AJö), 1 ex Krankesjön 29.4 (IAl) samt 1 ex Löddesnäs samma dag (HLa, ÖEm). Majfynd gjordes med 1 ex Finjasjön 5.5 (BKr, SPe), 1 ex Mölle fälad 8.5 (JSt) följt av 1 ex Arlövs ängar (LENy), 2 ex Brantevik (BB) och 1 ex Sövdesjön (RBd), samtliga                                                                                         20.5. Därefter sågs 1 ex Finjasjön 22.5 (SPe) samt under junis inledning ytterligare 2 ex vilka bedömts som vårsträckare; 1 ex Lomma 2.6 (KSå) samt 1 ex Lundåkrabukten 8.6 (AJö).

Häckningsförsök gjordes av 10 par på Trueskär, Ängholmarna (NWa) samt av 1 par Tak-holmen (NWa, ÅS). Samtliga häckningar misslyckades dock.

Under sommaren gjordes inlandsobservationer av sammanlagt 74 ex. De i särklass största ansamlingarna fanns vid Finjasjön under slutet av juli, och som mest observerades 41 ex 25.7 (SBr,SiO, SPe). Exakt samma antal sågs här även under augusti 1985, men utöver dessa finns inga antal i denna storleksordning vid inlandslokaler i Rrk:s arkiv. Övriga observationer gjordes vid Krankesjön (6), Björkesåkrasjön (5), Svedala, Skurup (3), Sövdesjön (2) och Fågla sjö (1).

Utmed kusterna sågs 123 ex under juliseptember. Flest rapporter kommer från Falsterbonäset där 50 ex observerades, varav 33 ex vid Nabben 18.7–10.9 (KMO, RSt, AJö m.fl.). I Lommabukten uppträdde uppskattningsvis 33 ex, och övriga fördelar sig på Skälderviken (8), övriga västkusten (9), samt ostkusten (23).

Senaste höstfyndet var 1 ex sträckande vid Sandhammaren 15.9 (SSFk).

1990

De första skräntärnorna anlände rekordtidigt, och Skånes första marsfynd gjordes med 1 ex Hovby, Hammarsjön 31.3 (AJö, PVa). Utanför nordostskåne sågs sammanlagt 6 ex under våren. Vardera 1 ex rapporteras från Sjölunda (KBe) och Kåseberga (SSFk) 22.4, och den 29.4 uppehöll sig 1 ex vid Arrie (CSn, KnA) respektive Eskilstorps ängar (NK). Under maj observerades 1 ex Krankesjön 1.5 (HÄG) samt 1I ex Hylkan, Brantevik 2.5 (LRå). Nämnas kan även minst 5 ex vid Finjasjön under våren (ROv, BeNo, SPe m.fl.). De enda rapporterade häckningarna kommer från Ängsholmarna med 15–20 par (ESk). Ett varnande par Takholmen 21.7 (LKt) indikerar dock möjligen ytterligare en häckning. I inlandet gjordes sommarobservationer av sammanlagt 42 ex. Vid Krankesjön sågs 16 ex, och fler än ensamma exemplar sågs även vid Finjasjön (7), Ivösjön (5), Råbelövssjön (2), Sövdesjön (4), Villie vid Rydsgård (2) och Börringesjön (2). Under juli–augusti observerades normala 89 ex längs kusterna. Utmed ostkusten sågs 34 ex, varav 22 ex vid Äspet. Som mest sågs här 6 ad 26.7 (NK). Från Falsterbonäset rapporteras uppskattningsvis 35 ex, varav 20 ex på Nabben. Antalet är emellertid svårbedömt då det periodvis gjorts dagliga observationer av ett varierande antal fåglar. Vid sträckräkningarna på Nabben bokfördes endast 8 ex som sträckande (GRo). Övriga uppgifter kommer från Skälderviken (6), Lommabukten (8), Övriga västkusten (4) samt Svarte på sydkusten (2). Årets senaste rapporteras från Nabben 24.8 (KMO, PGz, TLb). Sågs det verkligen inga skräntärnor i september?

1989

Vårens första observationer gjordes 8.4 vid Hammarsjön (GrFl, HC m.fl.) samt vid Örnahusen (NK m.fl.). Utanför Nordostskåne uppträdde skräntärnan som vanligt fåtaligt under vårsträcket och sammanlagt har 8 ex rapporterats. På Nabben sågs 1 ex 3.5 (MGi) och senare under maj uppehöll sig ett par vid Eskilstorps holmar (PEJ, NK). Vidare fanns 1 ex Krankesjön 4.5 (PJU, RiE), 2 ex Sjölunda 7.5 (KrSv, IAI) samt 2 ex Klören 21.5 (RHe). Vid häckningskolonin på Ängholmarna har under hela åttiotalet funnits mellan 1220 par, och årets siffror på cirka 20 par samt 32 ringmärkta pulli (ESk, Ks) tyder på en stabil population. Ett par häckade troligen även vid Lyngbyholmen (LKt). För första gången sedan 1980 häckade dessutom ett par på Måkläppen där två ungar kläcktes (PEJ). Troligen var det samma fåglar som sågs vid Eskilstorps holmar i maj. Från mitten av juni gjordes observationer vid ett flertal inlandslokaler. Flest sågs vid Kranke–Vombområdet med sammanlagt 12 ex. Vidare rapporterades från Finjasjön (4), Sövdesjön (9), Björkesåkrasjön (4) samt en väststräckande adult fågel vid Bosarp, norr om Eslöv 17.7 (SCh). Utmed kusterna iakttogs ytterligare 78 ex, som mest 7 ex vid Äspet 9.8 (OMå). é Årets senaste var 1 juv vid Nabben 14.9 (PGz, HAG).

1988

Redan 4.4, vilket är ovanligt tidigt, gjordes årets första observation vid Österlöv (SÅSv). Under vårsträcket har 8 ex rapporterats utanför Nordostskåne: 2 ex Nabben 14.4 (AMT), 2 ex Sjölunda 27.4 och 30.4 (RBd), 2 ex Krankesjön 6.5 (RBd), 1 nordsträckande vid Kivik 14.5 (AJö) samt 1I ex Lomma 27.5 (KSå). Från häckningskolonin i nordöstra Skåne rapporteras 20 par och 32 pulli ringmärktes 22.6 (ESk, KS). Ett par fanns dessutom på Måkläppen under juni och första halvan av juli (PEJ), men häckning kunde ej konstateras.

Under juni och juli gjordes:inlandsfynd med 1 ex Siesjön, Bromölla 15.6 (MÅP), 12 ex Finjasjön vid flera tillfällen (BKr, SPe m.fl.), 1 ad flygande mot västsydväst söder om Skegrie 3.7 (AJö), 2 ex Sövdesjön 22.7 (PAx) samt 1 ex Arrie grustag 23.7 (CSn). Längs kusterna observationer av ytterligare 88 ex under juli–september. Förutom enstaka exemplar på flera lokaler har rapporterats Äspet (16), Sandhammaren (10) varav 5 ex sträckande 28.8 (BEP, OBo), Falsterbohalvön (14), Lommabukten (22) samt Sandön (9). Årets senaste observation var 1 ex sträckande vid Sandhammaren 29.9 (ÅJö).

1987

Årets första skräntärna observerades vid Hammarsjön 13.4 (JLz). Från vårsträcket under april-maj har rapporterats sammanlagt 27 ex. Utanför nordost sågs 1 ex Finjasjön 23.4 (OKa), 1 ex Habo Ljung 26.4 (KSå), 2 ex Krankesjön 1.5 (LNa), 1 ex Nabben 2.5 (KPe) samt 1 ex Löddesnäs 24.5 (MAÅP). På Ängholmarna häckade cirka 15 par och 8 pulli ringmärktes (ESk, KS). Under sommaren sågs som vanligt skräntärnor i de skånska sjöarna. I Finjasjön gjordes ett tiotal observationer av som mest 4 ex (ThJ, BKr m.fl.). Dessutom ett överflygande exemplar vid Ljungdala, Hässleholm 9.7 (HW9q). Inlandsfynd längre ifrån häckningsområdet har gjorts vid Krankesjön med totalt 5 ex (AxB, JaN). Dessutom 1 ex fiskande i ett grustag vid Kruseberg, Arrie 10.7 (MCo). Under sydsträcket i augusti-september observerades knappt 100 ex. Bland annat 19 sträckande vid Nabben med som mest 6 ex såväl 5.8 som 6.8 (AxB). Vid Sandhammaren passerade 16 ex bl.a. 12 ex 11.8 (PAx, OBo). Vid Brantevik noterades totalt 8 ex under hösten, varav 3 ex så sent som 20.9 (RBd).

1986

De första skräntärnorna sågs 13.4 med 4 ex Hovby i nordost (SåSv). Under våren noterades enstaka sträckande fåglar i Lomma- och Lundåkrabukterna. Under juni gjordes ett fåtal observationer i Västskåne involverande 1 ex vid Sandön 7–10.6 (HeJo, m.fl.) och 3 ex vid Lomma 8.6 (KSå). Vidare höll 1 ad och 1 juv till i Lommabukten 22.7–15.8 (KSå) och 2 ex i Salviken 3.8–23.8 (PTS, m.fl.). På Ängholmarna häckade ca 20 par och 30 pull ringmärktes (ESk). Flera skräntärnor sågs fiska i sjöarna i närheten av häckningsområdet, som mest 33 ex i Finjasjön under häckningsperioden (BeNo, m. fl.). Under nersträcket i juli-augusti iakttogs 40 ex längs kusten: Baskemölla (3), Sandhammaren (5), Falsterbohalvön (15), Sjölunda (2), Lomma (3), Löddesnäs (4) samt Salviken (8). Dessutom sågs enstaka ex i Björkesåkrasjön, Börringesjön, Vombsjön och Sövdesjön.

1985

Första observation gjordes vid Vårhallarna i sydost 14.4 (DC). Som vanligt var skräntärnan sparsam under uppsträcket. I början av maj sågs 1–2 ex vid Salviken, Löddesnäs, Krankesjön, Börringesjön och Havgårdssjön. På Ängholmarna häckade 16 par och 24 pull + 5 ägg räknades 20.6 (KS). Kolonin har varierat mellan 12 och 18 par de senaste sju åren efter att ha grundats i mitten av 1970-talet. Sannolikt var det fåglar härifrån som mer eller mindre regelbundet fiskade i ett antal nordostskånska sjöar västerut till Finjasjön. Från mitten av juni började enstaka skräntärnor uppträda i Lommabukten och längs sydkusten. Under juli-augusti noterades fåglar på följande platser utanför nordosthörnet: Skälderviken (1), Lundåkrabukten (4), Lommabukten (6), Malmö (2), Foteviken (1), Falsterbohalvön (25), Sandhammaren (5), Torreberga (1), Björkesåkrasjön (5), Krankesjön (2), Sövdesjön (1), Ellestasjön (4) och Krageholmssjön (1). Överlag låga siffror. Desto talrikare var skräntärnan under sommaren i Finjasjön med max 35 ex i juli (GBF) och 41 ex 6.8 (BKr). Detta är siffror helt utan tidigare motsvarighet och vid Äspet sågs t.ex. som mest 12 ex 18.8 (MaPe). Senaste observation var 1 juv vid Häckebergasjön 21.9 (PAn).

1984

Uppsträckande skräntärnor noterades med 2 ex Löddesnäs 20.4 (AWh), 1 ex Sandön 1.5 (PU), 2 ex Björkesåkrasjön 2.5 (HPe, LeNn) och 2 ex Hagestad 18.5 (RSi). Skräntärnan är förvånansvärt sällsynt i Västskåne på våren och det samma är fallet på Själland där endast 2 ex sågs under första halvåret (Fugle på Sjselland 1984–1).

På Ängholmarna häckade 13 par och 17 pull ringmärktes (ÅS). Som vanligt iakttogs fiskande skräntärnor, en del säkert från denna koloni, i flera av de nordostskånska sjöarna under våren och sommaren. Ända bort till Finjasjön gjordes regelbundna iakttagelser. Årets sommarobservationer i de sydskånska sjöarna inskränker sig till 19 ex från Björkesåkrasjön, varav 10 ex 1.8 (HPe), och 2 ex från Havgårdssjön. Dessutom observationer av sträckare runt kusten: Hovs hallar (1), Skälderviken (2), Landskrona (1), Lommabukten (ca 24), Falsterbohalvön (22 varav 6 sträckande vid Nabben), Skarviken väster om Ystad (1), Bjäresjö vid Ystad (1), Kåseberga (3), Hagestad (7), Hylkan söder Brantevik (1) och Simrishamn (10). Ett ungefär normalt uppträdande, med fynden utspridda under juli–augusti. Årets sista obs gjordes vid Finjasjön i början av september.

1983

En väststräckande skräntärna vid Lunds reningsverk 3.4 (AWh) var ovanligt tidig och följdes sedan av 1 ex Löddesnäs 9–10.4 (OP m fl). I april–maj sågs ytterligare 14 ex i västskåne: Falsterbohalvön (3), Foteviken (3), Lommabukten (6) och Krankesjön (2). Vårsträckarna är något fler än under de närmast föregående åren. På Sjaelland sägs i medeltal 7,6 ex under våren 1978–1983 (Fugle på Sjaelland 1983–1).

I juni gjordes observationer vid Skälderviken (2), i Lommabukten (3), på Falsterbohalvön (3) samt Längakärr vid Eslöv (1). Sannolikt utgörs dessa av icke–häckare, men skräntärnan häckade på Måkläppen så sent som 1979–1980. På Ängholmarna i nordost häckade 15 par (ESk, KS). Antalet har där varierat mellan 12 och 20 par de senaste fem åren. Under våren och sommaren sägs också fiskande skräntärnor i flera nordostskånska sjöar och observationer gjordes ner till Hylkan (söder om Simrishamn) längs ostkusten. Särskilt vanlig var arten i Finjasjön där maximalt 20 ex räknades 4.8 (JPa, K Ho, ThJ). Däremot sägs inte särskilt många i de sydvästskånska sjöarna

under sommaren: Börringsjön (5), Björkesåkrasjön (14) och Vombsjön (2).

Längs västkusten noterades skräntärnan under nedsträcket i juli–början av september med 1 ex Hallands Väderö, 4 ex i Skälderviken, 1 ex Lundåkrabukten, cirka 22 ex i Lommabukten, med regelbunden förekomst i Lomma, och cirka 43 ex på Falsterbohalvön, varav endast 6 sträckande vid Nabben (GRo). Vid Sandhammaren sträckte 10 ex mot väster 13.8–11.9 (PAx m fl) och vid Simrishamn noterades 13 + 2 sydsträckare 3 + 11.9 (PLä). Sammanlagt innebär detta en förekomst över det normala under sydsträcket.

1982

Skräntärnan ses förvånansvärt sällan under vårsträcket utanför häckningsområdet i nordost. I maj gjordes enstaka iakttagelser vid Salviken, Löddesnäs, Lomma, Sjölunda, Vombs vattenverksdammar, Krageholmsjön och Skogshejdan.

På Ängholmarna fanns under häckningstid 35 ad, och 22 pulli kunde ringmärkas (ESk). Under våren och sommaren sågs enstaka fiskande skräntärnor i de nordvästskånska sjöarna västerut till Finjasjön, Store mosse och Lursjön. Dessa härrör sannolikt från häckbeståndet på Ängholmarna men sträckande nordliga häckare kan också vara inblandade.

Under juli–augusti gjordes iakttagelser vid de sydskånska sjöarna enligt följande: Krankesjön (6), Börringesjön (2), Björkesåkrasjön (1) och Sövdesjön (3). Dessutom sågs 7 ex vid Lunds reningsverk. Detta är något fler inlandsfynd än under 1981 men betydligt under de siffror som noterades på 1970-talet. I juli–augusti sågs också 7 ex vid Skälderviken och 1 ex i Lundåkrabukten. Skräntärnor fanns under denna tid regelbundet i Lommabukten. Totalt sågs där ungefär 25 ex, med som mest 7 ex i Lomma 4.7 (KSL). Vid Foteviken antecknades 1 ex i augusti, medan Falsterbohalvön stod för 33 ex juli–början av september. Av denna relativt höga summa var endast 4 utsträckare vid Nabben. Längs sydkusten noterades under sommaren 2 sträckande vid Gislövs läge och 8 likaledes sträckande vid Sandhammaren. Senaste fynd var 1 sträckande vid Nabben 16.9 (GRo).

1981

De enda observationerna av skräntärnor i västskåne under våren var 1 par Sjölunda 17.5 (NK), 2 sträckande vid Krankesjön samma dag (HPy) samt 1 ex vid Nabben 30.5 (FF).

Ingen häckning förekom i år på Måkläppen där 1 par häckade 1979–1980 (FF). På öarna vid Landön häckade cirka 12 par (ESk) vilket är något färre än under fjolåret.

Som vanligt fiskade enstaka skräntärnor under våren och sommaren i flera av de nordost skånska sjöarna. I juni noterades också en fågel vid Skälderviken och upp till tre i Lommabukten. Under juli–aug sågs 10 ex vid Skälderviken och cirka 13 i Lommabukten. På Nabben inräknades 6 ex under sträckräkningarna medan ytterligare 19 ex sågs spridda över Falsterbohalvön. Iakttagelserna vid de sydskånska sjöarna sjönk ytterligare i år med endast 7 ex i juli–aug. I stället sågs 10 ex på sydkusten med som mest 6 väststräckande vid Sandhammaren 16.8 (GT). Årets sista skräntärnor sågs i början av september med fynd vid Mölle, Börringesjön och Knösen.

1980

Under uppsträcket i april-maj ses skräntärnan relativt sällan i västskåne. I år föreligger rapport om sammanlagt 17 ex från Mölle, Krankesjön, Falsterbohalvön och Åmossarna vid V. Vemmerlöv. Liksom föregående år häckade 1 par på Måkläppen (FF). På Ängholmarna fanns i år 18 par och ytterligare 1 par häckade på öarna i nordost (AE). Som vanligt fiskade under våren och sommaren skräntärnor i flera av de nordostskånska sjöarna, medan maxantalet i Åhus inskränkte sig till 4 ex 26.7 (CHn). I juni gjordes också iakttagelser vid Hallands Väderö, Kullen, Skälderviken (3), Lomma (2), Krankesjön (8) och Sövdesjön. Från de sydskånska sjöarna har rapporterats 12 ex under juli – aug vilket är klart färre än under tidigare år. Fynden längs västkusten tycks istället öka med 14 ex Skälderviken, regelbunden förekomst av 1-3 ex i Lommabukten och 3 ex Foteviken. Vid Nabben sträckte 9 ex perioden juli – 9.9 (GRo m fl) medan ytterligare cirka 17 ex observerades på Falsterbohalvön.

1979

Första iakttagelsen gjordes vid Brantevik söder om Simrishamn 11.4 (PAx). I maj sågs enstaka förbisträckare på västkusten mellan Skälderviken och Sjölunda samt vid Klippan, Ringsjön, Krankesjön och Sövdesjön. Skräntärnan ökar glädjande nog som häckfågel, och i år hade kolonien på Ängholmarna i nordost vuxit till 15 par (3 par 1978), och 10 pull kunde märkas (KS). Dessutom häckade 1 par på Måkläppen för första gången sedan 1945, där 1 pull märktes 4.7 (FF). Under juni månad sågs enstaka fåglar vid Hallands Väderö, Lomma och Krankesjön, medan det troligen är fåglar från Ängholmarna eller Blekinge som regelbundet ses fiskande i flera nordostskånska sjöar. Däremot iakttogs under sommaren färre skräntärnor än tidigare år vid Åhus, där max var 7 ad 22.7 (HW1). Under juli – augusti sågs 23 ex vid olika insjöar i södra Skåne, vilket också är färre än vad vi blivit vana vid tidigare år. Härutöver noterades enstaka fåglar längs västra kusten med flera fynd från Skälderviken och upp till 5 stationära i Lommabukten. Vid Nabben sträckte 7 ex under augusti (GRo) och årets sista iakttagelser utgörs av 2 ex Skäret, Skälderviken 23.9 (CSd, AMa) och 3 ex Finjasjön 24.9 (HW).

1978

Tre par häckade på Ängholmarna (KS). Från vårsträcket har endast 5 skräntärnor inrapporterats från V-Skåne, medan åtskilliga observationer gjordes i NÖ Skåne från maj – augusti såväl i inlandet som utmed kusten (som mest 20 ex Åhus 10.8, CAB). Junifynd föreligger även från Börringesjön och Falsterbo. Under sensommaren gästades flertalet sydskånska sjöar av fiskande skräntärnor. Den största ansamlingen har rapporterats från Björkesåkrasjön, där 11 – 14 ex sågs 15.8 (JBr). Vid samma tid uppträdde enstaka skräntärnor även vid Skälderviken, Lundåkrabukten och Lommabukten. Från Falsterbonäset, slutligen, har rapporter om ett 30-tal individer inkommit, de allra flesta från augusti.

1977

Den sedan flera år tillbaka emotsedda häckningen av skräntärna på Ängholmarna kom att infrias 1977. Två par skred till häckning med en respektive tre ungar som resultat (KS, se även Anser 16:261). Under försommaren ses arten emellertid ofta på provianteringsturer vid flera av de nordostskånska sjöarna, men varifrån dessa fåglar kommer är obekant. Möjligen härstammar de från de närbelägna Ängholmarna, men kanske ännu troligare är, att det rör sig om översomrande, icke könsmogna individer. I Blekinge häckar arten endast i landskapets östra del (VF 31:241), så därifrån torde arten knappast utsträcka sina fiskeraider, 1977 sågs fiskande skräntärnor vid Oppmannasjön, Araslövssjön, Hammarsjön och Store mosse nära Sösdala. Artens sensommaruppträdande vid Krankesjön har bl.a. beskrivits av Rudebeck (Anser 13:149). Skräntärnor sågs även 1977 på denna plats och vid de flesta av de andra sydskånska sjöarna, I Åhus uppehöll sig 28 ex den 30.7 (HW1), och vid Falsterbo bokfördes 26 ex i augusti (FF). Den senaste observationen föreligger från Börringesjön, där 3 ex sågs den 18.9 (BRi).

1976

Häckade sannolikt även i år på Ängholmarna (KS). Annars har enstaka exemplar rapporterats från våren och betydligt fler från sommaren och hösten, främst från olika insjöar och Falsterbohalvön. Största rapporterade antalet är 21 ex vid Åhus 17.8 (HW).

1975

Tidigaste observationen gjordes vid Ängsnäset 5.4. Under vårsträck i april-juni sågs 11 ex. Troligen häckade 1 par på Ängholmarna (KS m fl). Vid skånska insjöar sågs under juli-augusti totalt 32 ex och som mest 13 ex vid Björkesåkrasjön 16.8. Från kusterna rapporteras under samma tidsperiod 24 ex, varav 13 ex vid Åhus 10.8. Ur Falsterbo Fågelstations dagbok har framletats uppgifter om ca 70 ex observerade under juli-september. Senaste iakttagelser härrör från Havgårdssjön (4. 10).