Vittrut

2024

Två fynd gjordes av denna numera mycket sällsynta polartrut: 1 2K Campingbyn, Domsten 29.3 (Mårten Müller, Bengt Andersson, Klas Rosenkvist m.fl.) och 1 1K Måkläppen 16.12 (Viktor Björkert).

2023

I samband med en köldknäpp i början av mars sågs en 3K+ Spillepeng 9–19.3 (Tomas Flyman m.fl.). Ett oväntat fynd av en ad fågel gjordes i Smygehuk 6.9 (John Bengtsson) och samma fågel upptäcktes senare vid Spillepeng 1–6.10 (Mikael Bauer, Håkan Wittzell, Tomas Flyman m.fl.). Däremellan hann fågeln med att besöka Køge och Rødvig hamn på Själland 14–16.9.

2021

Polartrutarna fortsätter att vara mycket fåtaliga. Medan vitvingad trut inte setts i landskapet sedan 2017, sågs i alla fall två vittrutar under året: 1 1K rast Sandön 26.11 (Bengt Andersson m.fl.) och 1 2K- str Revet, Simrishamn 5.12 (David Erterius).

2020

En 2K str O Yttre Kattvik 4.1 (Jan Cronlund m.fl.). Samma fågel sträckte även förbi Malen, Båstad 4.1 (Thomas Svanberg) och noterades även fortsätta sin väg norrut i södra Halland.

Sannolik var det fjolårets 1K-fågel från Abbekås hamn 31.12 som dök upp som 2K i Lindby, Önnarp 1–2.1 (Roland Holmström m.fl.). Samma individ höll senare till kring Simrishamn småbåtshamn 13–25.1 (David Erterius m.fl.). En långstannande 3K-fågel höll till kring Krageholms herrgård, Krageholmssjön 7.4–16.5 (Staffan Sundin m.fl.).

2019

Redan årets första dag noterades en 2K-fågel i Simrishamn (Jörgen Bernsmo m.fl.) och ytterligare 1 2K rastade vid Rösan, Utvälinge 19.1 (Ulf Persson, Johan Stenlund m.fl.). Möjligen var det samma individ som dagen efter sågs i Finjasjön 20.1 (Tobias Lilja Nordin, Sara Skidell m.fl.). En 2K noterades på Revet, Simrishamn 9.2 (Matthis Kaby m.fl.) och sannolikt samma individ sågs sedan i Simrishamn 13–14.2 (Jörgen Bernsmo m.fl.). Två vårfynd gjordes: 1 2K Bruces skog, Helsingborg 6.3 (Mats Rellmar) och 1 2K Flyinge kungsgård 8.4 (Daniel Melchert m.fl.). Under slutet av året sågs 1 1K Abbekås hamn 31.12 (Erik Törnvall m.fl.). Totalsumman om minst fem individer innebär ett relativt bra vittrutsår.

2018

Två individer sågs under året: 1 1K Äspet, Åhus 30.11 (Greger Flyckt, Jan Linder m.fl.) och 1 1K Världens ände, Ystad 25.12 (Anders Rimne). Årssumman kan jämföras med årssnittet som sedan 2010 legat på strax under 4 ex. Sneglar vi på våra tre grannlandskap kan vi konstatera att arten helt uteblev under 2018, vilket innebär ett dåligt år för vittrut i södra Sverige.

2017

En 2k-fågel upptäcktes vid Friseboda 3.1 (Björn Svärd) och sågs sedan till 14.3 mellan Furuboda i norr och Kivik i söder, med Vitemölla hamn som favorittillhåll. En annan 2k sågs vid Spillepeng 1–2.2 (Kenneth Bengtsson). Ytterligare en 2k rastade tillfälligt i Simrishamns hamn 23.2 (Jörgen Bernsmo, Sven Johansson) och en 2k rastade vid Norrebrohamn, Gröthögarna 19.3 (Mats Ljunggren, Håkan Johansson).

Under slutet av året noterades 1 2k str NV Bunkern, Barsebäckshamn 22.12 (Kenny Nordström), 1 2k Risteören, Örnahusen 25.12 (Jesper Segergren) och sannolikt var det samma individ som sträckte förbi Simrishamns hamn 26.12 (Sven Johansson) och som därefter sågs vid Äspet, Åhus 30.12 (Björn Svärd m.fl.).

Efter att denna eftertraktade polartrut helt uteblev i rapporten under vintern 2015/2016 kan vi konstatera att vintern 2016/2017 bjöd på hela sex individer och dessutom noterades ytterligare två individer i slutet av 2017.

2016

En 1k upptäcktes ätandes på ett kadaver vid Karet, Äspet 24.12 (Håkan Wittzell, Björn Svärd, Sven Englund m.fl.). Dagen efter upptäcktes en 1k Gislövsläge 25.12 (Alf Pålsson, Jonas Nilsson m.fl.). Rrk bedömer observationerna som separata fynd.

Under årets första vintermånader gjordes inga fynd av arten, vilket innebär att det inte sågs en enda vittrut i landskapet under vintern 2015/2016. Årets skörd med två fynd är att betrakta som mycket skralt och kan ses som en fortsättning på den nedåtgående trenden som noterats de senaste decennierna.

2015

En 2k var kvar kring Torekov sedan dagarna före årsskiftet och sågs på flera lokaler längs Bjärehalvön 1.1–2.2 (Peder Winding, Lars Svensson m.fl.). En annan mörkare 2k sågs på lokaler inne i Skälderviken 6–9.1 (Daniel Andersson m.fl.). Ytterligare en 2k upptäcktes samma dag i Falsterbo och blev en riktig långstannare kring Foteviksområdet och Klagshamn 6.1–27.5 (Joakim Hagström, Jonas Holmqvist m.fl.) och senare i Lundåkrabukten 6.6–11.7 (Calle Ryberg m.fl.). Till vinterfynden kan även läggas en tillfälligt rastande 3k i Simrishamn 27.1 (Peder Winding).

Under våren noterades dessutom 1 2k Kropps våtmark, Helsingborg 4.4 och 1 2k str SV Domsten 19.4 (Peder Winding m.fl.). Den 1.5 sågs 1 2k tillfälligt vid Hasslarps dammar (Rolf Helmersson m.fl.) för att senare bli mer stationär kring Skälderviken – Vejbystrand (Anders Wånge Kjellsson, Tove Högberg m.fl.).

Att säkert utröna hur många vittrutar som vistades i landskapet under året är inte helt lätt. Normalt skulle man anta att fågeln som dök upp i nordväst under bra sträcktid i april var en ny individ då observationer i området saknades från början på februari–mars. Dock uppehöll det sig en 2k vittrut på Nordhavnstippen, Köpenhamn (DOF-basen) under mars som uppvisade en identisk lucka i vänster arm och slitage på de yttersta handpennorna likt den ljusare 2k-fågeln från Bjärehalvön i början på året. Rrk väljer därför en försiktig bedömning att det rör sig om totalt fyra individer under året, tre 2k och en 3k även om det inte säkert går att utesluta att något av vårfynden i nordväst kan ha representerat ytterligare en individ. Detta är att betrakta som en normal summa för senare år men långsiktigt uppvisar arten en minst sagt nedslående trend.

2014

1 2k Ven – Borstahusen 4.1–1.3 (Petter Ohlsson m.fl.) och 1 1k Hallands Väderö – Torekov 26–31.12 (Peder Winding, Mikael Olofsson m.fl.).

Fågeln som sågs på Ven är förmodligen samma som upptäcktes 14.12 året före och den hittades sedermera död på samma plats 2.5 (Janne Dahlén, Pär Söderquist).

2013

1 2k Simrishamn-Skillinge 6–12.2 (Gert Ljungqvist, Jörgen Bernsmo m.fl.), 1 4k Revet, Simrishamn 29.3 (Hans Larsson m.fl.), 1 2k Västra Sorrödssjön 30.3 (Emil Andersson Fristedt), 1 1k Löddesnäs 11.12 (Kristian Ståhl), 1 1k Bäckvikens hamn, Ven 14.12 (Petter Ohlsson) och 1 1k Risteören, Örnahusen 16.12 (Jörgen Bernsmo).

Möjligen skulle fågeln som sträckte förbi Löddesnäs 11.12 kunna vara samma som sedan sågs på Ven 14.12, men i brist på tydliga indicier för det bedöms samtliga fynd avse olika individer. Sex individer är en bra summa och ligger en bit över årsmedelvärdet under 2000-talet som tidigare legat på tre individer. Mest anmärkningsvärt under året var givetvis inlandsfyndet.

2012

Under våren figurerade minst tre individer i trakterna av Helsingborg och Helsingör: 1 2k 6.2–5.5 (Mats Rellmar, Mikael Olofsson m.fl.) respektive 1 2k 1–27.4 (Peter Nilsson, Håkan Hellgren m.fl). En av dessa ringmärktes i Helsingör. Den tredje individen, även det en ungfågel, hade en rejäl lucka i vänstervingen och sågs vid Väla Industriområde, Helsingborg 2–3.4 (Patrik Wantzin) och (troligen samma) Kropps våtmark, Helsingborg 28.4 (Oscar Danielsson). Utöver dessa rapporterades 1 2k Simrishamn 31.3 (Lennart Jeppsson m.fl.).

Fyra fåglar är strax över medelvärdet på 3 ex per år under 2000-talet. Trots det massiva uppträdandet av vitvingad trut sågs således ett normalt antal vittrutar. Detta kan möjligen förklaras av att vitvingade trutar i högre grad än vittrutar lever pelagiskt och är mer lättpåverkade av väderfenomen som intensiva lågtryckspassager.

2011

1 2k Simrishamn 25.1–10.3 (Hans Larsson m.fl.), 1 2k Simrishamn 8.7 (Jörgen Bernsmo, Hans Larsson, Lennart Jeppsson) och 1 1k Sandhammaren–Kåseberga 12–13.11 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist).

Tre individer motsvarar medelvärdet för 2000-talet. Fågeln som sågs i juli i Simrishamn visade sig vara samma individ som under senvåren och försommaren uppehöll sig på Bornholm.

2010

Årets fynd fördelade sig enligt följande: 1 ad Simrishamn 10–11.1 (Hans Larsson m.fl.) samt vad som bedöms som samma individ str V Kåseberga 21.2 (Sven Splittorff), 1 2k Måkläppen 5.4 (Hans-Åke Gustavsson, Kristian Svensson, Bengt Grandin m.fl.) och 1 2k str Kåseberga 20.12 (Sven Splittorff).

Efter att arten uteblev helt 2009 väcktes vissa förhoppningar om att den skulle revanschera sig då året såväl inleddes som avslutades med isvindar från nordost med för senare år osedvanligt kalla temperaturer och istäcke längs kustbandet. Årets tre observationer motsvarade förvisso medelvärdet för 2000-talet men man får förmoda att en kraftig reell minskning har skett inom häckningsområdena längs ryska ishavskusten och Barents Hav då antalen mer än halverats sedan 1980-talet. Fynd av adulta fåglar är numera ovanligt.

Tillägg 1989: 1 2k+ Nyagrop, Friseboda 25.4 (Thomas Lindblad).

2008

1 2k str Båstads hamn 26.1 (Thomas Svanberg, Johan Stenlund m.fl.), 1 2k förbifl. Simrishamn 21.3 (Jesper Segergren, Björn Ander) samt 1 2k str O Kåseberga 7.4 (Sven Splittorff, Sven-Olof Linnér).

Tre fynd av 3 ex innebär något under medel på 4 ex under 2000-talet. Ett normalt uppträdande men arten uppvisar en fortsatt nedåtgående trend i landskapet (se FiSk 2007).

2007

Årets fynd utgjordes av 1 2k Kattviks hamn–Hovs hallar 3.2 (Nils Kjellén, Stefan Magnusson, Arne Holgersson m.fl.) samt troligen samma Kullen 10.2 (Alf Petersson), 1 2k Kåseberga–Simrishamn 7.2–7.4 (Sven Splittorff, Jörgen Bernsmo m.fl.), 1 2k Simrishamn hamn 4.11 (Jörgen Bernsmo, Henrik Forsvall, Bengt Bengtsson m.fl.), 1 1k str Båstads hamn 9.11 (Johan Stenlund, Hans-Åke Gustavsson, Kristian Svensson m.fl.) samt 1 1k Kåseberga–Ystad väster–Kåseberga–Simrishamn–Kåseberga 29.11–30.12 (Sven Splittorff, Leif Dehlin, Thomas Wallin m.fl.).

Antalet fynd varierar mellan olika år, men man kan skönja en långsiktigt nedåtgående trend i såväl Skåne som övriga Sverige. Medelårssumman under 2000-talet är 4 ex att jämföra med 7 ex under 1980-talet. Årets fem fynd är således något över medel för senare år.

Ursprunget hos de vittrutar som ses i Skåne är inte helt klarlagt, men man kan misstänka att de huvudsakligen härrör från populationerna runt Barents hav, som betraktas som mest rörliga med en huvudsaklig flyttriktning mellan väst och sydväst. Även om två av årets fynd är från nordvästra Skåne så är koncentrationen till Östersjön tydlig. Också fåglarna på västkusten kan mycket väl vara av nordligt eller nordostligt ursprung som följt norska kusten söderut.

Även om populationerna runt Barents hav allmänt betraktas som stabila är häckningsbestånden dåligt kända.

På Björnön där övervakning skett avseende bestånd och häckningsframgång minskar arten sedan 1986. En av orsakerna anses vara sämre häckningsframgång p.g.a. miljögifter hos de delpopulationer som specialiserat sig på fångst av ägg och levande ungar av andra sjöfåglar (Hallvard Ström).

Andra faktorer som kan ha påverkat uppträdandet negativt är förändringar i avfallshantering och fiskerinäring.

2006

För första gången sedan 1973 har inte enda vittrut rapporterats! Efter att ha noterats med bra antal under flera år på 1980- och 1990-talen, kan man visserligen skönja en generell nedgång efter millennieskiftet, men årets bottennapp är väl troligast ändå en ren tillfällighet. År 2005 sågs t.ex. 5–6 individer.

En utförlig analys av vittrutens uppträdande i Sverige kommer att publiceras i Vår Fågelvärld.

2005: 1 2k Ystads hamn 17.2 (Carl Jyker, Markus Tallroth m.fl.)

2005

Vittruten fortsätter uppträda i relativt goda antal och 2005 blev summan 5-6 individer. Först ut var 1 ad Simrishamn 12.2 (Hans Larsson, Kaj Svahn, David Erterius m.fl.). Det är andra året i följd som en adult fågel ses i östra delen av landskapet. Sedan följde 1 2k Simrishamn 15.2-16.2 (Johan Lorentzon, Stellan Amzoll, Markus Tallroth) med troligtvis samma ex Tobisvik, Simrishamn 23.2 (Bengt Bengtsson, Magnus Ullman), 1 2k Ystad hamn17.2-18.2 (Carl Jyker, Markus Tallroth, Richard Bergendahl m.fl.), en ny 2k Simrishamn 18.3 (Johan Lorentzon), 1 2k Spillepeng-Lomma Södra 2.4-6.4 (Fredrik Hansson m.fl.), 1 2k Skillinge hamn 10.4 (Ola Elleström) och slutligen ett decemberfynd: 1 1k Lomma Södra 3.12-4.12 (Per Olof Lippe, Lars Nilsson, Mats Grahn m.fl.).

2004

Fotalt sex vittrutar är en ganska bra årssumma och först ut var 1 2k Simrishamn 24.1–6.2 (Anna Karin Olsson, Bengt Bengtsson m.fl.), vidare 1 2k Världens ände, Ystad 31.1 (Gert Ljunqvist, Mats Bergman), 1 ad Äspet 13.3 (Greger Flyckt, Göran Knutsson, Sven Birkedal m.fl.), 1 2k Kåseberga 22.3 (Sven Splittorff m.fl.), 1 2k Kåseberga 3.5 (Nils Kjellén, Sven Splittorff, Sven Svensson) och slutligen 1 2k till och från i Simrishamn 5–20.11 (Bo E Pettersson, Hans-Åke Gustavsson, Magnus Ullman) och troligen samma fågel på utflykt i Skillinge 6.11 (Hampus Lejon). Adulta vittrutar är sällsynta i Skåne så obsen vid Äspet förtjänar uppmärksamhet.

2003

Året inleddes med 1 2k Barsebäckshamn 19-20.1 (Stefan Bjurberg), vidare 1 ad Simrishamn 5–7.3 (Bengt Bengtsson, Johannes Tallroth, Hampus Lejon m fl) och 1 2k i området Hittarps rev–Domsten 31.3–1.4 (Mats Rellmar) samt trol samma fågel Hittarps rev 20.4 (Anders Larsson, Oskar Lindberg, Thomas Svanberg) och Vikens hamn senare samma dag (Sara & Per Henningsson). I december sågs 1 1k i Kåseberga 11.12 (Sven Splittorff, Anders Kjellsson, Dag Rådström).

Fyra vittrutar är en normal årssumma.

2002

De båda ungfåglarna från Simrishamn i slutet av 2001 turnerade vidare på var sitt håll under vintern. Den store, nr 1, drog till Ystad där den sågs både i hamnen och på soptippen 3–12.1 (Johannes Tallroth, Niclas Persson, Karl–Gustav Sjölund m fl ). Den återvände sedan till Simrishamn med en tillfällig utflykt till Abbekås 21.2 (Marcus Tallroth) och Kabusa 12.3 (David Erterius, Mattias Ullman) för att slutligen ses dra norrut vid Bran tevik 23.4 (Anders Wigren m fl). Nr 2, en liten hona, sågs bara tillfälligt i Kåseberga 15.1 (Hampus Lejon, Sven Splittorff) och i Simrishamn 3.2 (Hampus Lejon). Vidare fanns en 3k–fågel i området Åhus–Kristianstad soptipp 3.1–24.2 (Greger Flyckt, Robert Tuveson m fl), samt 1 2k Torekovs rev 18.1 (Mårten Müller, Patrik Söderberg) och Ripagården 27.1 (Henrik Ehrenberg).

2001

Efter ett första halvår utan några vittrutar sågs under hösten 1 trolig 1K mot norr Kullen 11.11 (Thomas Svanberg, Johan Stenlund), 1 1K Hallands Väderö 26.12 (Patric Österblad), 1 1K Simrishamn 20 & 30.12 (Bo E Pettersson, Hampus Lejon m fl) samt en annan 1 1K på samma lokal 31.12 (Hans Larsson m fl).

2000

1 2K vid Spillepeng 8-20.2 (Sven Splittorff, Kenneth Bengtsson) samt 1 3K samma lokal 28-31.3 (Fredrik Hansson). Ett synnerligen mediokert år för vittruten – endast 2 fynd. Genomsnittet för de senaste 10 åren är 6 fåglar per år. Märk att fynd saknas från sydkusten som annars dominerat fyndbilden.

1999

Vid Ystad och Simrishamn sågs minst 4 olika vittrutar 10.1-6.4 (fl obs) En av dessa, en ovanligt mörk ungfågel– ”Chokladtruten” – blev allmänt beskådad under en dryg månad, mest i Ystads småbåtshamn. I övrigt sågs där minst 2 andra 2K-fåglar och en 3K-fågel medan Simrishamn fick besök av åtminstone ”Chokladtruten” och en 3K-fågel. I övrigt 1 2K Hovs hallar 6.2 (Mats Thorin, Magnus Johansson m fl), en trolig 2K Domsten 20.3 (Mats Rellmar), 1 2K Spillepeng 2.3 (Lars Nilsson) och en annan 2K där 1-10.4 (Fredrik Hansson, Lars Nilsson m fl) och 1 2K Kåseberga 16.5 (Hans Larsson, Ola Elleström m fl).

1995: 1 1K Simrishamn 12.11 (David Erterius, Anders Jönsson). Höjer årssumman till tolv.

1996: 1 2K sträckande Simris strandäng 6.1 (David Erterius).

1998

I Simrishamn observerades 1 3k 3.1 (LaNi, JSe, JBe m fl). Vidare 1 2k Domsten och Viken 15.1 (MRe), 1 3k inre Skälderviken 7–8.3 (USe, PSö m fl), 1 3k mot V Kåseberga 30.3 (OEm), 1 3k Simrishamn 18.4 (JJö) samt 1 1 k Örnahusen 24.12 (HLa).

Årets summa på 6 ex ligger exakt på genomsnittet för de senaste tio åren. Dominansen för Sydostskåne typisk.

1997

Arets första fynd kommer från Smygehamn där en 2k observerades 23.3 (GRq). Från Malmö kommer nästa rapport 14.4, även den en 2kfågel (JJö). Sedan dröjde det till 23.11 då 1 2k upptäcktes i Skillinge (RB1, JSe). Den sågs till och från, fram till 20.12 (den har rapporterats som omväxlande 1k och 2k; möjligen kan det röra sig om två olika fåglar) (OEm, NK m.fl.). Dessutom 1 3k Hörte 6.12 (OEm, HLa).

1996: En sen rapport har kommit från 1996 då en 2k sågs på Ven 31.7 (SiM), det första julifyndet i landskapet. Detta innebär att arten har observerats under samtliga årets månader.

1996

I Simrishamns hamn fanns 1 3–4K fågel 3–7.1, troligtvis samma fågel som upptäcktes i december 1995 (NK, ULö m.fl.). Lite längre norrut sågs 1 2K Haväng 6.1 (HÅG) varefter Trelleborgs småbåtshamn hade besök av 1 2K 13.2 (MUr, UU) och antagligen en annan 2K– fågel 13.4 (HÅG, SMa, PMa).

Sista vårobservationen, även den 1 2K, kommer från Örnahusen 14 och 16.5 (HLa, OEm m.fl.). Från andra halvan av året har det kommit in en rapport från Lundåkrahamnen, Landskrona 8.12 då en fågel i adult dräkt visade upp sig (MOl).

1995

(104:11) Även den stora ”polartruten” hade ett bra år. Årssumman är den näst högsta någonsin, endast överträffad av 12 ex 1987. Under årets första månader observerades 1 2K Åhus hamn 14.1 (ESk, GrFl), 1 2K Kullen 5.2 (MåM), 1 2K Kattvik 18.2 (AnL), 1 ad Simrishamn 29.3 (RSg), 1 ad Arlövs ängar 9.4 (FHa, HeH), 1 3K Arlövs ängar 10.4 (HeH, FHa, KBe), 1 2K Kåseberga 17.4 (BMo) och 1 2K Nabben 19.4 (MRe, BMa). För andra året i rad gjordes ett majfynd, då 1 3K rastade vid Kåseberga 19.5 (HLa, JLz, OEm) och för ovanlighetens skull även ett utpräglat sommarfynd, då 1 3K fanns vid Ystad soptipp 19–24.6 (CSn, KnA m.fl.). Fyndet utgör det första i juni månad. Därefter var det tomt på vittrutar ända till årets sista dag, då 1 3-4K upptäcktes i Simrishamn (HLa, OEm).

Fynd av adulta vittrutar är ovanliga, och årets observationer är endast nummer två och tre i ordningen. Notera dessutom att endast en av årets individer stannade mer än en dag!

1994:1 Vikens hamn rastade 1 2K 29.3 (JSt). Detta höjer årssumman till 7 ex.

1994

(97:6) Årssumman, 6 ex, är förvisso klart högre än 1993, men likväl lägre än de flesta under 80-talet. Troligen beror detta på de milda vintrarna, som gör att inte tillräckligt många vittrutar pressas ner hit. Årets första individ, 1 2K– fågel, uppehöll sig i Simrishamn 27.2–6.3 (HLa, AMT, LNs m.fl.) och vid Nabben iakttogs 1 4K 26.3 (JSe, JBe). Från nordväst rapporterades 1 2K Sandön 24.3 (HeJo), 1 3K Farhult 3.4 (ALd, HNs) och eventuellt samma fågel söder om Mölle hamn 16.4 (MRo). Sista vårfyndet avser 1 2K, som först flög förbi Brantevik och senare rastade i Simrishamn 8.5 (HLa, OEm).

Från hösten föreligger en rapport från Brantevik, där 1 2K sträckte mot söder 5.11 (JLz, HÅG, OEm m.fl.).

1993

(95:2) Ännu ett dåligt vittrutsår. Endast två exemplar observerades, bägge under april.

Vid utfyllnaden söder om Landskrona fanns 1 ex, troligen en 2K–fågel, 2–3.4 (HåDi, OSv, HLa m.fl.) och 1 2K sträckte mot söder vid Buskeröd, Höganäs 10.4 (HeJo, MRe).

1992

(93:2) Endast två exemplar observerades vilket innebär den lägsta årssumman sedan 1978. I genomsnitt har 7,1 exemplar per år observerats under den senaste tioårsperioden (se fig. 6). Vid Hovs hallar sträckte 1 2K motväster 4.1 (NK, EJi, HÅG) och vid Sjölunda uppehöll sig 1 2K-fågel 26.1-8.2 (HeH, FHa, HLa m.fl.) samt återigen 25.2-29.3 (KES, BMo m.fl.). Eventuellt kan det här ha handlat om två olika individer men detta har inte gått att fastställa med säkerhet.

1991

(88:5) I Trelleborg fanns 2K-fågeln som upptäcktes i december 1990 kvar till och med 15.1 (APe, KKv, KrSv m.fl.). Under februari gjordes två observationer av två olika individer vid Nabben; 1 2K-fågel 3.2 (NK, CGD, EJi m.fl.) samt 1 3-4K 24.2 (OEm). Dessutom uppehöll sig 1 4K vid Arlövs ängar 9–16.2 (KBem.fl.). Längre fram sågs 1 3K vid Sandön 14.4 (PBj, PSe m.fl.). Som vanligt finns färre rapporter från höstsäsongen och enda observationen var 1 1K sträckande vid Hovs hallar 14.12 (JHa, LRå, OEm m.fl.). Totalt fem exemplar under året innebär ett uppträdande på normalnivå.

1990

(82:6) Första observationen var 1 3K som kortvarigt uppehöll sig i Simrishamn, och sedan flög söderut längs kusten 7.1 (HÅG, KrSv, RBd). Vid Kullen sågs 1 3K 11.1 (LRå, CaJo, SLi) och 1 ex i samma ålder fanns på Nabben 7.3 (LRå, CaJo, JBo). Därefter rapporteras 1 3K från Råå hamn 18.3 (PSe) och 1 4K Sjölunda 20.4 (AJö, KBe m.fl.). Enda observationen från andra halvåret var 1 ex i första vinterdräkt, som uppehöll sig i Trelleborgsområdet från 26.12 till årets slut (ENö, GRq m.fl.). Årssumman på 6 ex ligger nära genomsnittet på 6,6 ex per år för perioden 1980–89.

1989

(16:6) Sammanlagt har minst sex vittrutar rapporterats, vilket är något färre än under de närmast föregående åren. I Gislövs läge uppehöll sig en 2K–fågel mellan 28.1 och 24.2 (CSn, KnA m.fl.) och troligen samma individ sågs tillfälligt i närbelägna Trelleborgs hamn 29.1 (BeS). Ytterligare 1 ex i samma ålder fanns vid Båstad 30–31.1 (JoNi, PGz m.fl.). Vid Brantevik och Simrishamn sågs 1 ex på sitt andra eller tredje kalenderår 22.3 (MU, MaUJ) och 1 ex, troligen en 2K–fågel, sträckte förbi Kullen 8.4 (MRe, HeJo m.fl.). Den senaste vårobservationen var en 2K–fågel som uppehöll sig vid det välbevakade området runt Sjölunda 20.4–25.5 (NK m.fl.). Under andra halvåret gjordes endast en observation: 1 ex i första vinterdräkt i Trelleborg 17–18.12 (GRq, CSn m.fl.).

1988

(81:9) Den adulta fågel som upptäcktes i Simrishamn på nyårsafton 1987 sågs även 1.1 och 9.1 (PLå, DC). Nästa fynd, även detta 1 ad, gjordes i Trelleborg 7.2 (ENö). En fågel i första vinterdräkt sågs i Helsingborgs hamn 25.2 och 15.3 (PBj) och 1 ex i samma ålder fanns vid Baskemölla 5.3 (AJö, PWa). Vid olika lokaler i Skälderviken gjordes under mars och april ett flertal observationer. Ett exemplar i första vinterdräkt har rapporterats från Själrönnen 19.3 (PSe), Sandön 27.3 (StA), Klören 19.4 (ALd m.fl.) samt från Rönnen 1.5 (UGs, SLi, RH). Troligen har det i samtliga fall handlat om samma individ som har uppehållit sig i området en längre tid. I maj gjordes två sena vårfynd: 1 ad på Nabben 15.5 (KGS m.fl.) samt 1 2k–fågel på Skanörs revlar 26.5 (NK). Från andra halvåret kommer två fynd, varav en 2k–fågel vid Ängsnäset och Nabben 3.9 (ÖSy, AxB m.fl.) utgör en ovanligt tidig höstobservation. Åter vid Sandön och Klören i Skälderviken sågs 1 ex i första vinterdräkt 10.12 (MRe). Med ett minimum av nio exemplar hamnar årssumman över genomsnittet för perioden 1975–88.

1986

(60:7) Under januari-februari gjordes flera observationer framförallt i södra och östra delarna av landskapet. Ett ex troligen i andra vinterdräkt sågs i Trelleborgs hamn 1.1 (AJö, SLi) och 1 ex i andra vinterdräkt i Simrishamn 11–12.1 (AJö, DC, MWi). Troligen var det samma fågel som fanns i Brantevik 12.1 (AJö, MWi). En vittrut i första vinterdräkt sågs i Brantevik 18.1 (OEm, ANSs) innan det 26.1 var dags för ytterligare ett Simrishamnsfynd, en individ i andra vinterdräkt? (DC). En fågel i andra vinterdräkt sågs i Trelleborg 19.2 (MLö) och slutligen gjordes en observation i Simrishamn 5.4 avseende en fågel på sitt andra kalenderår. Det är möjligt att de två sistnämnda är samma som någon av januarifåglarna. I övriga Skåne sågs 1 ex i första vinterdräkt öster om Båstad 12.1 (ALd, HNSs), 1 ex i samma ålder Svanshall 25.1 (PSe) och Båstad 5.2? (BoK). I Borstahusen sågs ett ex 29.3? (PTS, CAr, SNi) och på Skanörs revlar en fågel på sitt fjärde levnadsår 8.4 (TKs, m.fl.). Detta ger ett minimum av 7 ex, vilket är en summa i nivå med de högsta under den senaste tioårsperioden.

1985: 1 ex i andra sommardräkt utfyllnaden, Landskrona 5-6.5 1985 (PTS, PW).

1985

(ca 53:7) Under januari-början av februari fanns 1 ex i första vinterdräkt åtminstone tidvis i Simrishamn (NK m.fl.). Perioden 25.1–7.2 sågs ibland ett annat ex i första vinterdräkt i närbelägna Baskemölla (MU m.fl.). För första gången på många år iakttogs en vittrut vid Sjölunda, en fågel i tredje eller fjärde vinterdräkt 28.2–3.3 (HÅG m.fl.). Lite senare uppehöll sig en fågel i andra sommardräkt på utfyllnaden söder om Landskrona (PTS, PW). Första höstfyndet gjordes redan 16–17.9 då en vittrut i andra sommardräkt blåste in norr om Båstad (FK m.fl.). Även en fågel i första vinterdräkt i Torekov 9.11 (BoK) var ovanligt tidig. I december fanns återigen en vittrut i Simrishamn, denna gång i andra vinterdräkt (DC). Förutom ovanstående har ytterligare tre ex rapporterats för vilka vi ännu saknar utförlig beskrivning.

1984

(ca 50:3) I Simrishamn fanns minst en vittrut i första vinterdräkt januari–mars (ThL m.fl.) (kvar sedan december 1983). Sannolikt var det samma exemplar som besökte Brantevik 17.1 (AJö, MU). Torekov hade besök av en vittrut i första vinterdräkt 1.2 19.3 (BoK m.fl.). Denna fågel var ovanligt vit i dräkten och ovanligt liten, vilket ledde till diskussion om såväl arttillhörighet som ålder. Ytterligare två fynd gjordes: 1 ex i första vinterdräkt Trelleborg 18.2 (NK, PÖ m.fl.) och dagen efter vid närbelägna Gislövs läge (PU) samt 1 ex i första vinterdräkt som sträckte mot öster vid Sandhammaren 3.3 (PAx). I medeltal har 3,7 vittrutar setts per år i Skåne den senaste tioårsperioden, med toppnoteringen 9 ex 1983. På Själland sågs 3 olika fåglar i första vinterdräkt under januari–mars (Fugle på Sjaelland 1984–1).

1983

Första observation var 1 ex i l:a vinterdräkt vid Sjöbobaden, Barsebäck 2.1 (LRy). En vittrut i l:a vinterdräkt höll till i Arild 18.1–13.2 (UGs m fl) och beskådades av många. Medan denna fågel sågs i Arild uppträdde en annan i l:a vinterdräkt på Kullen 29 och 30.1 (MU m fl). På ostkusten sägs under perioden 13–26.3 minst 1 ex i l:a vinterdräkt kring Simrishamn (MaW, ÖF m fl). På Måkläppen rastade en vittrut i sitt tredje kalenderår (3K) 23.4 (NK). Höstens första fynd var en IK–fågel som passerade Kullen 20.11 (EH, ENn m fl) och detsamma gjorde en annan IK–fågel 31.12 (MU). I Simrishamn rastade ånyo en fågel i l:a vinterdräkt 8–31.12 (PLä m fl) och en annan i samma dräkt fanns i Brantevik något längre söderut 8.12 (MU). Nio vittrutar är den högsta årssumman hittills (1–8 ex 1975–1982) och tendensen är ökande. Uppträdandet på Sjaelland är av ungefär samma storleksordning. Dock finns fler sommar– och tidiga höstfynd därifrån (Observationerna granskas inte; Fugle på Sjaelland 1982–2).

Rättelse: En ad Svanshall Vegeholm 15–30 mars 1975 har underkänts då ingen beskrivning inkommit. En fågel i minst tredje kalenderåret vid Nabben 9 okt 1978 har underkänts av Lrk. Fyndet 21 feb 1982 gjordes vid Baskemölla på ostkusten.

1982

Som en följd av den kalla vintern iakttogs i början av året 5 vittrutar, en av de högsta siffrorna någonsin. I samband med en större ansamling av gråtrutar vid Trelleborg sågs den 16.1 en vittrut väster om staden och en annan i hamnen (MU). Båda var i vinterdräkt och den senare stannade kvar till 31.1. Nästa fynd gjordes på ostkusten där en fågel i första vinterdräkt noterades 21.2 (AJö). Den 7.3 passerade 1 ex Kullen (KGN) och samma sak inträffade 9.4 (KGN, LPn). Möjligen rör det sig om samma fågel då båda var i första vinterdräkt. Året avslutades med ytterligare en 1K–fågel på Kullen 31.12 (SLi).

1981

Årets första vittrut sågs 6.1 då en fågel i första vinterdräkt passerade Nabben (PA, OP, PÖ) och 2 ex likaså i första vinterdräkt uppträdde i Simrishamn (LJe). En av de senare stannade på platsen till mars. Vittruten har fått ett uppsving de senaste kallare vintrarna och det verkar som om den med fördel kan sökas på ostkusten.

1980

Efter ett rekordartat uppträdande 1979 har i år mer normala tre fynd godkänts av lokala rapportkommittåen. De två första gjordes ovanligt sent på våren, med 1 tvååring vid Äspet, Åhus 24.4 (HW) och 1 treåring som mest höll till vid Barsebäckshamn men även sågs vid Salviken och i Landskrona 27.4-6.5 (PW m fl). I slutet av året gjordes en ovanlig iakttagelse av en fågel i 1:a vinterdr. på en utfodringsplats för rovfågel öster om Fyledalen 31.12 (MU).

1979

Troligen som ett resultat av den kalla vintern uppträdde i början av året vittrutar på flera ställen utmed den skånska kusten. Totalt sågs ungefär 9 olika fåglar varav sex i första vinterdräkt, en i andra vinterdräkt och en i fjärde. Det första fyndet gjordes 3.1 vid Strandbaden norr om Höganäs (PGö), och det bör ha varit samma 1-åring som även sågs på lokalen i slutet av december 1978. Nästa iakttagelse i nordväst gjordes 22.3, då en 2-åring noterades vid Vasatorp (HPn). Dessemellan sågs en 1-åring flyga söderut vid Barsebäckshamn 10.3 (OP, PÖ). Tre fynd på västkusten är dock ganska normalt, och det var i stället de många iakttagelserna i sydöstra Skåne som blev anmärkningsvärt många. Den första fågeln, en 1-åring, sågs i Ystad 20.1 (BPt), och förmodligen samma ex uppträdde sedan här oregelbundet fram till 17.4. I Simrishamn sågs upp till tre 1-åringar 23.1 – 10.3 (OHt m fl) och dessutom 1 ex som troligen upplevde sin fjärde vinter, 22.3 (AJö). Härutöver sågs en 1-åring i Skillinge 28.1 (MU m fl) – samma dag som 3 ungfåglar iakttogs i Simrishamn.

1978

En 3-årig vittrut Nabben 9. 10 (CK) och en i första vinterdräkt vid Strandbaden N om Höganäs 26. 12 (LGN, PGö) utgör de enda fynden för året. Från 1970-talet har tidigare 8 fynd inrapporterats, varav 5 i NV-Skåne.

1977

En vittrut i första vinterdräkten sågs i Baskemölla hamn den 7.4 (BB), vilket utgör det enda fyndet för året. Detta är förmodligen bland de första iakttagelserna från östra Skåne; arten anträffas annars framför allt i NV-Skåne vintertid.

1976

1 juv i första vinterdräkt sågs vid Domsten 1.1 (PEJ) och möjligen samma fågel vid Sjöbobaden, Barsebäck 4.1 (PW).

1975

1 ad Svanshall- Vegeholm 15-30.3 (BA, JS, UA m fl), 1 subad Vejbystrand i början av augusti (AB m fl) och 1 i första vinterdräkt Kullen 23.12 (PEJ m fl). Annars verkar fynden i Skåne ha minskat under 70-talet jämfört med 60-talet, en följd av mildare vintrar eller kritiskare observatörer?