Bronsibis

Plegadis falcinellus (Glossy Ibis)

För artens förekomst i Skåne, Sverige och Danmark genom alla tider, se Kenneth Bengtssons Artfakta om bronsibis.

 

Figurer, tabeller och foton från de ursprungliga årsböckerna utelämnats i denna sammanställning.

2022

(15, 1) Vad som troligen avser samma kringströvande individ sågs enligt följande: 1 ad Gäddängen 22.5 (Johan Johnmark, Oscar Stahle m.fl.), 1 ad Store Ma våtmark, Öved 23.5 (Olof Ramel m.fl.), 1 ad Klingavälsåns utlopp 23.5 (Jens Morin m.fl.) och till sist 1 ex Vellinge ängar 26.5 (Peder Clase, Peter Öhrström m.fl.). Dagarna innan fågeln vid Gäddängen dök upp sågs det bronsibis både på Öland, i Halland och i Östergötland och minst en av dessa lär utgöra samma individ som sågs i Skåne. Samtidigt som fågeln sågs på Vellinge ängar, sågs dock 2 ex tillsammans på Öland. Senast det begav sig i Skåne var i april 2018 då 1 ex sågs på Knösen. Intressant nog avser fyra av de fem senaste fåglarna i landskapet vårfynd. Tidigare har höstfynd dominerat. Arten ökar som häckfågel i Västeuropa och detta ligger säkert bakom ökningen av observationer i södra Sverige under vårarna.

 

 

2018

(14, 1) 1 adult rastade vid Knävången, Skanör 14–17.4 (Emil Lundahl m.fl.). Gissningsvis samma fågel sågs en vecka tidigare i Småland. Historiskt sett är vårfynd mycket sällsynta, men nu har det faktiskt gjorts tre vårfynd de senaste fyra åren. Säkerligen hör detta ihop med ökningen i Sydvästeuropa.

 

 

2016

(13, 1) 1 ex Isternäset, Araslövssjön 16–19.5 (Carina Mattsson m.fl.). 14:e fyndet i Skåne och detta var tredje majfyndet.  Höstfynd dominerar fortfarande. Arten ökar i Sydvästeuropa, vilket kan förklara att vi haft majfynd två år i rad.

 

 

2015

(11, 2) 1 ad sågs tillfälligt vid Löddesnäs 7.5 (Joakim Hagström, Peder Weibull). Desto mer välbetittad blev den 2k+ individ som upptäcktes vid Ängsnäset 5.10 (Anders Meland m.fl.) och därefter sågs vid Bakdjupet 6–24.10 och slutligen förbiflygande på Nabben 24.10.

Vårfynd är fortfarande mycket sällsynta, men arten har ökat i Västeuropa, framför allt i Spanien, de senaste tio åren och man kan misstänka att detta var en förlängd vårflyttare från sydväst. På Brittiska öarna görs nu t.ex. mer än 20 fynd per år. Till skillnad från de flesta hägrar och våtmarksarter görs fler fynd i Sverige under hösten än under våren. Höstfynden hos oss är inte heller riktigt lika koncentrerade till de södra landskapen som vårfynden. Båda dessa saker tyder på ett mer östligt ursprung, även om arten inte ökar i Östeuropa på samma sätt som i Spanien. Flest fynd görs i september–oktober.

 

 

2013

(10, 1) 1 1k Rinkaby handelsträdgård, Hammarsjön 16.11 (Evert Valfridsson m.fl.) och samma fågel Charlottesborg, Kristianstad 18–20.11 (Per-Olof Kjellsson m.fl.). Detta var 5:e fyndet på 2000-talet och 11:e totalt i Skåne. Höstfynd dominerar och arten ökar ej hos oss på samma sätt som andra långbenta våtmarksarter. Geografisk spridning av fynden samt en övervikt av höstfynd indikerar ett östligt eller sydöstligt ursprung, snarare än sydvästligt, och den ökning som skett i Västeuropa de senaste tio åren har ännu inte gett några avtryck hos oss.

 

 

2010

(9, 1) En förbiflygande fågel sågs vid Dybäck 12.6 (Tom Malm).

Under 2000-talet har fynd gjorts 2002, 2004 och 2006. Arten tycks inte ha ökat hos oss under de tio senaste åren på samma sätt som flera andra sydliga våtmarksarter. Tidigare finns i Skåne två fynd i maj (avseende fyra fåglar), ett odaterat gammalt fynd, samt två fynd vardera i september och oktober. Årets fågel innebär första junifyndet i Sverige.

 

 

2006

(8, 1) 1 ex Falsterbo fyr 14.10 (Ola Elleström, Bengt Grandin m.fl.) och samma fågel återupptäcktes lite senare samma dag vid Vellinge ängar (Joakim Kling m.fl.).

Efter att första fyndet gjordes under första halvan av 1800-talet, så kom nästa fynd inte förrän 1983. Därefter har arten setts mer regelbundet men inte årligen. Precis som i resten av landet dominerar höstfynden.

 

 

2004

(7:1) 1 ex Rönnen 23–25.9, Farhult 26.9 och Sandön 28.9 (Per Knutsson, Mikael Olofsson, Alf Petersson m.fl.). Samma fågel sågs även vid Löddesnäs 30.9–7.10 (Lars Nilsson, Gabriel Ekman, Mattias Olsson m.fl.).

Detta är 8:e fyndet för landskapet. Senast en bronsibis besökte Skåne var 14.5 2002 då en fågel gjorde sträckförsök vid Nabben, Falsterbo.

 

 

2002

(6:1) En adult fågel kom flygande från norr och gjorde sträckförsök vid Nabben 14.5 (Greg Mclvor) och drog sedan åt nordost på låg höjd förbi Falsterbo fyr (Göran Wallinder). Detta är 7:e fyndet av arten i landskapet. Senast en bronsibis besökte Skåne var 1–6.10 1995 då fågeln uppehöll sig vid Löddesnäs. Tidigare fynd är 1 ex september 1992, 3 ex maj 1983 samt ett odaterat fynd av 1 ex någon gång före 1835.

 

 

1999

1992: 1 rast Löddesnäs 19.9 (David Erterius)

 

 

1995

(5:1) Ett av höstens dragplåster var den bronsibis som mycket orädd spatserade omkring vid Löddesnäs 1–6.10 (UU m.fl.). Tidigare fynd härrör från september 1992, maj 1983 (3 ex) samt en odaterad observation från någon gång före 1835.

 

 

1992

(4:1) En av höstens stora begivenheter var den ungfågel som på morgonen 18.9 sträckte ut vid Nabben (AMm, JSa m.fl.). Fågeln vände dock långt ut över havet och sträckte in igen för att senare på förmiddagen tillfälligt rasta vid Hamnvägen, Skanör (HåDi, RB1. På kvällen återupptäcktes samma individ i Lunds reningsverksdammar (LAp, JL, MSt) där den även kunde beskådas morgonen efter. Sent på förmiddagen 19.9 lyfte den, flög mot nordväst och iakttogs senare på dagen tillfälligt även vid Löddesnäs. Därefter föreligger inga rapporter. Tidigare under veckan hade samma individ observerats vid Lyckås i Småland 16-17.9. Tidigare fynd i Skåne fördelar sig på en odaterad observation före 1835 samt 3 sydsträckande Skälderviken, maj 1983.

 

 

1983

En av årets märkligaste obsar var de tre bronsibisar (tidigare kallad svart ibis) som sträckte in vid Skälderviken den 19.5 (TR). Fyndet är det nionde i landet. Senaste skånska fyndet gjordes någon gång före 1835, alltså för 150 är sedan! Under 1900-talet har endast tre fynd gjorts i Sverige, varav två förmodligen gäller samma indi­vid. Närmaste häckplatser finns numera i Jugoslavien, Rumänien och Sovjetunionen.

 

Om cookies

Här kan du läsa mer om vilka cookies som sätts.

Funktionella

Funktionella cookies kommer från den aktuella webbplatsen (skof.se) och placerar ut cookies i besökarens webbläsare. Funktionella cookies hjälper dig att göra hemsidan användbar, genom att aktivera grundläggande funktioner och spara de val du gör. Funktionella är alltid aktiverade så att webbplatsen kan fungera så optimalt som möjligt.

[moove_gdpr_popup]
Denna cookies ställs in av GDPR Cookies Compliance. Cookien används för att lagra användarens cookieinställningar.
Sätts av: skof.se
Varaktighet: 365 dagar

[elementor]
Denna cookies ställs in av Elementor. Cookien används för att visa sidan med rätt design och utseende.
Sätts av: skof.se
Varaktighet: Beständig

[wp-api-schema-model*]
Denna cookies ställs in av Wordpress.
Sätts av: skof.se
Varaktighet: 1 session