Bivråk

2024

Vårens bästa sträckdag blev 183 str Löddesnäs 24.5 (Lars Nilsson) och höstens bästa dag blev 623 str Nabben 2.9 (Mattias Ullman m.fl.). För denna diskreta häckare rapporterades endast ett tiotal möjliga häckningar under året.

2023

Vårens bästa sträckdag blev 23 str Buskeröd, Höganäs 13.5 (Thomas Svanberg), dvs en hundradel av sträckrekordet på våren som lyder 2 307 str Hittarps rev 19.5 1994 (Thomas Svanberg). Höstens bästa dag blev 1 819 str Nabben 2.9 (Mattias Ullman m.fl.), den högsta dagssumman sedan 2013 och till stor glädje för alla som besökte Falsterbo Bird Show.

2020

Ett vid första anblicken sensationellt fynd av en 2K bivråk gjordes i Falsterbo 16.9 (Björn Malmhagen m.fl.).  Bivråken stannar normalt i Afrika under sitt andra levnadsår och flyttar alltså norrut först som 3K. Det finns mycket få dokumenterade fynd av 2K-fåglar i Europa, och många av de fynd som bekräftats tros vara fåglar som aldrig lyckades nå Afrika under sin första höst (Corso et al. 2012, Wright et al. 2019). Fågeln konstaterades dock vara ringmärkt och inom kort stod det klart att det rörde sig om en fågel som omhändertogs i en trädgård i Halmstad oktober 2019 och efter rehabilitering hos Fågelcentralen i Kungälv släpptes fri 2.9 2020.

2016

Vårens toppnotering var 124 str NO Vattenmöllan 22.5 (Thomas Svanberg m.fl.). Under hösten räknades 6045 str Nabben, Falsterbonäset med de högsta dagssiffrorna 985 ex 31.8 och 696 ex 24.8 (Nils Kjellén, Emil Lundahl m.fl.). I nordväst blev högsta dagsnoteringen 484 str SV Svedberga, Mjöhult 4.9 (Thomas Svanberg, Mårten Müller).

2013

Första för året noterades inte helt oväntat i nordväst med 2 str NO Hittarps rev 5.5 (Thomas Svanberg) och 1 ex Vegeholm 5.5 (Nick Gräntz). Högre vårsummor var 61 str O Vattenmöllan 16.5 (Thomas Svanberg, Karl G Nilsson) och 172 str O Domsten 18.5 (Peter Spetz). Par eller spelflygande har rapporterats från ett 20-tal lokaler men endast en häckning har konstaterats med ungar i bo vid Stenberget, SO Häckebergaområdet 18.8 (Anders Jönsson, Johan U. Andersson). Från hösten bör även 4 152 str Nabben, Falsterbonäset 3.9 (Nils Kjellén, Aron Andersson m.fl.) uppmärksammas (läs mer i den separata rapporten rörande Falsterbosträcket). Årets sista observation rörde 1 1k Vattenmöllan 3.10 (Klas Rosenkvist).

2012

Första vårobservationen var 1 ad hane str N Havgårdssjön 6.5 (Mattias Ullman). En hög vårsumma noterades med 233 str O Vattenmöllan 20.5 (Thomas Dundersnusen Svanberg). Spelande bivråkar noterades på nio lokaler och därtill rapporterades lika många par i lämplig biotop under häckningstid. Under hösten noterades en högre sträcksumma utanför Falsterbohalvön med 308 str V Djuramåsa, Domsten 25.8 (Thomas Svanberg).

2011

Högre vårsiffror var 45 str Krankesjön 14.5 (Peter Anderson, Joakim Soneklint) och 40 str NO Maria By, Helsingborg 21.5 (Christer Strid, Åsa Orrliden Strid). En häckning konstaterades med 3 1k Allerumsskog 7.8 (Christer Strid, Åsa Orrliden Strid).

Som vanligt mager rapportering vad gäller häckningar av denna svårinventerade art och flera indikationer finns på att arten för en långsamt tynande tillvaro i landskapet.

2010

Årets första observation gjordes med 1 ex str N Solbacken, Malmö 2.5 (Erik Hirschfeld). Som brukligt kom inte sträcket igång förrän ett par veckor in i maj med högsta noteringen 54 ex str N Nabben, Falsterbo 17.5 (Mattias Ullman). En summering av fåglar observerade i lämplig häckningsbiotop ger 70 revir, med varnande respektive födotransporterande fåglar på vardera två lokaler. Dessutom hittades ett använt bo nära Bromölla. Det är sannerligen inte lätt att träffa på häckande bivråkar i skogen! Årets sista blev 1 1k Yddingesjön 16.10 (Stefan Malm, Peter Malm).

Ett likvärdigt lågt antal sommarrapporter jämfört med föregående år och som vanligt är konstaterade häckningar en bristvara. Man ska inte heller glömma att situationen i vinterkvarteren i Afrika är allt annat än munter. Stor skogsareal avverkas och bränns kontinuerligt, inte minst i Kongo där många av våra bivråkar övervintrar. I Västafrika är skogen extremt fragmenterad och till stor del ersatt med oljepalmplantage – en miljö som är lika fattig som en svensk granplantering. Det finns all anledning att befara en fortsatt minskning i framtiden.

2009

Årets första notering var tidig med 1 ex Magle våtmark 1.5 (Peter Berry, Martin Berry och Gustav Berry). Högre antal från våren var 55 ex str NO Kullaberg 17.5 (Bengt Hertzman, Lars Bergendorf, Eva Kristiansson).

Rapporter med häckningskriterier har inkommit från 79 områden men häckningar konstaterades endast på tre lokaler.

Bästa sträckdag bokfördes med 865 ex Nabben, Falsterbonäset 7.9 (Nils Kjellén, David Erterius m.fl.), där det totalt passerade 4311 ex under hösten. Sist ut var 1 ex str Stavstensudden 14.10 (Mattias Ullman).

Nära nog en dubblering av antalet sommarobservationer från förra året men utfallet av häckningarna är i det närmaste helt okänt.

2008

Årets första var 1 ex str NO Laröd 2.5 (Thomas Svanberg). Rapporter med häckningskriterier finns från 45 lokaler. Höststräcket bevakades som vanligt i Falsterbo och nordvästra Skåne med bästa dagsnoteringarna 971 ex str SV Domsten 24.8 (Johan Stenlund, Thomas Svanberg) och 587 ex str SV Nabben 30.8 (Nils Kjellén, Aron Andersson m.fl.).

En förhållandevis god rapportering från sommaren kan härledas till torrt väder och troligen många påbörjade häckningar. Häckningsutfallet är däremot dåligt känt.

2007

Årets första noterades vid Kannikdammen redan 1.5 (Lars Nilsson). Första egentliga inflöde var 6 ex str vid Sandön på kvällen 10.5 (Thomas Svanberg), men några större antal noterades inte förrän 29.5 med hundratalet fåglar insträckande i nordväst (Mikael Jönsson, Thomas Svanberg m.fl.).

Under sommaren noterades häckningsindicier på ett 30-tal platser runt om i landskapet, vilket får anses som ett bra resultat även om det kanske inte säger så mycket om beståndet.

I Falsterbo sträckte 2 745 ex under hösten (Nils Kjellén, Aron Andersson) vilket är en låg årssumma, åtminstone jämfört med de tre föregående åren. Förklaringen ligger med största sannolikhet i avsaknaden av ungfåglar efter den regniga och därmed getingfattiga sommaren. I undersökningsområden i Halland respektive Holland misslyckades eller uteblev häckningar i stort sett helt och hållet (Bo Kanje resp Rob Bijlsma muntl.).

En hel del adulta bivråkar noterades på sydsträck runt om i Skåne redan från midsommar och framåt, vilket naturligtvis ytterligare påverkade totalsumman negativt i Falsterbo.

2006

Årets första sågs vid Nyhamnsläge 1.5 (Alf Petersson). Som vanligt är det få rapporter med något häckningskriterium och årets enda konstaterade häckning gäller 1 ad med föda åt ungar i Fyledalen (Ann Mari Thorner). Bivråkens populationsstorlek i Skåne är dåligt känd och förhoppningsvis kan pågående atlasinventering ge en mer korrekt bild än vad som framgår av senare års rapportmaterial. I Falsterbo inräknades 5 709 ex under hösten och bästa sträckdag inföll 24.8 med inte mindre än 1 710 ex utsträckande (Nils Kjellén, Ola Elleström m.fl.). Detta innebär återigen ett bra år för arten ur ett sentida perspektiv. Från Kåseberga kan omnämnas 89 sträckande 5.9, vilket utgör sträckrekord på lokalen (Sven Splittorff). Samma dag sträckte 37 ex i Falsterbo, vilket tyder på en ostlig förskjutning av sträckpassagen denna dag. Bivråken varvar termikflykt med aktiv flykt och rådande vindförhållanden under goda sträckdagar gör att sträcket koncentreras till Falsterbo i olika hög grad. Således passerar normalt fler bivråkar norr om Falsterbo vid ostlig vind och mer spritt vid nordliga vindar. Den sista bivråken för året sågs på Nabben, Falsterbo 19.10 (Nils Kjellén).

2005

Årets första bivråk sågs insträckande vid Helsingborg 5.5 (Christer Strid). Vid Hittarp sträckte 144 ex 14.5-26.5 på fyra observationsdagar (Thomas Svanberg). Som vanligt är det få rapporter av sommarfynd med något häckningskriterium och endast 12 rapporter om troliga eller säkra häckningar inkom, med viss koncentration till de nordöstra delarna av landskapet.

Inom de standardiserade räkningarna i Falsterbo bokfördes 4800 ex med en topp de sista två dagarna i augusti med 1194 utsträckare. Även den 17.8 utmärker sig som en bra dag med 582 str (Nils Kjellén, Mattias Ullman m.fl.). Trots att detta innebär en klart lägre årssumma än fjolårets så får den ändå betecknas som god för senare år. Bästa dag vid Hittarp inföll även den 31.8 då 91 ex sträckte på bred front (Thomas Svanberg).

Ett udda fynd utgör den adulta bivråk som omhändertogs den 22.11 vid Tryde, Tomelilla (Östen Wahlgren). Den konstaterades ha en vingskada och var utsvulten och överlämnades för vård till KFV Skurup. Årets sista friska bivråk blev 1 1k str 23.10 vid Morfarshamn, Skillinge (Bengt Bengtsson).

2004

Årets första bivråk sågs vid Björkeröd, Kullen 2.5 (Lars Helgesson). Från vårsträcket vid Hittarp inräknades 141 ex (Thomas Svanberg m.fl.).

Endast en handfull skådare har rapporterat arten med något häckningskriterium under sommaren, varför analys av artens häckningsförekomst inte låter sig göras. Vi vill därför, som vanligt, uppmana fler att rapportera sommarfynd av bivråk, även med lägsta häckningskriterium. Bivråken anses ha minskat kontinuerligt i Sverige de senaste 30 åren, vilket också har avspeglats i sträcksiffrorna från Falsterbo. Det var därför glädjande att det blev ett rekordår för arten, i modern tid, med 7026 ex str inom de standardiserade räkningarna i Falsterbo. Bästa sträckdag inföll 2.9 med 1987 ex str (Nils Kjellén, Mattias Ullman m.fl.). Även vid Hittarp lyckades man pricka in en bra dag trots dålig bevakning under hösten, nämligen 29.8, med inte mindre än 1639 ex utsträckande (Thomas Svanberg, Johan Stenlund, Mårten Müller m.fl.). Årets sista bivråk sågs vid Stenshuvud 20.10 (Johan Elmberg).

2003

Vårens första siktades på normal ankomsttid 3.5 från Silvåkratornet (Stefan Magnusson). Under maj sträckte totalt 494 ex in vid Hittarps rev med toppdag 26.5 då 215 ex passerade (Thomas Svanberg, Johan Stenlund, Bengt Andersson m fl). Ett 20-tal obsar, vilket knappast speglar det skånska beståndet, gjordes under juni och juli på lämpliga häckbiotoper Höststräcket i Falsterbo gav 3078 utsträckande ex. Bästa dag inföll 25.8 då 484 ex lämnade landet (Nils Kjellén, Lars Nilsson). Hösten vid Hittarps rev bjöd på en bra dag, nämligen 30.8 då 758 utsträckare räknades in (Thomas Svanberg, Bengt Andersson, Mårten Müller).

2002: En ungfågel som rapporterats från Vombs ängar 12.7 dementeras av Rrk, då datumet är på tok för tidigt för en flygg ungfågel!

2002

Årets första fågel sågs vid Lomma kustdammar 5.5 (Richard Bergendahl). Vårsträcket över norra Öresund gav 537 ex med bästa dag 17.5 då 119 ex sträckte. Summorna för vårsträcket är ingen angenäm läsning och trenden pekar inte uppåt. Årets summa är knappt hälften av medeltalet. Trots god bevakning och gynnsamt sträckväder har inte någon bra dag prickats in.

Under juni och juli finns rapporter från 16 potentiella häckningslokaler men endast vid ett tillfälle har en ungfågel setts, Vombs ängar 12.7 (Kent Andersson). Trenden är liksom för vårsträcket inte positiv! Höststräcket i Falsterbo gav 3232 utsträckare med bästa dag 29.8 då 812 ex sträckte ut (Nils Kjellén, David Erterius). Över norra Öresund sträckte 610 ex.

2001

Först ut för året var 1 ex vid Hagestad 2.5 (Stellan Amzoll). I de två senaste årgångarna av Fåglar i Skåne har vi uppmanat skådare att rapportera observationer av bivråk under häckningstid. Under förra året rapporterades 6 par samt 11 ensamma fåglar. I år blev det något bättre då arten finns rapporterad från 20 lokaler. Vi fortsätter med en omgång till – rapportera sommarbivråkar!

Vårsträcket över Norra Öresund gav 437 ex med bästa dag 16.5 då 148 ex sträckte in vid Domsten. Vårsumman motsvarar drygt 35% av genomsnittet och är på sitt sätt alarmerande. Trenden är inte positiv!

Höststräcket i Falsterbo gav 2127 utsträckare med en topp 4.9 då 321 ex sågs (Nils Kjellén m fl). Över Norra Öresund sågs under hösten 1348 ex med bästa dag 29.8 då 620 ex sträckte.

2000

Året inleddes med 1 ex som sågs vid Kolabacken, Falsterbo 26.4 (Mikael Nelin, Bengt Sjöholm). Detta fynd utgör nytt Skånskt fenologirekord med hela 10 dagar! Ytterligare 2 aprilfynd gjordes. Vårsträcket över Nordväst gav låga 210 ex (Thomas Svanberg, Johan Stenlund m fl).

Uppropet i förra årets FiSk om att rapportera bivråkar under häckningstid (juni-juli), gav inte så många obsar som önskat. Endast 6 par samt 11 observationer av ensamma fåglar är rapporterade väl spridda över landskapet. En häckning får sägas vara konstaterad i och med obsen av 2 adulta och 2 juv fåglar vid Boserup i nordväst 29.7 (Bengt Hertzman). Det klena resultatet är förhoppningsvis inte sanningen om bivråkens status som häckfågel i Skåne; vi hoppas på bättre rapportering av sommarbivråkar nästa år.

Sträckräkningarna i Falsterbo resulterade i 3724 ex tom 18.10. Bästa dag var 23.8 med 1150 ex (Nils Kjellén m fl). I Nordvästskåne passerade 708 ex Hittarp med 232 ex 26.8 som bästa dag (Thomas Svanberg, Mårten Müller m fl). 158 sträckare vid Bläsinge, Klippan 26.8 (Leif Dehlin) bör också nämnas.

1999

1 ad hane Sösdala 4.5 (Roine Strandberg), inledde året. Åtta potentiella häckningar har rapporterats från norra Skåne. I Falsterbo sträckte 5522 ex fram till 18.10 (Nils Kjellén m fl), med 757 ex 23.8 och 668 ex 29.8 som toppnoteringar. Sist ut var 1 ex Abbekås 24.10 (Richard Bergendahl).

Bivråkens populationsstorlek i Skåne är dåligt känd. Därför vill Rrk i fortsättningen ha in samtliga observationer under häckningstid (juni-juli), gärna med kommentarer avseende häckningsindicier.

Under våren räknades 653 sträckande över norra Öresund. Hösten gav endast 529 fåglar. Klart under medelvärdet för sjätte året i rad.

1998

Årets första var 1 ex Furuhus mosse 7.5 (SA). I Falsterbo sträckte 4071 ex under hösten (NK m fl), vilket innebar en fortsatt svag nedgång jämfört med tidigare år. Högsta dagssumman blev 1963 ex 27.8 (NK). Ungfågelsandelen på 9% var lika med medeltalet för de senaste åtta åren. Årets sista rapporterades från Eriksdal 9.10 (HPe).

Under våren iakttogs 565 ex och under hösten 538 ex sträckande över norra Öresund. Bägge siffrorna är klart under medelvärdet för arten. (SSø, JSt, TSg).

1997

Årets första ex sträckte förbi Rönnen 27.4 (SSt). Högsta sträcksummor under våren blev 84 ex Hittarp 16.5 (JSt) och 79 ex Domsten 19.5 (PSe, JSt). Så sent som den 1.6 sträckte hela 62 ex in vid Domsten (PSe). Totalt noterades 410 ex vid Hittarp–Domsten under våren. I Falsterbo noterades totalt 4198 ex under hösten (NK m fl), vilket är en låg säsongsumma. Sträcktoppar inföll 31.8 med 766 ex och 6.9 med 631 ex (NK m fl). Ungfågelsandelen på 7 % är något lägre än medelvärdet. Årets sista observation gjordes vid Brösarpagården 13.10 (AE, RE).

1996

Årets första var en tidig fågel som sträckte in vid Hörte redan 21.4 (PMa, SMa). Runt 20.5 kunde sedan artens sträcktopp noteras med flera tämligen höga siffror på flera håll: 182 ex Falsterbo 20.5 (JSe), 683 ex Hittarp–Domsten, kl. 18.10–20.00, 21.5 (JSt, PSe), troligen delvis samma 180 mot nordost Hasslarp vid 18.30–tiden 21.5 (MRe), ca 250 ex Pålsjö skog, Helsingborg 21.5 (LeEk) och 400 ex Hittarp–Domsten 22.5 (JSt).

I Falsterbo inräknades 4487 ex under hösten (NK m.fl.) vilket är drygt 1000 ex fler än förra året men ändå en förhållandevis låg säsongssumma. Toppdagarna inföll under en tredagarsperiod 1–3.9 då 1010, 1288 och 1125 ex

sträckte (NK m.fl.). Ungfågelsandelen under hösten var 5 %.

Sträckräkningar vid Hittarp, norr om Helsingborg resulterade i 1354 ex (JSt m.fl.) Årets sista fågel sågs i Falsterbo 8.10 (NK), för övrigt samma datum som förra året.

1995

Årets första var en insträckande fågel över Skanör 7.5 (SEh). Under våren har inga höga sträcksiffror rapporterats trots bevakning vid Hittarp, där dagsbästa blev 37 ex 17.5 (JSt, PSe, TSg).

I Falsterbo noterades låga 3445 ex med en ungfågelsandel på 6 (NK). Sträcktoppen inföll under en tredagarsperiod, 26–28.8, då det passerade 416, 1724 respektive 582 ex (NK m.fl.). Årets sista fynd var anmärkningsvärt nog en gammal hane vid Klagshamn 8.10 (MRe).

1994

Den 26.4 sträckte 1 ex in vid Helsingborg (KSå), vilket var årets första bivråk. Resten av vårens insträck bevakades under 15 dagar och 50 timmar vid Hittarp. Den 19.5 sträckte där hela 2307 ex och summan för räkningarna blev 3190 ex (JSt, PSe).

Rovfågelprojektet i Falsterbo noterade under hösten 4707 sträckare med en ungfågelandel på 8% (NK m.fl.). Under toppdagarna 30.8, 31.8 och 22.8 sträckte 1802 ex, 948 ex respektive 322 ex (NK m.fl.). Sist var 3 juv Falsterbo fyr 24.9 (LaNi, SSv). En hög sträcksiffra utanför de normala observationspunkterna var 350 ex mot sydväst Skegrie kyrka under en halvtimme sent på eftermiddagen 30.8 (BPt).

1993

Årsförst var 1 ex Pulken 2.5 (LKt). I Falsterbo bokfördes under hösten 4974 ex varav 7% var juv (NK m.fl.). Det är en bit kvar till de 22 111 ex som sträckte 1955, vilket är den högsta noteringen i Falsterbo. Det förefaller som bivråken nu istället stabiliserats på en relativt låg nivå. Ungfågelandelen fortsätter också att ligga på relativt låg numerär. Markant bättre

Brunand x vigg finns rapporterad från Krankesjön 31.5 (HLa, LaNi) och 1 hane vigg x bergand Klagshamn 24.4 (HLa).

har bara 1986 varit med 37% och 1991 med 18%. Dagsbäst i år var 1474 ex 24.8 (NK), att jämföra med 10 000 ex 4.9 1971, vilket är den bästa dagsnoteringen.

En bra sträcksiffra från nordväst var 1152 ex Hittarp 25.8 (TNn).

1992

Årets första bivråk sträckte vid Torsebro 10.5 (LKt). I Falsterbo blev summan 7252 ex under hösten (NK m.fl.), vilket är en återhämtning från fjolårets bottennapp. Andelen ungfåglar var 8%. Bäst sträck var det 28.8 med 1646 ex. Vid Nabben blev resultatet 4330 ex (GRo). Bra dagssiffror från Kullabygden var 645 ex Sandön 30.8 (TNn) och 351 ex Lya, Hallandsåsen samma dag (RHe).

1991

Den tidigaste bivråken någonsin i Skåne blev 1 ex Skurup 15.4 (RBd).

Sträcksumman från hösten i Falsterbo blev ännu sämre än fjolårets låga antal. Av 2744 ex var 18 % juvenila (NK m.fl.). Bästa sträckdag var 26.8 med 482 ex (AJö m fl).

Vid räkningarna på Nabben, Falsterbo blev summan 1484 ex (GRo).

1990

Höstsumman på 3794 ex i Falsterbo blev den lägsta sedan åldersbestämningsprojektet drog i gång 1986. Ungfågelandelen var 7 %. Bästa sträckdag blev 24.8 med 1346 ex (NK m.fl.). Vid de systematiska räkningarna på Nabben bokfördes 2390 ex vid säsongens slut (GRo).

1989

Under hösten registrerades 7357 ex sträcka ut i Falsterbo (NK m.fl.). Summan är den högsta sedan åldersbestämningsprojektet startade 1986 och en högre siffra har inte registrerats sedan toppåret 1971. Bästa dag blev 26.8 med 3188 ex (NK m.fl.). I en studie av Sogård och Osterby (VF 48: 191–201), gjord i Falsterbo, var andelen ungfåglar 1977–1986 i genomsnitt 11 %. I åldersbestämningsprojektet har ungfågelandelen varierat mellan usla 4 % 1988 och höga 37 % 1986, varför årets 9 % får anses vara något under det normala. Bivråken tycks normalt ha en låg reproduktivitet, vilket uppvägs av en hög livslängd. Sträckräkningar under augusti och september vid Ängelholm resulterade i 1019 ex med 563 ex som bästa dagssiffra 26.8 (TNn). Observera att toppdagarna var samma i Falsterbo och Ängelholm. Årets sista fåglar var 2 adultai Falsterbo 30.9 (StS).

1988

Bästa sträckdagen under våren blev 96 ex vid Ängelholm 23.5 (TNn). Från samma lokal inräknades 1314 ex under augusti (TNn). På Falsterbohalvön noterades åter ett dåligt år för ungfåglarna, bara 221 ex (NK m.fl.). Enligt vissa teorier kan det bero på att getingarna, deras viktigaste näringskälla, försvann tidigt under den varma sommaren. Årssumman 6954 ex var i paritet med fjolårets (NK m.fl.). Bästa sträckdag blev 30.8 med 1028 ex (AJö m.fl.). Vid Nabben sågs 3697 ex (GRo), vilket kan jämföras med ett snitt på cirka 3800 ex åren 1975–1988.

1987

Bivråkarna passerade ganska oförmärkt in över Nordvästskåne under våren. Mellan 12 och 20.5 räknades 112 ex vid Isstadion i Ängelholm (TNn). Läggs de 95 ex som sträckte vid Hallands Väderö 27.5 (BoK) till nås den ganska måttliga summan 207 ex. Höstens sträckräkningar från Nabben resulterade i 2341 ex med som bäst 1160 ex 30.8 (GRo), den lägsta årssumman sedan 1981. Även vid de övriga räkningarna på Falsterbohalvön noterades en låg årssumma på 3959 ex (NK m.fl.). En mycket dålig häckningssäsong antyds av att 94 % av de åldersbestämda bivråkarna var adulta. Perioden 18–31.8 sågs 126 ex i Ängelholm (TNn). En hög inlandssiffra var 500 ex mot söder Sotemosse vid Jordberga, under 1 1/2 timme 29.8 (HÅG, BPt, RBd).

1986

Högsta dagssumma från nordsträcket i Nordvästskåne var 1423 ex 23.5 (TNn) vid den nu klassiska räkningslokalen Isstadion i Ängelholm. Dagssummor på över tusen ex har bara noterats vid tre tidigare tillfällen. Under hösten observerades 6595 bivråkar lämna landet över Falsterbohalvön, vilket är något färre än under 1985. Utmärkande för året var en rekordhög andel ungfåglar (42 %), vilket indikerar en mycket lyckad häckningssäsong. Den första ungfågeln visade sig i Falsterbo 31.8, vilket också var mediandatum för de gamla fåglarnas sträck. Ungfåglarnas mediandatum inföll 11.9. Högsta dagssumman antecknades 25.8 då 614 ex sträckte. Detta kan jämföras med 9600 ex 4.9 1971, den hittills högsta dagssiffran! Vid Stevns på danska sidan noterades 2693 insträckande bivråkar under hösten (Fugle på Själland 1986).

1985

I Nordvästskåne har man bedrivit rovfågelräkningar under våren. Mellan 17 och 23.5 sträckte det in 364 bivråkar (KOF). Enda inkomna häckningsuppgifterna står Göingebygden och Nordostskåne för. Från Göingebygden rapporterades troliga häckningar från 5 lokaler (GBF) och från nordöstra Skåne 3 troliga eller konstaterade häckningar (NSF). De årliga sträckräkningarna vid Nabben resulterade i 5479 ex (FF), vilket är betydligt mer än under de två närmast föregående åren. Som vanligt har också mer osystematiska räkningar bedrivits vid Ljungen. Mellan den 27 och 31.8 bokfördes där 6738 ex (KMO). Bästa dag blev 28.8 med 1864 sträckande fåglar. Från och med 12.9 dominerade de juvenila fåglarna sträcket, och under 3 dagar var ungfågelandelen 83 %, även om ingen dag uppvisade mer än 100 juv; således ett bra häckningsresultat. Årets sista adulta fåglar sågs 20.9, och den sista ungfågeln tycks ha lämnat landet 9.10 (AJö).

1984

Inte heller i år har några rapporter om vårsträcket kommit in. Liksom i fjol uppvisade bivråken en låg höststräcksiffra på Nabben, 3400 ex. Bästa sträckdagar var den 2 och 3.9 med vardera 800 ex (Anser 24:1–28). På Ljungen noterades 1150 sträckande bivråkar jämte 266 på sträckförsök den 2.9 (KMO) och den 3.9 sågs 1150 sträckande ex över Flommen (GWr). En del fåglar passerade tydligen utom synhåll för Nabbenobservatören dessa toppdagar. Av åldersbestämda vråkar den 2.9 uppgick årsungarna endast till 1 % (MT) och den sekundärtopp av årsungar som brukar noteras i mitten av september saknades helt, vilket tyder på en usel ungfågelproduktion (GRo). Utanför Falsterbohalvön noterades större koncentrationer av sträckande bivråk vid Skälderviken med 341 ex 20.8 (TR) samt 330 ex Maglaby kärr (BHz) och 329 ex Hasslarp (PE1) 26.8. Vid Skogshejdan sågs 270 ex sträcka förbi 1.9 och 220 ex 2.9 (PGo).

1982

Vårsträckande bivråkar rapporteras endast från nordvästra Skåne där 1300 ex inräknades mellan 16.5 och 24.5 (KOF). I samband med höstens sträckräkningar i Falsterbo observerades ca 8000 ex vilket är den högsta siffran sedan 1974. (GRo, Anser 23:1–26). Den höga siffran torde emellertid huvudsakligen bero på ett för sträcket gynnsamt väder och inte på någon återhämtning av häckfågelbeståndet. Huvuddelen av de åldersbestämda var adulta fåglar. På Ljungen och på andra platser på Falsterbonäset noterades betydligt högre sträcksummor. I augusti sågs t.ex. över 9000 ex på Ljungen jämfört med 5900 ex på Nabben i samma månad. Under september sågs dock fler på Nabben, drygt 2000 ex jämfört med 1700 ex på Ljungen. Beror detta på mindre uthålliga räknare på Ljungen? Sträcket i Nordvästskåne var högst måttligt, knappt 400 ex (KOF).

1981

Under maj passerade ett kraftigt sträck över Kullahalvön. Den 19.5 inräknades inte mindre än 3155 ex vid Vegeholm (TR). Sammanlagt sågs under våren 4485 ex.

Höststräcket över Falsterbo var åter magert, med endast 2200 ex bokförda (Anser 21:1–25).

Sen obs: 1 ex Hörte 11.10 (ÅS).