Dvärgbeckasin

2021

Likt för morkulla sågs ovanligt många dvärgbeckasiner under januari och februari. Totalt sågs cirka 88 ex, att jämföra med ett medel på 26 ex för perioden 2016–2020.

2017

Under januari–februari sågs ett 20-tal fåglar fördelade på 13 olika lokaler, vilket stämmer väl med tidigare fyndbild under lagom milda vintrar.

I mars gjordes fem fynd innan vårsträcket tog fart i månadsskiftet mars-april. De flesta fynden rörde 1–3 ex och enda större ansamlingen var 6 ex Fågelplattformen, Finjasjön 4.4 (August Thomasson). Under april–början av maj påträffades uppskattningsvis 50 ex, väl spridda i landskapet, vilket får anses vara helt normalt. Fynd efter 10.5 är dock ganska ovanliga; 1–2 ex Nöbbelövs mosse, Lund 9–12.5 (Michael Tobler m.fl.) och 1 ex Pulken, Egeside 11.5 (Carl Christian Tofte) sticker således ut något och är några av de senaste majfynden under 2000-talet. Augustifynd är sällsynta och det finns totalt bara en handfull i Skåne. Årets fynd av 1 ex Hålan, Foteviken 26.8 (Peter Öhrström) är en tangering av det skånska höstfenologirekordet.

Under september–november påträffades uppskattningsvis 90 ex, vilket faller väl in i fyndbilden för senare år. De flesta fynd rörde 1–4 ex men några större ansamlingar påträffades också: 5 ex Rönnen-Sandön 18.9 (Jörgen Agerskov, Göran Berggren m.fl.), 7 ex Klören 19.10 (Nick Gräntz), 6 ex Brunnshög, Lund 22.10 (David Gustavsson, Mattis Madjidian) och 5 ex Rönnen 23.10 (Nick Gräntz, Anders Jönsson m.fl.).

Under december gjordes nio fynd av 10 ex vilket är ganska normalt för ett år med mild avslutning utan snö och is.

2016

Mellan 1.1 och 23.1 påträffades 28 ex, väl spridda i landskapet. Detta är troligtvis fåglar som stannar kvar så länge väder/föda tillåter i stället för att, som merparten av dvärgbeckasinerna, flytta längre söderut över vintern. Det är intressant att jämföra decemberförekomsten 2015 med vad som upptäcktes under januari–februari 2016. Gissningsvis är det så att fler skådare är ute och årskryssar i början av januari vilket genererar fler upptäckter tidigt på året. Under perioden 24.1–19.3 gjordes endast sju fynd trots att det inte blev riktig vinter med snö och is under någon längre period. Vårsträcket drog igång i slutet av mars och från 20.3 till 30.4 påträffades uppskattningsvis 43 ex vilket är i linje med tidigare års uppträdande. Sista vårfyndet var 1 ex Kungsmarken 5.5 (Dan Hammarlund). De flesta fynd rörde ensamma fåglar men några större ansamlingar påträffades: 6 ex Kämpingevassen 5–19.1 (Janne Dahlén m.fl.), 5 ex Nöbbelövs mosse 1.4 (Michael Tobler) och 5 ex Bäckhalladalen 7.4 (Sven Johansson m.fl.).

Höstens första observation var 1 ex Terraholmen, Landön 5.9 (Thomas Lindblad). Uppskattningsvis rapporterades 110 ex under sep–nov vilket är lite mer än normalt, sett till den senaste 10-årsperioden. Fynden är väl spridda över hela landskapet. December gav elva fynd av 13 ex. Större ansamlingar var: 4 ex Vejbystrand 24.9 (Henrik Johansson), max 6 ex Inre Foteviken 24.9–4.10 (Peter Öhrström, Christer Landgren).

2015

Under januari–februari påträffades uppskattningsvis 25 ex och majoriteten av fynden gjordes längs syd- och västkusten. Under vårsträcket, 1 mars–8 maj, påträffades minst 45 ex betydligt mer spridda i landskapet jämfört med under vintern. Den enda större ansamlingen var 3 ex Kungsmarken 19.3 (Robert Rydbeck, Karl Gunnarsson).

Uppskattningsvis 67 ex under augusti–november är ungefär hälften av föregående års höstsumma. Likt föregående år så rörde de flesta fynden 1–2 ex och de enda större ansamlingarna var 4 ex Finjasjöns fågeltorn 20.9 (Richard Holmqvist), 3 ex Skanörs revlar 11.10 (Peter Larsson) och 7 ex Kämpingevassen 14.11 (Janne Dahlén).

Endast två decemberfynd är anmärkningsvärt få: 4 ex Rammsjöstrand 28.12 (Harald Persson) och 1 ex Jonstorps Ängar 31.12 (Erik Sjögren).

2014

Under januari–februari påträffades 20 ex på 18 olika lokaler. Alla fynden utom två rörde ensamma fåglar, undantagen var 2 ex Kämpingevassen 5.1 (Peter Olsson) och 2 ex Vattenmöllan 29.1 (Leif Klinteroth).  Förutom 1 ex Lyngsjön 5.1 (Jan Linder) och 1 ex Dalby Fälad 2.2–2.3 (Peter Anderson, Erik Sjögren m.fl.) gjordes fynden på kustlokaler.

Under vårsträcket mars–början av maj sågs uppskattningsvis 25 ex. Vårfynden gällde ensamma fåglar förutom 2 ex Brandsvig 1.4 (Lars Hallbeck) och 1–2 ex Åmossarna, Västra Vemmerlöv 13–15.4 (Kerstin Svalin, Lars Sundlöf). Vårens sista observation var 1 ex som spelade mycket kortvarigt vid Länsmansbäcken, Krankesjön 8.5 (Patrik Sandgren).

Första höstfyndet var 2 ex Hovby ängar, Hammarsjön 16.9 (Hans Cronert). Därefter rapporterades ca 120 ex under höststräcket, väl spridda i landskapet om än med en västlig slagsida. Cirka 75 % av de drygt 80 fynden rörde ensamma fåglar. Övriga gällde mindre ansamlingar om 2–4 ex med ett undantag; 7 ex Löddesnäs 4.10 (Lars Nilsson, Olof Persson).

Under december rapporterades ca 30 ex från 21 lokaler. Bland dessa förtjänar hela 13 ex Kämpingevassen 29.12 (Peter Olsson) ett omnämnande.

Antalet vårfynd var normalt för senare år medan höstfåglarna var något fler än normalt och decembersiffran den högsta sedan rapportsammanställningarna inleddes 1975. Anledningen till att ovanligt många dvärgbeckasiner dröjde sig kvar in i december var troligtvis det milda vintervädret.

2013

15 ex rapporterades januari – mitten av februari. Sedan gjorde troligen den långa vintern att de fåglar som försökt övervintra antingen gick under eller tvingades vidare söderut. Alla fynden utom ett avsåg ensamma fåglar. Endast en lokal hyste fåglar under en längre tid och här sågs också den enda ansamlingen, max 4 ex Bunkeflodammen 12.1–4.2 (Ola Elleström, Kaj Örjan Svahn m.fl.). De första vårfåglarna upptäcktes i början av april och sammanlagt påträffades 34 fåglar under månaden. Två majfynd gjordes också: 1 ex Vombsjön 4.5 (Björn Abelson) och 1 ex Gyetorpskärret, Tosteberga 11.5 (Linda Niklasson). De första fåglarna på sydsträck dök upp i månadsskiftet aug-sept. Från och med mitten av september till utgpngen av november  rapporterades uppskattningsvis 125 ex. Fynden var koncentrerade till västra delen av landskapet med några få fynd i sydost och nordost. Största ansamlingarna under hösten var 4 ex Löddesnäs 25.9 (Lars Nilsson), 4 ex Klören 1.10 (Mikael Olofsson), 4 ex Knösen 3.10 (Erik Sjögren, Aron Andersson m.fl.), 5 ex Lyngsjön 14.11 (Jan Linder) och 4 ex Lerhamn 4.12 (Karl G Nilsson). Under december gjordes 7 fynd.

De senaste fyra åren har antalet påträffade fåglar legat omkring 60 ex, vilket varit ovanligt lite. En normal höstsumma har tidigare legat omkring 80-100 ex och årets antal är en av de högsta höstsummor som registrerats.

2012

Under januari–februari sågs 16 ex på tio olika lokaler. Vårsträcket kom igång i mars och under perioden 14.3–9.5 påträffades uppskattningsvis 45 ex väl föredelade i landskapet. På Hörlinge ängar spelade en fågel 24.4–1.5 men det rörde sig med största sannolikhet om en rastande fågel. Första höstfyndet var 1 ex Hasslarps dammar 16.9 (Henrik Johansson), vilket är i linje med tidigare år. Under sep-nov påträffades uppskattningsvis 57 ex vilket är lika få som noterats under de senaste fyra åren då antalet har legat och pendlat runt 60 ex. Under december sågs uppskattningsvis 18 ex på nästan lika många lokaler. Under båda vinterperioderna (jan–feb samt dec) har dvärgbeckasinerna nästan uteslutande påträffats på kustnära lokaler medan de under vår- och höststräcket har setts mer spritt över landskapet.

2011

Den tuffa vintern gjorde troligtvis att så gott som samtliga dvärgbeckasiner lämnade Skåne eller dukade under. Endast tre vinterfynd gjordes, samtliga i januari: 1 ex Lerberget 9.1 (Bengt Andersson), 1 ex Rösan, Utvälinge 22.1 (Thomas Svanberg, Henrik Johansson, m.fl.) och 1 ex Norrebrohamn, Gröthögarna 22.1 (Thomas Svanberg, Henrik Johansson, Oskar Lindberg m.fl.). De första vårsträckarna dök inte upp förrän mot slutet av mars varefter uppskattningsvis 18 ex påträffades 22.3–3.5. Alla observationer rör ensamma fåglar, utom två fynd där två ex sågs samtidigt. Årets vårsumma (mars–april) är den lägsta under 2000-talet och utgör endast en bråkdel av det antal som brukar uppträda. Under perioden 2002–2010 varierade vårsumman mellan 35–86 ex och genomsnittet hamnar på 56 ex/år.

Höstens första fåglar dök upp i normal tid i mitten av september. Uppskattningsvis sågs 53 ex under perioden 16.9–19.11 vilket är det lägsta antal som rapporterats under 2000-talet. Enda större ansamlingarna var 5 ex Sjötorps ängar, Krankesjön 15.10 (Peter Anderson, John A Mo) och 4 ex Bunkeflo strandängar 30.10 (Patrick Lindgren, Christel Stenberg).

Anmärkningsvärt är att inga decemberfynd gjordes trots den milda avslutningen av året.

Den låga höstsumman är oroande med tanke på att även vårsumman var rejält mycket lägre än brukligt. Kanske har de två kalla vintrarna 2009/10 och 2010/11 tunnat ut bestånden.

2010

Uppträdandet följde mönstret för den senaste femårsperioden med fler vinterfynd än vad som tidigare varit normalt. Uppskattningsvis sågs 26 ex fram till mitten av mars vilket är ungefär dubbelt så många som påträffades vintertid under första halvan av 2000-talet. Snö och kyla gjorde det tufft för de fåglar som försökte övervintra och i slutet av perioden hade antalet decimerats till ca 15 ex.

Under vårsträcket i april påträffades uppskattningsvis 30 ex. Inga majfynd gjordes och inga ansamlingar av mer än 3 ex rapporterades.

De första höstfåglarna dök upp redan i början av september: 1 ex Löddesnäs 4.9 (Lars Lundquist, Flemming Sörensen) och 2 ex Oderbäckens utlopp, Farhult 6.9 (Alf Petersson). Sammanlagt påträffades ca 60 ex under september-november vilket tangerar fjolårets låga antal. De allra flesta fynden rörde 1–2 ex och endast en större ansamling påträffades: 5 ex Fågelplattformen, Finjasjön 19.10 (Håkan Winqvist).

Endast tre decemberfynd gjordes vilket förklaras av den kalla och snörika avslutningen på året: 1 ex Ranarpsstrand 2.12 (Phil Benstead), 1 ex Sankt Hans backar, Lund 25–27.12 (Lars G R Nilsson, Dan Hammarlund m.fl.) och 1 ex Rydebäck 25.12 (Fredrik Bondestam).

2009

Under januari–februari påträffades cirka 35 fåglar, vilket är extremt många. Under vårsträcket i mars–april hittades ungefär samma antal fåglar, vilket däremot är en låg summa jämfört med senare år. Normalt påträffas flera större ansamlingar men under 2009 utgjordes samtliga fynd utom ett av observationer om 1–2 ex. Det enda högre antalet under våren var 4 ex Löddesnäs 8.4 (Kristian Ståhl). Vårens sista observation gjordes redan 20.4, då 1 ex sågs vid Hagestads mosse (Pål Axel Olsson).

Första höstfyndet gjordes i normal tid i början av september. Fynden ökade i antal med en tydlig fyndtopp i mitten av oktober varefter de blev färre. Under september–november påträffades sammanlagt cirka 60 ex, vilket är det lägsta antalet under den senaste 10-årsperioden.

Under december noterades däremot rekordmånga fåglar, 19 ex, jämnt fördelade över månaden, vilket är ungefär dubbelt så många som normalt.

2008

Totalt 27 ex under januari–februari på ett 20-tal lokaler är ungefär dubbelt så många som normalt. Under vårsträcket (1.3–2.5) sågs uppskattningsvis 52 ex på ca 25 lokaler vilket är ett högt antal sett i ett längre perspektiv. De flesta observationerna rör 1–2 ex men två större ansamlingar finns rapporterade: 5 ex Lyngsjön 1.3 (Jan Linder) och 11 ex Kämpingevassen 26.3 (Peter Olsson).

Under hösten (9.9–30.11) påträffades 82 ex vilket är ett normalt antal. Större ansamlingar lyste dock med sin frånvaro. Största antal (mer än 3 ex) påträffades alla i oktober: 4 ex Lyngsjön 7.10 (Ulf Jungbeck), 5 ex Morfarshamn, Skillinge 10.10 (Stellan Amzoll) och 4 ex Pulken, Egeside 13.10 (Carl Christian Tofte).

December bjöd på ytterligare 8 ex vilket faller väl in i tidigare fyndbild.

2007

Uppskattningsvis sågs 37 ex under januari–februari på ca 25 lokaler. Detta är extremt mycket – normalt ses 10–20 ex. De flesta observationerna rörde 1–2 ex men några större ansamlingar fanns: max 3 ex Stoby våtmark 10–11.1 (Håkan Winqvist, Anders Larsson), som mest 4 ex Lyngsjön 11.1–3.2 (Kaj Svahn, Olof Jönsson, Nils Waldemarsson m.fl.) och upp till 4 ex Svågertorpsdammen 1–24.2 (Christian Ljunggren, Richard Ek, Björn Ander m.fl.).

Under vårsträcket 1.3–1.5 sågs 56 ex på ca 30 lokaler, vilket är ett högt antal sett i ett längre perspektiv. Större antal var max 5 ex Lyngsjön 2–6.4 (Jan Linder, Pål Axel Olsson), 7 ex Gyetorpskärret, Tosteberga 4.4 (Linda Niklasson) och upp till 7 ex Vombsjöns västra ängar 14–15.4 (Mats Grahn, Åke Lindström, Staffan Bensch m.fl.). Inga fåglar påträffades under häckningstid.

Under höststräcket september–november noterades uppskattningsvis 170 ex. Det är det högsta antalet som någonsin rapporterats från Skåne. Normalt rapporteras ca 60–100 ex. Under 2007 påträffades 5 ex eller fler vid sju tillfällen: som mest 8 ex Höjebacke/Prästafäladen 4–8.10 (Mattias Olsson, Karl-Anders Högberg), 15 ex Hasslarps dammar 6.10 (Henrik Johansson), 7 ex Stenören, Bunkeflo strandängar 15.10 (Magnus Karlsson), 7 ex Lervik, Vejbystrand 21.10 (Leif Dehlin), 27 ex Oderbäckens utlopp, Farhult 30.10 (Mikael Olofsson), 16 ex Lerhamn 4.11 (Karl G Nilsson) och max 5 ex Balsby, Råbelövssjön 24.11–1.12 (Hans Cronert).

Under december påträffades 11 ex, ett normalt antal men lågt med tanke på att december var mild och fler fåglar kunde förväntas stanna.

2006

Trots en lång och kall vinter gjordes ganska normala nio fynd av tio individer under januari och början av februari. Samtliga fynd utom ett gjordes längs kusterna: 1 ex Haken, Abbekås 1.1–5.1 (Richard Bergendahl, Gustav Tallroth m.fl.), 2 ex Morfarshamn, Skillinge 3.1–24.1 (Stellan Amzoll, Henrik Forsvall m.fl.), 1 ex Lervik, Vejbystrand 7.1 (Johan Södercrantz, Tommy Magnusson), 1 ex Löddesnäs 8.1 (Lars Nilsson), 1 ex Kiviks hamn 9.1 (Aron Edman), 1 ex Barsebäckshamn 15.1 (Rickard Norenstam), 1 ex Södra Sandby reningsverk 21.1–3.2 (Janne Dahlén, Per Rydberg, Mattias Ullman), 1 ex Ljungens Camping, Falsterbonäset 22.1 (Nils Kjellén) och 1 ex Lerhamn 22.1 (Alf Petersson).

Endast två tidiga marsfynd gjordes: 1 ex Svarte 6.3 (Rolf Andersson) och 1 ex Skarviken 6.3–11.3 (Stefan Morell, Sven Svensson m.fl.).

Under vårsträcket 25.3–7.5 sågs ca 45 ex. Majoriteten av fynden gjordes i sydväst och nordväst. Enda större ansamlingen var 7 ex Torreberga 11.4 (Lars Olsson).

Flera observationer av en spelande fågel gjordes på en potentiell häckningslokal i nordöstligaste Skåne; 1 ex spelade Bökönasjön 9.5–20.5 (Rolf Holm, Lars Åkerman, Johan Lorentzon m.fl.).

Under augusti–november sågs ca 105 ex, ett mycket högt antal. Fynd gjordes i större delen av landskapet men med en tydlig koncentration till sydväst. Större ansamlingar var 10 ex Löddesnäs 29.9 (Lars Nilsson), 7 ex Alnarps strandängar 15.10 (Lars Nilsson) och 8 ex Torreberga 3.11 (Daniel Melchert).

Ytterligare fem fynd gjordes under december: 1 ex Oderbäckens utlopp, Farhult 9.12 (Karl G Nilsson), 1 ex Västra Hammaren, Rinkaby skjutfält 17.12 (Jan Linder), 1 ex Morfarshamn, Skillinge 18.12 (Hampus Lejon), 1 ex Terekudden, Bunkeflo strandängar 22.12 (Stefan Cherrug) och slutligen 1 ex Kungsmarken 30.12 (Arne Holgersson).

2005

Under vintermånaderna jan-feb sågs inte mindre än 23 ex på 17 olika lokaler, vilket är ett ­mycket högt antal.

Under vårsträcket sågs ca 70 ex under perioden 5.3-14.5. Likt 2003 är detta ett mycket högt antal påträffade individer. Dock lyste större ansamlingar med sin frånvaro och de största var 4 ex Kungsmarken 24.3 (Stefan Magnusson) och 4 ex Lyngsjön 6.4 (Göran Arstad).

I sällsynta fall spelar fåglarna kortare perioder under norrsträcket och spel hördes i år på två lokaler: 1 spel Krankesjön 28.4 (Patrik Sandgren) och 1 spel Håslövs ängar, Hammarsjön 5-7.5 (Göran Knutsson, Andres Larsson). Inga fåglar har hörts spela i norra Skåne.

En udda sommarobservation finns av 1 ex Terraholmen 10.8 (Göran Svahn). Under höststräcket 1.9-30.11 rapporterades sammanlagt ca 72 ex väl spridda över landskapet. Största ansamlingarna var 5 ex Nöbbelövs mosse 2.10 (David Gustavsson), 8 ex Farhult 8.10-16.10 (Mikael Olofsson, Peder Winding) och 5 ex Farhult 9.10 (Tommy Malmberg). Under december påträffades ytterligare 14 ex.

2004

Under jan–feb rapporterades 17 ex på 13 olika lokaler vilket är en ganska hög siffra. Ytterligare 49 rastande fåglar påträffades 1.3–4.5. Detta är fler än normalt men fortfarande inte i klass med 2002/2003 då antalen var uppe över 75 ex. Vårens enda större ansamling var max 5 ex Inre Foteviken 10–20.4 (Peter Öhrström) och 10 ex Krankesjön 1.5 (Mattias Ullman).

Tyvärr föreligger inga fynd under häckningstid, men det var väntat, och arten får anses utgången som skånsk häckfågel.

Under höststräcket 28.8–21.11 påträffades 98 ex. Största ansamlingarna var max 5 ex Löddeåns mynning 10–29.10 (Lars Nilsson m.fl.), max 6 ex Lyngsjön 20.10–13.11 (Ulf Jungbeck, Evert Valfridsson m.fl.), 7 ex Nöbbelövs mosse 26.10 (Janne Dahlén), 6 ex Lervik 7.11 (Kaj Svahn, Olof Jönsson, David Erterius) och 8 ex Alnarps strandängar 14.11 (Lars Nilsson). Under december stöttes åtta sena fåglar, potentiella övervintrare, på sju lokaler i nordväst och sydväst.

2003

Under de två första vintermånaderna hittades 12 ex på 7 lokaler, företrädelsevis längs kusten. Under vårsträcket 9.3–1.5 påträffades ca 75 ex utspridda på ett fyrtiotal lämpliga rastlokaler i landskapet. Det är en upprepning av fjolårets extremt höga antal (86 ex). Undantaget de 2 senaste åren så ligger medelvärdet för rastande fåglar under vårsträcket på ca 20 ex sedan början av 90-talet. Största ansamlingen rastande fåglar sågs 12.4 då 6 ex fanns vid Farhult (Karl G Nilsson).

Inga sommarfynd överhuvudtaget! Arten är numera ej en skånsk häckfågel. Det är mer än 20 år sedan någon misstänkt häckning rapporterats.

Höststräcket 7.9–31.12 gav hela 124 ex på i stort samma rastlokaler som under vårsträcket. Det är ca dubbelt så många som normalt påträffas. Största ansamlingen rastande fåglar påträffades vid Finjasjön 18–26.10 där hela 26 ex stöttes 25.10 (Olof Jönsson m fl).

2002

Totalt 9 ex sågs under vintern (jan–feb) på lika många lokaler. De flesta vinterfynden är koncentrerade till sydväst med ett fynd vardera i nordväst och nordost. Under vårsträcket 7.3-4.5 påträffades hela 86 ex, väl utspridda i landskapet, på 31 lokaler. Största ansamlingar var max 7 ex Bläsinge ängar 29.3–5.4 (Leif Dehlin), max 7 ex Örtofta sockerbruksdammar 30.3–4.4 (Johan Fagefors, Mattias Ullman m fl), max 6 ex Ignaberga kalkbrott 7–15.4 (Håkan Winqvist), 14 ex Bäckhalladalen 8.4 (Stellan Amzoll) samt 11 ex Näsby fält 19–20.4 (Roine Strandberg, Patrik Österblad m fl). Inga spelande fåglar har rapporterats! Det är nu mer än 20 år sedan arten misstänktes häcka i landskapet. Fåglar har då hörts spela vid enstaka tillfällen och aldrig under längre tid. Kanske är det dags att betrakta dvärgbeckasinen som utgången ur den skånska häckfågelfaunan. Höststräcket 1.9–10.11 bjöd på ca 80 ex fördelade på 42 lokaler. Största ansamlingarna var 8 ex Finjasjöns fågeltorn 8.10 (Sture Persson). Fynden är ganska väl spridda över Skåne med en tydlig övervikt för kustlokaler. Fynd saknas helt i sydost. Under december påträffades 9 fåglar som försökte trotsa den skånska vintern, på 7 lokaler.

2001

Hela 23 ex rapporterades från 18 lokaler under jan-feb. 2 lokaler höll fåglar under en längre tid vilket antyder att fåglarna försökt övervintra; 2 ex Abbekås hamn 13.1-28.2 (Bo Petersson, Thomas Lindblad m fl) och 1 ex Sjötorp 20.1-10.2 (Kerstin Lundström, Ragnar Alm). En hög vintersiffra från ett ovanligt högt antal lokaler. Normalt ses endast en handfull under jan-feb men gynnsam väderlek kan få fler att stanna.

Under vårsträcket i mars-maj rapporterades 25 rastande fåglar på 17 lokaler vilket är en ganska god siffra, i den övre delen av normalt uppträdande. Enda större ansamlingen var 4 ex Nöbbelövs mosse 9.4 (Paul Eric Jönsson). Inga uppgifter har inkommit om spelande fåglar men en intressant observation är rapporterad, 1 ex Hörlinge ängar 28.5 (Fredrik Halldén). Finns det verkligen inga spelande dvärgbeckasiner i Skåne eller är skådaraktiviteten för låg i de norra delarna av landskapet?

Under höststräcket, sep-nov, påträffades 51-55 ex på 27 lokaler. Först ut var 1 ex Helgedal, NV Hammarsjön 14.9 (Hans Cronert). Det rörde sig oftast om ensamma fåglar men fler fåglar fanns på en del lokaler: 4 ex Salviken 29.9 (Robert Tuvesson), 5 ex Farhult 26.10 (Mårten Müller), 4 ex Lyngsjön 27.10 (Ulf Jungbeck) samt 4 str V Tosteberga ängar 11.11 (Göran Svahn). Sammanlagt 7 decemberobservationer av ensamma fåglar har inkommit från kustlokaler väl spridda mellan Edenryd i nordost och Rönnen i nordväst.

Höstens dryga 50 ex är ganska normalt. Antalen har pendlat mellan 27 och 207, men för det mesta legat ganska stabilt runt 60 fåglar.

2000

Under vintern (jan) sågs 6 fåglar på 5 lokaler, enda lokal med flera fåglar var Dalköpinge ängar med 2 ex 8.1 (Hans-Åke Gustavsson m fl). Inga observationer under tiden 18.1 – 5.3. Under mars-april sågs 20 ex på 13 lokaler. Enda observationen med mer än enstaka fåglar var 2 ex Rönnen 27.3 (Mats Rellmar) och 2-6 ex Salviken 9-16.4 (Daniel Melchert, Robert Tuvesson m fl). Till skånska skådares stora glädje rapporterades en spelande fågel vid Bökönasjön 30.4 (Jan Nilsson). Under 90-talet är det endast 1995 som spelande fåglar rapporterats på en potentiell häckningslokal i Skåne.

Under hösten påträffades minst 60 ex från 34 lokaler väl spridda i landskapet. Första observationen var 1 ex Gånarp 10.8 (Bengt Nilsson). Största ansamlingarna var: 5 ex Salviken 1.10 (Robert Tuvesson) och 6 ex Nöbbelövs mosse 23.12 (Richard Ottvall).

1999

Under vintern och våren påträffades 14 ex väl spridda över landskapet på 12 lokaler från 3.1-7.5. Alla utom en observation, 2 ex Lerhamn 31.1 (Sven Splittorff, Gert Möller), rörde sig om ensamma fåglar.

Inga rapporter har kommit in från artens tidigare skånska häckningsplatser. Är dvärgbeckasinen utgången som skånsk häckfågel?

Under hösten sågs 65 ex, vilket är strax över genomsnittet för de senaste åren, fördelat på ca 25 lokaler. Vanligtvis rörde det sig om ensamma fåglar men större ansamlingar var: 11 ex Farhult 29.9 och 5 ex 29.10 (Henrik Johansson), 4 ex Lyngsjön 4.10 och 16.10 (Ulf Jungbeck), 5 ex Aludden, Araslövssjön 17.10 och 25.10 (Roine Strandberg).

1998

Tjugofem fynd under vinter–vår fördelade sig enligt följande: Januari 9 ex, mest ensamma fåglar på 8 lokaler längs Skånes väst och sydkust och 2 ex Äspet 17.1 (ROv). Februari, 1 ex V Sorrödssjön 14.2 (LD). Inga marsfynd men i april sågs fåglar på fyra lokaler i nordväst och tre lokaler i nordost. Största ansamling fanns vid Farhult 18.4 då 6 ex rastade (HeJo).

Inga rapporter har inkommit under häckningssäsongen. Den under 90-talet nästan totala avsaknaden av rapporter från norra Skåne under häckningssäsongen talar sitt tydliga språk om artens status som skånsk häckfågel.

Efter det rekordartade höstuppträdandet 1996 och det lite klena uppträdandet 1997 (om man bortser från den stora flocken vid Finjasjön), observerades i år mer normala 66 ex, framför allt på kustnära lokaler. Koncentrationer av fåglar upptäcktes vid Farhult med 11 ex 30.9 (HeJo), Saxåns mynning 8 ex 22.10 (RSg) och Lyngsjön 6 ex 28.10 (UJk).

Enda observationen i december var 1 ex Lerhamn 5.12 (RSg).

1997

Enda fynd under årets inledande månader var 1 ex Smyge reningsverk 3.1 (HÅG, KrSv), 1 ex Farhult 6.1 (RHe) och 1 ex Stjämeholm 6.1 (RBd). Under vårsträcket rapporterades 4 ex i mars, 13 ex i april och 3 ex i maj, alltså totalt 20 ex. Högsta antal var 3 ex Farhult 2.4 (HeJo). Till skillnad från hösten sågs en hög andel i nordost men tyvärr noterades inga spelande fåglar någonstans.

Höststräcket var måttligt med 54 ex i september–november varav hälften vid Finjasjön där maximalt 27 ex sågs 5.10 (SiO). Det var inte någon annan lokal som kom i närheten av den summan utan övriga dvärgbeckasiner var geografiskt utspridda i framförallt nordväst och sydväst. December bjöd på 1 ex Dalköpinge ängar 7.12 (NK), 1 ex Torekovs reningsverk 16.12 (MRe) och 2 ex Vattenmöllan 28.12 (KGN).

1996

Dvärgbeckasinen uppträdde fåtaligt i januarifebruari med 1 ex Böste 3.1 (BoSv), 1 ex Saxåns mynning 14.1 (LEJ) och 1 ex Lerhamn 4.2 (AJö, DE). Sedan dröjde det till april innan nästa observation gjordes och 17 ex sågs på 12 lokaler varav 1 ex med försiktig spelflykt Rörsbäcken, Rinkaby ängar 8.4 (MBj). Enda observationen från maj var 1 ex Ingeborrarp, Örkelljunga kommun 27.5 (SNi), vilken är intressant ur häckningssynpunkt.

Arten uppträdde liksom flera andra vadararter denna höst rekordartat. I september–november noterades minst 200 ex vilket är en klar förbättring mot 148 ex 1986 som var tidigare högsta höstsumma.

Höststräcket inleddes med 1 ex Sövdesjön 12.9 (RBd) men därefter dominerade inre Foteviken och Finjasjön i antal observerade fåglar. Rapporter finns från inre Foteviken 15.9–15.10 med som mest ca 50 ex 25.9 (PÖ m.fl.) och från Finjasjön 20.9–3.11 med 35 ex 20.10 som högsta notering (SiO). Säkerligen för lågt räknat observerades minst 52 ex inre Foteviken och minst 46 ex Finjasjön. Andra lokaler med flera fåglar var t.ex. Farhult med 12 ex 12.10 (HeJo) och Skillinge–Gislövshammar med 7 ex 16.10 (TEg).

November bjöd på 20 ex på fyra lokaler med 12 ex Finjasjön 1.11 (SiO) som högsta notering och i december hittades 6 ex varav 3 ex Hörte–Abbekås 21.12 (HLa).

1995

Året inleddes med 1 ex Bingsmarken på nyårsdagen (HLa). Övriga januarifynd var 1 ex Möllebäcken, Ven 2.1 (SiM), 4 ex Dalköpinge ängar 2–14.13 (BMa m.fl.), 3 ex Lerhamn 3.1 (NK), 1 ex Vattenmöllan 6.1 (KMö) och 1 ex norr om Hörte hamn 17.1 (JJö, OSv). Enda observationen från februari var 2 ex Dalköpinge ängar 18.2 (UU). Under mars–april iakttogs endast 9 ex med 1 ex Hörte 26.3 (RBd), 2 ex Saxåns mynning 30.3 (LEJ), 2 ex Skatteberga 3.4 (NNo), 1 ex Eskilstorps ängar 9.4 (LEJ) och 1 ex Rönnen 17.4 (HeJo). En spelande Kärsesjön i Göinge 2.5 (NiH, ORu) och 1 ex Vramsåns mynning 10.6 (UJk) var intressanta observationer i maj–juni.

Hösten gav uppskattningsvis 70 ex vilket är mer normalt jämfört med de två föregående årens låga antal. I september sågs minst 14 ex med 3 ex Arlövs ängar 9.9 (SMa, PMa) och 3 ex inre Foteviken 17.9 (BMa) som högsta antal. Oktober bjöd på 35 ex med 4 ex Morfarshamn, Skillinge 2.10 (HLa) och 4 ex Sandön (RoS) som högsta noteringar. I november sågs 15 ex väl utspridda i landskapet. Från december föreligger rapporter om 2 ex Saxåns mynning 2.12 (LEJ), 1 ex Spillepeng 3.12 (KBe, LaNi), 1 ex Saxåns mynning 16.12 (LEJ), 1 ex Svartesjö, Dalköpinge 28.12 (UU) och 1 ex Lomma hamn 30.12 (POL).

1994

I januari stöttes det höga antalet av 7–8 ex vid 6 platser, fördelade på 2 ex Krankesjön 28.1 (MGm), 1–2 ex Lervik, Vejbystrand 23.1 (ALd, AJö) och vardera 1 ex Smygehamn, norra änden av Falsterbokanalen, Skatteberga vid Södra Sandby och Lerhamn.

I februari 2 ex Lervik 19.2 (MRe), 1–2 ex Sjölunda 19–25.2 (LaNi) och 1 ex Kalinaån, Arlövs ängar 25.2 (BMa,ToH).

Under våren sågs endast 9 ex 26.3–10.4 med som mest 3 ex Arlövs ängar 26.3 (KBe).

Fr. o. m. maj och fram till slutet av september saknas fynd.

Hösten gav låga antal med ca 27 ex. Vid en jämförelse med 20 års rapporteringar är detta det sämsta resultatet sedan 1975, då 17 ex sammanräknades.

Resultatet kan dock mycket väl bero på låg skådaraktivitet under året i blötmarkerna. Höstbäst var 7 ex Löddesnäs 4.10 (IAl).

Inga fynd gjordes i november(!) och endast 1 ex i december, 1 ex rastade Bingsmarken 29.12 (HLa).

1993

Under året har observerats minst 66 dvärgbeckasiner, vilket är färre än normalt. Framfor allt är det höstsiffran, 30 ex, som är påfallande låg.

Liksom 1992 fanns arten vid Dalköpinge ängar i början av året. Rapporterna talar om 1 ex 9.1–13.2 (NK, SSp, TLb m.fl.), dock 2 ex 10.1 (PÖ) och 31.1 (PÖ). Övriga januarifynd utgörs av 1 ex Lervik 1.1 (MRe), 1 ex på klassisk beckasinmark norr om Lerhamn 6–30.1 (BeS, KGN, KMö m.fl.), 2 ex inre Foteviken 10.1 (CLa) och 1 ex Äspet 30.1 (LKt), sålunda 7 ex under månaden.

Under våren iakttogs uppskattningsvis 28 ex. De lokaler som hyste flest var Löddesnäs med 4 ex 27.3–10.4 (IA1), Vattenmöllan–Lerhamn med 3 ex 4–13.4 (KGN, PSe), Morfarshamn söder om Gislövshammar med 3 ex 11–17.4 (HLa, LaNi, OEm) samt 3 ex också vid Hovby, Hammarsjön 3–17.4 (LKt, NJe, OMå m.fl.). Notera att summorna är uppskattat antal under perioden, ej nödvändigtvis vad som setts vid ett och samma obstillfälle. Enda majobservationen gjordes vid Hasslarp 5–7.5 (MåM).

Hösten inleddes med 1 ex Löddesnäs 12.9 (MGm) och där observerades ytterligare 2 ex i september (LaNi). I september sågs även 1 ex Lilla Skatteberga öster om Södra Sandby 27.9 (BeS) och 1 ex Saxåns mynning 28.9 (JaN).

Oktober medförde 18 nya individer. Högsta antal var 5 ex Löddesnäs 19.10 (LaNi). Övriga rapporter kommer ifrån Foteviken (4), Lomma (3), Lervik (3) samt enstaka fåglar vid Saxåns mynning, Stora Skatteberga öster om Södra Sandby och Vattenmöllan. Lägg märke till att inga fynd gjordes i östra Skåne.

Ytterligare 8 ex upptäcktes i november. Dessa var 1 ex Ängsnäset 4–16.11 (LaNi, SEh), 1 ex Farhult 5.11 (JSt), 2 ex Vattenmöllan 5.11 (KGN), 1 ex Lilla Skatteberga 7.11 (BeS), 1 ex Arlövs ängar 10–25.11 (KBe) samt 2 ex Ystad 26.11 (RBd). Endast en dvärgbeckasin sågs i december, nämligen vid Vattenmöllan 25.12 (KGN).

1992

Vid Dalköpinge ängar sågs som mest 8 ex 5.1 (NK m.fl.), och då 5 ex fanns kvar t.o.m 1.3 (LNs) kan det konstateras att dessa övervintrat. I januari rapporterades också 3 ex Lerhamn-Vattenmöllan 5-26.1 (KGN, KMö, PSe) och 1 ex Lervik, Bjärehalvön 18.1 (HeJo). Vid Lervik sågs tillfälligt 3 ex 2.2 (JJö, PGz), varefter 1 ex fanns kvar till åtminstone 21.2 (ALd, JHa, MRe m.fl.). Vidare sågs i februari 1 ex sydväst Landön 1.2 (HC, ÅS) och 1 ex Rönnen 23.2 (KES, SSp). Under vårsträcket sågs 25 ex 15.3-5.5, vilket är normalt. Flest sågs vid Eskilstorps ängar, med 5 ex 5.4 (NK) och Åsums ängar, Hammarsjön med 3 ex 26.4 (HC, KaB). Spelande fåglar hördes, med 1 ex vardera vid Håslövs ängar 23.4 (SAS), Helgedal i nordost 26.4 (OMå) samt Silvåkrakärret 25.4 (FHa, HeH) och 5.5 (AB, SSi). Enda majobservationen i övrigt var 2 ex sydväst om Vombs ängar 2.5 (HLa, OEm). För övrigt var det väldigt god geografisk spridning på vårfynden. Hösten inleddes med 1 ex vid Finjasjön 8- 19.9 och senare under månaden fanns 2 ex på lokalen 26-27.9 (AnL, SPe). I september sågs också 2 ex Löddesnäs 17.9 (MAr, UAr), 1 ex Sotemosse 20.9 (RBd), 1 ex Rönnen 25.9 (RHe), 1 ex söder om Torekov 27.9 (JHa) och 1 ex, som ringmärktes vid Flommen 28.9 (FF). I oktober tillkom minst 46 nya fåglar och de högsta antalen var 8 ex Finjasjön 3.10 (AnL, PAO), 8 ex Lervik 27-30.10 (JHa), 4 ex Morfarshamn söder om Gislövshammar 27.10 (AnM, HLa, OEm) och 13 ex Dalköpinge ängar 29.10 (HLa, LaNi). Övriga fåglar sågs i sydväst (3), Västskåne (7), nordväst (3) samt nordost (1). I november sågs 4 ex, som kan antagas vara nya. De var 1 ex Hasslarp 1.11 (MRo), 1 ex Lundåkrabukten 5.11 (CAB, MiB) och 2 ex Eskilstorps ängar 22.11 (IAl, LED. I december gjordes fyra fynd av fem dvärgbeckasiner. Vid pålitliga Dalköpinge ängar sågs 2 ex 13.12 (PÖ), och senare rapporterades I ex vardera från Löddesnäs 24.12 (IAl, PA), Vannebergaholmen 27.12 (BLz) och Lervik 27.12 (KGN).

1991

Den enda januariobservationen var 1 ex vid Lerhamn 6.1–10.3 (BeS, KMö, PSe m.fl.) som alltså övervintrade. I februari sågs dock ytterligare 4 ex, fördelade på 1 ex Arlövs ängar 2.28.3 (SSp, KBe, HÅGm.fl.), 1 ex lngelstorp3.2 (KGN) samt 2 ex Vattenmöllan 10.2 (KGN) och en av dessa kvar 16.2 (PBj).

Under våren sågs 35 ex, vilket är en bra siffra. Det började i mars med 1 ex mellan Hovby och Åsum 20.3 (GöFl), 2 ex Eskilstorps ängar 26.3 (PEJ), 1 ex Ängsnäset 27.3 (PEJ) och 1 ex Bemstorps mosse, Burlövs kommun 31.3 (KBe). April bjöd på 22 ex, och de flesta iakttogs vid den klassiska beckasinlokalen Löddesnäs med 10 ex 1.4 (LRå) och 4 ex 21.4 (SSp, KES). Övriga observationer gjordes i nordost (3), nordväst (3), samt 1 ex vardera på Arlövs ängar och Öja mosse.

Maj inleddes med 1 spelande dvärgbeckasin söder om Gässie 1.5 (PeOl)och 2 ex, varav 1 spelande vid Håslövs ängar samma dag (NJe, OMå). En av dessa fanns kvar till 12.5 (AWa), och blev därmed vårens senaste dvärgbeckasin. Resterande majobservationer var enstaka fåglar vid Sotemosse, Eskilstorps ängar, Falsterbo golfbana, Herculesdammarna samt Nöbbelövs mosse norr om Lund.

En augustiobservation gjordes, vilket är ovanligt. Det var vid Sotemosse där 1 ex sågs 8.8 (RBd). I september börjar det egentliga höststräcket och i år sågs 5 ex under månaden. Enda lokal med mer än ett ex var Arlövs ängar med 2 ex 19.9 (KBe). Oktober blev klart bästa månad med 48 ex och toppsiffrorna 8 ex Löddesnäs 3.10 (LRå), 8 ex Rönnen 6.10 (HeJo, MRe) och 9 ex Dalköpinge ängar 16.10 (NK), ökande till 16 ex 19.10 (AJö). I övrigt var fynden väl spridda med 2 i nordost, 6 i nordväst och 6 i sydväst. Ströobservationer gjordes vid Brantevik 3.10 (BB) och Revinge 20.10 (KES). November förde med sig 7 nya individer, och månadens högsta dagssumma var 4 ex Lervik 9.11 (ROv, SiO, NiH). Höstsumman, 60 ex, är i paritet med medeltalet de senaste tio åren (73 ex).

I december sågs 6 ex Dalköpinge ängar 1.12 (AJö), 1 ex Rönnen 1.12 (PJo), 1 ex Saxåns mynning 3.12 (AxB), 1 ex Ängelbäcksstrand på Bjärehalvön 8.12 (JHa), 1 ex Vattenmöllan 27.12 (KGN) och årets sista dvärgbeckasin, 1 ex Gråen, Landskrona 30.12 (PEJ). Årets decembersumma, 11 ex, är faktiskt den högsta sedan starten av Fåglar i Skåne 1975. Anmärkningsvärt är också att Nordvästskåne, som annars brukar dominera klart, endast står för 3 av fåglarna.

1990: Augustiobservationen om 3 ex Håslövs ängar 4.8 är felaktig. Den gjordes i stället 8.4.

1990

Trots att endast tre decemberfynd gjordes 1989 noterades under januari minst 7 ex med 1 ex Rönnen 7.1 (AJö, KNm, PVa), 1 ex Lilla Hammars näs 9.1 (AJö), I ex Löddesnäs 12.1 (AJö), 2 ex Lerhamn 13.1 (BeS), 1 ex Lerhamn och 1 ex Vattenmöllan 14.1 (KMÖ respektive KGN m.fl.), 2 ex Vattenmöllan 18.1 (SLi) samt 1 ex Lerhamn 20.1 (OEm m.fl.). Enda februariobservation blev 1 ex Sandön 17.2 (HeJo m.fl.). Vårsträcket gav minst 33 ex, vilket tillhör de högre vårsummorna sedan starten av FiSk. Huvudsträcket passerar normalt i april men i år noterades fler fåglar i mars än i april. Det startade med 1 ex Rönnen 13.3 (HeJo) följt i mars av ytterligare minst 16 ex av vilka hela 14 ex fanns i nordväst. Den högsta dagsnoteringen blev 1 ex Vattenmöllan, 3 ex Lerhamn och 1 ex Rönnen 31.3 (PSe, PGz). I sydväst sågs 1 ex Foteviken 30.3 (PeOI) och i nordost 1 ex Egeside 28.3 (LKt). Under april noterades totalt 16 ex. Av dessa rapporterades 10 ex från nordost med högsta notering 3 ex Hovby 12.4 (ThL), 4 ex från nordväst med 2 ex Rönnen och 1 ex Lerhamn 7.4 (HeJo, KMö m.fl.) och 1 ex Görslövsåns mynning 22.4 (IAIl, PA) samt 2 ex Sotemosse i sydost 16.4 (RBd). Vårsträcket avslutades redan 29.4 med 1 ex Hovby (GrFl). Ett par vad man närmast får betrakta som sommarobservationer gjordes med 1 ex Skurup 19.7 (RBd) och 3 ex Håslövs ängar 4.8 (NSF). Höststräcket bjöd på ett rikligt uppträdande, uppskattningsvis 120 ex under perioden 19.7–24.11. Enda hösten med högre sträcksiffror är 1986, då 148 ex noterades. Höstpremiären kom tidigt och utgjordes av 1 ex Foteviken 22.8 (PeOl) följt av I ex Sotemosse 24.8 (BPt). Under september sågs totalt 49 ex varav 1 ex fanns vid Isgrannatorp i nordost 15.9 (LKt) och resten i sydväst. En mycket stor ansamling, minst 24 ex, fanns vid Foteviken 30.9 (PeOD) och 7 ex rastade vid Löddesnäs 29.9 (MÅP). Oktober bjöd på ytterligare minst 51 ex med högstanoteringar från Löddesnäs där 13 ex räknades 27.10 (PA, TLb), ett antal som ökade till 19 ex 30.10 (PA, TLb, ULu). Vid Yddingen rastade 7 ex 14.10 (SMa). I övrigt var fynden väl spridda med 7 ex i sydväst (HÅG, KBe m.fl.), 8 ex i nordost (HC, LKt m.fl.) och 6 ex i sydost (BPt, RBd). Nordväst var en aning underrepresenterat med endast 2 ex om vi räknar Helsingborg till nordväst (PBj, RHe). November gav ytterligare 11 ex med högsta dagssumma 7 ex Foteviken 11.11 (KNm, PeOl) och sträcket avslutades med 1 ex Sövdesjön 24.11 (RBd). Om nordväst hade få observationer under det egentliga sträcket så tog man igen det under december då 1 ex noterades vid Lerhamn 1.12 (PSe), 2 ex Vattenmöllan 9.12 (KGN) samt 1 ex Klören 15.12 och 23.12 (HeJo, PGz). Enda observation utanför nordväst blev 1 ex Vellinge ängar 18.12 (OEm). Decembersumman, 5 ex, är den tredje högsta sedan 1975.

1989

Trots att enda fyndet under december 1988 var 1 ex Löddesnäs 7.12 noterades under januari minst 5 ex med 1 ex Klören 1.1 (PGz), 3 ex Vattenmöllan 15.1 (MNi m.fl.) samt 1 ex Lerhamn och 2 ex Vattenmöllan 28.1 (KMö, AJö m.fl.). Enda februariobservation blev 1 ex Lindhult, Ödåkra 10.2 (TGe) och någon övervintring kunde inte konstateras denna vinter. Vårsträcket var av måttlig omfattning och startade tidigt med 1 ex Sotemosse 5.3 (RBd) följt i mars av 1 ex Löddesnäs 9.3 (NK) och 1 ex Falsterbo golfbana 14.3 (BGr). Under april, då huvudsträcket passerar, noterades totalt 23 ex. Av dessa rapporterades 9 ex från nordväst med högsta notering 4 ex Rönnen 1.4 (HeJo, MRe) och 3 ex samma lokal 9.4 (HeJo, MRe) samt 1 ex spelande vid Maglaby kärr, Håslövs ängar och 1 ex Hovby (BLz m.fl.), i sydost 2 ex, 2 ex Vomb 8.4 (JSe) samt 1 ex Lunds reningsverk 14.4 (ESv). Vårsträcket avslutades med 1 ex Fjällmossen 6.5 (SEC). Höststräcket var av normal omfattning och omfattade 55 ex under perioden 4.9–21.11. Höstpremiären utgjordes av 1 ex Flommen 4.9 (HHe, GW). I sydväst noterades under september ytterligare 8 ex med högsta notering 4 ex Foteviken 30.9 (KNmM), i nordväst 1 ex Lervik 30.9 (JHa) samt däremellan 1 ex Löddesnäs 10.9 (PABe), 1 ex samma lokal 27.9 (MAÅP) och 1 ex Saxåns mynning 29.9 (JaN). Oktober bjöd på 30 ex fördelade med 17 ex i nordväst med som mest 3 ex Rönnen 3.10 (ROv m.fl.) och 18.10 (ALd), 10 ex i sydväst med högsta notering 3 ex Lilla Hammars näs 4.10 (AJö, NK) samt 3 ex Finjasjön 16.10 (JoNi). I november dominerade observationerna i nordväst helt, med 10 ex av de totalt 12 ex som observerades. Bästa lokalen var Vattenmöllan där som mest 4 ex noterades 12.11 (KGN). Fynden utanför nordväst utgjordes av 1 ex Löddesnäs 17.11 (AJö) och 1 ex Fyledalen 25.11 (AxB). Ett fåtal decemberfynd gjordes med 1 ex Vombsjön 4.12 (JSe), 1 ex Lilla Hammars näs 8.12 (IAI) och 1 ex Vattenmöllan 31.12 (KGN).

1988

Fåglarna som sågs vid Löddesnäs, Vattenmöllan och Sandön under december 1987 övervintrade av allt att döma. Observationerna under januari–februari ser ut som följer: Under januari 1 ex Sandön 5–9.1 (MRe, HeJo), minst 5 ex Vattenmöllan 6.1 (AJö m.fl.), I ex Lödgesnäs 8–15.1 (RBd m.fl.), 1 ex Rösan 9.1 (HeJo), 1 ex Eskilstorps ängar 9–10.1 (HAG, MaT), 1 ex Krageholmssjön 16.1 (PAx). Under februari noterades 4 ex Rösan (KGN), 2 ex Vattenmöllan (BeS) och 2 ex Lerhman (KMöy), alla 14.2. Vidare 1 ex Löddesnäs 18.2 (HÅG) ökande till 2 ex 27.2 (BeS). I nordväst har det sannolikt rört sig om minst 7 ex, vilka kan antas ha genomfört övervintring. Längre söderut har 1 ex övervintrat vid Löddesnäs. Vårsträcket bjöd på 21 ex, en helt normal siffra. Enda rapporten om spelande dvärgbeckasin kommer från den i sammanhanget pålitliga lokalen Bökönasjön. Minst 2 ex spelade där 6 och 27.5 (LÅn, ELd). Höststräcket inleddes med 1 ex Vellinge ängar 10.9 (EH, SNn). Under september sågs sammanlagt 11 ex med högsta notering 3 ex Hasslarp 22.9 (AJö). Oktober gav minst 26 ex fördelade på 17 ex i nordväst med toppnotering 7 ex Lervik 30.10 (LK), minst 7 ex i sydväst med högsta dagssumma 4–5 ex Löddesnäs 16.10 (PÖ) samt 2 ex i nordost av vilka 1 ex vid Nygård 8.10 (UJk) och 1 ex vid Herkulesdammarna 29.10 (SAS). November bjöd på ytterligare 14 ex av vilka 5 ex fanns vid Vattenmöllan 19.11 (KGN) och lika många vid Lervik 20.11 (MRe m.fl.). Totalt 51 ex innebär ett normalår. De flesta av novemberfåglarna i nordväst valde att stanna kvar även i december: 4 ex Vattemöllllan 6.12 och 3 ex på samma lokal 31.12 (KGN), 2 ex Lervik 10.12 (HeJo), 3 ex Lerhamn 18.12 (PSe) och som enda observation utanför nordväst, 1 ex Malmö oljehamn 26.12 (OEm).

1987

Trots att ingen dvärgbeckasin sågs under december 1986 fanns 2 ex vid Vattenmöllan 1.1 (KGN). Detta utgjorde det enda januari-februarifyndet. Rapporterna från vårsträcket omfattar perioden 17.4–10.5 och avser 1 ex Björkeröd 17.4 (PGz), 1 ex Vallösa madäng i sydost 19.4 (GT), 1 ex Rönnen 30.4–3.5 (HeJo m.fl.), 1–2 spelande vid Bökönasjön 2.5 och 1 ex spelande på samma lokal 8.5 (ENö m.fl.) samt I ex Vombs ängar 10.5 (PAn). Vårsumman, endast 6–7 ex, är mycket låg. Genomsnittet för perioden 1975–1986 är 23 ex och färre vårfynd än i år har endast gjorts våren 1985, då 4 ex inrapporterades. Enda observationerna som skulle kunna tyda på häckning är de vid Bökönasjön. Dock antas mellan fem och tio par häcka i de nordgöingska myrarna (Anser 26:97). Höststräcket inleddes med 1 ex Sote mosse 17.9 (BPt, RBd) och följdes i september av I ex Klören 20.9 (HeJo), 1 ex Lilla Hammars näs 24.9 (HÄG, NK), I ex Rönnen 26 och 30.9 (MRe m.fl.) och 1 ex Löddesnäs 30.9 (IAI. Från oktober inkom rapporter om 31 ex varav 16 ex i nordväst och 4 ex i sydväst. Dessutom sågs 5 ex Löddesnäs (HAG m. fl.), 5 ex Sote mosse (HÅG, PaBe) och 1I ex Torreberga (OEm). November bjöd på ytterligare 17 ex. Av dessa sågs 16 ex i nordväst med högsta notering 7 ex Rönnen 14.11 (HeJo, MRe) samt 1 ex vid Näsbyholm 11.11 (AJö). Höstens 53 ex indikerar en normal omfattning på sträcket. Decemberförekomsten blev större än någonsin med 10 ex enligt följande: 1 ex Löddesnäs 2.12 (AJö), 4 ex Ängsnäset 12.12 (AJö, BGr), I ex Vattenmöllan 25.12 och 4 ex samma lokal dagen efter (KGN m.fl.) samt 1 ex Sandön 28.12 (MRe).

1986

Under vintern gjordes enstaka fynd med 1 ex Lerhamn 18.1, 2 ex Vattenmöllan 1.2 (KGN), 11 ex Dalby 15.2 (UGs) samt 1 ex Lerhamn 22.2 (KMö). Under perioden 197586 har ingen övervintring kunnat konstateras varför iakttagelserna är högintressanta. Vårsträcket från mars till början av maj gav 12 ex av vilka 5 ex sågs i nordväst, 2 ex Salviken, 3 ex Löddesnäs (RBd), 1 ex Eskilstorps ängar samt 1 ex Söndraryd i Göinge (AAn). Summan är klart lägre än genomsnittet. Om vårförekomsten var sparsam blev höstförekomsten desto rikligare. Eftersom fåglarna ofta stannar på lämpliga rastlokaler en tid är det svårt att beräkna antalet inblandade individer. En försiktig skattning visar på hela 148 ex perioden september-november. Detta är den största förekomsten sedan starten av Fåglar i Skåne, 1975. Enda tidigare notering av fler än 100 ex härrör från hösten 1977 då 120 ex registrerades. På flera lokaler i Skälderviken sågs totalt 87 ex med som mest 15 ex Rönnen 2.10 (PGz) och vid Löddesnäs 22 ex med högsta siffra 5 ex 6.10 (HAG). På Flommen fanns som mest 6–8 ex 26.9 (GWr, OLo) och vid Finjasjön var maximisiffran 9 ex 1.10 (KBh). Enda decemberfynd var 1 ex Löddesnäs 7.12 (OP).

1985

Den förste januari sågs en dvärgbeckasin vid en kraftverksdamm i Klippan (SSv) och detta utgör årets enda vinterfynd. Under uppsträcket i mars-början av maj sågs endast 2 ex på Kullahalvön, 1 ex vid Röinge i Göinge och 1 ex Eskilstorps ängar, vilket innebär det sämsta uppträdandet sedan starten av Fåglar i Skåne. Höstförekomsten var istället klart över normalt. Sammanlagt iakttogs under september-november 82 ex fördelade på Kullahalvön (47), Löddesnäs (14), Foteviken (7), Falsterbohalvön (6), Lunds reningsverk (1), Krankesjön (1), nordväst Vombsjön (2), Kämpinge (1), Torreberga (1), Sotemosse (1) och Grantinge i Göinge (1).

1984

Två januarifynd på Kullahalvön: 1 ex Rönnen 6.1 (SSd) och 1 ex Görslövsåns mynning 29.1 (KGN). Dessutom sågs 1 ex Ribersborg, Malmö 26.1 (JFa). Det är möjligt att någon av dessa övervintrade men då inga vidare observationer gjordes får det anses osäkert. De 1–2 ex som sågs vid Lervik, Skälderviken 26.2–3.3 (PGz, PU) kan ha kommit in söderifrån. Under uppsträcket i mars–maj sågs normalt antal (26 ex): Kullahalvön (13), Lommabukten (6), Foteviken (2), Falsterbohalvön (1), Torreberga mosse vid Staffanstorp (1) och Krankesjön (3). På Själland observerades endast 4–6 ex vilket är något under genomsnittet (Fugle på Sjaelland 1984–1).

Höststräcket i september–november gav 42 ex vilket är färre än under de senaste åren. Fynden var spridda längs västkusten samt tre fåglar i nordost: Kullahalvön (14), Löddesnäs (10), Foteviken (7), Falsterbohalvön (8), Hammarsjön (1), Isternäset (1) och N Hanaskogs gård (1). På grund av mildvädret i december dröjde sig flera dvärgbeckasiner kvar: I nordväst vid Farhult (3), Sandön, Lervik (2), Vattenmöllan (2) samt 1 ex Flyinge ängar nordost om Lund 25.12 (SLi). Nio ex är den i särklass högsta siffran från en vintermånad.

Tillägg: I konservator Granstedts (Ängelholm) ägo fanns på 1920-talet 2 ex från Rönneholms mosse, Stehag 25 juni 1875 etiketterade pullus och insamlade av C. Möller. (Meddelat av P.O. Swanberg som kontrollerat fåglarna.) Numera finns de båda fåglarna på museet i Helsingborg (PEJ). Detta är det första konstaterade häckfyndet från Skåne. Senare har ett fåtal konstaterade och misstänkta häckningar rapporterats, främst från Göingebygden.

1983

I början av året gjordes ett par vinterfynd med 2 ex Björkeröd, Kullaberg 13.1 (AP) och 1 ex Skogshejdan 6.2 (BEP). Någon av dessa kan ha övervintrat, men det är svårt

att konstatera för en art med så undangömda vanor. Tidigare är finns ett antal vinteriakttagelser, främst under milda vintrar.

Under uppsträcket i slutet av mars–början av maj iakttogs måttliga 18 ex fördelade på: Kullahalvön (3), Löddesnäs (8), Foteviken (4), Falsterbohalvön, Egeside och Röinge grustag i Göinge. Några observationer som tyder på häckning har inte rapporterats. Även höstsiffran på 54 ex i september–november får betraktas som normal. Av dessa siktades 11 ex på Kullahalvön, 3 ex vid Salviken, 11 ex i Lommabukten, 4 ex vid Foteviken, 17 ex på Falsterbohalvön, 4 ex vid Finjasjön samt uddafåglar vid Lunds reningsverk, Vombs ängar, Benestads backar och Håslövs ängar. Högsta antal var 7 ex i Löddesnäs 9.10 (OP, PÖ). I och med att höstmärkningen på Flommen, Falsterbo utsträcktes till den femtonde oktober kunde 5 ex ringmärkas där.

1982

Första observation var 1 ex Eskilstorps ängar 10.3 (MWi m.fl.). Därefter iakttogs endast 5 ex på Kullahalvön under uppsträcket i mars–april. Vårsiffran är den i särklass sämsta sedan starten av Fåglar i Skåne 1975. Inga spelande dvärgbeckasiner har rapporterats från Göinge men vid Silvåkrakärret spelande 1 ex 26–30.4 (CSn m.fl.) och ännu 31.5 (JpS) vilket är anmärkningsvärt sent så långt söderut.

Hösten inleddes med 1 ex Ängsnäset 28.8 (PGr). Under september–november noterades ytterligare 57 ex vilket innebär en normal höstsumma. Rapporter kommer från Hallands Väderö, Hovs hallar, Kullahalvön (8), Barsebäck, Lommabukten (25), Lunds reningsverk, Foteviken (6), Falsterbohalvön (4), Börringesjön och Kabusa (2). Dessutom ovanligt många i nordost från Isternäset, Hammarsjön, Edenryd, Tosteberga och Landön (3). Årets enda vinterfynd var 1 ex söder om Landskrona 27.12 (MT).

1981

Årets första dvärgbeckasin sågs vid Vattenmöllan på Kullahalvön 21.2 (KGN) och hade troligen kommit söderifrån. Under vårsträcket i mars–maj inräknades 29 ex enligt följande: Kullahalvön (3), Löddesnäs (22), Falsterbohalvön (1), Krankesjöområdet (2) och Isternäset nordväst Kristianstad (1). Detta överensstämmer ganska väl med genomsnittet för de senaste sju åren som ligger på 31 ex. På Själland uppges däremot dvärgbeckasinen minska såväl vår som höst (Lokalrapport for Sjaelland 1981–1).

Liksom för de senaste åren finns en del uppgifter som tyder på häckning i Göinge. Sålunda spelade 1 ex vid Kärsesjön under maj–juni (AGr m fL) och 1–2 ex vid Bökönasjön i början av maj (JGö, JDn). Tillfälligt spel i början av maj har också hörts vid Silvåkrakärret nära Krankesjön och vid Isternäset Blackan nordväst Kristianstad. Dessutom spelade en fågel vid Åvarp 18.7 (MJ).

Höststräcket inleddes med ett par observationer i slutet av augusti men tog inte fart förrän i oktober–början av november. Sammanlagt har rapporterats 64 ex med följande spridning: Kullahalvön (7), Klippan (7), Löddesnäs (35), Foteviken (2), Falsterbohalvön (8), Sydkusten (1), Sydösthörnet (3) och Nordostskåne (1). Ej heller under hösten synes dvärgbeckasinen minska hos oss.

1980

På nordsträck i mars-maj sågs 12 ex på Kullahalvön och 18 ex Löddesnäs, I övrigt har enstaka fåglar rapporterats från Isternäset norr om Kristianstad, Silvåkra vid Krankesjön, Oxhagen väster om Fyledalen, Åmossarna vid V. Vemmerlöv och inre Foteviken. Under de senaste sex åren har mellan 18 och 45 dvärgbeckasiner iakttagits under vårsträcket vilket antyder en sparsam men regelbunden förekomst under vårsträcket. Även i år rapporteras trolig häckning från Holkasjön och Kärsesjön väster om Osby (MSn, IM). Dessutom noterades 2 spelande vid Bökönasjön 4-14.5 (NJn m fl). Sammanlagt 76 ex har bokförts under höststräcket i sep-nov. Längs västkusten sågs: Kullahalvön (31 som mest 11 ex Lervik 10.11 HPn) Salviken (6), Lomma (2) och östra Foteviken (11). Enda observation från ostkusten är 1 ex Vannebergaholmen söder om Trolle-Ljungby 31.10 (AE, AgP). Dessutom ovanligt många inlandsfynd med som mest 12 ex från Vombsjöns nordvästhörn. I övrigt enstaka fåglar vid Blistorpssjön i nordost, Store mosse vid Sösdala, Sniberup sydost Hörby och Ellestadssjön. Höststräcket av dvärgbeckasin varierar en hel del mellan olika år. Toppåret 1977 dominerades av västvindar medan årets nästbästa notering kom en höst med varierande vindförhållanden, På Öland noterades ovanligt rik förekomst i samband med kraftiga ostvindar i oktober 1976 (Calidris 6:28). Dessa tycks dock inte ha påverkat förekomsten i Skåne där inget direkt samband med rådande vindförhållanden kan skönjas. En anledning som lokalt kan spela stor roll är rastplatsens utseende. Så många som 79 av 1977 års fåglar sågs i Löddesnäs där inga noterades hösten 1980 trots flera besök av ”Lommamaffian”. Dvärgbeckasinen föredrar att rasta i cirka decimeterhög vegetation på rejält sumpig mark. Denna biotop fanns 1977 inom framför allt ett område i Löddesnäs där vegetationen på grund av minskat bete blivit för hög 1980 samtidigt som ett under större delen av hösten rådande högvatten översvämmade områden som annars varit lämpliga rastplatser. Kvardröjande ex fanns i december vid Skälderviken där 1 ex sågs vid Vegeholm (AP) och 3 ex vid Vejbystrand 25.12 (EMg, SMg).

1979

Under vårsträcket i mars – april sågs 16 ex på Kullahalvön, de flesta vid Vattenmöllan söder om Mölle, och 9 ex Löddesnäs. Arten tycks uppträda regelbundet på vissa lokaler, men detta återspeglar förmodligen bara att dessa lokaler kontrolleras noggrannare än andra. Senare under våren sågs 1 ex vid Björkseröd på Kullahalvön 25.5 (JUn, ABe). Troliga häckningar har rapporterats från Kärsesjön och Holkasjön belägna väster om Osby (MSn). Här noterades spelande fåglar 22.5 – 5.7. Spelande dvärgbeckasiner har också rapporterats från Bökönasjön (2 ev 3 ex 28.4, KHr m fl) och nära Lönsboda i slutet av maj (JD). Det förefaller alltså finnas ett litet bestånd i Göingebygden – en förekomst som anknyter till den småländska. Första sydflyttaren iakttogs på Flommen, Falsterbohalvön 30.8 (PA). Under september – november sågs sammanlagt 30 ex med följande fördelning: Bjärehalvön 4, Hallandsåsen 1, Kullahalvön 8, Finjasjön 1, Landön i nordost 1, Salviken söder om Barsebäck 1, Löddesnäs 13 och västra Vombsjön 1. Den geografiska spridningen är bättre än under våren, men samma lokaler dominerar.

1978

Från vårsträcket under mars – april har rapporterats vardera 13 ex från Kullahalvön och Löddesnäs. Senare sågs även 1 ex vid Jonstorp, Skälderviken 14.5 (KMö). Arten måste betraktas som en fullt regelbunden, ehuru ganska fåtalig, sträckgäst i Västskåne under perioden mars till början av maj. Spelande dvärgbeckasiner har inrapporterats från följande platser i Göingebygden: Hörlinge ängar (2 ex 5.5 och 1 ex 9.5, AI, MSe), Orsjön (1 ex 28.4, AIT), N Ballingslöv (1 ex 6.6, CJ), Bökönasjön och Jössa sjö, Trots att arten inte återfanns vid 1977 års mossinventering i norra Skåne, torde den nog under vissa år åtminstone fortplanta sig i Skåne. Senast detta konstaterades var på Vyssle myr 1966 (Natur i Göinge, ny serie, 1:1). Beståndet i Kronobergs län uppges till något 10-tal par (Anser 18:109). I september till november gjordes iakttagelser av 34 exemplar: Kullahalvön 16, S Landskrona 2, Lunds Reningsverk 1, Löddesnäs 11, Foteviken 2 och Falsterbohalvön 2. Under december sågs dessutom en dvärgbeckasin vid Vattenmöllan S om Mölle mellan den 1 och 17 (AP, KGN).

1977

1 ex fanns kvar vid Gråläge 1-7.1 men sågs inte därefter (PEJ, LGN). Arten är svår att registrera, men att döma av inkomna rapporter, har ingen övervintring skett sedan vintern 1974/75, Från vårsträcket under mars-maj har inrapporterats 9 från Löddesnäs och 8 från Kullahalvön. En fågel spelade dessutom över Vombs ängar den 3.5 (IN). Det första höstfyndet gjordes redan den 9.8 vid Rönnen (LGN, CA). Under september-november sågs arten vidare på Falsterbohalvön (1), vid Foteviken (1), Löddesnäs (79, med maximum på 18 ex den 20.10 (PÖ m.fl.)), på Kullahalvön (33) samt vid Åhus (2), Käringören (2) och Tostebergaudden (1) i nordöstra Skåne. Observationer av sena exemplar gjordes vid Vattenmöllan, Mölle, 6-11.12 (KGN) och Åhus 29,12 (ESk). Löddesnäs och Kullahalvön framstår som de bästa rastlokalerna för dvärgbeckasin i Skåne, men möjligen avspeglar rapporterna endast hur pass välbesökt respektive lokal är. Artens benägenhet att trycka hårt gör den mycket vansklig att registrera, och det krävs därför, att man genomkorsar ett område noggrant, innan man kan vara säker på hur många exemplar som lokalen härbärgerar. Vid Löddesnäs har arten ibland nästan uppträtt flockvis och förekomsten tycks vara korrelerad med vattenståndet.

1976

2 ex sågs vid Klippan 2.1. Från vårsträcket under mars-april rapporteras: Falsterbohalvön 11, Kullahalvön 21, Ringsjön 1, Foteviken 1, Burlövs soptipp 1 och Lödde 1 ex. En spelade vid Angserödssjön 1-6.5; häckning har tidigare konstaterats i norra Skåne.

I augusti sågs enstaka fåglar vid Skälderviken och på Falsterbohalvön. Från sep-nov rapporteras: Falsterbohalvön 10, Kullahalvön 3, Landön 1, Landskrona 1, Krageholmssjön 1, Fyledalen 1, Lödde 11, Lomma 1, Åhus 4, Foteviken 1, Vannebergaholmen 1 och Kärringören, Landön 1. Vårfynden är nästan helt koncentrerade till västkusten medan höstfynden är mer spridda med flera fynd även i inlandet och NÖ-Skåne. Från december finns fynd från Kullahalvön och Huaröd. Dvärgbeckasinen är säkert betydligt vanligare än vad fynden visar. Någon motsvarighet till artens talrika uppträdande på Öland, där 75 fåglar ringmärktes vid Ottenby 13-21.10 (Calidris 6:28), har inte rapporterats från Skåne.

1975

Inga fynd i januari. Från februari vardera 1 ex Rösan, Kullahalvön 9. 2, Mölle fälad 9. 2, Löddesnäs 19. 2 och Rönnen 28.2. Under nordsträcket under mars-april rapporterades från Skateholm 3, Löddesnäs 9, Falsterbohalvön 1 och Kullahalvön 26 (varav 9 ex Rösan 31.3). Majfynd: 1 spelande Silvåkrakärret 5.5 och 1 ex Åhus 10.5.; Ett sommarfynd av 1 ex Vasatorp 23.7. Från nersträcket i oktober-november: Landön (1), Krageholmssjön (1), Löddesnäs (3) och Kullahalvön (11). Bara ett fynd från Falsterbohalvön och inget från Foteviken förefaller väl dåligt. Förekomsten i Löddesnäs var 1975 klart sämre än närmast föregående år på grund av högvatten under sträcktiden.