Fiskgjuse

2023

Bland sträcksiffror kan nämnas 22 str Domsten 7.4 (Mårten Müller, Olof Strand m.fl.) och 27 str Vattenmöllan 10.4 (Thomas Svanberg). Den senare siffran är den fjärde högsta för våren: rekorddagen inföll 9.4 2013 då 41 ex sträckte in vid Domsten. Höstens högsta dagssumma blev 19 str Nabben 2.9 och den sista individen lämnade landet ovanligt sent på samma lokal 13.11 (Mattias Ullman m.fl.). Ett femtontal häckningar har rapporterats varav alla utom två inom Kristianstad kommun. Detta antal speglar inte hela populationen i Skåne även om den nog är minskade, från 70 par i riksinventeringen 2001 till 46–58 par 2013. Det blir sannolikt allt tuffare för fiskgjusarna med havsörnar som ökar i antal, kanotister som råkar uppehålla sig nära häckplatser och den s.k. brunifieringen av sjöarna vilken innebär att ytvattnet blir allt brunare på grund av att organiskt material utlakas och bryts ner till humus.

2016

Från häckningssäsongen var rapporterna som vanligt bristfälliga med endast en handfull konstaterade häckningar utanför nordöstra Skåne där nio lyckade häckningar rapporterats. Häckningarna på de konstgjorda plattformarna vid Karpalundsdammarna och Åsums ängar resulterade i två resp. en flygga ungar medan hanen i Kvarnnäsviken misslyckades med att få en hona att bli permanent p.g.a. igenväxning kring boet.  I Ivösjön fanns det gjusar vid 13 boplatser.  Åtta par lyckades med häckningen och fick ut 14 ungar (Linda Niklasson). Ett par häckningar rapporteras från Hässleholms kommun (Håkan Winqvist).

Vid Nabben, Falsterbonäset blev den högsta dagssumman trefaldigt noterad med 27 sträckande 12.8, 15.8 och 5.9 (Nils Kjellén, Emil Lundahl m.fl.). Årets högsta dagsantal var dock 38 str SV Svedberga, Mjöhult 4.9 (Thomas Svanberg, Mårten Müller), vilket var nytt höstrekord i nordväst.

2015

Från häckningssäsongen rapporterades hyggligt med revir innehållande 37 möjliga par av vilka 30 med säkerhet inledde häckning. Frånsett Ivösjön finns endast lyckat resultat redovisat från fem bon, samtliga i slättbygden. De publika häckningarna vid Krankesjön, Karpalundsdammarna och Hammarsjön var samtliga lyckade och resulterade i totalt sju flygga ungar (Patrik Olofsson, Roine Strandberg m.fl.). Detta skvallrar om att betydligt fler par lyckats än vad som kommit fram via Artportalen. I Hörbytrakten fanns endast med säkerhet tre häckande par 2015 (Mattias Persson). Mer glädjande var rapporten från Ivösjön: ”Sammanlagt har det funnits gjusar vid 15 boplatser och två av dessa var helt nya. I sex bon påbörjades häckning men de misslyckades av olika anledningar. Minst sju par lyckades med häckningen och fick ut 16 ungar.” (Linda Niklasson).

2014

En fin vårsiffra var 31 str NO Domsten 3.4 (Thomas Svanberg, Bengt Andersson). Häckningsrapporteringen gav inget jubel, vilket inte heller var förväntat. En knapp handfull personer står för merparten av totalt ett 20-tal rapporter och enligt dessa framstår Ivösjön och Kristianstads Vattenrike som kärnområden för arten. Denna bild är troligen endast delvis sann för nog finns det fler än tre par i hela Göinge- och Ringsjöbygden? Här uppmanas till att aktivt rapportera häckningar i Svalan för att underlätta rapportkommitténs arbete. Ett bristande intresse hos gemene fågelskådare för att leta bon har vi sett under rätt lång tid nu vilket speglar utvecklingen inom hobbyn. Förändringar sker med tiden som påverkar var och hur gjusarna bor, inte minst på grund av skogstillväxt (gamla bon förlorar utsikt när omgivande träd växer upp och är inte längre attraktiva för gjusarna) och stormfällning/avverkning av gamla bodungar (boträdet kanske till och med står kvar men är inte längre passande för gjusarna då boet blivit för exponerat). Med andra ord betyder inte ett tomt gjusbo alltid att gjusarna försvunnit från trakten, det krävs mer arbete än att kika på boet för att konstatera utebliven häckning! En förnämlig siffra med 58 str SV Nabben, Falsterbonäset 26.8 (Nils Kjellén, Måns Karlsson m.fl.) bör uppmärksammas. I november dröjde flera ungfåglar kvar i Sverige och vi gästades av 1 1k hane Björkelundadammen 1–27.11 (Richard Ek, Mats Johannesson m.fl.), 1 1k Tjällran – Torekov 10–11.11 (Dennis Nyström m.fl.) och 1 1k str Nabben, Falsterbonäset 18.11 (Nils Kjellén).

2013

Ett nytt vårsträckrekord bokfördes med 41 str Domsten 9.4 (Thomas Svanberg) vilket även torde vara svenskt rekord. Fiskgjusen utsågs av SOF till riksinventeringsart 2013. Senast det begav sig var 2001 och då beräknades beståndet inte understiga 70 par. Inventeringen 2013 summerar uppgifter rörande 46–58 par och uppskattas till att sannolikt inte överstiga 70 par. I Kristianstads kommun återfanns flest gjusar med 19–23 par vilket är en ökning sedan 2001 då 14–15 par räknades (Kenneth Bengtsson).

Att fiskgjusen ökar sakta men säkert i slättlandskapet, vilket inte minst är tydligt i Kristianstads Vattenrike där flera försök till nyetableringar skett de senaste åren, beror sannolikt på att Skåne besöks av en hel del individer med tyskt ursprung. I Tyskland ökar arten för närvarande markant, inte minst i nordöstra delen av landet (Daniel Schmidt muntl.). I år var första gången en tysk gjuse noterades häcka i det välkända boet vid Hammarsjön, nämligen en hona som ringmärkts som pull 5.7 2001 vid Warthe, Uckermark, Brandenburg. Men andra ord var fågeln 12 år gammal och född 311 km sydsydväst om häckningsplatsen. Ringen lästes av med hjälp av bilder från webkameran vid boet. Att honor byter häckningsplatser mellan varven är känt men man kan undra var hon häckat tidigare?

2012

Ett tidigt fynd var 1 str NO Skanörs hamn 19.3 (Björn Malmhagen) och vårens högsta dagssiffra kom som vanligt från nordväst: 12 str NO Hittarps rev 11.4 (Thomas Svanberg). Påbörjade häckningsförsök rapporterades från 40 lokaler med lyckat resultat konstaterat i 16 bon. Anmärkningsvärt var att det för första gången observerades ett par i det konstgjorda boet vid Krankesjön (Olof Jönsson). Den sydligaste häckningsplatsen i landskapet torde dock finnas i det södra sjölandskapet där ett par noterades under häckningstid vid Yddingesjön (Stefan Malm, Peter Malm) och häckningsförsök troligen även ägt rum i närheten av Havgårdssjön där ett par höll till under sommaren (Mattias Ullman). Ivösjön som hyser den största populationen i landskapet inventerades noggrant 2012. Resultatet blev tio par av vilka sju fick 18 ungar på vingarna. Tretton ungar ringmärktes men i ett bo hittades de tre ungarna döda senare under säsongen (Linda Niklasson, Alf Niklasson m.fl.). Den unga fiskgjusen från Hammarsjön som följts med satellitsändare sedan 2009 (se Fåglar i Skåne 2011, sid. 140–142) och spenderar vintrarna i Västsahara besökte sommaren 2012 åter Sverige och Skåne under perioden 30.4–12.9 och påbörjade ett bobygge söder om Hammarsjön, ca 8 km från sin födelseplats! Intressant i sammanhanget är att den nämnda tidsperioden för vistelsen i häckningsområdet är tämligen normal men att den är förskjuten en månad framåt i tiden jämfört med framgångsrikt häckade gjusar.

Ett ökat antal par i Skånes slättbygder hänger troligen samman med en ökning i Tyskland (Daniel Schmidt muntl.) eftersom arten är stabil eller rentav minskar lokalt längre norrut i Sverige. Det är glädjande att den viktiga populationen vid Ivösjön är livskraftig och att den på privat initiativ studeras ingående! Som vanligt finns ingen information att tillgå från Perstorps kommun där det i slutet av 1990-talet häckade runt 15 par.

2011

En fin sträcksiffra från våren var 24 str NO Hittarps rev 10.4 (Thomas Svanberg, Mårten Müller). Häckningsförsök rapporterades från 15 bon med lyckade häckningar i fyra, vilket inte alls speglar den verkliga populationen. Högre sträcksiffror utanför Falsterbonäset under hösten var 15 str SV Norra Grönby, Havgårdssjön 31.8 (Michael Egerzon, Clas Wennerdahl), 12 str Stora Äsperöd 31.8 (John Kvarnbäck, Tor Kvarnbäck) och 18 str SV Furehov, Åhus 1.9 (Roine Strandberg).

Satellitsändarstudierna rörande unga fiskgjusar, som pågått några år i nordöstra Skåne, gav för första gången spännande resultat. Uppgifterna gäller en nyflygg gjuse som försågs med en GPS-försedd sändare vid Kvarnnäsviken, Hammarsjön sommaren 2009 och i skrivande stund fortfarande är i livet. Efter en höstrastning vid några sjöar nära Kolmården på gränsen mellan Östergötland och Södermanland styrde den kosan mot Afrika. Den lämnade Sverige 13.10 och anlände till sitt ”vinterkvarter” vid Västsaharas kust 13.11. Här fann den goda fiskevatten och stannade till 10.5 2011 då den startade sin första nordflyttning som 3k efter 18 månader av pendlande mellan fiske i havet och chillande på kraftledningsstolpar i ett minst sagt kargt ökenlandskap! Gjusen anlände till Skåne 29.5 men stannade bara över natten (exakt var är oklart). Klockan tolv på dagen den 30.5, efter en tur genom Blekinge, passerade den mot N strax öster om Ölands södra udde och fortsatte snabbt norrut för att spendera natten vid Allgrunnen i Småland. Efter ett kortare stopp för att fiska i sjön Åsnen påföljande dag, flög den åter söderut över Skåne för att övernatta strax nordväst om Immeln. Den 2.6 efter att ha suttit på nattkvist i ett träd vid stranden av Häckebergasjön, tog den unga gjusen en tur till Köpenhamns centrum (position vid Havneholmen kl. 12:00) för att sedan flyga norrut till Västersjön–Rössjön där den stannade och fiskade till 4.6. På eftermiddagen samma dag var den åter vid Häckebergasjön och spenderade natten i samma träd som 1–2.6! Mitt på dagen den 5.6 lämnade den åter Sverige via Falsterbo till Själland och därefter följde fågeln samma spår mot sydsydväst till västra Tyskland som den flög under flyttningen mot nordnordost i maj. Efter en tur till norra Polen spenderade den resten av sommaren vid sjöar i centrala Tyskland innan den sträckte söderut under mer normal sträcktid den 22.8 för att nå fram till sina kraftledningsstolpar och fiskevatten i Västsahara 3.9. Färden gick via Gibraltar där den passerade 30.8 kl. 17:00 några hundra meter öster om själva klippan med en hastighet av 36 km/h och med flyghöjden 13 m.ö.h. – to be continued…

2010

Den 22.3 sågs årets första vid Sandön respektive Olseröd (Rolf Svensson, Rolf Helmersson, resp. Thomas Lindblad). Högsta dagssumma från vårsträcket var 9 ex Hittarps rev 7.4 (Thomas Svanberg).

Totalt rapporterades 21 häckningar varav åtta noterades med ungar i boet (Linda Niklasson m.fl.). Par fanns i lämplig biotop på åtminstone ytterligare sex lokaler. Detta ger samma rapportomfattning som förra året men en halvering av antalet konstaterat lyckade häckningar.

Vid Hammarsjön och Ivösjön försågs en respektive två ungfåglar med satellitsändare (Roine Strandberg, Mikael Hake m.fl.). Två av dessa kunde följas på flyttningen till Afrika där de tog vinterkvarter vid en damm i västra Elfenbenskusten respektive Sine-Saloumdeltat, Senegal (läs mer på http://www.vattenriket.kristianstad.se/fiskgjuse/index.php).

2009

Totalt rapporterades 28 häckningar varav 14 med ungar i boet (Linda Niklasson m.fl.). Detta ger samma rapportomfattning som förra året, men en dubblering av antalet lyckade häckningar. Är det skånska beståndet på nedgång eller finns det verkligen ett mörkertal i rapporteringen som omfattar mer än halva populationen? Hur som helst ska det läggas till observationer på ett tiotal lokaler där häckningar bör/kan finnas i närheten.

Vid Hammarsjön och Ivösjön försågs en respektive två ungfåglar med satellitsändare (Roine Strandberg, Mikael Hake, Patrik Olofsson m.fl.). Samtliga kunde följas på flyttningen till Afrika där den första ungfågeln dukade under i Saharaöknen vid Mauretaniens kust (med endast en till två dagsetapper kvar till tropikerna). Den andra fann otippat vinterkvarter i Västsahara efter en lång returflygning västerut genom öknen (vintertillhåll vid klippkust där kraftledningsstolpar utnyttjats som övernattningsplats) medan den tredje flög felfritt genom öknen till övervintringsområdet i Siné–Saloumdeltat, Senegal (i skrivande stund – maj 2010 – uppehåller sig de två ungfåglarna i angivna områden).

Resultatet bekräftar tidigare antaganden att en av tre unga rovfåglar dukar under i Saharaöknen under höstflyttningen. Notabelt var att en adult hane från Ivösjön, förälder till ungfågel nummer tre, kontrollerades som 12 år gammal i augusti 2009, ringmärkt som bounge i södra Araslövssjön 23 juni 1997 av Nedre Helgeåns Fågelstation (Ringmärkningscentralen).

Toppdagar vid Nabben, Falsterbonäset blev 43 ex str 19.8 och lika många den 8.9 (Nils Kjellén, David Erterius m.fl.). Totalt passerade 425 ex under hösten. Notabelt var att hela fem dagssummor med fler än 30 ex registrerades, vilket är ett rekord bara det!

2008

Först in var 1 ex str NO Södra Sandby 20.3 (Bertil Svensson). Notabelt från vårsäsongen var 14 ex str NO Hittarps rev 20.4 (Thomas Svanberg, Mårten Müller).

Som vanligt ytterst mager rapportering under häckningstid med 26 konstaterade häckningar varav 7 rapporterades som lyckade. Bäst var rapporteringen från Ivösjön där 9 par häckade varav 5 par fick ut 12 ungar (Linda Niklasson, Patrik Olofsson). Däremot endast en observerad gjuse från Perstorps kommun där fiskdammarna troligen fortfarande är ett av de viktigaste häckningsområdena i Skåne (10–15 par?). Det finns veterligen ytterligare lyckade häckningar som tyvärr inte rapporterats i Svalan. Här uppmanas alla observatörer att vara noggranna med rapportering av häckningsutfall, vilket naturligtvis gäller alla skånska häckfåglar!

Höstens bästa dagar vid Nabben gav 28 ex str 15.8, 43 ex str 24.8, 22 ex str 30.8 och 23 ex str 31.8 (Nils Kjellén, Aron Andersson m.fl.). I november gjordes hela tre fynd: 1 ex str SV Ramlösa plantskola 1.11 (Martin Sjödahl), 1 ex str SV Lernacken 6.11 (Ulf Mörte) och 1 1k str S Lomma södra 8.11 (Lars -Göran Lillvik).

2007

Årets första sågs inte förrän 26.3 vid Skanörs ljung (Mattias Ullman). Från våren inräknades 26 ex str Hittarps rev 31.3–18.5 med dagsbästa 8 ex str 14.4 (Thomas Svanberg, Mårten Müller, Oskar Lindberg m.fl.). Framgångsrika häckningar rapporterades från 16 lokaler och därtill fanns ytterligare minst 25 revir/bon framförallt i de norra och centrala delarna av landskapet. Det kända beståndet uppskattas därmed till 40–45 par, vilket är i linje med förra året. Totalt noterades 232 ex under hösten vid Nabben (Nils Kjellén, Aron Andersson m.fl.) med bland annat 16 ex str 5.8, 22 ex str 21.8 och 19 ex str 1.9. En hög siffra utanför Falsterbonäset var 22 ex str SV Kåseberga hamn 25.8 (Sven Splittorff).

Fortfarande har ingen häckning konstaterats i det södra sjölandskapet trots att fisktransporterande hanar regelbundet ses vid bland annat Krankesjön. Bristande intresse är förmodligen den främsta orsaken till att inget bo hittats. I Kristianstads Vattenrike verkar nu ett tredje par ha etablerat sig ordentligt på slättbygden och för andra året i rad fick de ungar på vingarna. Det totala skånska beståndet är förmodligen underskattat då det enligt uppgift kan finnas fler än 15 par enbart i nordost som inte rapporterats i Svalan.

2006

Den sena våren bromsade upp anländande fiskgjusar ordentligt. Årets första sågs vid Landön 22.3 (Ulf Jungbeck, Evert Valfridsson) men faktum var att när den stora inströmningen startade i början av april var sjöarna i Skånes skogsland och norrut fortfarande frusna. Detta resulterade i koncentrationer med 21 ex Hammarsjön 6.4 (Roine Strandberg), varav 12 fiskade samtidigt (!) och 7 ex Krankesjön 6.4 (David Erterius).

Under häckningsperioden rapporterades fiskgjusar under omständigheter som tyder på häckning från minst 27 lokaler med uppskattningsvis 35 par inblandade. Som vanligt noterades merparten i de norra delarna av landskapet, men 2–3 par återfanns i Ringsjöbygden (Mattias Persson, Lars Lundquist) och 3–4 par på Kristianstadsslätten (Thomas Lindblad, Roine Strandberg m.fl.). Av totalt 13 rapporterade par i Kristianstads kommun fick 9 par ut 14 ungar (Linda Niklasson, Patrik Olofsson, Greger Flyckt m.fl.). I övrigt konstaterades fem lyckade häckningar från Bromölla i öster till Ängelhom i väster (Linda Niklasson, Ragnar Hall, Patric Carlsson m.fl.). Dessutom fiskade 4–5 ex regelbundet i Vombsänkan (Mattias Ullman, Anders Kjellsson m.fl.) och upp till 4 ex i Finjasjön (Sture Persson m.fl.) under häckningsperioden.

Boet kan ligga långt iväg från födosökområdet, som exempel kan nämnas att gjusar häckande i Ivösjön regelbundet fiskar i Hammarsjön. Det är inte mindre än 13 km från Hammarsjön till det närmsta boet i Ivösjön! Osannolikt nog rapporterades inga fiskgjusar överhuvudtaget i Perstorps kommun, men spontanrapporteringen från övriga Skåne är den bästa på mycket länge. Det är hög tid att några bon hittas i den södra delen av landskapet.

I Falsterbo bokfördes 295 ex, vilket är något över medel, med bästa dag 24.8 då 50 ex sträckte ut. Dagsrekordet är från 14.8 2005 då inte mindre än 96 ex passerade.

Årets sista fiskgjuse sågs vid Rönnen 15.10 (Leon Axelsson m.fl.).

2005

Årets första fiskgjuse sågs 18.3 på Vombs ängar (Arne Holgersson). Endast några få häckningar rapporterades, främst från de nordöstra delarna av landskapet. Fiskgjusen har dock uppvisat en positiv trend som skånsk häckfågel sedan 1990-talet. Vid riksinventeringen 2001 uppskattades den skånska populationen till 70 par.

Artens positiva utveckling kan även avläsas i sträcksiffrorna inom de standardiserade räkningarna i Falsterbo där årssumman blev 489 ex, vilket innebär en ny rekordnotering (Nils Kjellén, Mattias Ullman m.fl.). Nytt dagsrekord slogs 14.8 då inte mindre än 96 ex sträckte.

Endast 14 ex noterades vid de fåtaliga sträckdagarna under hösten vid Hittarp (Thomas Svanberg, Johan Stenlund m.fl.). I Kåseberga inräknades 20 ex under hösten (Sven Splittorff). Årets sista observation avser en sen individ i Krankesjön 13.11 (Anders Kjellsson m.fl.).

2004

Totalt 11–12 häckningar/häckningsförsök har rapporterats med tyngdpunkten i den norra delen av landskapet.

Om man ska tro rapporterna fick den skånska populationen ut 4 ungar 2004. Men det är förhoppningsvis ett resultat av bristande intresse att rapportera häckningsresultat. De 11–12 paren kan jämföras med 45 funna par under riksinventeringen 2001, då beståndet uppskattades till 70 par. Höstsumman i Falsterbo uppgick till 426 ex och bästa dag inföll 4.9 med 43 ex str (Nils Kjellén m.fl.).

2003

Vårsäsongen startade 23.3 då gjusar noterades vid Hittarp, Krankesjön och Hammarsjön (Thomas Svanberg, Malte Svensson resp Fredrik Ahlström). Notabla sträcksiffror från våren var 35 ex str Hittarp, Helsingborg 23.3–26.5 (Thomas Svanberg m fl) och 47 ex str Hammarsjön 25.3–25.4 (Roine Strandberg), var av 27 hanar, 13 honor och 7 obestämda. Högsta dagssumma vid Hammarsjön var 9 ex str 8.4 (Roine Strandberg). Konstaterade häckningar: 1 par fick ut 2 ungar Rössjön/Västersjön (Patric Carlsson), 1 par häckade Magle våtmark, där 1 unge noterades 9.7 (Mattias Ullman, Sigvard Svensson m fl), 1 par häckade på kraftledningsstolpe syd Araslövssjön (Många observatörer), 1 par häckade Kvarnnäsviken, Hammarsjön 30.3–26.8, vilket resulterade i två flygga ungar (Roine Strandberg m fl), 2 par häckade i västra delen av Oppmannasjön, var av det ena paret fick ut 2 ungar (Hans Cronert), 1 par fick ut 1 unge i trakterna av Köphultasjön, Orkelljunga 4.4–12.8 (Patric Carlsson, Seth Nilsson), 1 par misslyckades troligen med häckningen vid Värsjön, Örkelljunga (Seth Nilsson m fl) och 1 par varnade vid bo Vita gyl, Kristianstadstrakten 25.6 (Åke Svensson). Troliga häckningar: 1 par häckade troligen i trakterna norr om S Rörum och fiskade regelbundet i Ringsjöarna under sommaren (Mattias Persson), 1 ad (ej inblandad i häckning ovan) födosökte och besökte bo under häckningstid vid Rössjön/Västersjön (Patric Carlsson, Thomas Svanberg), 1 par uppehöll sig vid Gummastorpasjön under sommaren (Lennart Persson, Henrik Ramstedt) och 1 par noterades bl a spela Vombsjön/Vombs fure 8.5–7.7 (Sigvard Svensson, Anders Dahl). Övriga intressanta observationer under häckningstid: max 7 ex fiskade i Finjasjön 5.4–10.8 (Sture Persson, Anders Larsson, Olof Jönsson), 1 hane Araslövssjön under häckningstid (ej inblandad i häckning ovan) (Roine Strandberg), 1 hane bobyggande vid Egeside under våren, men inget häckningsförsök (Hans Swegen), 1 ex Björkesåkrasjön 22.6 & 19.7 (Magnus & Mattias Ullman), 1 ex Häckebergasjön sporadiskt uder perioden 1.6–13.7 (Mattias Ullman), max 4 fiskande Krankesjön 17.5–19.7 (David Gustavsson, Mattias Ullman), 1 ex Örtofta dammar 14–18.6 (Anders Kjellsson), 3 ex Ängavången, Osbysjön 14.7 (Ragnar Hall), 1 ex Slätteröd, Romeleåsen 20.6 (Richard Bergendahl) och 2 ex Klosterviken, Börringesjön 29.6 (Tommy Holmgren). Enstaka fåglar har även noterats under häckningstid längs sträckan Bunkeflostrand till Lundåkrabukten (flera observatörer), vilket kan indikera häckningar i skogsområden inåt land, alternativt rör det sig om översomrande fåglar.

Från höststräcket har bland annat rapporterats om 308 ex str Nabben, Falsterbo 1.8–3.10 (Nils Kjellén, Lars Nilsson m fl), varav hela 42 ex str 17.8, 22 ex str 25.8, 33 ex str 26.8 och 22 ex str 1.9 (Nils Kjellén, Lars Nilsson m fl). Vidare noterades 156 ex str Hammarsjön 31.7–30.9 (Roine Strandberg), var av 40 hanar, 22 honor, 25 adulta, 27 ungfåglar och 43 obestämda (exkl lokala paret och deras två ungar). Bästa dagar vid Hammarsjön var 24 ex str 25.8, 17 ex str 26.8 och 12 ex str 15.9 (Roine Strandberg). Högsta dagssiffran från Hittarp var 17 ex str 30.8 (Thomas Svanberg), vilket även var nytt dagsrekord för lokalen.

Årets sista fågel noterades vid Åladammen, Hammarsjön 23.10 (Hans Cronert).

2002

Över norra Öresund sträckte under våren 239 ex och en hög siffra var 54 ex 19.4. Snittet för regionen ligger på 191 ex. Från häckningssäsongen rapporteras om 3 lyckade häckningar: 1 par fick ut 3 ungar Värsjön (Seth Nilsson), 1 par fick ut 3 ungar Kvarnnäsviken, Hammarsjön (Roine Strandberg) och 1 par fick ut 1–2 ungar SO Karpalund (Patrik Olofsson, Per Netteblad m fl). Bobesök noterades vid Rössjön, Vemmentorpasjön och Araslövssjön (Patric Carlsson, Patrik Olofsson m fl) och ytterligare par noterades i lämplig biotop vid Gummastorpasjön, Finjasjön, Västerviksnäs och Immeln (Olof Jönsson, Anders Kjellsson m fl). Utöver dessa observationer återfinns 3 ströobsar av fiskande fåglar i Örkelljunga kn (Seth Nilsson) och 1 ex fiskande vid ett par tillfällen i Degeberga under sommaren (Johan Elmberg). Under hösten lämnade 37 gjusar landet via norra Öresund och i Falsterbo bokfördes 234 ex str Nabben (Nils Kjellén, David Erterius). Notabelt var även 46 ex str Hammarsjön 29.7–30.9 (Roine Strandberg).

Ett år då ingen riktad inventering av fiskgjuse sker rapporteras det heller inga högre antal häckare/potentiella häckare. I år var ett typiskt sådant år med låga antal rapporterade. Rapportera gärna iakttagelser inför kommande FiSk.

2001

En tidig gjuse noterades 18.3 vid Dalby Norreskog (Christer Rådne). Fenologirekordet sattes 1992 då en gjuse sträckte in redan 7.3. Fiskgjusen var årets riksinventeringsart. Vid Sjö- och småvatteninventeringen 1978-1981 beräknades den skånska fiskgjusepopulationen till cirka 30 par. Då gjusarna åter inventerades 1991 hade populationen fördubblats till cirka 60 par.

Det första preliminära resultatet från inventeringen 2001 visar att den skånska fiskgjusepopulationens positiva utveckling har fortsatt. Minst 55 par påbörjade häckning och ytterligare 8 par noterades utan att säker häckning kunnat konstateras. I områden i nordvästra delen av Skåne som tidigare har hyst många par som exempelvis Rössjön (3-4 par) och Perstorps fiskedammar (8 par) har beståndet minskat något. En viss omflyttning har skett mellan de mindre sjöarna i landskapet men de flesta gamla lokaler hyser fortfarande häckande gjusar. I Kristianstad och Bromölla kommuner var ökningen cirka 25% från 16-17 par 1991 till 20-21 par 2001. Beståndet i de norra delarna av kommunerna med Immeln (4 par) och omgivande småsjöar verkar stabilt och detta gäller även för Ivösjön (5 par). Den största förändringen har skett i den södra delen av Kristianstads Kommun. Populationen i Oppmannasjön har ökat från 2 till 5 par och dessutom har flera skogshäckande par etablerat sig i omgivningarna. Fiskgjusen har även expanderat söderut till Hammarsjön och Araslövssjön vid Kristianstad där två par häckat i konstgjorda bon sedan 1997.

Således minst 63 säkra eller troliga fiskgjusepar i landskapet och eftersom det sannolikt kommer in ytterligare rapporter rörande häckande par så kan det skånska fiskgjusebeståndet uppskattas till cirka 70 par. En slutlig resultatsammanställning kommer att publiceras i Anser inom kort Höststräcket över Norra Öresund resulterade i 110 ex.

2000

1 ex Falsterbo fyr 26.3 (Jesper Segergren), var först ut för året. Vårsträcket över Domsten gav låga 42 ex (Johan Stenlund m fl). Endast 15 par har inrapporterats som häckande vilket är rekordlågt. Förhoppningsvis vittnar detta om bristande rapportering snarare än om statusen. Till exempel saknas, liksom i fjol, rapporter från Perstorps fiskdammar varifrån 15 par rapporterades 1998. Fiskgjusen är uppsatt som inventeringsart år 2001 och siffrorna lär nog komma att öka igen. 268 ex lämnade landet via Falsterbo under hösten och som vanligt inföll toppdagen i augusti. I år med 32 ex 26.8 (Nils Kjellén).

1999

Året inleddes 27.3 med 1 ex vardera vid Håslövs ängar (Greger Flyckt) och Hagestad (Hans-Åke Gustavsson). Endast 22 rapporter om häckningar/troliga häckningar har inkommit; 2 par Rössjön (Patric Carlsson), 7 par Ivösjön, 5 par Oppmannasjön, 1 par Kvarnäsviken, Hammarsjön, 1 par Araslövssjön, 1 par Filkesjön (Patrik Olofsson, Greger & Göran Flyckt m fl), 1 par Ö Tjörnarp (Lars Lundquist), 1 par Vittsjön (Flemming Kjerulf), 1 par Värsjön (Seth Nilsson) och troligen 1 par Gummastorpasjön (Leif Klinteroth). Från artens huvudsäte vid Perstorps fiskedammar, 13 par förra året, har det endast inkommit rapport om trolig häckning (Oskar Lindberg). 413 ex sträckte ut i Falsterbo 1.8-9.10 (Nils Kjellén m fl). Årets sista sågs vid Krankesjön 16.10 (Daniel Melchert m fl).

182 ex sträckande över norra Öresund under våren ligger på genomsnittet. 75 ex sträckte under hösten; en god siffra.

1998

Årets första var 1 ex Skönadal 27.3 (JTa). Rapporter om 43 häckningar har inkommit. Bland dessa kan nämnas 13 par Perstorpsdammama, vilka fick 15 flygga ungar (GBF), 9 par Ivösjön (GrFl, PaOn), 3 flygga Ekenabben, Hammarsjön (PaOn), 3 flygga Araslövssjön (PaOn), 2 par Gummastorpasjön (UJk), 3 par Rössjön, varav 1 par fick ut 3 flygga ungar (PCa), 1 unge i bo Vittsjö 4.8 (FKj) och 2 par Fulltofta, varav det ena fick ut 3 ungar (LEN).

Under hösten sträckte 248 ex i Falsterbo (NK m fl), vilket är något över medel. 33 ex sträckande den 26.8 blev högsta dagsnotering (NK m fl), och ungfågelsandelen under hösten var förhållandevis hög med 60%.

204 ex sträckande under våren och 53 under hösten över norra Öresund innebär normala siffror för området (SSø, JSt, TSg).

1997

Arets första fanns vid Krankesjön 28.3 (JSe, JBe). Vid Hittarp–Domsten noterades 15 ex på insträck under våren (JSt). Endast 20 säkra eller troliga häckningar har rapporterats, vilket är 10 färre än de senaste två åren. I Falsterbo bokfördes 279 ex under hösten (NK m fl). Den 1.9 sträckte 30 ex (NK m fl), vilket blev högsta dagsnotering. Ungfågelsandelen på 55 % ligger strax över medelvärdet. Årets sista, 1 ungfågel, fiskade vid Farhult 18.10 (RSg, JeS).

1996

Första fågeln för året sågs vid Karpalunds dammar 25.3 (KJo). Vid Hittarp–Domsten noterades 26 insträckande fåglar under våren (JSt m.fl.).

Enbart 29 häckningar eller häckningsförsök har rapporterats vilket dock är i nivå med förra året.

I Falsterbo inräknades exakt 200 ex under hösten. Här utgjorde ungfåglarna 63 % (NK m.fl.). Toppdagen inföll 4.9 då höga 36 ex lämnade landet (NK m.fl.).

Året avslutades med 1 ex Salviken 26.10 (DMe).

1995

Året inleddes med 1 ex Krankesjön 22.3 (IA1). Nämnvärt från våren är även 9 ex som sträckte mot norr vid Abbekås 10.4 (HLa).

Sammanlagt 30 häckningar rapporterades, vilket är sex färre än i fjol.

Höstsumman i Falsterbo stannade på mycket låga 185 ex (NK m.fl.). Detta är det sämsta resultatet sedan 1987 då 102 ex inräknades. Andelen ungfåglar under hösten var 57 %. Den 28.8 passerade 19 ex vilket blev bästa dagen (NK m.fl.).

Sista, liksom första, observationen gjordes vid Krankesjön 5.11 (AMT) vilket bara var tre dagar från extremdatumet från 1981.

1994

En fiskgjuse fanns vid Krankesjön 13.3 (GPe, K1K) och var därmed årsförst. Tidig var också 1 ex Skatteberga 16.3 (BeS).

Sammanlagt 36 häckningar har blivit inrapporterade. Högsta antal konstaterades som vanligt vid Perstorpsdammarna; i år inledde 12 par häckning där.

I Falsterbo registrerades 305 sträckare under hösten varav 63% var ungfåglar (NK m.fl.). Summan är något lägre jämfört med fjolårets rekord. Bästa sträckdag blev 31.8 med 44 ex (NK). En hög sträcksiffra från Brantevik var 11 ex 17.9 (JLz, OEm). Säsongen för arten inleddes vid Krankesjön och så skedde även med avslutningen. Årets sista observation var 1 ex där 29.10 (LaNi, LRå).

1993

Endast 17 häckningar kom till vår kännedom. Vid en inventering 1992 konstaterades cirka 60 par häcka (Anser 31(1992):267–268).

Det största någonsin registrerade antalet sträckare, 347 ex med 47% ungfåglar, inräknades i Falsterbo under hösten (NK m.fl.). Bästa sträckdag blev 24.8 med 37 ex (NK).

Under åtta sträckdagar vid Hittarp, Farhult, Lervik och Strandbaden bokfördes 10 ex på sydsträck (HeJo, PSe m.fL).

1992

Årets första var 1 ex Norra Åsumtornet 7.3 (AnL). En anmärkningsvärd obs var 1 2K Saxåns mynning 12.5 (NK). De subadulta fåglarna stannar nämligen vanligen kvar i vinterkvarteren under vår-sommar. Eftersom ingen speciell inventering gjordes, som under 1991, konstaterades bara 31 häckningar. Flest var 4 par Store damm och 3 par Fågla sjö (NL m.fL), båda lokaler utanför Perstorp, 6-7 par Immeln (NK) samt 4 par Ivösjön (LAf). Att fiskgjusen ändå hade en mycket god häckningssäsong antyds av att 294 ex sträckte i Falsterbo (NK m.fl.). Detta var åter igen nytt rekord. Toppdagen 19.8 flög 39 ex förbi. Andelen ungfåglar utgjorde 47%.

1991

Det blev en ordentlig uppryckning av antalet häckare tack vare en observatörs (MGi) insamling av fynddata. Hela 53 häckningar rapporterades. Se figur 10 för häckningsfyndens geografiska spridning. Flest var 10 par Perstorpsdammarna (LNi, NL), 8 par Rössjön (KAH), 6 par Immeln (NK) och 6 par Ivösjön där också 13 ungar kom på vingarna (NWa). Slutrapporten för svensk fågelatlas i Skåne uppskattade det skånska beståndet till 25-30 par, ungefär samma siffra som sjöinventeringen kom fram till (Anser 26:18). Det är uppenbart att fiskgjusen blivit betydligt vanligare som skånsk häckfågel. Årets siffror pekar alltså mot en fördubbling!

Nytt sträckrekord under hösten i Falsterbo blev 279 ex, dock med en ungfågelandel på bara 38 % (NK m.fl.). Bästa sträckdagarna var 21.8 med 53 ex, förmodligen den högsta dagssumman som över huvud taget noterats i Falsterbo, 15.8 med 23 ex och 22.8 med 20 ex (NK m.fl.).

1990

Sammanlagt 15 häckningar rapporterades, med 6 par vid Perstorpsdammarna som högsta koncentration (LNi, NL). Dessa fåglar fick ut 12 ungar. Övriga häckningslokaler var Ivösjön, Immeln, Kraghultssjön, Oretorp, Tjörnarp och Tydingen. Över Falsterbohalvön sträckte 239 ex ut under hösten (NK m.fl.). Ungfågelandelen var åter hög med 66 %, vilket tyder på en bra reproduktion. Vid Nabben sträckte 120 ex (GRo).

1989

I Immeln häckade 4–5 par varav minst 2 lyckades få ut ungar (LAf m.fl.). Övriga rapporterna rörande häckning kommer från Tjörnarp (LLq), Allarp (SWh), Store damm (4 par), Lursjön och Änglarp. I Falsterbo sträckte under hösten 255 ex (NK m.fl.), vilket är 4 ex mer än förra året och därmed den högsta summan från Falsterbo. Bästa dagen var 27.8 med 33 ex (NK m.fl.). Andelen ungfåglar var hela 56 %, vilket tyder på att häckningssäsongen varit ovanligt lyckosam.

1988

Under vårens nordsträck summerades 21 ex över Kullahalvön (KOF), vilket är klart lägre än normalt, men förmodligen ett resultat av sämre täckning. Endast nio säkra och en trolig häckning rapporterades, vilket är mycket under det verkliga antalet (se Anser 26(1987): 9!). I Falsterbo räknades under hösten 251 ex. Av de åldersbestämda var 38 % ungfåglar vilket indikerar ett bra häckningsresultat (NK m.fl.).

1987

En extremtidig fiskgjuse sträckte mot norr vid Råå 10.3 (ANo). I Ängelholm sträckte 59 ex in under april-maj med som mest 26 ex (TNn). Höststräcket i Falsterbo antog relativt måttliga proportioner. Summan blev 102 ex och högsta dagsresultatet 11 ex 1.9 (NK m.fl.). Av de åldersbestämda fiskgjusarna var 26 % juvenila. Vid Nabben räknades som mest 13 ex också 1.9, och summan slutade på 64 ex, den lägsta sedan 1981 (GRo). En mycket sen fiskgjuse sågs vid Öllstorp 4.11 (LÅ).

1986

De 24 par som rapporterades häcka i år är i paritet med de 25–30 par som enligt Svensk Häckfågelatlas bedöms häcka i Skåne (Anser 26:9). Under sträckbevakningen i Falsterbo räknades 140 ex under hösten, vilket är dubbelt så många som räknades från Nabben 1985. Flest passerade 26.8 med 15 sträckande (OLo, StS). Mediandatum inföll 4.9.

1985

Årets två första fiskgjusar sågs 25.3 vid Bergsjöholm i sydost (PAx) och Värpinge vid Lund (MGi, PGi). I Nordvästskåne beräknas minst 95 ex ha sträckt in under mars-maj. Bästa dag blev den 14.4 då 17 ex sträckte förbi Allerums skog (BHz). Från Göingebygden rapporterades 10 säkra och 2 misstänkta häckningar. Totalt kom det in rapporter om 19 häckningar för hela Skåne, ett normalt antal. Summan för utsträckande fiskgjusar i Falsterbo blev 77 ex (FF), en siffra nära de senaste årens genomsnitt. Att fiskgjusen inte alltid tar närmaste vägen över större vattenpassager under sträcket visas av att bara 29 fiskgjusar konstaterades sträcka in vid Stevns (SAL).

1984

Sammanlagt har 19 säkra och 4 sannolika häckningar rapporterats från de norra delarna av Skåne (GBF, NSF). Detta är en normal siffra. Totalt inräknades 80 gjusar vid Nabben under höststräcket, en summa som ligger nära genomsnittet för den nuvarande observationsserien 1973–84 (Anser 24:1–28).

1983

Rapporter har inkommit om 16 par i norra Skåne och ett troligt par i södra Skåne, en ganska normal siffra. Sammanlagt 141 noterades på utsträck från Nabben under hösten, en siffra som endast överträffas av 1982, då 160 inräknades (Anser 23:1–26). Bevakningen på andra delar av halvön var inte heltäckande och endast 119 ex noterades. Goda dagssummor nåddes dock 29.8 med 21 ex (Nabben 11) och 11.9 med 23 ex (Nabben 17) (SSö).

1982

Fiskgjusen hade också en god sträcksäsong i Falsterbo med 180 ex på Nabben (Anser 22:1–26). Årets summa är faktiskt den högsta som någonsin noterats i Falsterbo. På Ljungen noterades 260 ex varav 52 ex den 24.8. Orsaken till de höga siffrorna är gynnsamt sträckväder samt en god ungfågelproduktion.

1981

Rapporterna antyder inte några förändringar i numerären, utan pekar på ett bestånd på ca 20 par, huvudsakligen i norra Skåne.

1980

Rapporter rörande häckning har inkommit för 14 par, men uppgifter saknas från några tidigare kända lokaler. Sannolikt finns därför ytterligare några par och en uppskattning på ca 20 par synes rimlig.

1979

De inkomna rapporterna pekar mot ett oförändrat bestånd på ca 20 par i norra Skåne.

1978

För 1978 har 12 häckningar inrapporterats, men om man förutsätter att även tidigare rapporterade lokaler varit besatta, uppgår den skånska stammen av fiskgjuse till mellan 16 och 19 par.

1977

Med hänsyn till arten redovisas liksom tidigare år endast en totalsiffra för Skåne. 1977 har inrapporterats 12 säkra och tre misstänkta häckningsförekomster.

1976

Från de norra delarna av Skåne har 12 häckande par inrapporterats, men ännu saknar vi uppgifter från ett par lokaler.

1975

Spontant har rapporter om sex häckande par influtit. Från 1971 föreligger uppgifter om 15 säkra och en förmodad häckning (VF 32(1973):100) och det finns därför starka skäl att en så noggrann och regelbunden rapportering som möjligt bör ske för att hålla stammen under uppsikt.