Gråtrut

1998

Vid Kullen sträckte 1495 ex mot SV 22.2 (RSg, JSe). Albinistiska exemplar fanns vid Ystads soptipp 5.2 (BMo), utfyllnaden, Landskrona 9.4 (JMo) och Lommabukten under senhösten (OMa, OSv m fl).

1996

Några stora koncentrationer har setts: vid Filborna, Helsingborg drog 4390 ex mot havet för övernattning 1.3 (TSg) och i Landskrona där 5000 ex rastade 10.12 (AJö).

På Arlövs ängar sågs en partiell albino 19.4 (AJö).

Hybrider mellan gråtrut och vittrut ses ibland. I år kommer en rapport från Råå där en trolig hybrid i 2:a vinterdräkt fanns 7–8.12 (MRe).

1995

Häckningsrapport kommer från nordost, där 4 800 par räknades mellan Fårabäck och Valje (NWa). Däremot verkar den en gång så stora populationen på Måkläppen vara inne på sista versen. I år hittades endast 15 bon, vilka alla plundrades (AFn, NK). Artens försvinnande från lokalen har gått fort. Så sent som 1992 häckade 675 par på ön, men sedan växte ön ihop med land och predatorer som räv och mink fick gottebordet serverat.

I Nordvästskåne observerades 1 albino ex vid Sandön 14.1 (MRe), Rönnen 24.2 (JSt) och 9.4 (MåM) samt vid Kropp 22.4 (MåM).

Årets största ansamlingar vid kusten var 10 000 ex Sjölunda 21.9 (AJö) och 6000 ex Saxåns mynning 12.12 (AJö). I inlandet var motsvarande siffra 600 ex Krageholmssjön 26.9 (PAx).

Gulfotade individer av omissus–typ rapporteras liksom 1994 vara förekommande i de flesta större trutflockar i sydöstra Skåne (HLa m.fl.). Dock skall nämnas 12 ad Simrishamn 11.2 (MU, MaU). Utanför sydost rapporterades 3 ex, varav 1 ex Landön 30.4 (SvBi) och 1 ex Svanshall (TSg) passar väl in i tidigare fyndbild. Dessutom gjordes ett inlandsfynd av 1 ad Källingadammen, öster om Staffanstorp 18.2 (JLz, OEm).

1994

Som vanligt övervintrade mycket gråtrut på soptippen vid Sjölunda, och 7000 ex räknades där 1.2 (AJö). En helt albino gråtrut sågs i Nordvästskåne, först vid Hittarps rev 11.3 (JSt) och sedan vid Rönnen 27.3 (HeJo, MRe). Därtill finns flera observationer avseende leucistiska och partiellt albinistiska fåglar.

Adulta gulfotade individer har rapporterats som ”ofta sedd i trutflockarna längs sydkusten” (HLa). I samband med ökad granskning av trutflockarna, främst längs kuststräckan Trelleborg–Simrishamn märks att dessa fåglar inte alls är särskilt ovanliga och en totalsumma känns därför inte särskilt värdefull. Utanför denna sträcka sågs fyra ex, nämligen 1 ex Ribersborg, Malmö 28.2 (KBe), 1 ex Höllviken 10.4 (OEm), 1 ex Sjölunda 2.8 (KBe) och 1 ex Nabben 28.8 (SCh).

1992

I kolonin på Måkläppen fanns 675 häckande par 20.5 (NK) vilket är en siffra i nivå med fjolårets. Sex gulfotade individer har rapporterats och samtliga observationer kommer från syd- och ostkusten: 2 ad Vik 26.1 (KSå, RAm, SFå), 1 ex Hörte 16.2 (GRq), 1 ad i par med en vanlig gråtrut på Måkläppen 24.5 (KSå, MU), 1 3E vid Nabben 18.6 (KMO m.fl.) samt 1 ex Abbekås 12.8 (TNi). Dessutom sågs en leukistisk 3K-fågel vid Sandön 3.5 (JHa) och en partiellt albinistisk individ fanns vid Björkhagens hamn, norr om Ängelholm 16.10 (JHa).

1991

På Måkläppen räknades 626 bon 21.5 (NK m.fl.), vilket är en markant nedgång jämfört med tidigare år. Sedan Måkläppen fick landförbindelse har häckningsresultatet på ”ön” påverkats negativt på grund av boplundring av räv och mink.

Sammanlagt nio gulfotade individer har rapporterats, samtliga under våren; 1 ad Smygehuk 5.2 (AJö), 1 4K+ Trelleborg 10.2 (AJö), 1 ad Barsebäckshamn 17.2 (LNs), 3 ex Simrishamn 19.2 (MU, MaU), 1 ad Simrishamn 2.3 (AJö), 1 ex Norrviken vid Båstad 30.4 (CLq) samt 1 ex Rekekroken 12.5 (NK).

1990

Kolonin på Måkläppen omfattade cirka 1265 häckande par, men till följd av omfattande bopredation av mink och räv kläcktes endast ett fåtal kullar (OIS). Albinistiska individer har rapporterats från Sjölunda, där 1 ad sågs vid ett flertal tillfällen 24.2–16.11 (HÅG, KBe m.fl.) samt från Simrishamn med 1 ad 25.2 (AJö). Gulfotade individer av s.k. Omissus–typ observerades vid åtta tillfällen. Vårfynd gjordes med 1 ad Sjölunda 12.1 (AJö), I ad Malmö hamn (HÅG) och 1 ad Skillinge 3.2 (AJö) samt 1I ex Landskrona soptipp 6.3 (AJö). Vid nordvästra Finjasjön gjordes därefter ett inlandsfynd av 1 ex 8.6 (BKr). Höstfynden var något färre: 1 ad Barsebäckshamn 9.10 (AMT), 1 ex Brantevik 20.10 (KES) samt till sist I ex Nabben 27.10 (GRo).

1989

Vid Sjölunda sågs en adult, albinistisk gråtrut vid upprepade tillfällen mellan 11.2 och 23.4 (HÅG, BMo m.fl.). En gulfotad individ samhäckade med en vanlig gråtrut på Måkläppen (NK m.fl.) och utöver denna har ytterligare åtta gulfotade fåglar rapporterats, väl spridda över landskapet. Under våren sågs 1 ad i Brantevik 24.3 (AJö), I ex Abbekås 25.3 (PHj, SSw), 2 ad Haväng (PAx) samt 1 ad Lomma 10.5 (AJö). Under december sågs 1 ad Båstad 7.12 (LRå), 1 ad Skåre 29.12 (LRå) och slutligen 1 ad Simrishamn 30.12 (AJö).

1988

Större häckningsförekomster har rapporterats från Måkläppen (1550 par) och Eskilstorps holmar (150 par). Felpigmenterade fåglar har observerats med en albinistisk i första vinterdräkt vid Råå småbåtshamn 14.2 (PSe), 1 ad albinistisk vid Sjölunda 20.4 (AJö) och en leucistisk vid Rönnen 1.5 (UGs, SLi, MRe) samt vid närbelägna Sandön 5.5 (MRe). Från syd– och ostkusten kommer som vanligt ett antal rapporter om gulfotade individer. I Simrishamn observerades 1 ex 1.1 (KNm, PeOIl) och 2 ex 2.1 (LKt). Den 4.1 sågs 1 ad i vardera Vik och Skillinge (AJö) och åter i Simrishamn fanns 2 ad 8.2 (HÅG). Under våren sågs 1 ad Trelleborg 15.3 (AJö) samt 2 ad Baskemölla, 2 ad Simrishamn, 1 ad Brantevik, samtliga 4.4 (LRå). Från senhösten har rapporterats 2 ad Skillinge 8.11, varav den ena visade vissa karaktärer av rasen michahellis (AJö) och slutligen 2 ad Simrishamn 10.11 (AJö). Dessa gulfotade gråtrutar av s.k. Omissus–typ som häckar i nordvästra Sovjet, Finland och Estland har en något oklar systematisk status. Pågående studier kan kanske i framtiden bringa nytt ljus över gråtrutens komplexa taxonomi.

1987

Största inrapporterade häckningsförekomst härrör från Måkläppen med cirka 1575 par (PEJ). Vid Sjölunda iakttogs ett leucistiskt ex 8.5 (NK). Ett stort antal gulfotade individer har observerats, samtliga längs kusten i sydöst. Under vintern: 1 ex Brantevik och 2 ex Simrishamn 4.1 (TSt). Från hösten ett tiotal exemplar: 1 ad Simrishamn 22.9 (AJö), 1 ad Simrishamn 9.11 samt 1 ad Skillinge samma dag (AJö). 1 ex Kivik 10.11 och 16.11 (HNi), 1 ad Skillinge 22.11 (OEm, MBi), 2 ad Skillinge 26.11 (AJö, HNi), 1 ex Vitemölla 16–17.12 (HNi) och slutligen 3 ad Baskemölla (AJö, PWa).

1986

Under året har rapporterats gulfotade gråtrutar med 1 ad Baskemölla och ytterligare I ad Brantevik 12.1 (AJö, MWi), 1 ex Skillinge 26.1, 29.7 och 9.12 (AJö, MWi, NK), 1 ad Kullen 28.3 (PGz, MGz), 1 ad Sandön 14.4 (USe), I ad Ahus 26.12 (NK) samt 1 ad Simrishamn 27–28.12 (DC).

1985

Gulfotade gråtrutar har i år rapporterats från Simrishamn med 2 ex 10.1 (AJö, NK), Gislövs hamn 18.1 (HPe), Kullen 5–7.4 (PGz) och 5.5 (KMö), Skarviken 17.7 (SLn), Simrishamn 15.11 (MU) samt Kåseberga 18.11 (AJö). Att fynden ökar torde främst bero på ett intensivare studium av gråtrutsflockar. Enstaka gulfotade ex torde ingå i den häckande populationen men flertalet anländer österifrån vintertid. Våra gulfotade gråtrutar förefaller inte vara så skilda från nominatrasen att de kan föras till en egen art. Nyligen har emellertid Medelhavets gulfotade gråtrutar förts till en egen art, Larus cachinnans.

1984

Även i år sågs en del gulfotade gråtrutar. Den 6.3 iakttogs 1 ad Simrishamn och en annan i Kivik (AJö). Andra marsfynd var 1 ad Smygehamn 17.3 (UGs) och 2 ex Kivik 31.3. Hos de senare var dock benfärgen blekare än näbbfärgen (UGs). I år fanns 2 gulbenta gråtrutar på Kullen 30.3 14.4 (PGz) vilka kanske häckade där (jämför Fåglar i Skåne 1983). I slutet av året 1 ad Brantevik 12.11 (AJö).

1983

Under sjöinventeringen 1978–1979 bokfördes 17 par gråtrut vid skånska insjöar (Anser 22:149). I år rapporteras häckning från Finjasjön (HWq) och Farlängen (NJe) i Göinge. På Måkläppen fanns i år 2200 par 20.5 (FF).

Gråtruten är en mycket variabel art och avgränsningen mot andra arter ibland något diffus. Nyligen har de gulfotade gråtrutarna vid Medelhavet brutits ut som en egen art, Larus cachinnans. Även inom andra populationer förekommer emellertid gulfotade gråtrutar mer eller mindre regelbundet. På Sjaelland uppges några få par häcka ärligen och på Saltholm dödades en adult fågel ringmärkt i Estland (Fugle på Sjaelland 1983–1). Tidigare har publicerats en gulbent gråtrut från Sjölunda 13.8 1959 (Vår fågelvärld 23:84) och i rapportkommitténs arkiv finns 1 ex från Nabben 8.5 1971 (BRe) och 1 ex Sjölunda 22.5 1973 (OP). I är häckade en gulbent fågel med ett normalt ex på Kullen 10.5 (AP, TNs). Dessutom har rapporterats 1 ad Nabben 8.5 (NK), 1 nästan ad Hylkan och 1 ad söder Brantevik på ostkusten 18.5 (AJö), samt 1 ex Simrishamn 8.12 (MU). Vi tar gärna emot rapporter om gulbenta gråtrutar i framtiden för att klarlägga uppträdandet ho oss. Det ska då röra sig om fåglar med rejält gula (som silltrut) ben och inte bara med blekgul benfärg.

1982

Under augusti–september sågs en albinistisk gråtrut i Kåseberga hamn (KI m.fl.), vars arttillhörighet väckte diskussion bland många ornitologer. En utförlig beskrivning ges i Anser 22:43.

1980

På Måkläppen häckade 2600 par (FF) medan det på öarna utanför kusten i nordost gjordes 4917 bofynd under årets inventering (AE). Inlandshäckningar har rapporterats från Osbysjön, 1 par (MSn) och Immeln, 2 par med pull (NK).

1977

Inlandshäckningar rapporteras från Finjasjön (1 par) och Tydingen (1 par). Dessutom häckade möjligen även ett par i Immeln.

1975

Inlandshäckning rapporteras från Finjasjön. Sedd även under häckningstid på olika skär i Immeln.