Kungsörn

2024

Sju revir var besatta under året där fyra par fick ut fem ungar. Två av ungarna dog tyvärr kort efter att de lämnat boet så totalt blev det två lyckade häckningar med tre ungar (David Folkesson). För mer detaljer se Anser 2024:4.

2023

Det går fortsatt dåligt för kungsörnarna i Skåne, bara sex par gick till häckning varav två lyckades och fick ut en flygg unge vardera. Detta kan jämföras med sju par och tre flygga ungar förra året (David Folkesson). För detaljer se Anser 2023:4.

2022

Sju par gick till häckning men det var bara två av dessa som fick ut ungar (David Folkesson). Totalt blev resultatet tre flygga ungar (Anser 2022:4).

2021

Årets åtta häckande par fick ut fyra ungar av vilka minst två blev flygga (David Folkesson).

För detaljer kring årets häckningar se Anser 2021:3 samt Anser 2021:4.

2020

Årets resultat blev nio häckande par med sju flygga ungar. Tre par misslyckades, inkluderande det välkända i Fyledalen där honan nu är 33 år gammal (David Folkesson).

Således ett gott år för kungsörnarna i Skåne efter några år med dålig häckningsframgång. Under tioårsperioden 2004–2013 låg reproduktionen i snitt på åtta ungar/år. Sedan har det, frånsett 2015 då nio ungar kom på vingarna, gått sämre med mellan två och fyra flygga örnar per år. Det är dock inget direkt anmärkningsvärt att det periodvis går dåligt med häckningen för långlivade fåglar.

2019

Åtta revir med häckningsförsök där endast en lyckad häckning gav två flygga ungar (Bengtsson 2019). Antalet revir ligger relativt konstant, med reproduktionen går i nuläget dåligt.

2018

Sju besatta revir med häckningsförsök varav tre lyckade gav fyra flygga ungar (Bengtsson 2018). Det går fortsatt trögt för kungsörnen i Skåne.

2017

Tio revir, sju häckningsförsök varav tre lyckade med en unge vardera (Bengtsson 2017).

2016

Av nio kända revir var åtta bebodda 2016. Av fem konstaterade häckningar lyckades fyra och lika många ungar kom på vingarna. Detta är det sämsta resultatet sedan 2005 (Kenneth Bengtsson; läs mer i Anser 55 (2016), nr. 4, sid. 28–29).

Ingen kungsörn noterades sträcka ut vid Falsterbonäset under hösten men en 1k vände vid Nabben 8.10 (Hans-Åke Gustavsson m.fl.).

2015

Av nio kända revir var åtta besatta 2015. Totalt nio ungar kläcktes i fem av bona och minst fem av ungarna nådde flygg ålder (Kenneth Bengtsson).

2014

I de åtta kända reviren häckade sju par varav endast fyra lyckades. För två av de misslyckade häckningarna var orsaken sannolikt närgånget skogsarbete. I det tredje paret som misslyckades dog honan av elskada i mars (en ny hona intog reviret alldeles för sent för häckning). Resterande fyra par kläckte sammanlagt fem ungar varav tre ringmärktes. (Kenneth Bengtsson, läs mer i Anser 2014:4, sid. 21–22).

2013

Under året fick åtta par ut åtta ungar (6 singelkullar, 1 tvåkull och 1 misslyckad häckning) vilket är identiskt med förra året och i linje med de senaste fem åren (Kenneth Bengtsson).

2012

Under året fick åtta par ut lika många ungar (sex singelkullar, en tvåkull och en misslyckad häckning) vilket är i linje med de senaste fyra åren (Kenneth Bengtsson).

2011

Under året fick sju par ut åtta ungar vilket är identiskt med förra året. Den enda skillnaden mellan åren var att syskonkullen inte växte upp hos samma par och att fem ex ringmärktes mot fjolårets sex (Kenneth Bengtsson).

2010

Under året fick sju par ut åtta ungar i landskapet (Kenneth Bengtsson; läs mer i Anser 2010:4, sid. 213).

2009

Under året fanns åtta par i landskapet varav sex par producerade totalt åtta flygga ungar (Kenneth Bengtsson; läs mer i Anser 2009:4, sid. 216–217). Med andra ord en tillbakagång till 2007 års läge.

Redan den 19.8 gjorde en ungfågel sträckförsök över Falsterbonäset (Tomas Svensson, Jesper Segergren, Tommy Holmgren) och den 9.10 lämnade två ungfåglar landet vid Nabben (Nils Kjellén, David Erterius m.fl.).

2008

Totalt 9 par hittades i landskapet, varav åtta producerade 10–11 flygga ungar (Kenneth Bengtsson; läs mer i Anser 2008(4): 242–243).

2007

Häckningsförsök gjordes i samtliga åtta kända revir. I sex av reviren blev åtta ungar flygfärdiga. Inga nya revir upptäcktes under året (läs mer i ANSER 46: 200). I Falsterbo sträckte 4 ex under hösten (Nils Kjellén, Aron Andersson m.fl.).

2006

Ett nytt revir kunde konstateras. Här handlade det om ett yngre par vars häckningsförsök misslyckades. För övriga sju kända revir konstaterades lyckad häckning i alla utom ett. Tre dubbelkullar och tre enkelkullar gav sammanlagt nio flygga kungsörnsungar, vilket är ett bra resultat och helt i linje med utvecklingen under 2000-talet. Ytterligare något revir kan misstänkas varför det skånska beståndet kan skattas till 8–10 par.

Onödigt närgångna besök har noterats i de numera välkända reviren i Fyledalen, vilket även gäller i ett revir i nordöstra Skåne. Vi vill därför vädja till alla att visa största hänsyn och hålla behörigt avstånd vid besök i områdena (Kenneth Bengtsson).

I Falsterbo sträckte endast 1 1k under hösten (Nils Kjellén, Ola Elleström), vilket säkert kan förklaras av det milda vädret.

2005

Antal kända revir var oförändrat sju under året. Två revir ligger i östra delen av landskapet medan resterande fem ligger i söder från Fyledalen och västerut. Utöver dessa sju revir har vi uppgifter om ytterligare cirka fem troliga/möjliga revir fördelade på södra Skåne, nordöstra Skåne, Hallands-, Linderöds- respektive Söderåsen. En stabil förekomst av 10-12 revir kan anas.

Häckningen gick tyvärr dåligt. Blott tre par fullföljde och slutresultatet blev 4 flygga ungar. Detta skall jämföras med 10-11 ungar under 2004 (Kenneth Bengtsson).

Databasen Svalan innehåller 418 rapporter från Skåne under året. Inga försök att uppskatta det totala antalet individer har gjorts, men spridningen i landskapet kan sägas vara god. Flest individer per observationstillfälle, 6 ex, gjordes under en vinterfågelräkning mellan Maltesholm och Pulken 10.11 (Ulf Jungbeck). I övrigt handlar rapporterna om 1-3 individer.

Under sträckräkningen i Falsterbo noterades 6 ex, samtliga ungfåglar, str 15.10-18.11 (Nils Kjellén, Mattias Ullman).

2004

Det finns gott om skånska kungsörnsrapporter på Svalan: närmare bestämt 548 stycken för 2004. Flertalet handlar om fåglar i eller nära de kända reviren eller om övervintrande yngre fåglar. Spridningen i landskapet är god, men huvuddelen av rapporterna gäller de södra, nordöstra och nordvästra delen av landskapet.

Stammen förefaller ha stabiliserat sig. Inga ytterligare säkra par har konstaterats under 2004. Det finns uppgifter om minst 6, kanske 7, besatta revir och ytterligare uppgifter om 4 områden där revir kan misstänkas. 5 säkra häckningar samt 1 mycket trolig häckning blev årets kända resultat. Ungproduktionen slutade på 10–11 flygga ungar, vilket är ett av de bästa resultaten någonsin.

För tredje gången konstaterades en trekull i Skåne, denna gång för paret vid ”Harbacken”. Tyvärr hittades en könsmogen kungsörn död under en elledning i juli. Fågeln var ringmärkt och befinns vara född i just ”Harbackereviret” 1999 (Kenneth Bengtsson).

2003

Det konstaterades nio besatta revir under häckningssäsongen 2003. I minst sju av dessa påbörjades också häckning. Resultatet blev att fyra par producerade fem ungar — ett för Skånes del något magert utfall. Tre par misslyckades således med sin häckning (ett par häckade möjligen i okänt alternativbo). De häckande paren är fortfarande koncentrerade till södra och östra delarna av landskapet. Däremot ses det kungsörnar i så gott som hela Skåne under vinterhalvåret enligt rapporterna till Svalan. Om vi räknar med att de olika individerna är något så när stationära under senhöst och vinter tyder rapporterna på att det utöver de cirka 20 bofasta adulta örnarna fanns ytterligare minst 23 yngre samt två adulta fåglar i landskapet under jan–feb. Märkligt nog ger pusslet samma resultat för perioden nov–dec. Från Nabben rapporterades fem utsträckande kungsörnar under hösten — två ex 12.10 och tre ex 15.10. Samtliga var 1k–fåglar (Stefan Delin, Hans–Åke Gustavsson, Nils Kjellén).

2002

Under året hade vi kontakt med fyra par (Fyledalen, Skurup och nordöstra Skåne) och dessa producerade sex flygga ungar (Bobevakarna). Vi har emellertid anledning att tro att de två par som vi förlorat bokontakt med fanns kvar och att de båda fick ut en unge var. I vanlig ordning finns det också rapporter som stödjer tron på ytterligare revir. Bland annat rapporterar Clas Mellby om två fåglar med häckningsbeteende i östra Skåne i början av maj. Övriga rapporter till Rrk gäller med stor sannolikhet fåglar från de kända reviren. Under 2003 ska kungsörnarna specialbevakas och vi uppmuntrar därför alla att rapportera så många obsar som möjligt. I all synnerhet gäller detta adulta kungsörnar utanför de gängse stråken.

Från Nabben, Falsterbo rapporteras om blott två sträckare, 1 ex 18.9 och 1 yngre 19.9 (Nils Kjellén).

2001

Van vid mer eller mindre fantastiska häckningsframgångar för våra kungsörnar måste vi konstatera att 2001 blev ett mer normalt år. Fem par lokaliserades och för dessa blev resultatet fyra flygga ungar. Två av årets ungar ringmärktes Ett par misslyckades således och här handlar det om det revir i Fyledalen som varit aktivt sedan 1989. Rykte går om att en unge rövades, men några bevis för detta finns ej. I redet fanns ett ägg som insamlades och befanns vara obefruktat. Tyvärr vet vi inte om det fortfarande är ursprungsparet som figurerar här. Om så är fallet börjar dom ju komma till åren och är väl därför ursäktade. Antalet kända häckande par är alltså samma som 2000 men sammansättningen är annorlunda.

Paret i nordost, som vi förlorade kontakt med för några år sedan, återupptäcktes – reviret har sannolikt varit aktivt hela tiden. Däremot förlorade vi i år kontakt med superparet vid Börringe som två år i rad producerat tre ungar. En örn sågs vid redet i mars men därefter har dom ej synts till. Kanske har en i paret dött, kanske har dom flyttat, kanske förtog dom sig i fjol och förfjol?

Under hösten inkom uppgifter om ett tidigare okänt par vid Söderåsen och att detta par producerat en unge. Allt talar för att uppgiften är riktig. I så fall har Skåne alltså minst sex par häckande kungsörnar. Dock finns det i vanlig ordning indikationer på ytterligare revir runt om i landskapet, men konkreta bevis saknas i lika vanlig ordning. Härtill ska läggas de plötsliga rykten som talar om två revir i Skåne redan 1985, dvs. fyra år före den dokumenterade premiärhäckningen 1989!

Alla som sitter och ruvar på hemligheter är välkomna att anförtro sig till SkOF. Bland årets rapporter till Rrk och Svalan finns inte några särskilt spännande observationer som leder tankarna till okända revir. Från Falsterbo rapporteras att det för andra säsongen i rad inte sträckte ut några kungsörnar. Ett sträckförsök gjordes dock den 8/11.

2000

Vinterns våldsamma orkaner gick hårt åt träden lite varstans i Skåne och förödelsen drabbade även några av de skånska kungsörnarnas boträd. Ett bo blåste helt sonika ner, medan skyddande granbestånd raderades ut vid ett annat. I första fallet byggde örnarna ett nytt bo i samma träd och producerade en unge och ett rötägg. I det andra fallet häckade örnarna ändå och fick fram en unge. I ett av de äldsta reviren har örnarna alternerat mellan tre boplatser, det handlar om paret som producerade tre ungar 1999. Besvikelsen var därför stor när två av bona befanns vara ockuperade av ormvråk och det tredje stod tomt. Dessbättre hittades ett fjärde bo i reviret och i detta fanns ånyo tre välväxta ungar! Att samma par producerat tre ungar två år i rad har veterligen inte hänt i Sverige tidigare. Övriga två par fick tillsammans tre ungar. Årets slutsumma blev alltså att de fem kända paren producerade åtta ungar. En unge bräckte vingen som nyflygg och dog. En annan bröt vingen efter ledningspåflygning i september och fick avlivas.

Skånes kungsörnar har under åren producerat många ungar. Trots detta har det inte hittats några nya revir under senare år. Dock återlokaliserades sannolikt det sedan två år försvunna paret i nordost under hösten, och har lika sannolikt funnits i trakten hela tiden. Vi kan således räkna med minst sex par i Skåne, sannolikt åtta och möjligen fler! Misstänkta revir finns runt Brösarp och norr om Kristianstad, samt på Söderåsen. Flera obsar av adulta och juvenila fåglar under häckningstid i dessa områden ger grund åt dessa spekulationer. Under 2000 ringmärktes fem ungar, bl.a. trekullen, samt den i september förolyckade fågeln.

Flest rapporter om kungsörnar under höst och vinter, merendels yngre fåglar, inkommer från området ost och nordost Helsingborg samt från Kristianstadstrakten. Det finns blott en uppgift om sträckande kungsörn, nämligen en 1K-fågel vid Spillepeng 23 november (Lars Nilsson). Ingen utsträckare noterades i Falsterbo under hösten.

1999

Det blev ett suveränt år för Skånes kungsörnar! Trots att ett par uteblev, eller misslyckades, producerade resterande fem par hela nio ungar. Utöver en rekordartad ungproduktion kunde Sveriges andra kända 3-kull konstateras hos ett av paren! I nordost sågs en adult kungsörn på boplats i april (Patrik Olofsson) men därefter rapporteras lokalen övergiven och efterforskningar i regionen gav negativt resultat (Greger Flyckt). Allt tyder på att det inte längre finns något par i nordost. I och med detta är de kända kungsörnsreviren koncentrerade till södra delen av landskapet. Nio ungar på fem par ger ett genomsnitt på 1,8 ungar, vilket är vida överlägset övriga svenska populationer och sannolikt också flerstädes i världen. Utöver de fem kända paren finns det rimlig anledning att misstänka ytterligare två par i landskapet.

Det har inte inkommit några uppgifter från icke häckningstid, vilket gör att vi inte känner storleken på den skånska vinterpopulationen. Kanske vore det dags med en vinterinventering?

Från sträckräkningarna i Falsterbo rapporteras om 3 utsträckande kungsörnar: 2 ex 15.10 och ytterligare en fågel dagen därpå. Två av dessa var årsungar (NK). 3 ex sträckte över norra Öresund under våren och 2 ex under hösten.

1998

Även under 1998 begåvades Skåne med ett nytt kungsörnspar. Parets unge var ur redet redan omkring 23.6, vilket är mycket tidigt. Dock är det inte helt ovanligt att ungar faller ur redet och i stället matas fram på marken. I vilket fall har en ungfågel sett kretsa tillsammans med föräldrarna över reviret senare på sommaren, indikerande en framgångsrik häckning. För första gången på många år finns även en misslyckad häckning att redovisa. Det gäller det 1997 upptäckta paret i nordöstra Skåne som övergav 1998 års häckning i ett tidigt skede. Eventuellt berodde detta på ofrivilliga störningar i samband med avverkningsarbeten i närheten. För övriga par var det idel framgångar. De två Fyledalsparen fick ut en resp, två ungar, Skurupsparet två och Börringe-Näsbyholmsparet minst en, troligen två ungar (det föreligger olika uppgifter för sistnämnda par). Totalt för Skåne blir alltså års-facit sju–åtta flygga ungar ur fem lyckade samt en misslyckad häckning. De eviga misstankarna om ytterligare par lever vidare, bl a flera rapporter från Eslövstrakten (BGP) av såväl yngre som adulta ömar.

Några vändande fåglar samt en utsträckande (31.10) noterades i Falsterbo under hösten (NK). De låga sträcksiffroma är på intet sätt underliga eftersom kungsörnen i stor utsträckning är stannfågel.

1997

Kungsörnen verkar ha etablerat en mycket stabil stam i Skåne. Under året upptäcktes två nya revir och summa fem häckningar kunde bokföras. Till de tidigare kända paren i Fyledalen och Börringetrakten kan vi nu lägga ett i Skurupstrakten och ett i nordöstra Skåne. Samtliga häckningar blev lyckosamma och slutresultatet blev hela 8–9 flygga ungar. Osäkerheten gäller Börringeparet där det finns uppgifter om både en och två flygga ungar. En unge i nordost dog av okänd anledning i redet och resultatet blev här en flygg unge. Övriga par fick bägge ungarna på vingarna. De skånska kungsörnarna var således även i år mycket produktiva och inga allvarligare incidenter vid boplatserna rapporterades. Utöver de fem kända paren florerar rykten om ytterligare några.

Från Falsterbo rapporteras om 4 utsträckande yngre fåglar under oktober och trenden förefaller även här ökande (NK).

1996

Uppgifter om 3 par som genomfört häckning i landskapet har inkommit. Två par fanns i Fyledalen och fick ut 2 ungar vardera. Ett par

häckade i Börringeområdet och lyckades även det få 2 ungar på vingarna. Ett resultat med totalt 6 ungar är mycket glädjande och det är väl inte helt otroligt att ytterligare något par häckade inom Skånes gränser under året.

Enda utsträckande fågeln i Falsterbo under hösten var 1 årsunge 10.10 (NK m.fl.).

1995

Vid örnräkningen 7.1 kunde totalt 11 juv/subad inräknas, vilket är den lägsta summan genom tiderna. Observera dock att Sydostskåne ej är medräknat (Anser 34:296).

I Fyledalen häckade två par framgångsrikt och producerade totalt 3 flygga ungar. Ytterligare ett par häckade i området Börringe–Näsbyholm och fick två ungar på vingarna. Därtill fanns ytterligare ett par på en lokal, men där fullföljdes inte häckningen. Sammanlagt fem flygga ungar under året är det bästa resultatet sedan premiärhäckningen 1989 (Anser 34:215).

I Falsterbo noterades 2 ex på sträck 21.10 (NK m.fl.).

1994: Med all sannolikhet misslyckades paret vid Börringe–Näsbyholm med häckningen. Eventuellt fanns ytterligare ett par i området, vilket dock ej är bekräftat (KBe).

1994

Vid Trollenäs upphittades en död 2 år gammal ringmärkt kungsörn 27.1 (BGP). Den visade sig ha blivit märkt i Lappland.

I Fyledalen fick det ena paret ut 2 ungar och det andra paret påbörjade häckning, men denna fullföljdes troligen inte (GLj, SAm). Glädjande nog rapporterades paret i Börringeområdet också ha haft framgång med häckningen; en unge kom på vingarna (LENy). Dessutom visade två andra subadulta fåglar parbildningsbeteende i området under inledningen av häckningssäsongen (PMa, SMa).

1993

Vid den årligen återkommande örnräkningen noterades 6 ad och 28–31 juv/subad runt om i Skåne 9.1 (Anser 32 (1993):303–304). Sedan 1982 har det i snitt setts 31,3 vid dessa räk– ningstillfällen med en variation på mellan 12 och 55 ex, vilket innebär att årets uppträdande var av normal omfattning.

Åtminstone ett par tycks ha genomfört en lyckad häckning i Fyledalen. Så sågs t.ex. 1 ad och 2 juv 22.7 (AWa, SWn). Vi har inte fått in rapporter om något ytterligare par som genomfört häckning i Fyledalen, vilket skedde under förra året. Kanske beroende på den störning som det ena paret utsattes för (se FiSk 1992). Däremot genomfördes med all sannolikhet även en häckning i Börringeområdet! En subadult fågel fanns i området redan under april och 30.5 sågs 2 subad (CSn, KnA). Paret sågs även 15.6 (GRq) och fåglarna bedömdes då vara 4K respektive 5K. Den 24.10 sågs förmodligen detta par med 3 juv (PMa, SMa). Enda sommarobsen utanför dessa två områden var 1 subad sträckande åt sydväst Vombs vattenverk 11.7 (MSa).

Av totalt ca 5600 par i Europa hyser Sverige 600, vilket är ca 11%, men 32% av den nordvästeuropeiska stammen. I de flesta länder sägs bestånden vara stabila, men från Finland kommer rapporter om en klar ökning (Bird Conservation International 2:175–183). Kanske är det denna virilitet som också smittat de skånska kungsörnarna? Däremot är det beklämmande att konstatera att det under 1992 plundrades tio bon av kungsöm i södra delen av den svenska fjällkedjan (VF 52:18), vilket gör att vi rekommenderar hög restriktivitet med spridning av eventuella häckningsfynd även från vår landsända.

1992

Örnräkningen 4.1 räknade in 53-55 ex, vilket var nytt rekord (Anser 31:52). I Fyledalen inledde två par häckning. Det ena paret fick ut en unge medan det andra misslyckades. Kanske berodde detta på en dansk fotograf som klättrade upp i boet; tyvärr hann man inte notera bilnummer och kunde inte göra polisanmälan. Att kungsörnen är på gång har ju konstaterats flera gånger tidigare i FiSk:en. I år exemplifierades detta av yngre par som hade uppvaktnings- och bobyggnadsbeteede vid Farstorp (BGP) och Brösarps backar (JSt). Senare under hösten sågs 2 juvenila fåglar Farstorp, så kanske en häckning genomfördes. I Börringe-Näsbyholmsområdet sågs 2 nyutflugna flygträna i korta pass 14.7 (MGr), varför tydligen en häckning genomfördes också här!

1991

Örnräkningen 5.1 resulterade i 3 adulta, 31 juvenila/subadulta och 3–4 obestämda, men då var Sydostskåne oräknat. Aningarna om nyetableringar blev sannspådda. Det ”gamla” paret i sydost fick av allt att döma ut 1 unge. Mycket glädjande var att ett nytt par också häckade i området och lyckades producera 1 unge (IA).

1990

Under örnräkningen den 6.1 sågs 19 ex fördelade på 2 adulta, 16 juvenila/subadulta och 1 obestämd (Anser 29: 73–74). För andra året i rad lyckades ett par genomföra en häckning i Fyledalen. Paret fick ut 2 ungar (ENö, GT, KiIn). Då är det väl dags för ytterligare etableringar i landskapet? Vissa uppgifter kring denna hemlighetsomspunna art tyder på att så också är fallet.

1989

En av de största fågelhändelserna på många år får väl den häckning som genomfördes i Fyledalen anses vara. En fyraårig hona ingick äktenskap med en äldre subadult hane och fick en unge på vingarna (se vidare Anser 28: 165–168). Kungsörnen har så vitt det är känt aldrig tidigare häckat i Skåne, men etablering på andra platser i södra Sverige under senare år kan ge en intressant fortsättning. Örnräkningen 14.1 resulterade i 1 adult/subadult och 24–26 juvenila/subadulta (Anser 28: 268–269).

1988

Vädret vid örnräkningen 9–10.1 var betydligt mera gästvänligt än under 1987. Detta återspeglas också i att 25–29 ex inräknades. Av dessa var 2 adulta och 23–27 juvenila/subadulta (Anser 27(1988): 223–224). I Falsterbo sträckte under hösten 1 juvenil, 1 subadult och 1 juvenil/subadult kungsörn (NK m.fl.).

1987

Den årliga örnräkningen andra helgen i januari resulterade i 12–13 ex, det lägsta antalet sedan räkningarnas start 1982 (Anser 26: 293–294). Kanske bidrog vädret huvudräkningsdagen 10.1, –20C och blåst, till det magra resultatet. För första gången noterades ingen adult kungsörn. En mycket sen vårobs var 1 adult örn väster om Stenshuvud 30.5 (MGi, PGi). Det har länge ryktats om kungsörnen som presumtiv skånsk häckfågel. Därför är det en mycket spännande uppgift att kungsörn setts under häckningstid i Göingebygden (ToJö). Ytterligare en sommarobs var 1 subadult Silvåkra 9.8 (RBd).

1986

Under örnräkningen 11–12.1 sågs 28–31 ex. Av dessa var 1 ad och resten juv/subad. Förra årets siffror var 46–48 ex. I Falsterbo visade sig endast 2 ex under hösten. En 1K sträckte vid Falsterbokanalen 24.9 (StS, m.fl.) och 1 2–3K gjorde sträckförsök vid Ängsnäset 12.10 (KMO).

1985

Tyvärr finns siffror från örnräkningen i januari bara tillgängliga från Sydostskåne. Där sågs 6 ex (SSFk). Den senaste vårobsen var en juv norr om Landön 27.4 (LKt).

1984

Under örnräkningsdagarna den 14–15.1 noterades 32–34 kungsörnar, varav 3 ad (Anser 23:245–246). Antalet är i nivå med de två föregående åren och liksom tidigare har örnarna varit väl spridda över landskapet.

1983

Under örnräkningsdagarna 15–16.1 observerades 25–27 ex väl utspridda i landskapet. Antalet är i samma storleksordning som under fjolåret (Anser 22:52–53). Vi vill gärna ha uppgifter om kungsörnens fenologi, d v s när ses de första under hösten och när ses den siste under våren.