Hrota är den ljusbukiga underarten av prutgås. Öland 10 oktober 2020. Foto: Mikael Arinder.
Ljusbukig prutgås
Branta bernicla hrota (Pale-bellied Brant Goose)
För underartens förekomst i Skåne, Sverige och Danmark genom alla tider, se Kenneth Bengtssons Artfakta om prutgås.
Figurer, tabeller och foton från de ursprungliga årsböckerna utelämnats i denna sammanställning.
2024
Vårfynd gjordes med 1 str S Barsebäckshamn 16.5 (Anders Rimne), 1 str NO Barsebäckshamn 19.5 (Nils Kjellén), 2 str O Smygehuk 24.5 (Nils Kjellén), 1 ex Lomma Södra 27.5 (Per-Olof Lippe, Tomas Flyman) samt 1 str O Klingavälsåns mynning, Vombsjön 27.5 (Jens Morin). Sex individer under första halvåret är något under medel, fler brukar ses framför allt på Sydkusten.
Under höststräcket av prutgäss i södra Skåne letades fyra ljusbukiga upp, fördelade på 1 str S Simrishamn 21.9 (Bengt Bengtsson), 2 ad str SV Nabben 26.9 (Mattias Ullman) samt 1 str SV Sandhammaren 12.10 (Thomas Nilsson, Nils Ericsson, Magnus Stangenberg). Även detta är något färre än normalt. I samband med havsfågelskådning i nordväst sågs sedan 1 ex som passerade såväl Kattvik, Hovs hallar, Gröthögarna och Kullen 1.11. Tidsangivelser visar att det sannolikt var samma fågel på alla lokalerna. Totalt 11 ex är något över fjolårets 9 ex, men likväl en låg årssumma numera.
2023
Vårfynd gjordes i form av 2 str Smygehuk (Nils Kjellén) och samma fåglar lite senare vid Kåseberga (Petter Heldén) 25.5. Vidare 3 str Smygedungen 27.5 (Nils Kjellén) samt 1 str Smygedungen (Nils Kjellén) och Kåseberga (Sven Splittorff) 28.5. De tre fåglarna vid Smyge 27.5 sträckte enskilt vid olika tidpunkter.
Höstfynden utgörs av 2 str S på flera lokaler mellan Kivik och Sandhammaren 18.9 (Lars Råberg, Mikael Wikström, Birger Risberg m.fl.) och 1 str Nabben 5.10 (Hans-Åke Gustavsson, Raul Vicente).
Om vi snålar lite och räknar med att individer på samma kuststräcka samma dag är samma fåglar, stannar årssumman på låga 9 ex.
2022
Trots att det endast ses ett fåtal prutgäss i mars och april så är det inte helt ovanligt att någon av dem är ljusbukig. Så även i år, då 1 ex sågs vid Vegeåns mynning 7.4 (Tobias Christoffersson). Under det intensiva vårsträcket av prutgäss under andra halvan av maj sågs totalt 8 ex 19–29.5.
Hösten bjöd på 11 ex i samband med prutgåssträck, varav 3 ex på Nabben, Falsterbo 26.9 (Mattias Ullman, Måns Karlsson, Nils Kjellén). I slutet av oktober, när sträcket av prutgäss mattats av, noterades 1 str O Smygedungen 23.10 (Roy Blad) och 2 str S med vitkindade gäss Ön, Limhamn 28.10 (Björn Olsen).
Summa 23 ex är ett relativt högt antal, speciellt som det inte sågs några flockar i samband med havsfågelspan i nordväst.
2021
Under vårsträcket sågs totalt 14 ex 23.5–6.6, bland annat upp till 4 ex på flera lokaler längs sydkusten under den stora prutgåsdagen 26.5 (Staffan Rodebrand m.fl.). Sista vårfyndet var 1 ex Kåseberga 6.6 (Sven Splittorff).
Under hösten sågs endast 2 ex i sydost och för ovanlighetens skull inte någon i Falsterbo. Däremot sågs 9 ex i nordväst där en familjegrupp om 2 ad och 4 juv sträckte förbi tre lokaler på norra Bjärekusten 19.11 (Samuel Wivstad, Kalle Brinell, Dan Persson m.fl.). Fynd av ljusbukiga prutgäss i samband med havsfågelskådning i nordväst görs långt ifrån varje år, men de fynden skiljer sig från de i södra Skåne genom att de ofta kommer i små, underartsrena familjeflockar. I samband med havsfågelskådning sträckte även 2 ex förbi Yttre Kattvik och Hovs hallar 22.10 (Dan Persson, Mårten Müller, Anders Lindén m.fl.).
2020
Före det egentliga prutgåssträcket sågs under våren 1 str Lernacken 4.4 (Erik Hirschfeld) samt 2 rast Lomma Södra 10.5 (Kristian Ståhl). Övriga fynd under våren utgjordes av sammanlagt fem individer vid Sydkusten (Kåseberga och Smyge) 27.5–2.6 (Sven Splittorff m.fl.), i samband med att årets relativt individfattiga prutgåssträck kulminerade.
Ett med avseende på datum avvikande fynd gjordes med 1 str SO tillsammans med elva mörkbukiga vid Löddesnäs 17.6 (Lars Nilsson).
Hösten inleddes med 1 rast Sandön–Norra Häljaröd 6–10.9 (Johan Åhlen m.fl.). Därefter sågs 14 ex, samtliga på sträck i sydost (11) och i Falsterbo (3). Årssumman stannar därmed på 24 ex, vilket är oväntat bra med tanke på det måttliga prutgåssträcket. Intressant nog sågs förra året endast 14 ex trots att sträcket av prutgås då var betydligt bättre såväl vår som höst. Kanske har skådare mer tid att leta avvikande individer i flockarna när antalen är lägre och man inte behöver lägga så mycket energi på att räkna?
2019
Under våren sågs sex fåglar i samband med bra prutgåssträck längs sydkusten 23.5–1.6. Höstens uppträdande blev i princip en spegelbild med sex exemplar mellan Sandhammaren och Falsterbo 25.9–13.10, samtliga sträckande. Dessutom sågs 2 ad rasta vid Äspet 11.10 (Hans Cronert, Greger Flyckt, Jenny Eliasson). Sammanlagt 14 ex är en ganska normal årssumma men ändå oväntat låg med tanke på det fina prutgåssträcket under såväl hösten som våren.
2018
Under såväl 2016 som 2017 noterades sju individer. Eftersom sträcket av prutgås i år inte var påtagligt bättre än de närmast föregående åren kan det därför förefalla oväntat att det sågs hela 21 ex, varav nio på våren och tolv på hösten. Den utökade sträckbevakningen vid Smygedungen gav 7 str 24.5–2.6, varav tre 29.5 (Mattias Ullman) och i övrigt enstaka fåglar. Tre individer observerades vid Kåseberga (Sven Splittorff) varav en bedöms ha passerat även vid Smyge.
Hela 12 ex under hösten hjälps framför allt upp av 5 ex Plattformen, Lundåkrabukten 1.10 (Erik Owusu-Ansah) och 2 str Nyagrop, Friseboda 11.10 (Thomas Lindblad). Övriga individer sågs alla längs kusten mellan Simrishamn och Falsterbonäset.
2017
Totalt gjordes sju fynd av lika många exemplar under året. Vårfynden utgjordes av enstaka individer i de sträckande prutgåsflockarna i Kåseberga 21.5, 25.5, 27.5 och 2.6 (Sven Splittorff). Höstfynden gjordes under några dagar i mitten av september: 1 str Simrishamn 15.9 (Sven Johansson, Lars Edman), 1 str Simrishamn 18.9 (Jörgen Bernsmo, Magnus Ullman) och 1 str Sandhammaren 19.9 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist).
Sett till antal fynd är uppträdandet identiskt med 2016, men normalt brukar den geografiska fyndbilden vara mer spridd med fynd både i nordväst och i sydväst. Vårsträcket av prutgås passerade utan några riktiga toppdagar vilket kan förklara de uteblivna fynden utanför Kåseberga. Dominerande vindar från västsektorn under hösten borde dock rimligen ha resulterat i en mer spridd geografisk fyndbild av denna västliga ras.
2016
Totalt gjordes sju fynd av lika många exemplar under året. Inlandsfynd är ovanliga, men det kan även löna sig att syna de flockar av prutgäss som genar över landskapet. Detta bevisas av att årets första fynd gjordes i inlandet: 1 str NO Krankesjön 18.5 (Nils Kjellén). De två övriga vårfynden gjordes i Foteviken: 1 str SO Lilla Hammars näs 26.5 (Joakim Hagström) och 1 str SO Foteviken 4.6 (Mattias Ullman). Höstens första fynd gjordes tidigt på säsongen vid mistluren, Kullaberg med en sträckande 30.8 (Karl G Nilsson, Alf Petersson), vilket även var det första augustifyndet i Skåne. Från Simrishamn rapporterades 1 str 16.9 (Sven Johansson m.fl.) och 1 str 18.9 (Frank Abrahamsson). Årets sista fynd utgjordes av 1 1k Kattviks hamn 31.10 (Per Darell).
2015
Totalt gjordes tio fynd av 13 ex. Vårfynden fördelades enligt följande: 1 str O Nabben 22.5 (Björn Malmhagen), 1 str O Kåseberga 26.5 (Sven Splittorff), 1 str O Böste strandängar 28.5 (Mattias Ullman), 3 str (inklusive föregående individ) O Kåseberga 28.5 (Sven Splittorff, Nils Kjellén) och 2 str O Kåseberga 29.5 (Sven Splittorff, Nils Kjellén). En individ rastade vid Nabben 22.6 (Tommy Holmgren, Karl-Gustav Sjölund). Sedan tidigare finns endast en handfull fynd i juni och inget från senare hälften av månaden.
Höstens första fynd gjordes vid Norrebrohamn, Gröthögarna där 1 ex uppehöll sig 18–19.9 (Håkan Johansson m.fl.). Vid Nabben, Falsterbonäset rastade 1 ex 1.10 (Zsombor Károlyi, Emil Lundahl). Sträckande individer utgjordes av 2 str Sandhammaren 5.10 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist) och 1 str Simrishamn 9.10 (Jörgen Bernsmo).
2014
Totalt 10 ex observerades under året, fördelade på fyra vårfynd och fem höstfynd. Vårens observationer var 1 str Måkläppen 16.5 (Nils Kjellén), 1 (annat ex) str Kåseberga 16.5 (Sven Splittorff), 2 str Vombsjöns västra ängar 25.5 (Nils Kjellén) och 1 rast Näsholmarna, Foteviken 3.6 (Mattias Ullman). Höstens observationer var 1 str Simrishamn hamn 17.9 (Gert Ljungqvist), 1 ad str Simrishamn hamn 30.9 (Jörgen Bernsmo), 1 str Mälarhusen 3.10 (Manfred Dornhäuser), 1 ad förbiflygande Skanörs revlar 3.10 (Mattias Ullman) och en något mer udda observation om 1 rast Jonstorp 22.12 (Henrik Johansson). Decemberobservationer är ovanliga, men fyndet passar ändå väl in i mönstret vid hårda västliga vindar då fåglar av denna västliga ras kan driva in mot skånska västkusten.
2013
Totalt observerades 12 ex under året, jämnt fördelade på sex vårfynd och sex höstfynd. Som vanligt sågs flest fåglar under sträcktoppen för prutgås och oftast upptäcks de ljusbukiga i prutgåsflockarna. Två fåglar var dock stationära: 1 ex Torekovs rev 15–16.5 (Phil Benstead) och 1 ex i området Nabben-Skanörs Revlar 8–12.9 (Hans-Åke Gustavsson, Nils Kjellén, Mattias Ullman).
2012
Årets första, 1 ex Hittarps rev och Domsten 31.3 (Thomas Svanberg), följde mönstret för senaste två åren, d.v.s. att tidiga fåglar dyker upp under udda tid i ett udda område för prutgås. Våren gav totalt sex observationer av 6 ex vilka var mycket väl korrelerade till toppdagarna för prutgås. Höststräcket gav fina 12 ex och precis som för våren gjordes observationerna i samband med toppdagar för prutgåssträck. Inga fynd gjordes i samband med västliga stormar under senhösten.
Årstotalen stannade därmed på 18 ex.
2011
Första fågel för året blev 1 ex Salviken 13.3 (Arne Holgersson), d.v.s. samma område och samma observatör som i fjol. Ytterligare tidiga observationer var 2 ex Svanebäcksrevet, Viken 9.4 (Alf Petersson) och 1 ex Barsebäckshamn 11.4 (Rickard Norenstam). Fågeln från Barsebäck kanske rentav var samma individ som observerades i Salviken månaden tidigare. Den danska övervintringspopulationen är normalt koncentrerad till Jylland med övervikt mot den norra delen av halvön. Spridda observationer återfinns även från framförallt norra Fyn och nordvästra Själland. Det är möjligt att de Skånska observationerna rör ostliga utlöpare från den danska övervintringspopulationen, snarare än tidiga sträckare. De nordligt häckande fåglarna lämnar normalt övervintringsområdena sent och under mer normal vårsträckperiod rapporterades totalt sex ex från fyra lokaler. Hösten gav hela 22 individer, vilket är en god summa. Stark vind från västsektorn kan blåsa in fåglar på väg mot övervintring i Danmark och England mot våra kuster och elva av höstens fåglar observerades från klassiska havsfågellokaler som Kullen och Hovs Hallar.
2010
Först ut var 1 ex Barsebäckshamn 11–16.4 (Arne Holgersson). Vad som antas vara samma individ sågs sedan 17–29.4 vid Bakdjupet, Skanör (Hans-Åke Gustavsson, Johan Lorentzon, Kaj Örjan Svahn m.fl.) samt även Ängsnäset 2.5 (Erling Jirle). Prutgås av rasen hrota har ett viktigt övervintringsområde i Danmark och det är troligt att denna tidiga individ hade övervintrat där. Under mer normal tid sågs sträckande individer med 1 ex Smygedungen 26.5 (Mattias Ullman), 2 ex Kåseberga 29.5 (Gert Ljungqvist), 1 ex Kåseberga 4.6 (Sven Splittorff) och 1 ex Kåseberga 6.6 (Sven Splittorff).
Under hösten rapporterades sträckande fåglar enligt följande: 1 ex Nabben, Falsterbo 11.9 (Hans-Åke Gustavsson), 1 ex Kåseberga 14.9 (Sven Splittorff), 1 ex Simrishamn hamn 22.9 (Jörgen Bernsmo), 1 ex Sandhammaren 26.9 (Gert Ljungqvist), 1 ex Sandhammaren 27.9 (Gert Ljungqvist, Mattias Ullman, Sven Splittorff), 1 ex Revet, Simrishamn 2.10 (Bengt Bengtsson, Thomas Terne), 1 ex Friseboda 3.10 (Greger Flyckt), 1 ex Kiviks hamn 3.10 (Dan Hammarlund, Elisabet Hammarlund) och 1 ex Kullens fyr 9.10 (Martin Dribe, Thomas Svanberg, Bertil Oldén).
Totalt 15 ex under året, fördelade på sex under våren och nio under hösten, är en normal summa för senare år.
2009
Åtta fynd av tio fåglar, jämnt fördelade mellan vår och höst. Vårfynd: 1 ad str O Kåseberga 20.5 (Gert Ljungqvist, Sven Splittorff m.fl.), 2 ex str O Kåseberga 22.5 (Nils Kjellén, Sven Splittorff), 1 ad str O Kåseberga 24.5 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist) och 1 ad str O Kåseberga 26.5 (Sven Splittorff).
Under hösten sågs 1 ad str V Nabben, Falsterbonäset 28.9 (Nils Kjellén, David Erterius), 2 ad str SV Nabben, Falsterbonäset 6.10 (Nils Kjellén, David Erterius), 1 ex Rönnen 17–18.10 (Mikael Olofsson, Oskar Lindberg m.fl.) och slutligen 1 ad str S Simrishamn hamn 23.10 (Mattias Ullman, Aron Edman). Det innebär sammantaget något färre observationer än genomsnittet de senaste åren.
2008
Vårens fyra fynd var 1 ad str O Kåseberga 23.5 (Sven Splittorff), 1 ad str Habo Ljung 24.5 (Lars Nilsson m.fl.), 1 ad str Habo Ljung 1.6 (Lars Nilsson) och 1 ex str O Kåseberga 1.6 (Sven Splittorff). Hösten gav ovanligt många fynd med totalt 17 ex på tre olika lokaler (observera att ett par fåglar sågs på båda sydostlokalerna): 5 ex str S Simrishamn 10.9–12.10 (Jesper Segergren, Björn Ander, Tomas Svensson m.fl.), 3 ex str S Örnahusen 10.10–15.10 (Jörgen Bernsmo) och inte mindre än 11 ex str V Nabben 2.10–20.10 (Nils Kjellén, Aron Andersson m.fl.).
Vårresultatet var sämre är brukligt för senare år vilket kan förklaras med att en stor del av prutgåssträcket verkar ha passerat osett. Höstsumman var däremot högre än normalt och totalt blev årets 21 ex en mycket bra summa.
2007
I början av året sträckte 2 ex mot SV vid flera lokaler på Bjärehalvön 1.1 (Anders Jönsson, Per-Anders Bertilsson, Stefan Cherrug m.fl.) och 1 ex str NO Vattenmöllan 1.4 (Alf Petersson). Under det egentliga vårsträcket i maj sågs 8 ex, varav 5 ex vid välbevakade Kåseberga 23–25.5 (Gert Ljungqvist, Sven Splittorff m.fl.). Övriga var 1 ex Hallands Väderö 12.5 (Mikael Haraldsson), 1 str Skanörs ljung 26.5 (Hans-Åke Gustavsson, Kristian Svensson) och 1 ex Vellinge ängar 30.5 (Mattias Ullman).
Under hösten gjordes tre fynd: 1 ad Nabben 20.9 (Nils Kjellén), 1 ex Äspet 6.10 (Fredrik Ahlström) och 1 ad Stavstensudden 19.10 (Mattias Ullman).
2006
Under våren gjordes fyra fynd av 5 ex. Den första rastade vid Revet, Simrishamn 17.5–21.5 (Jörgen Bernsmo, Bengt Bengtsson, Henrik Forsvall m.fl.). Sedan följde 1 ex str NO Hovs hallar 26.5 (Mattias Ullman, Stefan Magnusson, Arne Holgersson), 1 ex str Kåseberga 29.5 (Sven Splittorff, Nils Kjellén) och 2 ex str Kåseberga 30.5 (Nils Kjellén).
Hösten inleddes med 2 ex mot söder Simrishamn 17.9 (Lars Råberg). Sedan följde 1 ad Vombs ängar 27.9–30.9 (Henrik Pihlemark, Stefan Magnusson, Anders Kjellsson m.fl.), 2 ex str V Nabben 28.9 (Ola Elleström, Nils Kjellén), 1 ex str S Simrishamn 30.9 (Thomas Svanberg, Johan Stenlund), 1 ex str V Bingsmarken 2.10 (Ronny Malm), 2 ex str V Nabben 2.10 (Ola Elleström, Nils Kjellén), 1 ex str V Sandhammaren 3.10 (Lars Råberg), 1 ex str V Nabben 4.10 (Mattias Ullman, Nils Kjellén m.fl.) samt 1 ex str SV Sandhammaren 4.10 (Gert Ljungqvist).
Totalt 17 ex är en hög årssumma och exakt samma som förra året.
2005
I samband med intensivt prutgåssträck noterades 5 ex i Kåseberga 24.5 (Nils Kjellén, Sven Svensson, Lars Råberg) och 1 ex på samma lokal 29.5 (Sven Splittorff).
Hösten inleddes med 2 rastande ex vid Rålehamn, Tjällran 3.9 (Leif Dehlin). Vid Nabben sträckte vardera 1 ex 28.9, 29.9, 30.9 och 9.10 (Nils Kjellén, Mattias Ullman). Vidare sågs 1 ex på Skanörs revlar 4.10 (Mattias Ullman), 1 ex mot S Brantevik 13.10 (Klas Karlsson, Magnus Ullman) och 1 ad rast Rönnen 23.10 (Mikael Olofsson). I samband med havsfågelskådning 26.10 noterades 1 ex vid både Hovs hallar (Mattias Persson m.fl.) och Kullen (Kaj Svahn m.fl.). Årets sista sågs 15.11, även den i samband med havsfågelskådning, vid såväl Kattvik (Kaj Svahn), Hovs hallar (Markus Tallroth) som Rålehamn, Tjällran (Bengt Andersson).
Totalt 17 ex är en hög årssumma. Höstens 11 ex är oväntat många med tanke på det låga antalet prutgäss som rapporterades. Men rasens västliga ursprung gör att den förhållandevis ofta ses i samband med havsfågelskådning och då ofta utan sällskap med fåglar av nominatras.
2004
Sex fynd av sex fåglar gjordes, tre på våren och tre på hösten: I ad Knösen 17–22.2 (Greg Mclvor m.fl.), 1 ex str Kåseberga 17.5 (Sven Splittorff, Sven Svensson), 1 ex str Kåseberga 19.5 (Sven Splittorff), 1 ad str Nabben 23.9 (Mattias Ullman), 1 ex str S Simrishamn hamn 2.10 (Kaj Svahn, David Erterius, Olof Jönsson m.fl.) och 1 ad Klagshamnsudden 8.11 (Jörgen Bernsmo).
Ett normalt om än något magert uppträdande i ett tjugoårsperspektiv. Tidigare sågs de flesta ljusbukiga prutgässen längs med Öresundskusten, trots att prutgåssträcket där är tämligen magert, vilket förklaras av rasens västliga utbredning. Under senare år är fynden mer jämnt fördelade mellan sydöstra och västra Skåne, troligen på grund av bättre bevakning av sträcket i öster.
2003
Året inleddes med 1 ex Görslövsåns mynning, Farhult 15–16.5 (Ulf Ståhle, Henrik Ehrenberg), och kanske var det samma individ som sträckte söderut vid Kullens fyr 17.5 (Alf Petersson, Karl G Nilsson). 1 ad str O Kåseberga hamn 20.5 (Hampus Lejon), 2 ad str samma lokal 22.5 (Hans Larsson), och hela 5 ex str där 26.5 (Hans Larsson, David Erterius, Sven Splittorff). Från hösten har rapporterats 1 ex str V Falsterbo 17.9 (Mattias Ullman, Kent Andersson), 2 ad str Nabben 25.9 (Lars Nilsson), samt 1 ad Lindshamn, Landskrona 30.9 (Peder Weibull). Totalt 13 ex är en hög siffra i ett tioårsperspektiv. Fyndbilden fortsätter att förskjutas från Öresundskusten till sydkusten.
2002
Totalt 12 ex har rapporterats, en ganska hög siffra. Först ut var en tidig individ på Spillepengen 3.4 (Jens B Bruun), för ovanlighetens skull utanför bernicla–prutgässens sträckperiod. Den 20.5 gjordes hela 5 fynd, avseende minst 4 fåglar om man tittar på klockslagen: 2 ex str mot O Kåseberga (Hampus Lejon, Sven Splittorff), 1 ex, troligen en av Kåseberga–fåglarna, str mot O Sandhammaren (Mats Axbrink), 1 ex str mot S Klagshamnsudden (Jörgen Bernsmo), och 1 ex str mot O Lomma Kyrkdamm (Per Olof Lippe). Den 24.5 sträckte 1 ad mot O Kåseberga hamn (Hampus Lejon), och dagen därpå ytterligare 1 ex str på samma lokal (Hans Larsson, Sven Splittorff, Hampus Lejon) och 2 ex vid Lernacken (Martin Green). Hösten gav 3 fåglar, 1 ex str Sandhammaren 23.9 (Martin Green, Lars Råberg), 1 ex str mot V samma lokal 26.9 (Hampus Lejon) och 1 ad rastande Måkläppen 24.10 (Nils Kjellén).
Tack vare ökad sträckbevakning på sydkusten under senare år har fyndbilden för denna ras förskjutits från västkusten, vilket är ganska naturligt med tanke på att de mörkbukiga prutgässens sträck främst berör de östra delarna av landskapet.
2001
Årets skörd blev som följer: 2 ex Kåseberga 27.5 (Jesper Segergren), 1 ex Rönnen 28.5 (Mattias Ullman, Nils Kjellén), 1 ex mot S Hylkan 21.9 (Martin Green, Lars Råberg), 1 ex Simrishamn 24.9 (Mattias Ullman, Anders Jönsson), 3 ex Sandhammaren 24.9 (Lars Nilsson, Lars Råberg, Hampus Lejon m fl), 2 ex Simrishamn 25.9 (Hampus Lejon, Hans Larsson), 1 ex Nabben 8.10 (Nils Kjellén, Ola Elleström),1 ex Simrishamn 22.10 (Mattias Ullman, David Erterius, Lars Nilsson) och 1 ex Sandhammaren samma dag (Lars Råberg, Richard Ottvall).
Minst elva fåglar är en hög siffra om än inte någon av de allra högsta. Återigen sågs alla fåglar i samband med de vanliga mörkbukarnas vår- och höststräck.
2000
I samband med de mörkbukigas vårsträck sågs fem individer. Ett ex sträckte förbi Kåseberga 14.5 och 1 ex 19.5 (Ola Elleström), 2 ex sträckte förbi Klagshamn 17.5 (Jesper Segergren, Thomas Nyberg), av dessa sågs 1 ex sedan passera Malmö (Richard Ek, Pierre Unge), och troligen var det väl någon av dessa fåglar som sågs tidigare under dagen vid Nabben (Alexander Hellquist), 1 ex passerade Hagestad 28.5 (Hans-Åke Gustavsson). Under hösten sågs ex passera Brantevik (Niklas Holmqvist, Johan Hammar) och Simrishamn 16.9 (Ronny Johansson, Joakim Hagström).
Hela 5 ex passerade Simrishamn under den stora prutgåsdagen 21.9 (Magnus Ullman, Mattias Ullman), och samma dag noterades 4 ex vid Sandhammaren (Niklas Holmqvist, Lars Råberg), varav minst en fågel ej sågs vid Simrishamn, vilket gör att minst sex fåglar noterades i sydost denna dag. En ungfågel rastade på Ängsnäset 28.10 (Tommy Holmgren), och en gammal fågel på Nabben samma dag (Nils Kjellen m fl).
Totalt 14 ex är en hög siffra men klart under rekordåret 1997 års 47 ex. Notabelt är att samtliga årets ljusbukar sågs i samband med sträckande mörkbukiga prutgäss, borde inte fler dyka upp i nordväst på ”egen hand”? Det är ju inte långt till de närmaste rast- och övervintringsplatserna i Danmark.
1998
(88:14) Efter fjolårets rekorduppträdande en återgång till mer normala förhållanden. Fjorton fåglar är ändock en hög siffra sett i ett längre perspektiv. Årets första var 3 ex vid Farhult 17.4 (MRe), följt av 3 ex Kåseberga 24.5 (HLa), 1 ex Spillepeng 8.6 (FHa, LaNi), 1 ex Gislövshammar 20.9 (HLa), 2 ad+2 juv Hovs hallar 18.10 (MU, NK, HÅG) och 2 juv Nabben 19.10 (NK).
1997: 7 ad Heljaröds hamn på kvällen 14.9 (TSg) höjer årssumman till 47.
1997
(46:42) Två ljusbukiga prutgäss sågs vid Sandön 19.6 (HeJo). I samband med de hårda västvindarna i september, mitt under de ljusbukiga prutgässens flyttning från Spetsbergen till Danmark, observerades ett rekordantal vinddrivna fåglar i Skåne. Totalt har 40 ex har rapporterats på obligatorisk blankett. Först ut var 10 ex Hovs hallar 8.9 (NK), följda av 5 ex Hovs hallar 9.9 (NK), 8 ex Kullen samma dag (MU), 1 ad Rönnen 11.9 (MRe), 1 ex Nabben 13.9 (NK), 15 ex Hovs hallar 14.9 (NK), 1 ad Salviken 17.9 (MU), 1 ex Arlövs ängar 18.9 (SSp), 1 ad Sandön 26.9 (MRe) och 2 ad Lundåkrabukten 27.9 (ToH).
Årets siffra ligger blott marginellt under den tidigare totalsiffran för Skåne. Normalt ses enstaka fåglar i samband med de mörkbukiga prutgässens sträck förbi landskapet, företrädesvis på hösten. Enstaka observationer av ensamma fåglar eller småflockar har dock rapporterats i samband med hårda västvindar tidigare men aldrig i samma omfattning som under 1997. Förutom ovan uppräknade fynd har dessutom ytterligare flera observationer rapporterats, dock utan den obligatoriska blanketten, varför årssumman kan komma att sluta än högre om även dessa kommer in med vederbörlig beskrivning.
1995
Fyra ljusbukiga prutgäss sågs i samband med höstens sträck: 1 ad sydsträckande söder om Skillinge 14.10 (NK, EJi, CGD), 1 ad rastande och senare sydsträckande Vårhallarna, Simrishamn 17.10 (HLa), 1 rastande Klagshamn 21.10 (LRå) och 1 ex Nabben 22.10 (KSå, LRå m.fl.).
1994
(39:3) Ljusbukiga prutgäss iakttogs med 1 ex 2K Vellinge ängar 23.5 (OHj m.fl.), samma individ, 1 ex 2K Eskilstorps holmar, Foteviken 24.5 (NK, JyN) samt under hösten 1 ex väststräckande Nabben 8.10 (NK, CGD, TLb) och 1 ad Hörte på sydkusten 20–30.10 (HLa m.fl.)
1992
(30:7) I januari iakttogs 2 ad och 5 2K-fåglar sträcka förbi Hovs hallar 5.1 (JHa, OEm) samt, några minuter senare, även vid Tjällran nordost om Torekov (AJö). Samma individer passerade tidigare under dagen Morups tånge, Halland, på väg söderut.
1991
(28:2) Under året gjordes två fynd av denna västliga ras: 1 trol. 2K Arlövs ängar 11.3 (KBe) och 1 ad Mjölkalånga, väst Finjasjön 29.9 (SPe)
1990
Från Hovs hallar rapporterades 2 SV–sträckande 20.9 (NK m.fl.). Trots ett mycket magert höststräck längs västsidan görs ändå de flesta fynden i NV. Detta i sin tur understryker dock endast rasens västliga utbredning.
1987
Vid Falsterbo passerade 1 ex 26.9 (TCg, NK m.fl.) och vid Karups ängar sågs 1 ex 31.10 (TAe, SAL m.fl.) och troligen samma vid Benestads hed 10.11 (RSi m.fl.). Med årets 2 individer har nu sammanlagt drygt 20 ljusbukiga prutgäss setts i landskapet. Denna ras har en klart västligare utbredning än nominatrasen och häckar som närmast på Spetsbergen och Frans Josefs Land. Nämnda population övervintrar i Danmark och nordöstra England.
1984
Vid Kullen sågs 1 ex av den ljusbukiga rasen hrota den 1.9 (CGD, NK, LNs).