Obestämd gulnäbbad/diomedeslira

Calonectris borealis/diomedea (Unid. Cory’s/Scopoli’s Shearwater)

Gulnäbbad lira splittades i två monotypiska arter av Sveriges Taxonomikommitté i oktober 2017 (Vår Fågelvärld 1/2018) genom att den tidigare underarten scopolilira Calonectis diomedea, som häckar i Medelhavet, fick egen artstatus (Vår Fågelvärld 2018:1:46-49). Namnet scopolilira ändrades till diomedeslira 2025. Därefter klassades samtliga svenska fynd fram till 2017 om till obestämd gulnäbbad lira/diomedeslira. Detta eftersom en säker bestämning endast kan göras vid mycket goda omständigheter.

 

Godkända fynd av gulnäbbad lira och diomedeslira presenteras på egna sidor, se länkar i respektive artnamn. 

 

För arternas förekomst i Skåne, Sverige och Danmark genom alla tider, se Kenneth Bengtssons Artfakta om gulnäbbad lira resp. Artfakta om diomedeslira.

 

Figurer, tabeller och foton från de ursprungliga årsböckerna utelämnats i denna sammanställning.

2024

(49, 1) Endast ett godkänt fynd av detta svårbestämda artpar: 1 str Kullaberg 11.8 (Raul Vicente, Wilhelm Lennman m.fl.). Både plats och tid stämmer in med artens fyndbild, som har sin topp i augusti. Sedan artparet splittades 2017 har flera observationer rapporterats utan att det inkommit blanketter. Det gör att uppträdandet utifrån publicerade obsar kanske inte representerar den korrekta fyndbilden. Rrk uppmanar därför till läsare att faktiskt skriva rapporter trots att obsen lämnas obestämd till art.

 

 

2023

(48, 1) Under året gjordes ett fynd av detta svårbestämda artpar: 1 str Hovs hallar 30.9 (Patric Österblad). Arten har sin topp i augusti, så årets fynd är relativt sent.

Sedan artparet splittades 2017 har fler och fler observationer rapporterats utan att det inkommit blanketter. Det gör att fyndbilden utifrån publicerade obsar kanske inte representerar den korrekta fyndbilden. Rrk uppmanar därför till läsare att faktiskt skriva rapporter trots att obsen lämnas obestämd till art.

 

 

2021

(47, 1) Under året noterades ett fynd av detta svårbestämda artpar, utöver den bestämda gulnäbbade liran ovan, nämligen 1 str Hovs hallar 12.6 (Olof Strand, Mårten Müller m.fl.). Artparet har sin topp i mitten av augusti och årets fynd utgör blott det tredje i juni.

 

 

2020

(45, 2) Under året gjordes två fynd av detta svårbestämda artpar: 1 str Tjällran 7.7 (Nils Kjellén) samt 1 str Kullen 30.7 (Tommy Holmgren, David Erterius, Hans Larsson m.fl.). Båda fynden passar väl in i skånska fyndbilden som har sin topp i augusti.

 

 

2018

(43, 1) Under året gjordes endast ett fynd av detta artpar, 1 str SV Mistluren, Kullaberg 12.9 (Fredrik Lennartsson, André Julinder, Magnus Elfwing). Fyndet stämmer väl in i fyndbilden för artparet, som till skillnad från andra lirarter har sin topp i augusti (Figur 4). Sedan ett år tillbaka är de två arterna gulnäbbad lira (C. borealis) och scopolilira (C. diomedea) klassade som två monotypiska arter (Taxonomikommittén 2018).

 

 

2017

(39, 2) Två fynd gjordes under året med 1 str N Ripagården, Gröthögarna 26.6 (Jan Linder, Thomas Lindblad, Phil Benstead) och 1 str V Mistluren, Kullaberg 5.8 (Henrik Johansson m.fl.). Junifyndet utgör blott det andra för landskapet och augustifyndet blev det sista enligt den gamla systematiken. Gulnäbbad lira (C. borealis) och scopolilira (C. diomedea) urskiljs nämligen numera som två monotypiska arter (Sveriges Taxonomikommitté 2018). Gulnäbbad lira häckar främst på öar i östra Atlanten, från nordvästra Spanien till Azorerna och Kanarieöarna, och övervintrar i större delen av Atlanten, medan scopoliliran häckar på öar i Medelhavet och övervintrar främst i de tropiska delarna av östra Atlanten. Båda arterna förekommer troligen i svenska vatten, men det finns ännu inga fynd som har publicerats på det som tidigare utgjorde underartsnivå, d.v.s. borealis resp. diomedea. De båda nya arterna skiljer sig i typiska fall på vingteckning och proportioner men intermediära individer som knappast går att artbestämma är tyvärr inte ovanliga. Bra fotodokumentation efterfrågas och båda arterna övertas av Rk.

 

 

2016

(37, 2) Två fynd gjordes under året med 1 ex Lommabukten 9.8 (Lars Nilsson m.fl.) och 1 str SV Rålehamn, Tjällran 30.9 (Nils Kjellén), båda i samband med frisk västvind. Många av de svenska fynden är gjorda i augusti och september varför årets två passar väl in i den existerande fyndbilden.

 

 

2015

(35, 2) Under året gjordes två fynd varav ett vårfynd i form av 1 str Malen, Båstad 13.5 (Johan Stenlund) och ett Östersjöfynd i form av 1 str S Simrishamn – Brantevik 27.7 (Sven Johansson, Magnus Ullman).

Vårfynd är udda och senast det begav sig var 2005 då 1 ex som bedömdes vara av nominatrasen diomedea noterades vid Hovs hallar 7 maj. Detta fynd har senare reviderats av RK då borealis konstaterats uppvisa större variation på undersidan av vingen än vad som tidigare var känt.

Fyndet från Simrishamn är än mer anmärkningsvärt då det utgör det första från Östersjön i Sverige. Dock finns fynd från Estland och arten har setts vid några tillfällen längs polska kusten, så även 2015, då ett ex sågs kring Krynica Morska 1 oktober. Huruvida det är samma individ som sågs i Simrishamn eller inte kan diskuteras men hösten var i princip utan västliga stormar.

 

 

2014

(34, 1) 1 str V Yttre Kattvik 20.8 (Håkan Johansson, Mikael Olofsson).

En trolig gulnäbbad lira sågs dagen innan passera Nidingen (Halland) mot söder och det är väl inte orimligt att det rörde sig om samma fågel. Årets fynd faller väl in i den existerande fyndbilden då många av de tidigare fynden gjorts under sensommaren.

 

 

2011

(32, 2) Under morgonen 10.8 upptäcktes en gulnäbbad lira som passerade Kullen på bekvämt avstånd (Magnus Corell, Magnus Liljefors m.fl.). Med största sannolikhet var det samma fågel som under eftermiddagen hittades vid Lomma Södra (Lars-Göran Lillvik, Lars Nilsson m.fl.) och sedan sågs dra fram och tillbaks i Lommabukten under några timmar. Andra fyndet för året gjordes vid Yttre Kattvik 11.10 då 1 ex passerade västerut (Mattias Ullman, Janne Dahlén, Kaj Örjan Svahn m.fl.).

Till och med 2010 sågs 101 gulnäbbade liror i Sverige, månadsvis fördelade på jan (4), feb (1), mars (0), april (0), maj (4), juni (9), juli (18), aug (27), sep (24), okt (11), nov (3) och dec (0). I Skåne har arten setts alla år utom sex sedan 1993.

 

 

2009

(31, 2) 1 ex Hovs hallar–Gröthögarna 21.7 (Johan Åhlén, Lage Johnson m.fl.), 1 ex Kullen 28.9 (Alf Petersson) och 1 ex Båstad hamn 1.10 (Peter Spetz, Mattias Ullman m.fl.). Eventuellt samma individ sågs även vid Båstad hamn 5.10 (Jim Sundberg, Håkan Granbohm, Leif Klinteroth m.fl.).

Således 2–3 ex. Totalt 14 fynd har gjorts under 2000-talet och observationer saknas endast från 2000 och 2002.

 

 

2008

(30, 1) 1 ex Nabben 18.8 (Aron Andersson, Nils Kjellén m.fl.).

En udda observation då fågeln kom inflygande österifrån längs med sydkusten och rastade/födosökte sedan under hela dagen utanför Nabben. I fjol gjordes två fynd från Falsterbohalvöns västsida. Årets fågel är den elfte under 2000-talet.

 

 

2007

(28, 3) Först ut var 1 ex str SV Kullen 28.7 (Alf Petersson, Mats Rellmar, Thomas Svanberg). Fågeln uppvisade vissa karaktärer för nominatrasen diomedea som endast bestämts säkert en gång i landet, vid Hovs hallar 7.5 2005. Sedan sågs 1 ex str S Skanörs hamn och Nabben 10.9 (Greg McIvor, Aron Andersson, Måns Karlsson) och troligtvis samma fågel höll till stationärt utanför Malmö–Lomma 15–16.9 (Klas Karlsson, Magnus Karlsson, Henrik Hansen m.fl.). Den drog i sakta mak norrut i Öresund den 16.9 och sågs slutligen på morgonen 17.9 från Kullen på väg norrut (Alf Petersson). Året avslutades med 1 ex str S Nabben 10.11 (Nils Kjellén, Aron Andersson). Årets två fynd vid Falsterbo är anmärkningsvärda och utgör det andra och tredje fyndet för lokalen.

Totalt har tio fynd gjorts under 2000-talet.

 

 

2006

(27, 1) En enda observation under året rörde 1 ex som sågs utanför Kullen 8.10 (Karl G Nilsson). Det var den sjunde individen under 2000-talet.

 

 

2005

(26, 1) 1 ex str V Hovs hallar 7.5 (Anders Wigren, David Erterius, Hans Larsson, Tobias Ljungquist). Fyndet är godkänt som C. d. diomedea, d.v.s. nominatrasen som normalt finns i Medelhavet.

Detta är första fyndet för denna ras i landet och övriga fynd av arten antas röra den talrikare C. d. borealis. Rasbestämningen är inte helt enkel och kunskapen är liten om rasernas karaktärer. Diomedea har ljusare innerfan på handpennornas undersida som likt tungor bryter sig ut i den svarta handen medan borealis har helt mörka handpennor. Rasen borealis är även kraftigare, mer bredvingad har större huvud samt kraftigare näbb än diomedea.

Under 2000-talet har det observerats 6 ex av gulnäbbad lira. Det bästa året var 2003 med 3 ex. Under 2000 och 2002 gjordes inga observationer av arten.

 

 

2004

(25:1) 1 ex str Kattviks hamn 27.9 (Stefan Oscarsson, Kalle Löfberg, Hans Lomosse).

Detta var årets enda observation av arten. Under 2000-talet har det godkänts totalt 5 fynd inklusive årets fynd: 2001 (1) och 2003 (3).

 

 

2003

(22:3) Året inleddes med 1 ex str V Kattviks hamn 2.5 (Mats Rellmar), sedan följde 1 ex str Kullen 15.8 (Erik Törnvall, Lage Johnson m fl) och 1 ex str Båstads hamn 11.10 (Tomas Carlberg, Ragnar Hall m fl).

Efter 2002 års uppehåll sågs arten åter i landskapet och samtliga tre godkända fynd rapporterades från nordvästra Skåne.

 

 

2002

(22:0) 2001: 1 ex str Kattvik kl 21.45 12.7 (Göran Arstad m fl) samt Torekov lite senare samma dag (Mikael Rosén) och 1 ex str Hovs hallar 10.8 (Matthis Persson, Olof Gustafsson, Roland Sandberg). Möjligen rör samtliga fynd en och samma kringströvande fågel som även observerades vid Hovs hallar 28.8 (inkl en trolig Kullen 31.7), men de bedöms här som olika individer.

 

 

2001

(19, 1) 1 ex Hovs hallar 28.8 (Lars Nilsson, Richard Ek m fl) samt 1 obestämd lira vid Kullen 31.7 var troligen gulnäbbad (Mårten Müller).

Således ett fynd efter två år utan observationer.

 

 

1998

(15:4) Under några intensiva dagar i augusti var det fest för havsfågelskådare. Två gulnäbbade liror noterades på flera lokaler i södra Laholmsbukten 5–6.8 (JMo, HLa m fl), medan hela tre olika ex sågs vid Hovs hallar 7.8 (MGr, JMo m fl). Denna dag sågs arten även med 1 ex vid Båstad hamn (JMo m fl), Segeltorps strand, Grytskär (USe) och Rönnen (TSg). Slutligen passerade 1 ex Sandön 18.8 (TSg). Det är svårt att bedöma

antalet inblandade individer, troligen var det dock minst fyra olika exemplar.

 

 

1997

(11:4) Fyra fåglar under 1997 innebär det högsta antal som setts i landskapet under ett år. Först ut var 1 ex Kullen 3.5 (NK), det första majfyndet i landskapet. Övriga fynd låg samlade inom tre dagar. 1 ex sågs passera Pålsjö, Helsingborg 17.9 (TSg) och troligen samma fågel sågs en stund senare vid Borstahusen, Landskrona (RSg, MOl). Den 18.9 sågs 1 ex vid Kullen (ALd m fl) och den 20.9 passerade 1 ex Nabben (NK, OEm, HÅG m fl). Den gulnäbbade liran tenderar att bli årligen förekommande, sedan första fyndet 1985, har den saknats endast under fyra år.

 

 

1996

(9:2) Vid halvniotiden den 13.6 iakttogs 1 ex vid Båstad (PÖ). Samtidigt sågs, från Mellbystrand i Halland, 2 ex flyga söderut, vända utanför Båstads hamn och därefter flyga norrut igen (JSt m.fl.). De båda observationerna avser med stor sannolikhet samma fåglar. Rk har betraktat den senare observationen som fynd i två olika landskap.

Sedan första fyndet 1985 har arten setts i landskapet under åtta av tolv år. Årets fynd är det första junifyndet, de tidigare fynden är relativt jämnt fördelade på perioden juli–februari.

 

 

1995

(8:1) Vid Hovs hallar sågs 1 ex 26.9 och 28.9 (UU, MUr m.fl.). Första fyndet i landskapet gjordes 1985 och de tidigare fynden fördelar sig på januari (2), februari (1), juli (1), augusti (1), september (2), oktober (1) och november (1).

1988: Landskapets femte individ noterades vid Kullen 2.10 (LaO, ToH).

 

 

1993

(6:1) Vid Barsebäck noterades 1 ex nordsträckande 16.1 (KSå). Iakttagelsen är den andra i januari och den första söder om Kullen. Sedan första fyndet gjordes vid Kullen i november 1985 har observationer endast uteblivit 1986,1991 och 1992 och fynden fördelar sig på januari (2), februari (1), juli (1), augusti (1), september (2) och november (1). När görs det första svenska östersjöfyndet?

 

 

1990

(5:1) I samband med årets septemberstorm observerades 1 ex vid Kullen 21.9 (MJo, TAx, SEd). Fyndet är det andra i september månad och arten har nu setts fyra år i rad. Sammanlagt har tjugo exemplar iakttagits längs Västkusten och i Skåne.

 

 

1989

(4:1) Två fynd gjordes under året: 1 ex Båstad 29.1 (AJö) och 1 ex Hovs hallar 5.2 (JoNi, PGz). Det är emellertid mycket möjligt att det var samma individ som dröjde sig kvar i södra Kattegatt under veckan. I och med årets fynd har arten nu setts tre år i rad i landskapet sedan det första fyndet gjordes så sent som 11.11 1985. Än mer anmärkningsvärt är att årets fynd gjordes i januari och februari, då arten aldrig tidigare setts i Sverige. Gulnäbbade liror har således anträffats i Skåne i januari, februari, juli, augusti, september och november (1 fynd/månad).

 

 

1988

(3:1) Skånes fjärde gulnäbbade lira observerades vid Hovs hallar 25.9 (TNn, LOJ). Övriga fynd har gjorts i november 1985 respektive juli och augusti 1987, samtliga vid Kullen. Antalet fynd längs Västkusten har ökat snabbt på senare år. Den gulnäbbade liran häckar på öar i Nordatlanten och i Medelhavet.

 

 

1987

(1:2) Två fynd gjordes under året och båda ligger mycket tidigt i förhållande till de övriga svenska fynden: 1 ex Kullen 25.7 (PSe, MNi m.fl.) utgör det första julifyndet i landet samt 1 ex Kullen 2.8 (BeS m.fl.). Därmed har nu tre fynd gjorts i landskapet. Den första gulnäbbade liran sågs vid Kullen 11.11 1985. Antalet fynd längs Västkusten har ökat snabbt på senare år.

 

 

1985

(0:1) Skånes första och Sveriges andra fynd av gulnäbbad lira gjordes vid Kullen, där 1 ex sträckte mot sydväst den 11.11 (NK, MU, AJö, MWi). Arten sågs i landet för första gången vid Gubbanäsan, Halland 31.8 1984.

Om cookies

Här kan du läsa mer om vilka cookies som sätts.

Funktionella

Funktionella cookies kommer från den aktuella webbplatsen (skof.se) och placerar ut cookies i besökarens webbläsare. Funktionella cookies hjälper dig att göra hemsidan användbar, genom att aktivera grundläggande funktioner och spara de val du gör. Funktionella är alltid aktiverade så att webbplatsen kan fungera så optimalt som möjligt.

[moove_gdpr_popup]
Denna cookies ställs in av GDPR Cookies Compliance. Cookien används för att lagra användarens cookieinställningar.
Sätts av: skof.se
Varaktighet: 365 dagar

[elementor]
Denna cookies ställs in av Elementor. Cookien används för att visa sidan med rätt design och utseende.
Sätts av: skof.se
Varaktighet: Beständig

[wp-api-schema-model*]
Denna cookies ställs in av Wordpress.
Sätts av: skof.se
Varaktighet: 1 session