Silkeshäger

2024

(79, 6) Fynd enligt följande: 1 ex str O Krankesjön–Öved 5.5 (Raul Vicente, Petter Olsson m.fl.) och troligen samma individ Ängsnäset, på kvällen 5.5 (Richard Brahmstaedt), 1 ex Haboljung–Spillepeng–Bunkeflo 9–11.5 (Per-Olof Lippe m.fl.), 1 ex str S Simris strandäng – Mälarhusen 10.5 (Joakim Karlsson, Mikael Karlsson m.fl.) och 3 ex Dynan–Tygelsjö ängar 26.5 (Anders Ask Larsson m.fl.). Rrk bedömer att sex olika fåglar är inblandade och detta är tangering av tidigare årsrekord från 2007. Det är också första gången som det ses tre fåglar tillsammans. Fynd i maj dominerar som vanligt.

2023

(75, 4) Först ut var två individer i Farhultsviken på morgonen 12.5 (Peter Franzén) och de sågs därefter sträckande syd vid Viken och Domsten. Dagen därpå sågs säkerligen samma två str SO vid Lödde och Lomma (Lars Nilsson m.fl.). Efter det följde 1 ex Gäddängen, Fulltofta 17.5 (Lars Helgesson, Lars Lundquist m.fl.) samt 1 str V Hörte 4.6 (Ronny Malm). Totalt fyra fåglar är över medel. Fynd maj och juni i södra och västra Skåne är typiskt. Under 2010-talet bokfördes 23 ex och endast 2012 uteblev arten.

2022

(70, 5) Först ut var 1 str S Hittarps rev 27.4 (Mårten Müller) och troligen samma individ Bunkeflo strandängar 29.4 (Karin Bjerre m.fl.). Aprilfynd är fortfarande ovanliga. Därefter sågs 2 str O Klingavälsåns utlopp 22.5 (Jens Morin m.fl.), 1 rast Vellinge ängar 2.6 (Mattias Ullman) och 1 ex Roys Hörna, Klagshamn 9–10.7 (Anders Larsson, Krister Olsson m.fl.). Eftersom observationerna är ganska utspridda tidsmässigt bedömer Rrk att 5 ex varit inblandade och detta är högsta antalet sedan 2007 då 6 ex sågs. Vid minst fyra tillfällen tidigare har 2 ex setts tillsammans. En mycket hög andel observeras i västra Skåne i maj–juni och i västra Skåne.

2021

(68, 2) Ett ex sågs vid Torekovs rev 13.5 (Bertil Andersson, Leif Andersson m.fl.) och troligen samma fågel fanns sen vid Lundåkrabukten 16–17.5 (Peter Salmon, Ingrid Evaldsson m.fl.). Vad Rrk bedömer som en ny individ, uppehöll sig vid Bunkeflostrand–Klagshamn 10–15.6 (Anders Björkman m.fl.). Två ex är ganska normalt. Fynd i västra Skåne samt i maj och juni är typiskt och det indikerar också ett sydvästligt ursprung. Totalt under 2010-talet sågs 23 ex i Skåne och arten uteblev endast 2012.

2020

(68, 1) Vid Gislövshammar observerades 1 ex tidigt på morgonen 4.5 (Malin Löwengren, Bengt Andersson). Den flög strax söderut och sågs ca en timme senare str V vid Kåseberga (Sven Splittorff, Nils Söderbom) och ytterligare en timme senare vid Skarviken (Thomas Nilsson). Datum är typiskt. Förra året sågs fyra ex, men 2018 bara en individ. Totalt under 2010-talet noterades 23 ex i Skåne och bara 2012 uteblev arten helt. En mycket hög andel av alla fynd görs under våren, vilket indikerar ett sydvästligt ursprung.

2019

(61, 4) Årets observationer var 1 ex Finjasjön 30.4 (Björn Ekberg m.fl.), 1 ex Vegeåns mynning 31.5 (Björn Aldén), 1 ex Fylan, Fyledalen 6.6 (Bo Eklund), 1 ex Nabben 11.6 (Joakim Hagström m.fl.) och 1 ex Strandbaden, Nyhamnsläge 23.6 (Dan Persson m.fl.). Rrk bedömer att fågeln vid Nabben var den samma som sågs i Fyledalen fem dagar tidigare, vilket innebär fyra individer totalt under året. 4 ex är ett bra år, men arten tycks ändå inte vara lika regelbunden som i mitten på 00-talet då 7, 7, 6 respektive 6 ex sågs i landskapet åren 2004–2007. År 2012 gjordes faktiskt inget fynd i Skåne och år 2013 endast ett. Fågeln vid Finjasjön utgör det tredje aprilfyndet någonsin i Skåne. Övriga observationer är från maj och juni, vilket är under optimal tid för arten.

2018

(60, 1) Årets enda fynd utgörs av 1 ex Bunkeflo strandängar–Limhamns kalkbrott 1–7.7 (Krister Olsson m.fl.). Julifynd är fortfarande ganska ovanliga. De flesta fåglar ses i maj–juni. Senast arten uteblev i den skånska årslistan var 2012. Både år 2016 och 2017 gjordes tre fynd vardera.

2017

Först ut var 1 str SV Nabben, Falsterbonäset 16.5 (Emil Lundahl, Björn Malmhagen). Fågeln följdes mycket långt ut mot Danmark innan den släpptes. Tjugo minuter senare fotograferades dock en vid Bakdjupet (Fredrik Kullgren) och rimligen var det samma fågel som vänt trots allt. Därefter sågs 1 ex Terraviken, Landön 18.5 (Leif Segelström) och 1 ad Inre Foteviken 5.6 (Mattias Ullman m.fl.). Sistnämnda fågel sågs även utsträckande vid Nabben, Falsterbonäset morgonen därpå (Björn Malmhagen, Raul Vicente, Caroline Sjöström). Tre ex under året är en bra årssumma. En hög andel av alla silkeshägrar i vårt landskap ses i just maj och juni, men fynd i nordöstra Skåne är ovanliga.

2016

(54,3) Först ut var 1 ex vid Hörte våtmark 24.4 (Gustav Tallroth, Ronny Malm). Samma fågel höll sedan till stationärt vid Äspöåns våtmark (Smygehuk) 25–28.4 (Mats Svensson m.fl.). Därefter sågs 1 ex flygande mot norr vid Nyhamnsläge 11.5 (Karl G Nilsson) och avslutningsvis 1 ex Adinal herrgård, Färlöv 21–24.5 (Magnus Helldén m.fl.). Rrk bedömer att det är mest troligt att dessa utgör tre olika fåglar, bland annat då två-tre ex setts på andra lokaler i Götaland under maj månad. Fågeln vid Hörte och Äspöåns våtmark utgör faktiskt troligen bara det andra aprilfyndet någonsin i Skåne, efter en fågel i slutet av april 1964 vid Pulken. Tre ex är en bra årssumma.

2015

(52, 3) Först ut var 1 ex Bakdjupet, Skanör 9–15.5 (Christer Landgren m.fl.), vilken följdes av en annan individ vid Bunkeflo strandängar 15–18.5 (Lars Silow m.fl.). Därefter sågs 1 ex förbifl Foteviken 5.6 (Emil Lundahl), 1 ex Rönnen – Jonstorp 28.6 (Rolf Helmersson m.fl.), 1 ex Bakdjupet, Skanör 15.7 (Tobias Ljungquist m.fl.) och slutligen 1 ad Ängsnäset – Nabben 1.8 (Christer Persson, Nils Kjellén).

Rrk bedömer att tre olika individer varit involverade i årets uppträdande. En hög andel av fynden görs i sydvästra Skåne i maj–juni. Observationer i nordväst eller i juli–augusti är fortfarande relativt ovanliga.

2014

(49, 3) Årets fynd var 1 ex Höjebacke/Prästafäladen, Svalöv 7.5 (David Olausson m.fl.), 1 ex Alnarps strandängar 25.5 (Fredrik Hansson m.fl.), 1 ex Fyren, Hallands Väderö 31.5–5.6 (Thomas Wallin m.fl.) och 1 ex Ask våtmark 31.5 (Anders Ahlberg m.fl.).

Fynd i inlandet är ovanliga och otroligt nog gjordes två av årets fynd i Svalövs kommun. Fågeln vid Alnarps strandängar sågs ta höjd mot nordost på kvällen den 25.5 och bedöms som samma individ som fågeln i Ask våtmark, medan fågeln på Hallands Väderö anses utgöra ett eget fynd. Uppträdandet med fynd i västra Skåne i maj–juni är typiskt och silkeshäger är nu noterad i landskapet åtta av de senaste tio åren.

2013

(48, 1) 1 ex Hasslarps dammar 8–9.6 (Mikael Jönsson m.fl.) och samma fågel kortvarigt vid Höja boställe 9.6 (Lars Hallbeck) utgör årets enda fynd. De skånska (och svenska) fynden har en tydligt västlig slagsida och datumet för årets fynd är typiskt. Arten uteblev helt under 2012 och den tycks inte längre öka i landskapet.

2011

(45, 3) 2 ex Borgeby våtmark 31.5–1.6 (Andreas Lundgren m.fl.) och 1 ad sdr Hålan, Foteviken 5.7 (Mattias Ullman). Sistnämnda var blott det andra julifyndet i Skåne. En mycket hög andel av fynden görs i maj-juni. Två fåglar tillsammans har noterats vid minst tre tillfällen tidigare. Arten har ökat generellt i Västeuropa de senaste tio åren och har varit årlig i Skåne sedan 2001. Den markanta ökning som skedde i början av 2000-talet, tycks dock ha avstannat något de senaste åren.

2010

(42, 3) Först ut var 2 ex str SV Rönnen 2.5 (Bengt-Eric Sjölinder m.fl.) och senare på eftermiddagen samma 2 ex Inre Foteviken (Erling Jirle m.fl.). Efter detta sågs 1 ex str NO Sandön 4.6 (Thomas Svanberg).

Datum och lokaler är typiska; maj och juni är de månader då överlägset flest fynd görs. Under 2000-talet har 1–7 fynd gjorts samtliga år utom år 2001 och 2006. Totalt har nu 45 individer setts och 31 av dessa härrör från 2000-talet, så ökningen är uppenbar! Till skillnad från ägretthäger rör det sig nästan uteslutande om fåglar på förlängd vårflyttning.

Tillägg 2005: 1 ex tillfälligt rastande vid Äspet på kvällen 16.10 (Patrik Olofsson).

Med största sannolikhet samma ex som sågs vid Ottenby på förmiddagen samma dag och senare vid Kämpingevassen 18.10. Förändrar därmed inte totalsumman.

2009

1 ex sågs tillfälligt ute på Måkläppen 30.5 (Hans-Åke Gustavsson). Arten ökar generellt i Europa och endast ett fynd under året är klart under det normala för 2000-talet.

2008

(38, 3) 1 ex Farhult 3.5 (Björn Elmlund m.fl.), 1 ex str V Kåseberga 11.5 (Sven Splittorff, Stefan Göransson m.fl.) och troligen samma ex vid Almåsa–Husie mosse på kvällen 11.5 (Sven Silow m.fl.). Möjligen samma individ sågs även i området Lund–Lomma 18.5–25.5 (Lennart Nilsson, Karl-Anders Högberg m.fl.).

Höstfynd är mer sällsynta, men i år sågs 1 ex vid Inre Foteviken 17.8–20.8 (Jonas Holmqvist m.fl.).

Rrk Skåne bedömer att tre fåglar varit inblandade i årets obsar.

2007

(32, 6) Årets första rapporterades från en av Skånes bästa lokaler för arten, nämligen Hålan, Foteviken 25.5 (Peter Öhrström). Den följdes snabbt av 2 ex Nabben 2.6 (Hans-Åke Gustavsson, Kristian Svensson) och kanske var det någon av dessa som siktades vid Sandön där 1 ex sågs 3.6 (Rolf Helmersson, Henrik Ehrenberg m.fl.) eller vid Habo ljung där 1 ex flög förbi 8.6 (Kristian Ståhl). Ett rent sommarfynd gällde 1 ex insträckande Simrishamns hamn 21.7 (Jörgen Bernsmo, Björn Ander, Jesper Segergren). Observationerna vid Sandön och Habo ljung kan alltså avse samma fågel som rapporterades från Falsterbo men betraktas här som olika fynd. Årsumman hamnar då på 6 ex, vilket endast överträffas av 7 ex 2005.

Fynden har ökat markant under senare år. Endast 12 ex rapporterades på hela 1900-talet och antalet fynd mellan 2000 och 2007 är nu uppe i 25 ex. Dock gjordes inga fynd 2006.

2005: Fyndet från Bulls måse, Svalöv 21–22.5 2005 avser inte samma individ som sågs i Foteviken, vilket felaktigt anges i FiSk 2006.

2006

(32, 0) 2005: 1 ex Bulls måse 21.5–22.5 (Kent Ivarsson, Mattias Olsson).

Detta var troligtvis samma individ som sågs vid Sandön 20.5 och i Foteviken på eftermiddagen 22.5.

2005

(25, 6) 1 ex Stenören, Malmö 8.5 (Per-Anders Bertilsson m.fl.), 1 ex Sandön 20.5 (Rolf Helmersson), 1 ex återigen vid Stenören (samma?) 22.5 (Johan Fagefors, Ken Lundborg m.fl.) som senare samma dag flög ner till Hålan, Foteviken (Peter Olsson, David Erterius, Kaj Svahn), 2 ex Borgeby våtmark 1.6 (Mats Grahn), 1 ad Vannebergaholmen 16.6-18.6 (Nils Waldemarsson, Göran Svahn m.fl.), troligtvis samma fågel str V Kåseberga hamn 19.6 (Sven Splittorff) och 1 ex str V Kämpinge 18.10 (Peter Öhrström).

Svårt att räkna ut hur många individer som är inblandade men 6 ex är inte omöjligt.

En klar ökning märks de senaste åren. 1996-2005 står för 71 % av fynden. Oktoberfyndet var det tredje i landskapet, det föregående gjordes vid Salviken 2004.

2004

(18:7) Året inleddes med 1 ad str O Lomma kustdammar 2.5 (Lars Nilsson, Per Olof Lippe). Två veckor senare observerades 1 ex Kattviks hamn 16.5 (Sigurd Malm, Thomas Svanberg, Patrik Söderberg m.fl.). Därefter gjorde följande observationer: 1 ex Ängadammen, Revingefältet 20.5 (Kent Andersson, Ola Svensson m.fl.), 1 ex Skillinge hamn 20.5 (Jesper Segergren, Henrik Forsvall, Per Lagerås m.fl.), 1 ad str O Kåscberga hamn 5.6 (Sven Splittorff), 1 ex Bakdjupet, Skanör 9–17.6 (Richard Dalin, Mattias Ullman, Hans Fowelin m.fl.), vilken återupptäcktes vid Ängsnäsets lagun 19.6 (Jesper Segergren, Tommy Holmgren). Sista observationen för året var 1 ex Salviken 3–9.10 (Michael Tydén, Per Olof Lippe, Mattias Olsson m.fl.).

Totalt sju fynd under året är en hög siffra, vilket ger totalt 25 fynd för landskapet. Det kan inte uteslutas att några av fynden rör samma individ.

2003

(15:3) Årets första fågel rapporteras från nordväst: 1 ad Rönnen 18–20.5 (Rolf Helmersson, Henrik Ehrenberg m fl). Samma fågel observeras vid Görslövsåns mynning, Jonstorp 18.5 (Patrik Söderberg, Ulf Ståhle m fl), samt vid Stenkrossen och Sandön 20.5 (Mats Axbrink, Lars Helgesson m fl). Årets andra fynd var 1 ex Krankesjön 21.5 (Niklas Holmqvist, Lars Råberg m fl). Årets tredje fynd var 1 ex Hylkan 7.6 (Ulf Ottosson), samma fågel Morfars hamn och Gislövs hammar 8.6 (Hampus Lejon resp Sven Splittorff).

Dessa silkeshägrar utgör landskapets 16:e, 17:e och 18:e fynd. Under 2000–talet har arten observerats alla år utom 2001.

2002

(14:1) Efter förra årets uppehåll sågs arten åter i landskapet. 1 ex str mot N Nabben 16.8 (Carl Jyker, David Erterius, Nils Kjellén), sågs även vid Kålhagen samma dag (Björn Malmhagen). Samma fågel sågs på Näsholmarna, Lilla Hammarsnäs 1718.8 (David Erterius, Tommy Holmgren, Hans Larsson m fl). Detta fynd utgör landskapets 15:e silkeshäger. Tio av fynden är gjorda under perioden 13.5–7.6 och endast ett höstfynd föreligger: 1 ex vid Vegeåns mynning 10–12.10 1985.

2000

(12:2) 1 ex rastade på östra delen av Hallands Väderö 13.5 (Johan Stenlund) och 1 ex Arlövs ängar/Spillepengen 30.5-1-6 (Sven Splittorff, Henrik Hansen). Fynd nummer 13 och 14. Arten har setts 5 av de senaste 10 åren.

1999

(11:1) Ett ex upptäcktes i ”hålan” inre Foteviken på morgonen 29.5 (Jesper Segergren m fl) och var kvar under större delen av dagen. Tidpunkten är väldigt typisk, åtta av landskapets tolv silkeshägrar har observerats mellan 29.5-7.6. Endast ett höstfynd har gjorts: 1ex Vegeåns mynning 10-12.10 1985.

1997

(10:1) Ett ex sågs vid Södra utfyllnaden, Landskrona 31.5–1.6 (MOl m fl). Årets fynd förstärker ytterligare dominansen för månaderna maj-juni bland det totala antalet fynd. Nio av de elva Skånefåglama är sedda under dessa månader. Övriga två fynd är från april och oktober. Sjätte fyndet under de senaste tio åren och det fjärde under 1990-talet.

1996

(9:1) Ett ex höll till vid södra Ålasjön, Skanör 1–2.6 (HÅG m.fl.). Närmast föregående fynd gjordes på Bjärehalvön 1994. Fynd i maj–juni dominerar stort, åtta av de tio fåglarna är sedda under dessa månader.

1994

(8:1) Vid Solsidan, söder om Torekov rastade 1 ex 12.5 (LWu, HWu). Fyndet är det första på Bjärehalvön och det andra i Nordvästskåne. Iakttagelser i landskapet som helhet fördelar sig på april (1), maj (4), juni (3) och oktober (1). Senast föregående fynd gjordes vid Skanör i maj–juni 1990.

1990

(7:1) För tredje året i rad observerades ett exemplar i landskapet och även i år gjordes fyndet i de sydvästra delarna. 1 ex sågs nämligen vid Knösen, Skanör och tillfälligt även i Foteviken 30–31.5 (HÅG m.fl.). Troligen samma individ sågs sedan åter vid Skanör 13–17.6 (LNs, OIT m.fl.).

1989

(6:1) För andra året i rad iakttogs en silkeshäger i Sydvästskåne. Årets fynd gjordes vid Fotevikens sydöstra del 3.6 (NK, HÅG, KeSv). Fjolårets fynd gjordes vid Skanörs hamn 2.6. Därmed har sammanlagt 7 ex setts i landskapet med det första vid Pulken, söder om Hammarsjön 18–24.4 1964. Månadsfördelningen av de skånska fynden är april (1 ex), maj (2 ex), juni (3 ex) och oktober (1 ex).

1988

(5:1) Vid Slusan, Skanörs hamn uppehöll sig 1 ex 2–3.6 (NK m.fl.). Föregående fynd gjordes 10–12.10 1985 vid Vegeåns mynning. Övriga fynd har gjorts i april, maj (2) och juni. Arten häckar närmast i Ungern och Frankrike.

1985

(4:1) Den silkeshäger som fanns vid Vegeåns mynning i Skälderviken 10–12.10 (ALd m fl) utgör det femte fyndet för Skåne. Förra gången det begav sig var den 7 maj 1983 då 1 ex sågs vid Norra Asum, Hammarsjön.

1983

Det fjärde fyndet i Skåne gjordes under året, då 1 ex sägs vid Norra Åsum, Hammarsjön den 7.5 (BKr). Senaste fyndet gjordes vid Krankesjön och Skanör i juni 1981 (FiSk 1981).

1981

Ett ex av denna sydliga häger sågs vid Krankesjön 7.6 (LAo, SLi) och sannolikt samma fågel uppehöll sig i Skanör 8–13.6 (HHS, OTr m fl). Fyndet är det tredje i Skåne.