Silltrut

2024

Till skillnad från året innan gjordes enstaka fynd vintertid, både i början och i slutet av året: 1 3K+ Åhus hamn 6.1 (Edvin Klein m.fl.), 1 4K+ Lodgatan, Malmö 10.2 (Johan Fagefors), 1 1K Flyinge kungsgård, 8.12 (Daniel Melchert) och 1 ex Mistluren, Kullaberg 20.12 (Mats Havskogen). Östersjötrutarna (underarten fuscus) i nordost rapporterades med 4 ad i par Gruarna 6.4 (Patric Österblad, Patrik Olofsson), 5 ex Landöskärgården 29.4 (Nils Waldemarsson) och 3 ex Trueskär, Landöskärgården 6.5 (Nils Waldemarsson, Linda Niklasson). Från nordväst rapporterades nordsjösilltrut (underarten L. f. intermedius) med 80 ex Hallands Väderö 27.4 (Klas Rosenkvist), 30 ex i par Hallands Väderö 18.5 (Thomas Wallin m.fl.) och 2 ad i permanent revir Höganäs 28.3–27.6 (Karl G Nilsson).

2023

Inga dokumenterade vinterfynd varken i januari–februari eller i december, vilket är ovanligt trots att arten normalt sett lämnar våra breddgrader under vintermånaderna. Senast Skåne stod helt utan vinterfynd under ett kalenderår var 2016.

Inga säkra häckningar av underarten Larus fuscus fuscus rapporterades från den nordostskånska populationen. Dock noterades 4 ad Klinten, Landöskärgården 12.5 (Nils Waldemarsson) och 4 ad Trueskär, Landöskärgården 13.5 (Nils Waldemarsson).

Något bättre verkar det gå för nordsjösilltrutarna L. f. intermedius  på Hallands Väderö, där 50 ex noterades 5.6 (Klas Rosenkvist).

2022

Samma individ som noterades i slutet av förra året, sågs nu som 2K vid Hököpinge 21.1 (Janne Dahlén. I slutet på året rapporterades 1 1K Ängagården, Egeside 1.12 (Lars Åke Friberg), 1 1K Revet, Simrishamn 9.12 (David Erterius) och 1 1K Flyinge kungsgård 18.12 (Daniel Melchert). De förväntade februarifynden av adulta fåglar i den västra delen av landskapet uteblev med undantag för 1 ad Pildammsparken, Malmö 23.2 (Stefan Cherrug), vilket påminner om föregående års mönster.

Rapporterna rörande häckande östersjösilltrutar i nordost var få: Sammanlagt har det rapporterats uppskattningsvis fyra par från Landöskärgården under häckningstid (Nils Waldemarsson) och 4 ad Gruarna 9.6 (Greger Flyckt, Patric Österblad, Patrik Olofsson).

Även rapporterna rörande nordsjösilltrutarna under häckningstid i nordväst var få: 10 ad Hallands Väderö 5.6 (Henrik Johansson) och 16 ad Båstad 14.6 (Robin Mårtensson). Utöver detta rapporterades 2 ad Rönneholms mosse 8.6 (Johan Svedholm).

Det är svårt att bedöma om de två underarterna genomgår faktiska nedgångar, eller om rapporteringen helt enkelt brister, men minskningen av antalet rapporterade fåglar från såväl nordost som nordväst är anmärkningsvärd.

Enstaka individer som matchar den västliga formen Larus fuscus graellsii noterades under året, men eftersom ovansidans gråton hos L. f. intermedius är variabel är det svårt att säkerställa att dessa individer verkligen härstammar från t ex brittiska öarna. Det finns även övergångsformer mellan L. f. graellsii och L. f. intermedius som häckar i Holland, vilket ytterligare försvårar bestämningsläget. Goda kandidater till västliga fåglar är i alla fall: 1 ad Oljesjön, Malmö hamn 5.8 (Mark Hammarstedt) och 1 ad Revet, Simrishamn 7.9 (Hans Larsson, Bengt Bengtsson).

2021

Ett januarifynd föreligger: 1 2K Östra Vemmenhög 5.1 (Björn Malmhagen). Betydligt färre tidiga vårfynd av adulta fåglar gjordes jämfört med året innan: 1 ad Flaningen 22–24.2 (Mikael Olofsson m.fl.) och 1 ad Pildammsparken 27–28.2 (Johan Fagefors m.fl.). Året avslutades med hela fyra ungfåglar i december: 1 1K Trelleborgs soptipp 2.12 (Ola Marklund), 1 1K Trelleborgs soptipp 9.12 (Ola Marklund), 1 1K Flyinge kungsgård 25.12 (David Erterius m.fl.) och 1 1K Gessie 29.12 (Janne Dahlén).

Antalet rapporter om östersjötrutar under häckningstid är fortsatt låga: 4 ad Landöskärgården 26.4 (Nils Waldemarsson), 5 ad Trueskär, Landöskärgården 8.5 (Nils Waldemarsson), 2 ad Saltholmen, Landöskärgården 8.5 (Nils Waldemarsson) och 9 ad permanent revir Landöskärgården 8.5 (Greger Flyckt).

Bättre går det för nordsjösilltrutarna och följande rapporter avser individer i lämplig biotop: 2 ad Monolitensjön 20.4 (Bertil Johansson), 4 ex Trelleborg 13.5 (Mikael Olofsson), 20 ex Vinga Skär, Hallands Väderö 17.5 (Dan Hammarlund), 5 ex Eskilstorps holmar, Foteviken 19.5 (Nils Kjellén), 2 ad Pildammsparken 21.5 (Bertil Johansson), 35 ex Stora Måseskär, Hallands Väderö 31.5 (Klas Rosenkvist, Moa Pettersson), 5 ex Hallands Väderö 31.5 (Klas Rosenkvist, Moa Pettersson), 40 ex Hallands Väderö 5.6 (Henrik Johansson, Mårten Müller), 10 ex Släppekistan, Hallands Väderö 6.6 (Ola Ejdrén, Henrik Pihlemark, Magnus Helldén) och 70 ex Hallands Väderö 22.6 (Henrik Johansson).

Enstaka individer som matchar den västliga formen Larus fuscus graellsii noterades under året, men eftersom ovansidans gråton hos L. f. intermedius är variabel är det svårt att säkerställa att dessa individer verkligen härstammar ifrån t ex Storbritannien. Det finns även övergångsformer mellan L. f. graellsii och L. f. intermedius som häckar i Holland, vilket ytterligare försvårar bestämningsläget. Goda kandidater är i alla fall: 1 ad str Nabben 4.10 (David Erterius, Mattias Ullman, Tomas Svensson m.fl.) och 1 subad Revet, Simrishamn 21.10 (Bengt Bengtsson).

2020

Den tidiga våren medförde ovanligt många observationer under slutet av februari: 1 ad Pildammsparken, Malmö 18–19.2 (Göran Hausenkamp, David Olausson m.fl.), 1 ad Glumslöv 21.2 (Anders Wånge Kjellsson), 1 ad Segeå, Törringe 22.2 (Peter Malm, Stefan Malm), 1 ad str Rålehamn, Tjällran 23.2 (Nils Kjellén), 2 ex Råbydammen, Lund 23.2 (Per Karsten) samt 1 ad Pildammsparken, Malmö 29.2 (Robert Rydbeck). Året avslutades även med två vinterfynd: 1 1K Sandön, Utvälinge 6–31.12 (Mårten Müller, Thomas Svanberg, Olof Strand m.fl.) samt 1 1K Flyinge kungsgård 12.12 (Daniel Melchert, Petter Olsson).

Östersjösilltrutarna i nordost noterades i låga antal under häckningsperioden, och inga säkerställda häckningar har rapporterats. De enda rapporterna är 5 ex lämplig häckningsbiotop Landöskärgården 7.5 (Nils Waldemarsson) och 6 ad i par, permanent revir Landöskärgården 8.5 (Greger Flyckt).

Nordsjösilltrutarna i nordväst fortsätter att häcka på Hallands Väderö, där totalt 78 ex noterades i lämpliga häckningsbiotoper runt om på ön 22.5, varav 62 ex sågs på Stora Måseskär (Karl G Nilsson, Thomas Wallin, Bengt Paulsson). Endast en rapport rörande säkerställd häckning från ön finns inrapporterad, nämligen 2 pull 7–9.6 (Klas Rosenkvist, Moa Pettersson). På Eskilstorps holmar, Foteviken bedömdes 3 par häcka (Ullman 2020).

2019

Vinterfynd är mycket ovanligt och en fotograferad äldre fågel sågs och fotograferades i Vankiva, Hässleholm 28.2 (Tobias Lilja Nordin) utgör årets enda dokumenterade fynd.

Östersjösilltrutarna i nordost noterades i mycket låga antal under häckningstid och inga säkerställda häckningar rapporterades. Inom häckningsområdet i nordost rapporterades endast 2 par i lämplig häckningsbiotop i Landöskärgården 30.4–4.5 (Nils Waldemarsson, Linda Niklasson).

Nordsjösilltrutarna i nordväst fortsätter sannolikt att häcka, men inga säkerställda häckningar är rapporterade. Som flest rapporterades 46 ad i lämplig häckningsbiotop Hallands Väderö 18.5 (Nick Gräntz). Dessutom häckade 2 par på Eskilstorps holmar i Foteviken (Nils Kjellén).

Årets högsta sträcksiffra stannade på blygsamma 105 ad str S Mistluren, Kullaberg 19.8 (Karl G Nilsson).

2018

Ett vinterfynd gjordes, nämligen 1 1K Flyinge kungsgård 7.12 (Elias Melchert Thelaus, Daniel Melchert m.fl.).

Östersjösilltrutarna i nordost fortsätter att indikera häckning om än i låga antal. Som mest sågs 5 ad med permanenta revir Trueskär, Landöskärgården 5.5 (Greger Flyckt) och på samma lokal sågs även 2 ad på bo 5.5 (Nils Waldemarsson). På Gruarna sågs 2 ad i par i lämplig häckningsbiotop 11.5 (Patric Österblad, Patrik Olofsson).

Intermedius-silltrutarna i nordväst fortsätter sannolikt också att häcka, men rapporterna är knapphändiga. 8 ex sågs i lämplig häckningsbiotop på Stora Måseskär, Hallands Väderö 10.5 (Karl G Nilsson, Thomas Wallin) och 30 ex rapporterades från Hallands Väderö 10.5 (Thomas Wallin m.fl.). Hela 210 ex rapporterades från Hallands Väderö 11.7 (Rainer Grimm) och 40 ex på Ven 10.7 (Rainer Grimm). På Eskilstorps holmar konstaterades 6 par vid inventering.

När det gäller sträckande fåglar blev de högsta siffrorna fina 454 str Rålehamn, Tjällran 12.9 (Nils Kjellén, David Erterius) och 429 str Rålehamn, Tjällran 22.9 (Mattias Ullman, Nils Kjellén).

2017

Ett vinterfynd gjordes, nämligen 1 ad Fria bad, Helsingborg 22.1 (Peder Winding). Den första rapporten under våren var 1 ad Revet, Simrishamn 1.3 (Bengt Bengtsson).

När det gäller den nordostskånska populationen av rasen fuscus rapporterades från Landöskärgården 2 par Trueskär 30.4 (Greger Flyckt) och 3 par Klinten 30.4 (Greger Flyckt). 4 ad noterades på samma ställe 15.7 (Nils Waldemarsson). En tämligen nyflygg unge rapporterades från Äspet, Åhus 12.7 (Roine Strandberg) och rimligen härrör denna från Landöskärgården.

Häckningsindicier rörande rasen intermedius rapporterades som vanligt från Hallands Väderö, där ca 40 par observerades i lämplig biotop 4.6 (Mikael Haraldsson). Även från Kullaberg rapporterades 3 ex i lämplig biotop 7.5 (Peder Winding, Klas Rosenkvist) och 1 ad fågel byggde bo i Landskrona vid sydvästra kajområdet 5.6 (Henrik Nordholm).

Den adulta förmodade hybriden silltrut x gråtrut sågs 12.1 och 20.1 på Trelleborgs soptipp (Ola Marklund) och fågeln dök sedan upp för tredje vintern i rad 22.12 och 27.12 vid Trelleborgs soptipp/industriområde (Ola Marklund).

2016

Inte heller i år gjordes några vinterfynd i början av året och som vanligt kom vårens första rapport i från Malmö stad; 1 ex Pildammsparken 1.3 (Stefan Wulff).

Häckningsindikationer gällande rasen intermedius noterades som vanligt på Hallands Väderö där bl.a.14 ad fåglar visade revirbeteende 26.3 (Mikael Olofsson, Josine Greidanus) och 20 ex noterades på ön 12.6 (Johannes Löfqvist). 2 ad par i lämplig häckbiotop noterades från Näsholmarna 19.5 samt 19.6 (Mattias Ullman). Inga häckningar rapporterades från den tynande stammen av rasen fuscus i den nordostskånska skärgården. Dock finns rapporter om ad fåglar i lämplig häckningsbiotop; 1 ad Gruarna 4.5 (Patric Österblad, Patrik Olofsson), 2 ad i par Trueskär, Landöskärgården 5.5 (Greger Flyckt, Nils Waldemarsson) samt 9 ex Landöskärgården 25.6 (Nils Waldemarsson).

Högsta noteringen av rastande fåglar gjordes i Tygelsjö 12.4 (Janne Dahlén) med 81 ex och den högsta sträcksiffran var 320 ex str SV Rålehamn, Tjällran 30.9 (Nils Kjellén).

En ad förmodad hybrid silltrut x gråtrut sågs till och från mellan 22.1 och 11.3 på Trelleborgs soptipp och samma individ dök sedan upp på lokalen igen 1.12 (Ola Marklund).

2015

Inga vinterfynd gjordes utan först för året blev 1 ad Malmö stad 6.3 (David Olausson). Häckningskriterier noterades med 4–5 par i Landöskärgården (fuscus) och 4 par på Eskilstorps holmar, Foteviken (intermedius). Extremt skralt med rapporter har inkommit från Hallands Väderö (intermedius) men vid den senaste inventeringen 2013 var antalet par 53 (Åke Andersson, Länsstyrelsen Skåne) och arten har uppvisat en långsiktigt ökande trend på ön sedan etableringen på 1940-talet, tvärtemot rasen fuscus i nordostskånska skärgården som ligger på randen till utgången. Under senare år har förmodade intermedius även noterats i nordost under häckningstid och rasen har konstaterats häcka i Blekinge skärgård (Fredrik Lennartsson).

Högsta rastsiffran blev futtiga 31 ex (fuscus) Äspet 18.8 (Hans Cronert) och högsta sträcksiffran 200 (intermedius) str SV Rålehamn, Tjällran 3.6 (Nils Kjellén). De senare sannolikt lokala häckare från Väderön.

I december gjordes ett fynd avseende 1 ad (västlig) i Simrishamn 6–12.12 (Jörgen Bernsmo, Hans Larsson).

Ljusmantlade silltrutar rapporterades huvudsakligen från västra Skåne, varav en del från kända häckningsområden av intermedius och samtliga torde utgöra västliga former d.v.s. intermedius/graellsii.

2014

Årets första fynd gjordes 7.3 i Pildammsparken, Malmö (Mats Johannesson).

Endast 4 par av rasen fuscus fanns i landskapet under året: 2 par vardera på Klinten och Brödjeholmen i Landöskärgården (Nils Waldemarsson). Det är en nedgång till hälften av vad som noterats under de senaste åren. År 1980 häckade 670 par på öarna i nordost.

Arten häckade som vanligt på Hallands Väderö, där representerad av rasen intermedius. Rapporteringen är bristfällig och det är därför svårt att uppskatta antalet par, samtidigt som eventuell häckningsframgång inte noterats. Det högsta rapporterade antalet var 50 ex 31.5 (Karl G Nilsson, Alf Petersson m.fl.). Av samma ras noterades 4 par på Eskilstorps holmar, där häckningsresultatet är okänt (Nils Kjellén).

Den högsta noterade ansamlingen utanför häckning var 56 ex Almlidsdammen, Naffentorp 5.4 (Janne Dahlén) medan den högsta sträcksiffran var 66 ad + 16 1k str SV Kullen 27.9 (Thomas Svanberg, Alf Petersson).

Ett decemberfynd gjordes, nämligen 1 1k Räng 30.12 (Emil Lundahl, Oskar Nilsson).

Ljusmantlade silltrutar (ljusa intermedius/graellsii/heuglini) rapporterades enligt följande: mars (1 ad), april (1 3k och 5 ad), maj (1 3k och 1 3k+), juli (1 ad) och augusti (1 3k+). Ytterligare två har rapporterats som heuglini: 1 2k Revet, Simrishamn 21.7 (Emil Lundahl) och 1 2k str S Simrishamn 7.10 (Bengt Bengtsson, Hans Larsson m.fl.). Sensommarfyndet i Simrishamn gjordes efter en period av ihållande ostvindar och i samma veva rapporterades en handfull heuglini-kandidater även på Öland och Gotland. Båda de skånska observationerna är rapporterade till Raritetskommittén men något beslut om publicering av svenska fynd av heuglini är fortfarande inte taget.

2013

Året inleddes med ett vinterfynd: 1 2k Revet, Simrishamn 3.1 (Lars Edman, Jörgen Bernsmo). Första vårfågeln blev 1 ad Spillepeng 6.3 (Kenneth Bengtsson). Av rasen fuscus, som är den traditionellt häckande rasen i nordost, noterades adulta i häckningsbiotop enligt följande: 4 par Klinten, Landön 21.4 och 3–4 par Brödjeholmen, Landön 27.4 (Nils Waldemarsson). Det är en normal siffra för senare år. Tyvärr är inte häckningsresultatet känt. Fåglar i häckningsmiljö av rasen intermedius noterades främst vid dess kärnområde på Hallands Väderö, där som flest 70 ad noterades 27.4 (Karl G Nilsson) men också 2 par på Eskilstorps holmar (Nils Kjellén, Falsterbo Fågelstation). För båda platser gäller att häckningsframgången i stort sett är okänd, förutom att 6 1k sågs på Hallands Väderö 14.7 (Harald Ris, Eric Sandelin). Under året rapporterades inga noterbara ansamlingar utanför häckningsmiljö och bästa dagen på höststräcket var 84 str V Yttre Kattvik 1.9 (Peter Spetz). December bjöd på två fynd: 1 2k str V Yttre Kattvik 1.12 (Mårten Müller, Thomas Svanberg) och 1 1k Simrishamn hamn 12.12 (Hans Larsson, Jörgen Bernsmo m.fl.), där den första klassats som en ”ljusmantlad silltrut”. Begreppet innebär en silltrut som är av den ljushet att den skulle kunna vara en ljusare intermedius, en heuglini eller en graellsii men som på grund av den extremt svåra rasbestämningen lämnats obestämd. Under året rapporterades ljusmantlade silltrutar enligt följande: 1 3k och 1 4k+ i maj, 1 4k+ och 1 3k i augusti, 6 4k+ i oktober samt 1 4k+ i november och 1 2k i december.

2012

Först ut blev 1 ad Spillepeng redan 23.2 (Mattias Ullman) medan nästa fågel, 1 ex Tygelsjö 11.3 (Stefan Cherrug), hade ett mer normalt ankomstdatum för arten. Båda fynden avser ”ljusmantlad silltrut” och den förstnämnda utgör första februarifyndet för Skåne. Vårens största ansamling var 52 ad Tygelsjö 24.3 (Janne Dahlén, Pär Söderquist). Av rasen fuscus rapporterades adulta fåglar i lämplig häckningsbiotop med 5 ex Brödjeholmen, Landön 21.4, 3 ex Långaskär, Tosteberga 28.4, 6 ex Klinten, Landön 6.6 samt 3 ex Äggaskär, Landön 6.6 (Nils Waldemarsson). Häckningsframgången för dessa fåglar blev tyvärr aldrig känd. Likt 2011 inkom få rapporter angående kolonin av intermedius på Hallands Väderö och som mest rapporterades 35 ad och 5 1k 19.8 (Olof Jönsson, Jesper Segergren, Linda Strand).  Hösten bjöd på några fina dagar i nordväst med årets tre högsta sträcknoteringar enligt: 98 str Yttre Kattvik 9.10 (Mattias Ullman m.fl.), 73 str Kullaberg 19.9 (Henrik Andersson) och 65 ad str Hovs hallar 15.9 (Hans-Åke Gustavsson, Johannes Tallroth). Årets sista, en ungfågel, och troligen av rasen fuscus, sågs 1.12 vid Skillinge hamn (Hans Larsson).

Under året rapporterades, övervägande från de sydvästra delarna av landskapet, runt 15 ex som ”ljusmantlad silltrut” – d.v.s. adulta fåglar som uppvisar tydlig kontrast mellan svarta handpennor och ljusare sadel, vilket innefattar ljusare intermedius/graellsii/heuglini. Under året rapporterades inga fåglar som graellsii även om rådande omständigheter tyder på att fågeln 23.2 möjligen var en sådan. Under senare år har antalet övervintrande graellsii på brittiska öarna ökat medan ankomsttiden för flyttande fåglar också tidigarelagts, till ett datum passande fågeln vid Spillepeng. Måttlig västvind under dagarna, som kan ha fått fågeln på vift österut, är ytterligare ett indicium

2011

Först ut var 1 ad Torekovs rev 10.3 (Phil Benstead). De senaste åren har antal häckande silltrutar i nordöstra Skåne (fuscus) varit i stort sett konstant även om endast en spillra numera återstår av populationen på 670 par som fanns i området kring 1980. Under året sågs två par på Gruarna, Edenryds skärgård och sex till åtta par på Ängholmarna utanför Landön. På dessa lokaler, och i de nordöstra delarna i stort, ökar antalet observationer av den västligare intermedius. Hittills har dock inga häckningar av denna, eller samhäckningar med fuscus, observerats (Nils Waldemarsson). Populationen på Hallands Väderö (intermedius) inventerades inte och som mest rapporterades 20 ex från lokalen 7.5 (Albin Thorsson m.fl.). Detta utgör bara halva numerären i jämförelse med de senaste åren men förklaras troligast av bristande skådaraktivitet, eller rapportering, från lokalen. På Eskilstors holmar, Foteviken häckade två par vilket är något färre än tidigare år (Nils Kjellén).

Den största rastande ansamlingen var 50 ex vid Swedechrome 9.8 (Isak Vahlström). Senare i augusti gjordes en fin sträcknotering med 94 str SV Kullens fyr 30.8 (Mats Rellmar).

I samband med hårda västvindar sågs 245 str Yttre Kattvik 14.9 och 235 str Hovs Hallar 15.9 (Mattias Ullman, Nils Kjellén m.fl.). Tre decemberfynd gjordes: 1 ad str V Yttre Kattvik 10.12 (Nils Kjellén), 1 1k Simrishamn–Östra Tommarp 15–21.12 (Hans Larsson) och 1 ad fuscus str V Adlersro, Östra Tommarp 26.12 (Hans Larsson).

2010

Årets första observation var 1 ad Lernacken 8.3 (Erik Hirschfeld). Den tynande stammen av silltrut (rasen fuscus) i nordöstra Skånes skärgård minskade ytterligare något, 5 par på Brödjeholmen och 1 par på Äggaskär var allt som rapporterades (Nils Waldemarsson). Från västkusten (rasen intermedius) rapporterades 20 par på Hallands Väderö (Åke Andersson, Mikael Haraldsson) och 2 par på Eskilstorps holmar (Falsterbo Fågelstation, Nils Kjellén).

Bästa sträckdagar noterades i vanlig ordning i nordväst med 75 ad Kullen 25.8 (Thomas Svanberg, Mårten Müller) samt 134 ex Yttre Kattvik–Kullaberg 17–18.9 (Mårten Müller, Johan Södercrantz m.fl.). Högsta antal rastare avser 40 ex Simris, Simrishamn 9.9 (Hans Larsson) i samband med hårda ostvindar. Året avslutades med 1 1k Ystads hamn 26.11 (Göran Andersson, Eva Fredriksson).

Populationen på Hallands Väderö tycks vara någorlunda stabil medan Östersjöpopulationen fortsätter sin tynande tillvaro i nordost. Antalet häckande par utgör idag ca 1 % av beståndet för trettio år sedan. Antalet observationer av intermedius i området uppges som ökande (Nils Waldemarsson) och under året rapporterades 1 ad från Själörarna under bästa häckningstid 25.6 (Patric Österblad). Ett par intermedius häckade även framgångsrikt 2009 på närliggande Vållholmen på Blekingesidan av Valjeviken. Detta är ett nytt fenomen då man kan säga att det skånska fastlandet tidigare separerat de båda raserna åt och det blir spännande att följa utvecklingen de närmsta åren.

Man kan vidare notera att inga vinterfynd gjordes av arten.

2009

Årets första silltrutar blev 2 ex Farhult 10.3 (Mattias Jonsäter). Några säkra häckningar har inte rapporterats i Svalan och den tynande populationen av silltrut (fuscus) i nordöstra Skånes skärgård minskade något under 2009 då 4–6 par på Brödjeholmen och 2 par på Klinten var allt som sågs eller rapporterades. Ett litet glädjeämne var en juvenil fågel tillsammans med en föräldrafågel på Klinten. Viss reproduktion tycks således förekomma (Nils Waldemarsson).

Från Hallands Väderö rapporterades som mest 40 ex (intermedius) i lämplig biotop 25.6 (Anders Kjellsson), vilket motsvarar rapporteringsnivån under senare år och populationen förefaller stabil. I samband med västvindar och havsfågelläge noterades följande sträcksiffror: 84 ad Hovs hallar 24.9 (Mattias Ullman, Janne Dahlén m.fl.), 307 ad Hovs hallar 28.9 (Ronny Malm, Nils Kjellén m.fl.), 58 ad Yttre Kattvik 1.10 (Mattias Ullman, Peter Spetz), 56 ad Hovs hallar 4.10 (Hans-Åke Gustavsson, Pär Vamborg m.fl.). Vinterfynd gjordes med 1 1k Småbåtshamnen, Ystad 8–14.12 (Mattias Ullman, Jonn Leffmann, Stefan Lithner) samt 1 3k Råå Hamn 11.12 (Mårten Müller).

2008

Årets första noterades med 6 ad rast Tygelsjö vångs dammar 12.3 (Stefan Cherrug) samt 1 ad str Landskrona samma dag (Peder Weibull). Några konstaterade häckningar har inte rapporterats men 5–10 par sågs under lämplig tid i nordöstra Skånes skärgård (fuscus), ca 20 par från Hallands Väderö (intermedius) samt 2 par på Eskiltorps holmar (intermedius) i sydvästra Skåne (Falsterbo Fågelstation). Detta innebar att antalet häckande par blev nära nog identiskt med fjolåret och riksinventeringen 2006.

Årets högsta sträcksiffra utgjordes av 50 ex str V Kullen 11.6 (Nils Kjellén) i samband med västvindar.

I december sågs 1 1k Hasslarps dammar 16.12 (Mats Rellmar), 1 1k Simrishamn hamn 23.12 (Jörgen Bernsmo) samt 1 1k Nevishög 28.12 (Peter Spetz).

2007

Ett vinterfynd gjordes gällande 1 2k Simrishamn 19.1 (Anders Kjellsson). Första vårobservation avser 2 ad V Klagstorp, Tygelsjö 9.3 (Jesper Segergren). Av rapporterna att döma häckade det minst 5–10 par (fuscus) i Landöskärgården (Nils Waldemarsson). På Hallands Väderö häckade 30 par (intermedius), vilket innebär en viss ökning jämfört med de närmast föregående åren (Åke Andersson). På Eskiltorps holmar skred 3 par (intermedius) till häckning (Falsterbo fågelstation).

I samband med västvindar noterades högre sträcksiffror med 50 ex str SV Hovs hallar 2.9 (Arne Holgersson, Olof Jönsson) och 40 ex str SV Kullen 3.9 (Alf Petersson). Årets sista individ blev 1 1k rast Äspet, Åhus 11.11 (Fredrik Ahlström, Anette Strand).

Rasen fuscus minskade drastiskt under främst 1980-talet i Östersjöområdet, med vissa geografiska undantag. En stabilisering och viss återhämtning har därefter skett, främst lokalt, och den svenska populationen av fuscus beräknas till 8 332 par (Fågelåret 2006). För att förstå omfattningen kan man jämföra de 668 bofynd som gjordes vid kustinventeringen i nordöstra Skånes skärgård 1980 mot de 13 par som noterades vid riksinventeringen 2006. Även som rastare och sträckare är fuscus förhållandevis fåtalig längs östra Skånes kuster, även om uppträdandet är starkt väderberoende – brist på ostvindar påverkar antalen negativt.

Det motsatta får sägas gälla de västliga formerna intermedius/graellsii som ökar och expanderar norrut, dock även här med vissa geografiska avvikelser, och som uppträder i större antal i samband med västvindar. Den svenska populationen av intermedius beräknas till 9 860 par och förefaller stabil (Fågelåret 2006).

Vinterfynd är mycket ovanliga, åtminstone från andra halvan av december, men graellsii övervintrar numera regelbundet norrut till Storbritannien och Irland. Från att där ha varit en sällsynt vintergäst så sent som på 1950-talet beräknas vinterpopulationen nu överstiga 500 000 fåglar. Man kan därför sannolikt förvänta sig något enstaka fynd av graellsii efter ihållande västvindar även vintertid, företrädesvis på västkusten.

För att få en bättre bild av silltrutens uppträdande i landskapet vill Rrk att samtliga observationer av silltrut rapporteras. I de fall där rapportören anser sig ha en uppfattning av rastillhörighet önskar vi att detta anges i Svalan. Se vidare under graellsii/heuglini.

Blankett- och fotokrav gäller numera under perioden 1.12–29.2 då ett orimligt antal rapporteras, främst i januari.

2006

Häckningar: I Landöskärgården i nordost noterades sex par av östersjöformen fuscus  på Brödjeholmen (Nils Waldemarsson) och två par Trueskär (Greger Flyckt). I intermedius domäner i västra Skåne fanns sex par Eskilstorps holmar (Nils Kjellén) samt åtta par Hallands Väderö (Thomas Svanberg, Johan Stenlund, Örjan Fritz, Karin Hernborg).

Högre sträcksiffror har rapporterats enligt följande: 41 ex str SV Hovs hallar 14.4 (Janne Dahlén, Olof Jönsson, David Erterius), 180 ex str Hovs hallar 4.9 (Tomas Svensson, Björn Ander m.fl.), 143 ex str Kullen 4.9 (Thomas Svanberg, Mårten Müller), 74 ex str Nabben, Falsterbo 5.9 (Nils Kjellén, Ola Elleström m.fl.) samt 102 ex str V Hovs hallar 8.10 (Mattias Ullman, Klas Rådberg m.fl.).

I december gjordes ovanligt många obsar, med största sannolikhet som en följd av det milda vädret: 1 1k Revet, Simrishamn 4.12 (Hans Larsson, Aron Andersson, Olof Jönsson m.fl.), 3 1k Torreberga 4.12 (Mattias Ullman), 2 1k Torreberga 6.12 (Mattias Ullman, Olof Jönsson), 1 1k Vombs ängar 6.12 (Mattias Ullman, Olof Jönsson) och 1 1k Vikhögs ängar 7.12 (Mattias Ullman).

2005

Häckningar rapporterades från nordost med 11 par av rasen fuscus i Landöskärgården (Nils Waldemarsson, Greger Flyckt) och från Hallands Väderö med 20 par intermedius (Åke Andersson gnm Länsstyrelsen i Skåne).

Misstänkta häckningar noterades med var­dera ett par vid Lernacken (Stefan Cherrug) och Sandön (Per Wedholm).

Årets sträcksiffror blev ganska blygsamma med 30 ex str Hovs hallar 15.9 (Anders Kjellson) och 29 ex str samma lokal 26.10 (Aron Andersson, Mattias Persson, Linus Hedh m.fl.).

Rena vinterfynd är sällsynta men i december fanns 1 1k i Råå hamn 2.12-6.12 (Mats Rellmar, Patrik Wantzin, Thomas Svanberg m.fl.) samt 1 1k Abbekås hamn 13.12-18.12 (Markus Tallroth, Richard Bergendahl, Tommy Holmgren).

Silltrut Larus fuscus graellsii/heuglini

Endast tre rapporter: 1 ad i par med intermedius Västra Kärrstorp 9.4 (Tommy Holmgren), 1 ad Grösjön, Matteröd i norra Skåne 8.7 (Mikael Svensson) och i nordost två ”ljusmantlade” bland de häckande paren av rasen fuscus. Givetvis en kraftig underrapportering och Rrk önskar få in fler rapporter om ljusa silltrutar. Den västliga graellsii är uppenbarligen på spridning österut och en ökning av rena fåglar liksom i varierande grad ljusa mellanformer med intermedius är att vänta.

Numera är blankettkravet bort­taget på graellsii/heuglini p.g.a. svårigheten att bedöma såväl rapporter som foton. För misstänkta heuglini önskar vi dock fortfarande få in beskrivningar för vidare befordran till Rk.

2004

Vid kustinventering mellan Edenryd och Fårabäck inräknades 17 häckande par (Nils Waldemarsson). Det är en återgång till mer normala antal jämfört med de senaste två årens bottennoteringar i nordost. Från rasen intermedius domäner i västra Skåne rapporterades trolig häckning från Hallands Väderö med minst 2 par (Dan Hammarlund, Mats Rellmar) och som mest 10 ex sedda 6.5 (Paul–Eric Jönsson). Inga rapporter har kommit från Eskilstorps holmar, men 1 par med häckningsbeteende noterades vid Tygelsjö ängar 12.5 (Stefan Cherrug).

I nordväst sågs en hel del silltrutar under blåsdagarna på hösten: 27 ad, 17 1k str Hovs Hallar 22.8 (Patric & Philip Österblad, Christian Persson), 95 ad str Kullen 13.9 (Mats Peterz), 111 ad, 16 1kstr Hovs Hallar 15.9 (Mattias Ullman, Nils Kjellén m.fl.), 50 ex str Kullen 21.9 (Mats Peterz), 34 ad, 3 1k str Hovs Hallar 21.9 (Mattias Ullman, Tobias Ljungqvist, David Erterius m.fl.) samt 165 ad, 5 1k str Hovs Hallar 22.9 (Mattias Ullman, Nils Kjellén, Lage Johnsson). Sena individer sågs med 1 1k Simrishamn 10.1 1 (Mattias Ullman), 1 1k Friseboda 16.1 1 (Patric Österblad) och slutligen 2 ad Hovs Hallar 18.1 1 (Mattias Ullman).

2003

Från lokalerna för rasen fuscus i NO har rapporterats 15–20 troliga häckningar (Greger Flyckt, Kaj Svahn, Patric Österblad) och från västra Skåne (rasen intermedius) rapporteras 4 par Lilla Hammars näs (Falsterbo Fågelstation) samt 3 par Hallands Väderö (Mats Rellmar). Högre sträcksiffror från nordväst har rapporterats enligt följande: 51 ad Hovs Hallar 15.8 (Magnus Ullman), 80 ex Hallands Väderö samma dag (Bertil Johansson), 43 ex Kullen 23.8 (Thomas Svanberg) och 56 ad, 1 2k och 10 1k Hovs Hallar samma dag (Mattias & Magnus Ullman, David Erterius m fl), hela 210 ad, 7 2k och 73 1k Hovs Hallar 23.9 (Niklas Svensson m fl), 71 ad och 29 1k Hovs Hallar 27.9 (Niklas Svensson m fl), 93 ad och 3 1k Hovs Hallar 11.10 (Mattias Ullman, Nils Kjellén, C–G Dahl m fl) samt 23 ex Kullen samma dag (Lars–Erik Jönsson). Ett vinterfynd gäller 1 1k Hasslarps Sockerbruksdammar 7.12 (Mats Rellmar).

Larus fuscus graellsii/heuglini

Endast tre observationer gällande 1 ad Tivoliparken, Kristianstad 26.4 (Roine Strandberg), 1 äldre Hallands Väderö 11.5 (Mats Rellmar) och 1 ad, trol. graellsii, Knösen 21.6 (Alexander Hellquist). Naturligtvis kraftig underrapportering av dessa regelbundet förekommande silltrutar.

2002

Häckningar eller troliga häckningar har i NO rapporterats med 2 par Brödjeholmen, 1 par SV Tosteberga bodar och 1 par Kristianskär, jämför med förra årets 24 par! (Greger Flyckt, Henrik Ramstedt, Göran Knutsson m fl). Från Hallands Väderö rapporterades 10 par på Vinga skär (Dan & Elisabet Hammarlund) och 3 par vid fyren (Bertil Johansson, Bo Holst, Arvid Pettersson). Högre sträcksiffror var 47 ex Simrishamn 22.9 (Hampus Lejon, Marcus Tallroth, Ola Elleström m fl), 19 ex Hovs hallar 28.10 (Nils Kjellén, Magnus & Mattias Ullman m fl) samt 15 ex Kullen 23.7 (Thomas Svanberg). Ett vinterfynd har rapporterats med blankett; 1 ad fuscus i Simrishamn 17–18.1 (Bengt Bengtsson, Hampus Lejon). Vårens första sågs vid Klagshamn 15.3 (Pierre Unge) och årets sista silltrut, en medtagen individ av rasen fuscus, fanns i Simrishamn 29.11 (Hans Larsson).

Larus fuscus graellsii/heuglini

En 2k–fågel vid Simrishamn 29.5 uppvisade karaktärer för rasen heuglini (Hampus Lejon), 1 ad av graellsii-typ fanns i Pildammsparken, Malmö 11.8 (Stefan Cherrug), 1 4k Västra Ingelstad 24.8 (Tommy Holmgren, Hans Larsson) och vid Brantevik sågs 2 ad av graellsii–typ 22.9 (Hampus Lejon). Mörkertalet vad gäller fåglar med graellsii–utseende är förmodligen stort, framför allt i västra Skåne och en ökning av både rena graellsii och mellanformer är att vänta. Rapporter på graellsii och ”ljusa” intermedius mottages alltså gärna i högre utsträckning. Säker bestämning av rasen heuglini är i nuläget i princip omöjligt utanför de normala vistelseorterna, så de fåglar som ses hos oss benäms tills vidare som ”uppvisande karaktärer för heuglini”.

2001

Häckningar/troliga häckningar: intermedius: Från Hallands Väderö-Vinga Skär rapporteras 5-6 par (Dan & Elisabeth Hammarlund, Lars Johansson, Örjan Fritz) och vid Eskilstorps Holmar 4 par (Falsterbo Fågelstation). fuscus: 20 par Brödjeholmen och 4 par Saltholmen (Niklas Jeppsson, Patrik Olofsson, Nils Waldemarsson) samt 1 par Mellanholmen (Greger Flyckt, Roine Strandberg). Vårens första, en intermedius, sågs vid Spillepeng 12.3 (Sven Splittorff) och höstens sista sågs med 1 ad str Hovs hallar 11.11 (Magnus Ullman, Hampus Lejon m fl) och 2 ex Nabben 11.11 (Nils Kjellén, Ola Elleström).

Vinterfynd gjordes med 1 2K Simrishamn 3.2 (Nils Kjellén) och 1 ad fuscus i Ystads hamn 13.12 (Hans Larsson). Högre sträcksiffror från Hovs hallar: 55 ad + 3 1K 28.8 (Nils Kjellén m fl), 34 ex 10.10 (Thomas Svanberg, Mattias Olsson m fl), och 86 ex 11.10 (Mattias Olsson, Lars Nilsson m fl) och 17 ad + 6 1K 28.10 (David Erterius, Hans Larsson m fl).

2000

Vinterfynd gjordes med 1 2k Simrishamn 23.1 (Bengt Bengtsson), samt 1 1K Morfarshamn 23-24.12. (David Erterius, Lars-Gunnar Lundquist, Jesper Segergren). Första vårobsen gjordes punktligt vid Spillepeng 12.3 (Lars Nilsson). Enda högre sträcksiffran från hösten var 30 ex Simrishamn 13.9 (Mattias Ullman, Magnus Ullman). I november sågs 1 1K i Simrishamn (David Erterius, Ola Elleström m fl), och 2 1K i Skillinge 19.11 (Greger Flyckt, Hans Larsson, Mattias Persson, Patric Österblad m fl).

Häckningsindicier (rasen fuscus), noterades i Nordostskåne, närmare bestämt i Landöskärgården med 13 ex 18.6 (Greger Flyckt, Erik Schönbeck). Från rasen intermedius häckningsområde i Västskåne har vi inte fått in några uppgifter, men tendensen under senare tid är att att fuscus minskar i hela sitt utbredningsområde (främst i Östersjön), medan de västliga raserna graellsii och intermedius ökar. Att skilja de olika raserna åt är inte det lättaste, men generellt kan sägas att fuscus är den nättaste med (i adult dräkt), svartaktig mantel som är tydligt mörkare än havstrutens. Både intermedius och graellsii är större och mer gråtrutlika i byggnaden. En klassisk intermedius mantelfärg matchar havstrutens, sedan sker en gradvis övergång mot väst-sydväst (Brittiska öarna, Island), till rena graellsii som är blygrå ovan och således klart ljusare än havstrut. På hösten är det något enklare då fuscus huvudsakligen förblir oruggad (vitt huvud, intakta vingpennor), medan graellsii/intermedius får streckat huvud och är i aktiv vingpenneruggning från juli till november-december.

Larus fuscus graellsii/heuglini

(14:4) Från Simrishamn har vi rapporter om 1 ad med den tundrahäckande formen heuglinis karaktärer 15.9 (Hans Larsson), samt en annan ad med heuglini-karaktärer 10.10 (Hans Larsson). Denna fågel upptäcktes först i Brantevik. Vidare från Simrishamn, 2 ad med graellsii-karaktärer 11.10 (Hans Larsson, Johan Lorentzon). Graellsii och heuglini är i princip omöjliga att skilja åt i fält, men på hösten kan man få vägledning av ruggningsmönstret. Heuglini ruggar likt fuscus först i närheten av vinterkvarteren och är alltså fortfarande i sommardräkt under hösten medan graellsii anlägger vinterhätta och byter vingpennor tidigare. Vid obsar av gråryggade silltrutar på hösten gäller det alltså att notera så mycket så möjligt om dräkt och ruggningsstatus. Gemensamt för uppträdandet av de flesta ovanliga trutar är friska eller hårda pålandsvindar som ger stora antal och god genomströmning av främst gråtrutar men även silltrutar och däribland alltså även mer udda former.

1999: 1 ad med graellsii-karaktärer rastade tillfälligt i Simrishamn 19.9 (Hans Larsson, Klaus Malling Olsen m fl)

1999

Först ut var 1 ad av rasen fuscus Gislövs läge 4.3 (Mats Rellmar) och en kvarglömd 1K-fågel sågs i Simrishamn 20.11-8.12 (Roine Strandberg, Bengt Bengtsson m fl). Vid Hovs hallar sågs 1 ad flyga österut 1.12 (Ola Elleström, Mattias Olsson m fl). Häckningar har rapporterats från Hallands Väderö med ca 10 par (Henrik Johansson), Eskilstorps Holmar, 1 par (Falsterbo Fågelstation) och skärgården i nordost med totalt 25-27 par (Greger Flyckt, Nils Waldemarsson).

I samband med hård pålandsvind inräknades sträckande silltrutar med 40 ex Simrishamn 19.9 (Ola Elleström, David Erterius m fl) och 120 ad och 11 1K Hovs hallar 12.10 (Hans-Åke Gustavsson, Magnus Ullman m fl).

1998

Årets första silltrut sågs i Höllviken 13.3 (JÅH) och sena individer fanns vid Klagshamn med 1 1k 8.11 (OEm) och Spillepeng 1 1k 9–13.12 (KBe). Häckningsuppgifter kommer från Eskilstorps holmar, 3 par (FF), kuststräckan mellan Fårabäck och Edenryd 25 par (NWa) samt en trolig häckning på Måkläppen där 2 ad och 1 juv sågs 27.7 (ToH). Rapporter från Hallands Väderö saknas.

Inlandsobservationer av silltrut är inte alltför ovanliga och framför allt på våren ses enstaka individer i måsflockarna runt om i landskapet. Under 1998 rapporterades 27 ex i inlandet varav 12 ex Rössjöholm 14.7 (PCa) är en hög notering.

Högre sträcksummor inräknas främst i samband med havsfågelskådning, så även i år då det sågs 55 ad vid Kullen 18.6 (NK) och vid Hovs hallar 42 ex 18.8 (RSg), 63 ex 19.8 (RSg), 135 ad 22.8 (HÅG, PVa, TLb), 217 ex 23.8 (OEm, JRo, ToH m fl), 29 ad 15.10 (NK, RSg, HÅG m fl) samt 74 ad 18.10 (HÅG, OEm, NK m fl.

Larus fuscus graellsii/heuglini

(10:3) Trutar med mörkt grå mantelfärg och gulaktiga ben, alltså indikerande någon av dessa raser observerades enligt följande; 2 ex Fredshög 23.5 (RSg) och 1 ex Kattvik 18.10 (FHa, HHa).

1997

Häckningsuppgifter har inkommit från Ängaholmarna i nordost med 30 par (NWa, GrFl). Under nio sträckdagar i nordväst 8.9–4.10 passerade 691 ex. Bästa dag var 14.9 då 230 ad och 16 Ik räknades in på Hovs hallar (NK).

Larus fuscus graellsi

(9:1) En adult fågel av denna västliga silltrut-ras rastade i Båstad 8.9 (NK, OEm).

1996

Första observationen gjordes redan 25.2 med 3 ad Ystads hamn (GT) och ett annat tidigt vårfynd var 2 ex på Hallands Väderö 1.3 (BoK).

Spontant rapporterade inlandsfynd har gjorts på flera lokaler avseende totalt 32 ex. Av dessa sågs inte mindre än 24 ex i Arrie grustag 23.4 (MRe).

Häckningsrapporter har inkommit från Brädjeholmen vid Landön med 55 ex 3.5 (NWa), Eskiltorps holmar (3 par) och Hallands Väderö (6 par). Detta speglar nog inte den totala skånska populationen utan tyder förhoppningsvis på dålig rapportering.

I nordväst sträckte det under tre höstdagar, 30.9, 2.10 och 4.10, totalt 382 ad (RSg, NK). Sista observationen gjordes på Hovs hallar 30.10 då en adult sträckte mot söder (NK).

Larus fuscus graellsii/Larus argentatus heuglini

(6:3) Även i år gjordes fynd av denna ljusare silltrutsvariant för vilken ras/art–tillhörighet är svårbestämbar. Vid Arlövs ängar fanns 1 ad 6–7.4 (FHa, HeH), vid Ystads soptipp sågs 1 ad 26.4 (MBi, HLa, JLz) och vid Ängsnäset rastade 1 ad 23.5 (BMa, JSe). Ytterligare några iakttagelser utan obligatorisk raritetsblankett har rapporterats.

1995

Årets första silltrut sträckte mot nordost vid Sandhammaren 22.3 (AJö).

Från nordost rapporterades 57 häckande par längs kusten från Fårabäck till Valje (NWa). Förra året var antalet 30 par. En av anledningarna till det ökade antalet är sannolikt en noggrannare inventering, vilket även återspeglas i häckningsuppgifterna för flera andra sjöfåglar. Beståndet är det enda större i Skåne, men ter sig ynkligt jfr med de drygt 500 par, som rapporterades från området så sent som i slutet av 1970-talet. Enda övriga uppgift, som indikerar häckning kommer från Hallands Väderö, där upp till 3 par sågs under sommaren (PKn).

Inlandsfynden ökar långsamt, liksom tidigare under 90-talet, och om de individer som setts rasta på åkrar och liknande alldeles innanför kusten räknas bort, fås 15 rapporter avseende 17 ex. Majoriteten observerades i den sydligaste delen av landskapet, bl.a. totalt 5 ex vid Näsbyholm (CSn, KnA, OEm m.fl.)

Höststräcket blev av större omfattning än normalt. Vid Sandhammaren passerade 150 ex 2.9 (HLa, LRå, PAx m.fl.) och samma dag 126 ex Brantevik (AJö, LaO, ToH m.fl.). Det märkliga var, förutom att dagssummorna är extrema för Sydostskåne, att alla fåglarna sträckte mot norr (!). Senare passerade 68 ex mot söder vid Brantevik 17.9 (AJö, HÅG, KrSv).

Ännu högre siffror rapporterades dock, vilket är normalt, från nordväst, där Hovs hallar och några närliggande lokaler passerades av 721 ex under 6 sträckdagar 26.8–20.10, de flesta i samband med hårda västvindar. Bästa dag var 28.9, då 337 ad och 12 1K sträckte mot väster vid Hovs hallar och Kattvik (NK m.fl.). Detta är den högsta dagssumman i Rrk:s arkiv.

Årets sista silltrut var 1 1K, som upphittades död vid Trelleborgs småbåtshamn 17.12 (HLa, OEm). Fågeln var i sådant skick att den bara kan ha varit död någon enstaka dag. Det finns bara ett fåtal decemberfynd sedan tidigare.

Larus fuscus graellsii / L. argentatus heuglini

(3:3) Äntligen en årssumma, som ger dessa Ijusryggade silltrutars uppträdande i landskapet rättvisa! Nästan årligen rapporteras fåglar, som uppvisar karaktärer för dessa raser, men då Rk endast bedömer rastande fåglar, blir många av dem inte publicerade.

Under våren sågs 1 ad Skillinge 25.4 (HLa, JLz) och på åkrarna väster om Skillinge sågs 1 ad 17.9 (HLa, JLz). Vidare fanns 1 ad vid Båstad 28.9 (NK).

Det är kanske lite vanskligt att spekulera i fåglarnas ursprung, men det är troligt att vårfynden på ostkusten härrör från fåglar tillhörande tundrarasen heuglini på väg norrut, medan höstfynd i samband med västvindar, tillhör den huvudsakligen brittiska rasen graellsii. Rasen heuglini, som av vissa auktorer förs till en egen art, ”sibirisk trut”, tillsammans med gråtrutsraserna taimyrensis och vegae, är i genomsnitt något större än våra silltrutar (och även graellsii), har mer gråtrutslika proportioner, och generellt mer vitt i vingspetsen, men variationen är stor varför de publiceras tillsammans med graellsii.

1994

På Ängholmarna häckade cirka 30 par (NWa, ESk, GrFl). Från sydvästra Skåne rapporterades 4 par på Eskilstorps holmar (PA), medan det endast finns negativa uppgifter angående häckning på Måkläppen, som hyste ett par förra året (ASz, NK, PA).

Det har inkommit rapporter om minst 17 ex i inlandet. Vid Krankesjön fanns troligen fyra olika individer 26.3–24.4 (AxB, BMa, NNo m.fl.). Därutöver 2 ex Herculesdammarna 2.4 (ÅS), 4 ad Isternäset 4.4 (ThL), 1 ex Hasslarp 30.4 (BMa, JBe,ToH m.fl.), 1 3K Torreberga 11.6 (HLa), 2 ad och 1 subad Gummastorpasjön 21.6 (NiH), 1 ad Sotemosse 30.6 (RBd) samt 1 ad Staffanstorp 23.7 (MBi, OEm). Sannolikt är inlandsförekomsten betydligt större än vad som kan utläsas i rapportmaterialet.

Från hösten finns en mycket fin sträcksiffra avseende 170 ad och 32 1K Hovs hallar 28.9 (NK), vilket är mer än vad som rapporteras från Kullen under hela hösten.

En ovanligt sen silltrut uppehöll sig vid Sjölunda 24.11 (FHa).

1993

Häckningar har endast rapporterats med 1 par Måkläppen, 3 par Eskilstorps holmar och 1 par Lilla Hammars näs. Uppgifter saknas tyvärr från Nordostskåne, där ett större antal par brukar finnas på öarna i Hanöbukten.

Ett renodlat vinterfynd, det första under januari sedan 1985, gjordes vid Grevens mosse, nordost Svedala där 1 ad observerades 9.1 (SMa, PMa). Utöver detta gjordes inlandsfynd av ytterligare 15 ex: 1 ad Krankesjön 24.4 (LRå), 1 ad nordsträckande norr om Hagestad 1.5 (OEm m.fl.), 1 ad Kläggeröd 25.5 (RBd), 1 ex Arrie dammar vardera 17.6 och 15.7 (CSn, KnA), 1 ad Hasslarp 22.6 (AJö), 4 ad norr om Råbelöv 22.7 (LKt), 1 ad Kläggeröd 25.7 (RBd), 1 ad Skivarp 10.8 (HLa), 1 subad Finjasjön 23–24.8 (ROv, NiH), 1 ad Järrestad, väster om Simrishamn 2.10 (OEm m.fl.) och 1 ad Gärsnäs 4.10 (AJö).

Från höststräcket kan nämnas 22 ex mot söder vid Brantevik 20.7–4.10 (AJö, OEm).

1992

Uppgifter om häckning kommer från Måkläppen med 3 par (NK) samt från Nordostskåne med 30 par på Ängholmarna (NWa, GrFI). Dessutom fanns 15-20 par på Hallands Väderö 28.6 (HeJo). Sammanlagt 11 inlandsobservationer har rapporterats. Vid Finjasjön sågs 2 ad sträckande 19.4 (ROv), 1 3K 29.4 (NiH, ROv) samt 1 ad 18.6 (RÖv, SBr, SPe). Vid Hasslarp fanns 2 ad 5.4 (IA1L, LEJ), 1 ex 18.7 (GPa) samt I 1K förbisträckande 27.8 (CLu). Mer än ett ex sågs även vid Krankesjön med 2 ex 2.5 (HLa, OEm) samt I ex nordsträckande 26.5 (LRå). Därutöver observerades även 2 ex södra Hammarsjön 17.4 (OEm, HLa), 2 ad Näsbyholm 19.4 (RBd) samt 1 ad öster om Staffanstorp 6.9 (OEm). Under höststräcket vid Hovs hallar noterades under åtta sträckdagar 28.7-4.11 sammanlagt 152 ex. Som mest sträckte 116 ad och 10 IK 16.9 (AJö, MU, NK).

Larus fuscus graellsii heuglini

(2:1) En adult fågel tillhörande någon av de ljusryggade raserna graellsii eller heuglini sågs vid Sjölunda 5.6 (KBe). Tidigare finns endast två godkända fynd i Skåne av fåglar tillhörande rasen graellsii, varav det senaste gjordes på Hallands Väderö 27.5 1986. Den östliga rasen heuglini som häckar i norra Ryssland från södra Kolahalvön österut till floden Jenisej ansågs länge vara en ras av gråtrut, men förs numera till silltruten.

1991

Häckning har rapporterats med 3 par på Måkläppen (NK), 4 par på Eskilstorps holmar (NK) samt från öarna vid Landön där 50 par fanns i juni (GrFl).

Inlandsobservationer utgjordes av 2 ad Hammar, Kristianstad 5.6 (HÅG), 2 ad Sövdesjön 30.6 (RBd), 1 ex Holmeja 2.7 (KeSv), 1 ex Hyby gård, norr om Svedala 3.7 (KeSv) samt 1 ad Varmlösa, öster om Skurup 4.8 (RBd).

Under hösten inräknades 276 ex sträckande vid Kullen 9.9-6.10 (JHa) och vid Hovs hallar noterades under mera sporadisk bevakning 158 ex, varav 52 ad, 2 subad och 54 juv 11.9 (NK m.fl.).

Senaste höstobservationen, 1 ad sträckande vid Hovs hallar 21.12 (AJö), utgör det första decemberfyndet sedan 1984.

1990

Påbörjad häckning rapporteras med sammanlagt 49–50 par fördelade på Hallands Väderö (20), Eskilstorps holmar (2–3), Måkläppen (7, men troligen ingen kull kläckt) och Gruarna (ca 20). Inlandsobservationer gjordes vid Finjasjön med 1 ad 16.7 (AGn, PAO) och 1 ex 16.8 (AGn), samt med 1 ex Hasslarp 19.7 (BHz). Under höststräcket inräknades sammanlagt 129 ad och 15 juv vid Hovs hallar. Bästa dag var 20.9 då 57 ad och 12 juv passerade (AJö m.fl.). Årets senaste observation var 1 ad Knösen 3.11 (TLu).

1989

De första vårfynden gjordes 24.3 med 1 ad Skillinge och 2 ad Mossbystrand (AJö). Från Nordostskåne har inlandsfynd rapporterats med 1 ex Herkulesdammarna 10.5 (ThL), 1 ex Lillö 11.5 (KJo), 2–3 ex Årup, Bromölla vid flera tillfällen under andra halvan av maj (GSw) samt 1 ad Finjasjön 2.7 (RoV). Inga häckningar har rapporterats. Sammanlagt 79 ex sågs under höststräcket vid Kullen. Merparten av dessa inräknades under en enda dag, den 24.8 då 73 ad och 1 juv passerade (AJö m.fl.).

1988

Årets första observation gjordes på Hallands Väderö 29.3 (BoK). Under vårsträcket gjordes några inlandsfynd av denna utpräglat marina art. Vid Krankesjön sträckte 2 ad mot väster 10.4, och dagen efter sågs här ytterligare I ad (AxB). Dessutom observerades 2 ex vid nordvästra Finjasjön 12.4 (BKr). Enda rapporterade häckningar kommer från Måkläppen (minst 5 par) och Eskilstorps holmar (1 par). Under höststräcket noterades höga antal vid Kullen. Mellan 13.8–10.10 observerades under tio sträckdagar sammanlagt 304 ad, 1 2k samt 116 juv. De tre bästa dagarna var 25.9 med 64 ad, och 30 juv (AJö, NK m.fl.), 30.9 med 60 ad, 1 2k och 17 juv (AJö, NK m.fl.) samt 27.9 med 60 ad och 8 juv (AJö, PA, IAI m.fl.). Även under hösten gjordes ett inlandsfynd: 1 juv vid Kläggeröd, Blentarp 30.9 (RBd). Sammanlagt 25 ex mot söder rapporterades från Brantevik, och av dessa utgjorde 1 ad 13.10 årets senaste observation (AJö, BGr, NK m.fl.).

1987

Häckningsuppgifter har endast inkommit från Hallands Väderö (flera par) och Måkläppen (5–10 par). I mars gjordes två tidiga fynd av denna tropikflyttare: 1 ad Arlövs ängar 14–15.3 (RBd, MaT, KrSv) samt I ex Kullen 29.3 (MRe, HeJo). Ett inlandsfynd gjordes under sommaren med 1 ex Hanaskog 17.6 (LKt). Från höststräcket förbi Kullen rapporteras sammanlagt 173 ex varav 50 ad och 15 juv 15.9 (AJö, NK m.fl.). Vid Brantevik passerade endast 9 ex varav 7 ex 25.8 (AJö, NK). Årets senaste observation gjordes 26.11 nordväst om Ystad där 1 ad rastade med gråtrutar på ett åkerfält (AJö).

1986

Vid Finjasjön gjordes under året tre fynd, omfattande totalt 5 ex, av denna starkt kustbundna art (GBF). Ett ex av den engelska rasen graellsi i par med en intermedius sågs på Hallands Väderö 27.5″ (NK). På ön häckade ytterligare 27 par av rasen intermedius med varierande ryggfärg.

1984

Enda vinterfyndet var 1 ad vid Sandön 1.12 (PU). De svenska silltrutarna är tropikflyttare och bara enstaka exemplar finns kvar vintertid. Den engelska rasen graellsii, som har betydligt ljusare ryggfärg (närmar sig gråtrut), övervintrar emellertid i viss utsträckning.

1983

Från och med i är granskar Lrk alla vinterfynd (dec–feb) före publicering. Anledningen till detta är att vi misstänker att en del okritiska bestämningar görs. Det tillhör faktiskt inte det lättaste att skilja silltrut från havstrut om observationsbetingelserna inte är goda. Silltruten är tropikflyttare och vinterfynd får anses som remarkabla. Hittills har godkänts 1 ex i l:a vinterdräkt vid Kullen 22.1 (JJö) men vi saknar ännu beskrivning för flera rapporterade fynd. Dessutom sägs 1 ad, vilken kan ha tillhört ”engelska rasen” graellsii, passera Kullen 18.1 (UGs m fl).

Vid inventeringar i skärgården i nordost hittades 60 bon på Lägerholmen (ÄS). Det skånska beståndet skattades till 700 par med huvuddelen i nordost under kustinventeringen 1980.

Höstens största antal var 200 ex Äspet 7.9 (BLz) och 55 sträckande vid Kullen 6.10 (AJö m fl). Av de senare var 2 ad klart ljusare än havstrut ovan och hade gråstreckat huvud. De var inte lika ljusa som graellsii utan tillhörde troligen rasen intermedius som huvudsakligen häckar i Norge men även längs svenska västkusten (NK m fl). Sannolikt var det sydsträckare som drivits in med de kraftiga västvindar som rådde denna dag.

1982

På Måkläppen häckade i år 35–45 par (FF) vilket innebär en fördubbling jämfört med föregående år. Under hösten sträckte som mest 41 ex vid Kullen 4.9 (KGN, KMö, TR), en för skånska förhållanden hög siffra.

1981

På Måkläppen häckade 20 par (FF) medan 1 par sågs på Eskilstorps holmar i Foteviken 22.5 (NK). Det skånska beståndet uppgår till cirka 700 par där huvuddelen häckar på öarna i nordost (Fåglar i Skåne 1980).

Ett vinterfynd har rapporterats, nämligen 1 ad Simrishamn 16.12 (MU, OHt).

1980

Ett vinterfynd av 1 ad söder om Landskrona 12.1 (PA, PÖ). Under sjuttiotalet har sammanlagt endast fyra vinteriakttagelser rapporterats. Under kustinventeringen gjordes 668 bofynd på öarna i nordost (AE) där de flesta häckar på Ängholmarna. På Måkläppen noterades under den årliga inventeringen 20-25 par (FF). Dessutom finns arten häckande på Hallands Väderö där beståndet 1978 skattades till 10-20 par (NK). Sammanlagt får vi ett skånskt bestånd på 700 par. Silltruten som är tropikflyttare lämnar våra farvatten relativt tidigt. Vid Kullen sträckte som mest 2 ad och 26 juv 14.9 (PEJ m fl).

1979

Enda häckuppgiften kommer från Måkläppen, där 25 par häckade liksom tidigare år (FF). Ett vinterfynd föreligger: 1 ex Kullen 3.12 (PEJ). Silltruten, som är tropikflyttare, förekommer endast undantagsvis i våra farvatten vintertid.

1978

De enda inrapporterade häckningsförekomsterna är från Ängholmarna (5 – 600 par), Måkläppen (25 par) och Hallands Väderö (10 – 20 par) – uppgifter av samma storleksordning som för 1977. Arten torde knappast förekomma som häckfågel på några fler platser i Skåne, varför landskapets hela bestånd för närvarande ej överstiger 600 par.

1977

De enda kolonier som rapporterats är belägna på Hallands Väderö (några par), Måkläppen (30 par) och Ängholmarna (500 par). Några fastlandshäckningar känner vi inte till.