Foto: Mikael Arinder
Skedstork
Platalea leucorodia (Eurasian Spoonbill)
Figurer, tabeller och foton från de ursprungliga årsböckerna utelämnats i denna sammanställning.
2024
(68, 4) En 4K+ str SV Lomma södra 9.4 (Andreas Wernersson m.fl.), 1 ad 15.5 Bunkeflo strandängar (Per Jensen m.fl.), 1 ad Hittarps rev – Rönnen 23–24.5 (Björn Holm m.fl.) och slutligen en 1K str S Tygelsjö ängar – Falsterbonäset 10.8 (Stefan Cherrug, Martin Gierow m.fl.). Det går inte att utesluta att någon av fåglarna under våren var samma, men Rrk väljer att betrakta dem som olika individer, vilket innebär tre vårfynd. Höstfynd är mycket ovanliga: de enda som står att finna är från 3.8 1975 och 23.10 1992. Därtill är årets ungfågel den första någonsin i Skåne! Med nuvarande utveckling i Danmark, bland annat med häckningar på närliggande Pepparholm två år i rad, blir det gissningsvis fler framöver.
2023
(63, 5) Under året sågs fyra ex vid Klingavälsåns utlopp 12.4 (Thomas Ewerlid), samma fyra fåglar även vid Bakdjupet 13–15.4 (Walter Wehtje m.fl.) och slutligen 1 str S Löddesnäs 18.5 (Lars Nilsson). Totalt fem ex är normalt numera, för en art som tycks öka långsamt. Uppträdande i sydvästra delen av landskapet är typiskt och som vanligt handlar det bara om vårobservationer. Nämnas kan också att ett tiotal fåglar gjorde häckningsförsök på närbelägna danska Pepparholm i Öresund (dock sågs blott endast en unge).
2022
(62, 1) Observationer enligt följande: 1 ex Farhult 25.5 (Jan Svensson), 1 ex Flygeltofta ängar, Lundåkrabukten 25–26.5 (Emil Lundahl m.fl.), 1 ex Kämpingevassen 27–28.5 (Patrik Lagerstedt m.fl.), 1 ex Lilla Hammars näs 29.5 (Peter Öhrström) och slutligen, någon timme senare, 1 str V Skanörs Ljung 29.5 (Johan Lorentzon). Rrk bedömer att samtliga observationer utgörs av samma individ. Fågeln var troligen 2K och dessutom var den individmärkt med en gul flagga på höger tibia, gissningsvis från något holländskt projekt.
2021
(58, 4) Observationer under året var 1 3K Gessie och Tygelsjö ängar 7–13.4 (Hans-Åke Gustavsson m.fl.) 1 2K+ str NO Haken, Abbekås 14.5 (Per-Anders Bertilsson), 1 3K Äspet 14–15.5 (John Andersson, Karin Magnander m.fl.), 1 3K rast Skottlandshus våtmark, Kristianstad 15.5 (Pål Axel Olsson), 1 3K rast Haken, Abbekås 23.5 (Roland Holmström m.fl.) och slutligen 3 ex (varav 1 2K) str SO Ängsnäset 29.5 (Johan Lorentzon, Hans-Åke Gustavsson m.fl.). Rrk bedömer att de fem första observationerna ovan utgörs av samma kringströvande fågel och detta innebär totalt 4 ex. Fynd i april till juni är typiska och det är normalt en kraftig övervikt till västra Skåne, sannolikt p.g.a. kringströvande yngre individer från västra Danmark och kanske även Holland. Både 2017 och 2018 uteblev arten helt i Skåne, men vi kan ändå skönja en ökning de senaste 20 åren. Rekordet på 8 ex är från 2020 och årets 4 ex ligger över medel.
2020
(50, 8) En str SV Domsten 11.4 (Olof Strand m.fl.), 1 str V Klingavälsån, Vomb 25.4 (Bertil Svensson), 4 ex (3 äldre och 1 2K) först str O i Löddesnäs 3.5 (Lars Nilsson m.fl.) och en timme senare samma dag str S Barsebäck-Lödde-Limhamn (Nils Kjellén m.fl.), 1 yngre Tygelsjö ängar 16–17.5 (Göran Hausenkamp m.fl.) och slutligen 1 yngre Vegeåns mynning 5–6.6 (Bengt Andersson m.fl.). Det är inte omöjligt att någon av de kringströvande ensamma individerna utgör samma fågel, men Rrk väljer här ändå att bedöma dem som olika och detta innebär då totalt fem fynd av 8 ex under året. Fynd i april till juni är typiska och det är normalt en kraftig övervikt av observationer i västra Skåne, sannolikt p.g.a. kringströvande yngre individer från västra Danmark och kanske även Holland. Åtta ex är det högsta antal som noterats under ett år i Skåne, då tidigare maxsumma var 5 ex och uppnåtts såväl 2013, 2014 som 2016. Både 2017 och 2018 uteblev arten helt, men vi kan ändå skönja en ökning de senaste 20 åren.
2019
(47, 3) 1 yngre subad Lilla viken, Norra Häljaröd 11.5 (Dan Persson m.fl.), 1 yngre subad Skanörs revlar – Bakdjupet 27.5 (Mattias Ullman m.fl.) och 1 ex Fyren, Hallands Väderö 2.6 (Jakob Lindman, Jonas Holgersson m.fl.) En hög andel av alla fynd görs i maj eller början av juni. Bilder visar att fågeln vid Skälderviken och fågeln vid Skanörs revlar är olika individer och Rrk bedömer att även juni-fågeln var en ny individ. Detta var faktiskt de tre första fynden i Skåne sedan 2016, då fem fynd gjordes i landskapet.
2017
Lite överraskande gjordes inga observationer alls under 2017 och det var första året sedan 2011 som arten uteblev i Skåne.
2016
(37,5) Aprilobsar görs numera regelbundet och årets första var 1 3k- Inre Foteviken (Emil Lundahl) 20.4. I maj följde 2 ex str O Nabben, Falsterbonäset 13.5 (Janne Dahlén m.fl.), 1 3k Nabben, Falsterbonäset 15.5 (Raúl Vicente), 1 2k str O Kåseberga 17.5 (Sven Splittorff), 2 3k- str N Foteviken 19.5 (Mattias Ullman), 1 ex Farhultsviken 20–21.5 (Peter Franzén m.fl.) och 1 ex str SV Kullen 22.5 (Henrik Ehrenberg m.fl.). Slutligen sågs 2 ad Klingavälsån, Vombsjön 23.6 (Lars Råberg m.fl.). Rrk bedömer att samtliga obsar i maj utgörs av samma två kringströvande yngre fåglar och detta innebär totalt fem ex under året. Arten ökar i Västeuropa och de flesta fynd utgörs av yngre fåglar som ser sig om efter nya häckplatser i april–juni.
2015
(34, 3) Årets första, 1 ad, sågs vid Inre Foteviken 4–5.4 (Bengt Grandin m.fl.). Efter det sågs 1 ex (äldre) vid Höje Ås ängar, Värpinge 30.4 (Håkan Wittzell m.fl.), 1 ex Vombsjöns västra ängar 1–2.5 (Joakim Setterlund m.fl.), 1 3k Tygelsjö ängar 2.5 (Johan Fagefors) och 1 3k Skanörs hamnväg 2–14.5 (Tommy Holmgren m.fl.). Den 20.5 sågs 3k-fågeln igen på Falsterbohalvön och troligen var det samma individ som på förmiddagen den 22.5 gjorde en avstickare till Vegeåns mynning (Claes Boström, Peter Franzén m.fl.) och på eftermiddagen 22.5 sågs vid Lundåkrabukten (Peder Weibull m.fl.). I denna veva rapporteras även 1 ex vid Fulltofta, Ringsjön, men den har tyvärr inte rapporterats på blankett trots flera observatörer.
Under perioden 28.5–1.6 sågs 2 ex, både 3k-fågeln och en 2k, tillsammans på Måkläppen (Tobias Ljungquist m.fl.). Det är troligt att alla obsar från perioden 30.4–22.5 avser samma 3k-fågel och under året har det alltså setts minst 3 ex.
Danmark hade ett nytt rekordår med ca 250 häckande par på Jylland, varav 108 par i den största kolonin vid Høje Sande i Ringkøbing Fjord. Som mest sågs 206 ex i slutet av augusti inom ett större område kring Vejle och vid Snuem, Digesö på sydvästra Jylland rapporterades 60 1k i augusti. På Själland är arten fortfarande sällsynt. Skedstork har häckat tillfälligt på Jylland under lång tid, men under 1900-talet hade den svårt att få ordentligt fotfäste. Nu verkar den vara väl etablerad och antalet par ökar stadigt.
2014
(29, 5) Hela 5 ex i en flock flög förbi Sandön 27.6 (Tommi Sandberg). Detta är den största flock som någonsin setts i Skåne och fyra av fåglarna sågs senare samma kväll på Själland. En av fåglarna var adult och resten subadulta. Fynden av skedstork tycks öka i Skåne, arten är noterad åtta olika år på 2000-talet, vilket avspeglar en relativt kraftig populationsökning på Jylland i sen tid.
2013
(27, 2) Ensamma fåglar rapporterades från tre lokaler i maj; 1 ad Vombs ängar 10.5 (Peter Salmon, Oskar Nilsson m.fl.), 1 str SV Rösan, Utvälinge 11.5 (Jonas Nykvist m.fl.) och 1 2k str O Kåseberga 12.5 (Nils Kjellén m.fl.). Sistnämnda fågel upptäcktes några timmar senare vid Beijershamn, Öland där den sen stannade i ett par månader. Fynden vid Vombs ängar och Rösan skulle kunna avse samma individ, men Rrk väljer ändå att behandla dem som olika här.
Vidare noterades 2 ad tillsammans vid fyra olika tillfällen i tre av Skånes hörn; 2 ad str S Gropahålet, Yngsjö 11.5 (Göran Arstad), 2 ad str NO Sandön 27.5 (Thomas Svanberg), 2 ad str N Nabben, Falsterbonäset 28.5 (Nils Kjellén m.fl.) och slutligen 2 ad Spillepeng 19.6 (Anders Jönsson, Björn Löfman m.fl.). Rrk bedömer att dessa observationer avser ett och samma kringströvande par, och samma par sågs troligen även på Själland. Totalt 5 ex under året innebär den högsta årssumman någonsin.
2012
(27, 2) 2 2k Järavallen, Lundåkrabukten 28.4 (Arne Holgersson m.fl.) och därefter Lilla Hammarsnäs 29.4–1.5 (Tommy Holmgren m.fl.).
Skedstorken ökar fortfarande försiktigt i Västeuropa och häckar t.ex. numera med några par i England. Arten återetablerades i Danmark 1996 efter knappt 30 års frånvaro och år 2011 räknades där hela 101 par. Skedstork har anträffats i Skåne under sex av åren på 2000-talet. Vårfynden dominerar stort och en hög andel av fåglarna har varit subadulta.
2010
(24, 3) Först ut var 1 ex str SV Kullen 20.3 (Alf Pettersson, Lars-Göte Nilsson, Kaj Möller). Fågeln, som senare samma dag också sågs på Själland, utgör första marsfyndet i Sverige. Efter detta följde 1 ad Farhult 18.5 (Max Jensen m.fl.) samt 1 ad Lilla Hammars näs 16.6 (Jonas Holmqvist). Den senare fågeln sågs troligen först i Halland.
Tre fynd under året är en mycket bra summa. Tidigare fanns 24 fynd i vårt landskap, varav sju under 2000-talet. Flest fynd görs i maj och juni. Populationerna i Holland samt vid Vadehavet i Tyskland och Danmark ökar, det är troligen dessa fåglar som når oss. Uppenbart är i alla fall att fyndbilden i Sverige har en stark sydvästlig slagsida då fynden i Halland och Skåne dominerar kraftigt.
2007
(21, 3) Först ut var 1 2k str O Kannikdammen 26.4 (Lars-Göran Lillvik) och som senare på kvällen hittades vid Krankesjön/Vombs ängar (Per Blom m.fl.) där den stannade till 3.5. Då lämnade den lokalen för att dagen efter återfinnas vid Skarhults dammar, Eslöv, där den stannade till 15.5 (Lars-Olof Nilsson m.fl.) med en kort mellanlandning i området Krankesjön–Vomb 12.5. Den sågs därefter åter vid Krankesjön–Vomb 17.5.
Ytterligare två individer, troligtvis båda 3k, hittades på Spillepeng 15.5, (Björn Ander m.fl.) och var kvar tidigt på morgonen 16.5 då de lyfte och sträckte mot O. Även dessa sågs vid Krankesjön där de vände och återigen drog mot SV (Lars Råberg, Ola Ejdrén). De återupptäcktes vid Spillepeng 18.5 (Mattias Ullman m.fl.) och 1 ex var kvar på lokalen 19.5 (Therése Petersson m.fl.).
Arten får fortfarande anses som en raritet i landskapet men är på spridning norrut i Europa. I Danmark gjordes första häckningen i modern tid 1996 och 2007 var populationen uppe i inte mindre än 47 par (DOF-basen), så det är troligt att observationerna fortsätter att öka.
2006
(19, 2) 1 ad Farhult 17.4–18.4 (Rolf Helmersson m.fl.) och 1 3k Landgrens holme, Falsterbonäset 27.5–5.6 (Stefan Hage m.fl.). Den sistnämnda sågs först sträckande vid Falsterbokanalen och Ängsnäset, senare även tillfälligt på Måkläppen.
Årets fynd är de 20:e och 21:a för landskapet och Farhultsfågeln dessutom det första aprilfyndet. Månadsfördelningen av fynden är april (1), maj (10), juni (8), augusti (1) och oktober (1).
2005
(18, 1) 1 ex str S Klagshamns udde 25.5 (Roy Blad).
Nittonde fyndet för landskapet under en tid då merparten av de skånska fynden gjorts. Senast arten gästade Skåne var i Falsterbo år 2000.
2000
(17:1) Den 10.5 sågs 1 ex vid Nabben på morgonen och rastade sedan tillfälligt norr om Skanörs hamnväg (Alexander Hellquist, Tommy Holmgren m fl).
Fågeln var ringmärkt som bounge i Holländska Fliegen 1998.
1999
(15:2) En yngre fågel upptäcktes strax söder om Klagshamn på morgonen den 8.5 och rapporterades på flera lokaler ned mot inre Foteviken (Gert Rosquist, Mattias Ullman m fl). Där bestämde den sig slutligen för att stanna ett par dagar. På kvällen den 10.5 sågs den ta höjd och flög tillsammans med tre gråhägrar rakt österut (Jesper Segergren). Ytterligare en fågel, denna gång en adult fågel, sågs flyga mot söder vid Skanör 9.5 (Mattias Ullman, Anders Jönsson). Troligtvis var det samma individ som dök upp på Ängsnäset 14.5 (Lars Lundquist, Tommy Holmgren m fl) och observerades till och från på Falsterbohalvön t o m 29.5.
1997
(15:0) 1995: 1 ex Rönnen 8.5 (NGz). Troligen samma ex sågs på Arlövs ängar dagen efter och därmed påverkas ej totalsumman.
1996
(13:2) Två skedstorkar sågs flyga mot väster längs sydkusten vid Stavsten 6.5 (GRq). Fåglarna återupptäcktes sedan i Skanör dagen därpå (ToH, CLa), där de fanns kvar till kl 20.25 då de lyfte och flög söderut. På morgonen 8.5 sågs de åter, denna gång vid Ängsnäset (SLi). Klockan 08.30 lyfte de och flög mot nordost. Därefter föreligger inga observationer.
Arten observerades i Skåne även 1995 (se nedan), de närmast föregående fynden dessförinnan gjordes 1992 och 1988. Flest fåglar har setts i maj–juni, nu totalt 13 ex. Övriga fynd är gjorda i oktober.
I Danmark märktes ett kraftigt inflöde av skedstorkar under våren och sommaren. Mellan 40 och 60 individer iakttogs vilket är den största förekomsten någonsin under denna period. Beklagligt nog berördes inte Skåne i större omfattning.
1995: 1 ad sågs vid Arlövs ängar en kort stund den 9.5 (SSp).
1993
(12:0)
1992: Individen vid Skanör var en ungfågel, men får fortfarande anses vara samma som observerades i Finjasjön tidigare samma dag.
1992
(11:1) På morgonen 23.10 upptäcktes 1 adult fågel i Finjasjön (NiH) varefter den en stund senare lyfte och sträckte söderut. Vid tiotiden återfanns den vid Bakdjupet och senare Ålasjön, Skanör (FK, ASz m.fl.) där den rastade fram till 12:30 då den åter sträckte vidare. Det senaste fyndet gjordes 1988 och den månadsvisa fördelningen är enligt följande: maj (2), juni (8) och oktober (1).
1988
(11:1) Samma dag som silkeshägern upptäcktes vid Skanör, fanns 1 adult skedstork vid Foteviken 2.6 (PeOl, KNm). Fågeln var ringmärkt. Senast det begav sig var märkligt nog nästan på dagen fyra år tidigare på samma lokal (4.6 1984). Övriga skånska fynd har gjorts i maj (2), juni (4 fynd av 7 ex) och augusti. Arten häckar närmast i Holland och Österrike och tillfälligt också i Danmark.
1984
(10:1) En ad skedstork sågs vid Foteviken den 4.6 på kvällen (PABe), säkerligen var det samma individ som sågs lämna Getterön i Halland på morgonen den 4.6 efter övernattning där. Den senaste gången arten observerades i Skåne var i samma område, nämligen på Eskilstorps holmar 1975. Fynden fördelar sig tidsmässigt på följande sätt: 2 i maj, 7 i juni och 1 i augusti.
1975
En adult skedstork sågs på Eskilstorps holmar 3.8 (FS). Från 1974 föreligger dessutom en observation av en likaså gammal skedstork från Håslövs ängar 1.5. Alltsedan arten rapporterades från Skåne för första gången 1956, har med dessa två fynd inalles 6 iakttagelser gjorts med följande månadsvisa fördelning: maj (2), juni (3), augusti (1).