Skogsduva

2015

Under januari gjordes 51 fynd av 925 ex och under december 18 fynd av 278 ex.

Skogsduvan har ökat som övervintrare i Skåne sedan åtminstone slutet av 1990-talet. Efter ett par sämre år, under de kalla januarimånaderna 2011 och 2012, har ökningen fortsatt och 663 ex 2013 resp. 925 ex 2014 är den tredje högsta resp. den högsta januarisiffran sedan 1975 då rapportsammanställningarna inleddes.

2014

Under januari gjordes 51 fynd av 925 ex och under december 18 fynd av 278 ex.

Skogsduvan har ökat som övervintrare i Skåne sedan åtminstone slutet av 1990-talet. Efter ett par sämre år, under de kalla januarimånaderna 2011 och 2012, har ökningen fortsatt och 663 ex 2013 resp. 925 ex 2014 är den tredje högsta resp. den högsta januarisiffran sedan 1975 då rapportsammanställningarna inleddes.

2013

Under januari gjordes 32 fynd avseende 677 ex och under december 16 fynd avseende 280 ex.

Januarisiffran är den näst högsta i FiSkens historia, endast slagen av 780 ex 2007, medan decembersiffran är tämligen ordinär. Ökningen av skogsduvor under vintern har tidigare kopplats till ett förändrat jordbruk bl.a. med fler åkrar med majs.

2012

Under januari gjordes 52 fynd av 297 ex och under december 26 fynd av 476 ex. En mildare vinter än föregående år bidrog, tillsammans med en ökning av populationen i Sverige, till att antalet observationer i januari var det näst högsta i rapportsammanställningarnas historia. Antalen i december fortsätter dock att minska sedan toppen 2007.

2011

Den snörika vintern 2010-2011 satte sina spår; under januari gjordes endast 30 fynd av totalt 302 individer. Flest, 50 ex, sågs vid Köle, Åhus kärr 16–29.1 (Göran Arstad m.fl.). Höstens milda väder gjorde att antalet observationer i december blev relativt många; 19 fynd av totalt 169 individer.

Antalet fynd under januari har nu minskat fyra år i följd. I ett längre perspektiv (20 år) ligger dock antalen långt över medel. Det är troligt att de senaste vintrarnas tjocka snötäcke har påverkat antalet övervintrare negativt, varför de antagligen kommer att öka igen om det blir några milda vintrar i följd. Arten har nämligen ökat signifikant under häckningstid i Sverige, åtminstone under de senaste 10–15 åren (Svensk Fågeltaxering 2012). Siffrorna från Svensk Fågeltaxering är dock fortfarande lägre än vad de var på 1980-talet.

2010

Under januari gjordes 44 fynd rörande totalt 467 individer varav drygt hälften härrör från månadens största ansamling, 241 ex Salviken 22.1 (Janne Dahlén). December gav mer måttliga åtta fynd rörande totalt 80 individer och den största ansamlingen blev 50 ex Åhuskärr 20.12 (Jan Linder).

Årets övervintringar faller således väl in i bilden av att skogsduvan blir allt vanligare i Skåne på vintern även om den ovanligt kalla och snörika decembermånaden naturligtvis drog ner siffran en smula.

Påfallande många av de övervintrande skogsduvorna rapporteras på och kring majsfält och möjligen kan de senaste årens ökning delvis förklaras med ökad odling av majs. Majsodlingen har nämligen ökat kraftigt i Sverige under det senaste decenniet, bara mellan 2007 och 2009 ökade den totala odlade arealen från 10 850 till 16 210 hektar, och majoriteten av odlingen sker i Skåne (Sveriges officiella statistik, Jordbruksstatistisk årsbok 2010, SCB). Medelvärdet för antalet observerade skogsduvor i januari ligger på 83 ex för perioden 1990–1999 respektive 438 ex 2000–2009. För att följa utvecklingen av antalet skogsduvor som observeras i januari mer i detalj.

2009

Under januari rapporterades cirka 500 ex med 110 ex Sillesjö, Gärdslöv (Richard Bergendahl) och 50 ex Torekovs rev (Harald Perby, Leif Runeson) som högsta noteringar.

Höstens sträckräkningar vid Falsterbo gav totalt 11 110 ex och dagssummorna toppas av tre dagar med över 1000 sträckande individer: 1319 ex 8.10, 1621 ex 9.10 samt 1020 ex 13.10 (David Erterius, Nils Kjellén). Siffran kan jämföras med ett medelvärde på 7843 sträckande skogsduvor för perioden 1973–2008 och det kan konstateras att skogsduvan har återhämtat sig efter några riktigt dåliga år under 1990-talet.

I december rapporterades cirka 400 ex varav 110 ex Salviken (Per Olof Lippe) och 75 ex Gärdslöv (Richard Bergendahl) utgjorde största ansamlingarna.

Vintersummorna passar väl in i mönstret av att skogsduvan blir allt vanligare. Medeltal för antalet individer i januari ligger på 83 ex för perioden 1990–1999 resp. 431 ex 2000–2008.

2007

I januari noterades cirka 780 ex, vilket innebär ett nytt överlägset månadsrekord. Det förra avsåg runt 500 fåglar år 2001. Flest skogsduvor noterades i början respektive slutet av månaden, vilket troligen kan förklaras med hög skådaraktivitet respektive inflöde söderifrån. En betydande del av fåglarna sågs i följande stora ansamlingar: 80 ex Bältinge, Eslöv 5.1 (Johannes Löfqvist), 80 ex Jordberga sockerbruk 7.1 (Kerstin Svalin), max 46 ex Nymölla 9–21.1 (Linda Niklasson), upp till 70 ex Gyetorp 23–27.1 (Nils Waldemarsson, Anders Larsson), max 70 ex Fredshög 24–30.1 (Håkan Hallander, Johannes Rydström, Tomas Lundqvist m.fl.) samt troligen delvis samma fåglar bland 75 ex str V Solvik, Skåre hamn 25.1 (Kerstin Svalin).

På Nabben inräknades 5 438 sträckare under hösten (Nils Kjellén m.fl.), vilket kan jämföras med ett medel på 7 832 för perioden 1976–2006. Summan bröt tyvärr en stigande trend efter två år i rad med fler än 10 000 sträckare. De bästa dagarna blev 23.9 med 659 ex och 24.9 med 672 ex (Nils Kjellén).

I december noterades 427 ex, vilket är den näst högsta summan i FiSkens historia. Endast 2006 ligger högre med 480 ex. En mycket stor vinterflock var 150 ex Stävie 9.12 (Anders Kjellsson).

2006

Minst 482 fåglar sågs i januari. Det är den näst högsta summan för månaden någonsin, endast cirka 500 ex 2001 är högre. En ansamling fanns som vanligt i Näsbyholmsområdet, där som mest 90 ex sågs 27.1 (Patric Österblad, Bert Pettersson). Vid Östra Ljungby i nordost gjordes också observationer under hela månaden, som mest 40 ex 28.1 (Olof Jönsson, Kaj Svahn) och vid närbelägna Trolle-Ljungby sågs som mest 40 ex samma dag (Olof Jönsson, Kaj Svahn). Andra större flockar var 46 ex Gärdslöv 4.1 (Richard Bergendahl) och 56 ex Käglinge hästbacke 5.1 (Stefan Cherrug).

Normalt brukar antalen öka i slutet av januari på grund av ett visst inflöde söderifrån, men detta år saknades sådana tendenser. Snarare minskade antalen, och i februari noterades endast lite drygt 200 ex. Detta kan naturligtvis förklaras med den stränga vintern.

I Falsterbo noterades 12 088 ex sträckande under perioden 1.8–20.11 (Nils Kjellén, Ola Elleström). Detta är den andra femsiffriga säsongssumman på rad vilket tyder på att en återhämtning har skett sedan bottenåren på 1990-talet.

Minst 480 ex sågs i december, nästan dubbelt så många som den tidigare maxsumman på 265 ex 2001! Det mycket milda vädret bör vara den främsta förklaringen till rekorduppträdandet. Den största ansamlingen fanns runt Gärdslöv under hela månaden, där som mest 192 ex sågs 22.12 (Richard Bergendahl) – den tredje högsta decembernoteringen i FiSkens historia. Kanske bestod flocken delvis av de 86 fåglar som sågs vid Önnarp 13.12 (Richard Bergendahl). Andra större flockar var 47 ex Härnestad, Egeside 22.12 (Jan Linder), 50 ex vid Bältinge utanför Eslöv 26.12 (Johannes Löfqvist) och 50 ex vid Nygård, Gyetorp 27.12 (Christer Fält).

2005

Totalt gjordes 37 januarifynd av 378 ex och 15 decemberfynd av 255 ex. Januarisumman är den tredje högsta i FiSkens historia, och decembersumman är den näst högsta. Sex av de åtta ­högsta januarisiffrorna härrör från åren 2000-2005, vilket bör kunna förklaras av en kombination av milt väder, ökad skådaraktivitet och möjligen en viss återhämtning hos den svenska populationen sedan bottenåren i mitten av 90-talet.

Arten kan numera klassas som en sparsam övervintrare, även om det sker ett visst inflöde söderifrån redan i slutet av januari – allt tidigare verkar det som. Detta skulle kunna förklara att decembersiffrorna genomgående är mycket lägre än januarisiffrorna, och att de inte har ökat lika tydligt under det senaste decenniet.

Större vinterflockar var max 36 ex på den för arten pålitliga lokalen Örtofta dammar 1.1-30.1 (David Gustavsson, Johannes Löfqvist, Lars G R Nilsson m.fl.), max 45 ex Strömnäs, Löddesnäs 3.1-23.1 (Mats Grahn, Ingemar Andell, Lars Nilsson), 30 ex Fyledalen 5.1 (Karl-Erik Sundström), 70 ex Rönnen 5.1 (Alexander Hellquist), max 30 ex Näsbyholm 1.12-20.12 (Erik Nordström, Richard Bergendahl, Tim Andersen), 68 ex Gärdslöv 16.12 (Richard Bergendahl) och 33 ex Gärds Köpinge, Kristianstad 17.12 (Christer Neideman).

Vid Nabben sträckte inte mindre än 10 220 ex 10.8-20.11, vilket är en mycket hög siffra i ett 20-årsperspektiv. Den ligger dock långt ifrån glansdagarna på 50-talet. Bästa dag blev 1880 ex 12.10 (Nils Kjellén, Mattias Ullman).

2004

Inte mindre än 355 fåglar är rapporterade från januari, vilket är den tredje högsta siffran i FiSkens historia. Rekordet avser ca 500 fåglar 2001, och 2003 noterades 431 ex. De största ansamlingarna höll till kring Näsbyholm, Trolle Ljungby och Örtofta dammar. Som mest sågs 60 ex Västra Näsbyholm 1.1 (Christer Sjögren), 79 ex Örtofta dammar 20.1 (Olof Jönsson) och 80 ex Trolle–Ljungby 31.1 (Kaj Svahn, David Erterius, Olof Jönsson). I övrigt sågs småflockar, främst i de sydvästra delarna av landskapet och längs sydkusten.

Total lämnade 6500 ex landet via Nabben under perioden 1.8–20.11 (Nils Kjellén, Mattias Ullman m.fl.). Siffran ligger under medelvärdet på 7565 ex för perioden 1973–2003.

Från december har rapporterats minst 48 ex, vilket är en hög men inte exceptionell summa. Större delen av fåglarna sågs i en flock, nämligen 30 ex Örtofta dammar 4.12 (Janne Dahlén). Skogsduvan har tveklöst ökat i januari under den senaste 20-årsperioden, men det är svårare att utläsa någon säker trend ur decembersiffrorna.

2003

Inte mindre än 431 fåglar sågs i januari, en siffra i närheten av månadsrekordet på 500 ex från 2001. Större flockar var 90 ex Näsbyholm 126.1 (Kenneth Bengtsson, Christer Sjögren, Hans–Åke Gustavsson m fl), runt 50 ex Hammar 6–26.1 (Anders Kjellsson, Gert Ljungqvist, Sven Splittorff m fl), runt 40 ex Stureholm 610.1 (Alf Petersson m fl) samt 90 ex Tosteberga ängar 29.1 (Roine Strandberg). 4138 ex noterades på sydsträck från Nabben 11.8-20.11 (Nils Kjellén, Lars Nilsson m fl). December blev tämligen mager, med totalt 36 ex: 1 ex Tygelsjö ängar 1.12 (Erik Hirschfeld), som mest 25 ex Örtofta sockerbruksdammar 2–28.12 (Mattias Ullman m fl), 6 ex Kläggeröd 27.12 (Richard Bergendahl), 1 ex Måkläppen 30.12 (Johannes Löfqvist) och 3 ex Vombs ängar 31.12 (Mattias Ullman, Magnus Ullman).

2002

Januari gav totalt 238 ex, främst längs sydkusten. Största flocken var dock 75 ex Trolle–Ljungby 18.1 (Richard Ottvall). Höststräcket på Nabben gav 8094 ex (Nils Kjellén, David Erterius), den högsta säsongssumman sedan 1989, vilket är glädjande för denna hålhäckare på tillbakagång. I december sågs endast 18 fåglar: 2 ex vid Örtofta sockerbruksdammar 1.12–24.12 (Anders Kjellsson, Mattias Ullman) och 16 ex Västra Näsbyholm 26.12 (Richard Bergendahl).

2001

Under januari observerades minst 500 ex vilket är rekordmånga. Högre antal som noterades var 110 ex Hötofta 12.1 (Martin Green), 90 ex Tosteberga ängar 15.1 (Lennart Adolfsson), 50 ex Torreberga 5.1 (Nils Kjellén), 30 ex Örtofta 10.1 (Matthis Persson) samt 30 ex Gyetorpskärret, S Nymölla 14.1 (Greger Flyckt). Räkningarna vid Nabben, Falsterbo under hösten resulterade i 7316 bokförda ex (Nils Kjellén, Ola Elleström). Som mest passerade 1282 ex 6.10. Från december finns det rapporter om drygt 265 ex jämnt fördelade över landskapet. Högsta enskilda summorna var 60 ex Kollamossen, Vanneberga 26.12 (Lennart Adolfsson), 55 str Nabben, Falsterbo 30.12 (Jesper Segergren) samt 34 ex Svarte 30.12 (Richard Bergendahl).

2000

Sammanlagt 153 ex sågs i januari och 39 ex Näsbyholm 1.1 (Christer Sjögren, Karin Andersson), var högsta siffran. Observatörer vid Nabben, Falsterbo räknade in 700 ex 14.10 (Ola Elleström, Johan Lorentzon), samt 373 ex 3.1 (Mattias Ullman, Anders Jönsson). December gav 57 ex, bl a 23 ex Toreberga 23.12 (Hans-Åke Gustavsson).

1999

I januari sågs hela 205 ex med stora flockar enligt följande: 43 ex Näsbyholm 1.1 (Christer Sjögren, Karin Andersson), 38 ex Axeltofta, Landskrona 10.1 (Roine Strandberg), 30 ex Örtofta Sockerbruksdammar 20.1 (Daniel Melchert).

December gav mer normala 41 ex.

1998

I januari sågs sammanlagt 74 ex. Största ansamlingarna var 16 ex Skogshejdan 16.1 (FiSS) och 13 ex Näsbyholm 17.1 (CSn, KnA). December bjöd på 45 ex, med som mest 22 ex Torreberga 24.12 (DMe).

1997

I januari sågs 41 ex med som mest 17 ex Salviken 6.1 (LEJ). Från december finns rapporter om 12 ex, inkl. 8 ex Sjöbobadet, Barsebäck 29.12 (MöO).

1996

Observationer i januari gäller 3 ex Näsbyholm 1.1 (KnA), 1 ex Nabben 1.1 (NK), 2 ex Björkesåkrasjön 3.1 (DHa), 2 ex Astra–Draco, Lund 4.1 (NNo), 1 ex Allerum, Helsingborg 5.1 (UU)och 19.1 (PSe), 19 ex Näsbyholm 7.1 (HÅG) och 14 ex där 20.1 (SCh), 1 ex Kjuge i nordost 13.1 (LAf), 1 ex Veberöd 20.1 (BeS, NNo) samt 1 ex Arlöv 20.1 (OEm).

I december sågs 2 ex Skatteberga, Flyinge 8.12 (BeS), 12 ex Salviken 13.12 (DMe), 2 ex Gladsax 19.12 (JE1), 15 ex Löddesborg 28.12 (JSe), 8 ex Gringelstad i nordost 28.12 (NJe), 1 ex Sandby mosse 31.12 (BeS) och slutligen 2 ex Skanör 31.12 (JÅH).

1995

Januari bjöd på sammanlagt 25 ex fördelat på som mest 13 ex Näsbyholm 1.1 (NK), 4 ex Vramsåns mynning i nordost 7.1 (ThL), 2 ex norr om Vejbystrand 28.1 (JBe, JSe, RB1 m.fl.), 2 ex Krapperup i nordväst samma dag (KGN), 2 ex Kronetorps Mölla, Arlöv 5–13.1 (OEm, MBi) samt vardera ett ex Dalköpinge ängar 2.1 (JLz, OEm) och Gälltofta i nordost 18.1 (LKt). I december sågs 50–60 ex vid Köpinge i nordost 16.12 (CNn), 3 ex Löderups strandbad 24.12 (HLa), 1 ex Alnarp 1.12 (AJö), 1 ex Landön 8.12 (LAf), 1 ex Björkeröd 26.12 (TSg), 1 ex Åsljunga, Örkelljunga kommun 28.12 (SNi) samt 1 ex Arlövs ängar 30.12 (OEm, MBi).

1994

I januari observerades 1 ex norr om Lerhamn 5.1 (AJö, PJU, RiE), 20 ex Näsbyholm 9.1 (NK) respektive 15.1 (SCh), 6 ex norr om Landskrona 15.1 (BeS, GAr, NNo), 1 ex Vombs ängar 16.1 (MGr), 5 ex Skurup 22.1 (RBd) samt 5 ex Gummastorpssjön 31.1 (NiH).

En udda vårobs utgjordes av de 91 ex som sträckte mot sydväst vid Nabben 6.3 (BMa, JLz, ToH). Se även ringduva.

Vid Falsterbo sträckte 2255 ex mellan 9.7–30.10 (AxB, LaNi, NK m.fl.) med 8.9 som bästa dag då 587 ex lämnade landet (LaNi, SSv).

I december endast två observationer: 15 ex Näsbyholm 18.12 (ENö) och 1 ex Bingsmarken 31.12 (HÅG, SEh).

1993

I januari sågs 250 ex varav 200 ex noterades vid Måkläppen 31.1 (JÅH). Andra större ansamlingar var 15 ex Näsbyholm 9.1 (CSn) och 12 ex Starby 24.1 (TNn).

Från december rapporterades sammanlagt 6 ex.

Vid Falsterbo noterades 1663 ex sträckande 25.7–24.10 (OEm m.fl.).

1992

I januari sågs sammanlagt 54 skogsduvor i landskapet. Större ansamlingar noterades endast vid Näsbyholm, där 20 ex inräknades 4.1(CSn, KnA) och 7 ex Falsterbo 2.1 (BGr) samt 7 ex öster om Räng 14.1 (NK). Något färre, 41 ex, iakttogs i december med 30 ex i Lyngby 23.12 (NJe) som högsta antal. 1991: 5 ex Hallands Väderö 20.1 (DHa, EFr).

1991

Skogsduvan ses fåtaligt i Skåne under vintern och under januari gjordes följande noteringar: 1 ex Knävången, Skanör 3.1 (JÅH), 12 ex Nabben 13.1 (KLm, KSå, RAm) och samma dag 8 ex Vellinge ängar (KLm, KSå, RAm). Vidare sågs 1 ex öster om Såby, nordost Landskrona 16.1 (NK), 26 ex Näsbyholm 16.1–26.2 (RBd, CSn, KnA), 1 ex Landskrona 19.1 (JaN), 6 rastande söder Foteviken 19.1 (AJö), 4 ex Ilstorp 26.1 (HÅG, LRå), 7 ex inre Foteviken 26.1 (PABe, SCh, TLb), 1 ex Knösen, Skanör 27.1 (AJö), 1 ex söder Foteviken 30.1 (AJö) samt 3 ex Vadensjö, nordost Landskrona 31.1 (NK).

Under tiden 21.8-20.11 sträckte 5115 ex vid Nabben (GRo), vilket är i nivå med de dåliga resultaten från 1950-talet.

I december observerades skogsduvor på följande platser i sydvästra Skåne: 3 ex Dalköpinge ängar 1.12 (ÅJö), 1 rastande Landskrona 2.12 (AJö), 1 ex norr Börringekloster 22.12 (MU) samt en flock med 17 ex vid Näsbyholm 25.12 (AJö).

1990

Under januari sågs sammanlagt 51 ex fördelade på 8 olika lokaler. Av dessa inräknades hela 19 ex vid Vanneberga 5.1 (SAS) och 15 ex vid Gummastorpasjön 27.1 (LKt). Under höststräcket över Falsterbo räknades 6464 ex (GRo) och 825 ex lämnade landet via näset 8.10 (AJö, PGz, NK). I december iakttogs totalt 31 ex, varav 12 ex vid Vellinge väster 16.12 (JSe) och 14 ex Yngsjö 22.12 (NK).

1989

Årets januarisiffra 46 ex på elva lokaler ligger mycket nära de senaste årens. Högsta antal var 15 ex Ängelholm 13.1 (PGz) samt 8 ex Fyledalen 22.1 (PAn). En stor ansamling under högsommaren var 660 rastande vid Örtofta sockerbruksdammar 4.8 (AJö). Tyvärr har vi inte haft tillgång till siffrorna från de systematiska sträckräkningarna i Falsterbo, men mellan 9.8 och 19.10 rapporteras 2303 ex under 34 sträckdagar (AJö). Bästa sträckdag var 15.10 med 616 ex. Under december observerades totalt 10 ex, varav 8 ex vid Näsbyholm 25.12 (HeH).

1988

Vid Torreberga utanför Staffanstorp övervintrade 10 ex (MBi, OEm) och som mest sågs 20 ex på platsen 9.1 (MGi). Januariobservationer gjordes på ytterligare nio lokaler, omfattande minst 47 ex. Nämnas kan 11 ex Köpinge ängar 6.1 (UJk). Under hösten observerades sammanlagt 5640 ex vid de systematiska sträckräkningarna på Nabben (GRo). Endast en decemberobservation har rapporterats: 3 ex vid Hov på Bjärehalvön 31.12 (HeJo).

1987

I januari observerades få skogsduvor. Förutom en flock på cirka 40 ex som under vintern fanns vid Näsbyholm (CSn, SSFk) har endast rapporterats 1 ex Lilleskog 1.1 (SLn) samt 2 ex Hörte 4.1 (NK). Under februari sågs ytterligare 67 ex, varav större delen nyanlända mot slutet av månaden. Under hösten bokfördes vid de systematiska sträckräkningarna på Nabben sammanlagt 8130 ex. De tre bästa sträckdagarna var 17.10 med 1158 ex, 10.10 med 887 ex samt 18.10 med 475 ex (GRo). Utanför de ordinarie räkningarna uppnåddes 2305 ex 17.10 (CGD m.fl). I december sågs sammanlagt 84 ex, bl.a. 50 ex Hassle-Bösarp 13.12 (ENö) och 19 ex Starby 1.12 (HNs).

1986

Under januari-februari rapporterades 84 ex från 9 lokaler. Högsta antal var 41 ex Vellinge ängar 1.1 (LNs, SSe) och 18 ex Näsbyholm 11.1 (CSn). Mellan 30.8 och 2.11 sträckte 6517 ex förbi Falsterbo. Mediandatum var 12.10 och bästa sträckdagar 3.10 med 591 ex (NK, MU), 4.10 med 585 ex (AxB, JeHo, KMO) och 13.10 med 595 ex (NK, MU). Från december inkom rapporter om ca 90 ex från 7 lokaler. Flest skogsduvor uppehöll sig vid Näsbyholm med 50 ex 6.12 (CSn) och Ödemarksgården utanför Tomelilla med 15 ex 23.12 (PAx). Förra året rapporterades endast 1 ex från december.

1985

Vid Näsbyholm, SV Skurup övervintrade en flock, max 38 ex 28.1 (AJö), som är den största som rapporterats från Skåne vintertid. Redan i början av december 1984 fanns 6 ex på lokalen (FiSk 1984) och den 17.2 var ett 30-tal fåglar kvar (PU). I övrigt observerades 16 ex på 6 lokaler under januari: 3 ex Foteviken 11.1 (AJö), 1 ex Ilstorp 12.1 (AJö), max 4 ex Torreberga 12–17.1 (AWh, oMGi, PGi), 11 ex Lunds reningsverk 16–20.1 (AWh), 5 ex Nyehusen i nordost 20.1 (AS) och 2 ex Gantofta, sydost Helsingborg 27.1 (PSe). Från december föreligger endast en observation: 1 ex Lilleskog i sydost 23.12 (SLn).

1984

Från januari föreligger 4 observationer av 9 fåglar: 1 ex Skälderviken 2.1 (SLi), 2 ex Knösen 8.1 (AnLi, PABe), 1 ex Klören 14.1 (PGz) och 5 ex Kullen 28.1 (JoSö). Decemberrapporterna blev något fler; 5 obs. av 14 fåglar: 3 ex Lunds reningsverk 9.12 (SNn), 6 ex Näsbyholm 9.12 (KnA, CSn, ENö), 2 ex Falsterbo 12.12 (AJö), 2 ex Häljarp (AJö) och 1 ex Saxtorp 31.12 (NK, PÖ).

Att antalet skogsduvor i januari var lägre 1984 än 1983 tyder på att riklig tillgång på bokollon inte leder till ökad övervintring (jfr. med ringduva).

1983

Under januari gjordes 8 fynd av 13 fåglar: 2 ex vid Landön 7.1 (LKt), 1 ex vid Övedskloster 7.1 (BeS), 1 ex i Helsingborg 13.1 (TNs), 1 ex mellan Ö. och V. Ringsjön 15.1 (LNs, SSe), 1 ex vid Krankesjön 15.1 (MU), 1 ex i Pildammsparken 15.1 (NK), 4 ex vid Landön 22.1 (LKt) och 2 ex på Knösen 23.1 (DHa, ENö). Redan den 3.2 observerades 2 ex sträcka mot norr vid Ystads hamn (GT), och eventuellt rör sig även några av januarifynden om nyanlända fåglar. Observationerna i december blev färre än i januari: 1 ex på sträckförsök vid Nabben 13.12 (AJö), 1 ex vid Salviken 17.12 (AVVh) och 1 ex på Vombs ängar 18.12 (JEg).

1982

Blott en januariobservation har rapporterats: 2 ex sågs på Skanörs vångar 31.1 (PU).

I december gjordes 4 observationer av sammanlagt 12–14 ex, alla utom ett vid Falsterbo under månaden två första veckor. Sannolikt kom även dessa att lämna landet så småningom.

1981

Tre vinterobservationer föreligger, alla från början av januari: 3 ex i Vegeholmsskogen den 4 (PGr), 6 ex i Röinge (Göinge) den 5 (HW) och 18 ex på Nabben den 6 (PA m fl).

1980

Från början av året finns en rapport som tyder på övervintring: 4 ex 3.2 vid Ingelstorp i sydost (GT, LLT). I december gjordes 2 fynd: 1 rastande i Falsterbo 5.12 (AJö) och 6 ex vid Lilleskog, sydost 7.12 (SLn, PAx).

1978

En vinterobservation föreligger från Landön i nordöstra Skåne, där 13 ex sågs den 21.1 (HC). Enstaka skogsduvor torde övervintra de flesta år, men bilden kompliceras av att arten återvänder söderifrån redan i februari (jfr Sveriges Fåglar, sid 134).

1975

Vinterobservation: 10 ex Selleberga 12.1, 15 ex Vrams ängar 2. 2 och 27 ex Sandön 8. 2. Skogsduvan återvänder redan i februari till Skåne och de två senare iakttagelserna kan gälla sådana fåglar.