Sommargylling

2024

De första sommargyllingarna anlände redan 4.5 och den sista individen noterades 15.8. Antalet rapporter ligger i linje med tidigare år och det verkar inte ha varit några häckningar utanför kärnområdena Vombsänkan och sträckan Simrishamn–Kristianstad. Det är i princip omöjligt att avgöra antalet revir utifrån rapporterna, men geografiskt förefaller de stämma relativt väl med utbredningen så som den visas i Skånes fågelatlas (Bengtsson & Green 2013) Kanske ligger populationen kvar kring de 60 par som man uppskattade 2008?

2023

De första sommargyllingarna kom in på bred front 9.5 och de sista individerna noterades 10.8. Antalet rapporter ligger i linje med tidigare år och det verkar inte ha varit några häckningar utanför kärnområdena Vombsänkan och sträckan Simrishamn–Kristianstad. Det är i princip ogörligt att avgöra antalet revir utifrån rapporterna, men geografiskt förefaller de stämma relativt väl med utbredningen så som den visas i Skånes fågelatlas (Bengtsson & Green 2013), och kanske ligger populationen kvar kring de 60 par som man uppskattade fanns 2008.

2022

Antalet rapporter ligger i linje med tidigare år och det verkar inte ha varit några häckningar utanför kärnområdena Vombsänkan och sträckan Simrishamn–Kristianstad. Det är i princip ogörligt att avgöra antalet revir utifrån rapporterna i Artportalen, men geografiskt förefaller de stämma relativt väl med utbredningen så som den visas i Skånes fågelatlas (Bengtsson & Green 2013). Kanske ligger populationen kvar kring de 60 par som man uppskattade fanns 2008.

2021

Det är i princip ogörligt att avgöra antalet revir eller sjungande fåglar utifrån rapporterna i Artportalen. Kärnområdena utgörs av Vombsänkan och sträckan Simrishamn–Kristianstad och fynden utanför dessa trakter är få. Årets fyndbild talar inte för att arten återhämtar sig i exempelvis Nordvästskåne. Geografiskt förefaller rapporterna stämma relativt väl med utbredningen så som den visas i Skånes fågelatlas (Bengtsson & Green 2013), och kanske ligger den skånska populationen kvar någonstans kring de 60 par man uppskattade fanns 2008. Möjligen stärker dock arten fästena kring Kristianstad, men för att reda ut det krävs en mer omfattande utredning.

2020

Ett bra år för gylling med i storleksordningen 90 sjungande och därtill många observationer av honfärgade gyllingar. I områdena Revingefältet–Vombs fure–Björkaområdet och Drakamöllan–Ravlundafältet–Haväng är antalen mycket svårbedömda men en uppskattning ger 25 respektive 26 sjungande. I tallskogarna på Kristianstadsslätten hördes 19 sjungande, med som mest 8 sjungande i Söndre Sand. Övriga fynd fördelade sig på nordväst (7), sydväst (5) och syd–sydost (9).

2019

Årets fynd gjordes under perioden 5.5–17.8 och innefattade ca 80 sjungande hanar varav ett tiotal utanför kärnområdena Kristianstad–Simrishamn och Vombsänkan.

2018

Årets fynd gjordes under perioden 5.5–29.8 och innefattade ca 45–50 sjungande hanar. Endast två sjungande, av totalt sex ströfynd, gjordes utanför kärnområdena Kristianstad–Simrishamn och Vombsänkan.

2017

Årets fynd gjordes under perioden 8.5–26.8 och innefattade ca 65–70 sjungande hanar med flest (kring 60 sj) i kärnområdena Kristianstad – Simrishamn och Vombsänkan. Ett udda fynd var 1 sj Kyrkolycke, Örkelljunga 4.6 (Lennart Persson). Fynd i norra Skånes skogsland är ovanliga och detta var andra fyndet i Örkelljunga kommun efter millennieskiftet.

2016

Årets rapporter rörande sjungande hanar fördelade sig på SV (2), NV (3), Revingefältet – Sjöbo – Linderödsåsen (16), NO (18–20), Stenshuvud – Ravlunda – Maglehem (9–11) och SO (5). Från kärnområdet i östra Skåne rapporterades: 3 par + 6–7 sj Vittskövle fälad – Söndre Sand – Egeside 10.5–22.7 (2 par matade i björkskog vid Vittskövle fälad), 2 par + 2–3 sj Drakamöllan – Trunelän – Maglehem 8.5–6.8 (1 par noterades mata vid Drakamöllan där det även sågs en flock med 8 ex 6.8) och 2 par + 4–5 sj Ravlunda skjutfält med omnejd 6.5–28.7. En 30-procentig minskning från förra säsongens goda förekomst till en mer normal nivå.

2015

Sjungande hanar noterades ovanligt rikligt från 8.5 till början av augusti med totalt ett drygt 80-tal individer. Kärnområden (med minimum sjungande inom parentes): Drakamöllan – Maglehem – Ravlunda skjutfält (20), Vombsänkan (25), Söndre Sand-området, Vittskövle (8), Horna fure – Landön (4). Häckning konstaterades med 3 flygga 1k Flodahusdammen 28.6–12.7 (Dan Hammarlund m.fl.). Årets sista observation var 2 honf Gislövshammar 23.8 (Emil Lundahl).

2014

Sjungande fåglar rapporterades från ca 60 lokaler och i vanlig ordning låg artens huvudsakliga utbredningsområden längs Skånes östra kustområde och i området runt Vombsjön och Krankesjön. Det är också här man finner de säkra eller troliga häckningarna: Flodahusdammen på Ravlunda skjutfält, Vittskövle fure, Sjötorp vid Krankesjön och Vombs fure.

2013

Årets första var 1 ex Äsperöd, Sjöbo 4.5 (Arne Ekström). Det är ett förhållandevis tidigt datum och tillika samma som förra årets första gylling. Under våren och sommaren rapporterades sjungande sommargylling från 62 lokaler med sedvanliga koncentrationer i östra Skåne och i området runt Krankesjön – Vombsjön. Lyckade häckningar konstaterades vid Ravlundafältet, Vombs fure och Vaselund, men detta speglar på intet vis det verkliga antalet. Det verkar som att sommargyllingen, trots en liten och gles population, håller ställningarna som skånsk häckfågel. Från sensommaren föreligger endast två rapporter, båda gällande sträckande individer vid Sandhammaren under andra halvan av augusti med årets sista 22.8 (Sven Splittorff, Nils Söderbom).

2012

Årets första dök upp ovanligt tidigt och sjöng vid Sjötorps ängar, Krankesjön 4.5 (Sören Svensson). I vanlig ordning är antalet individer svårbedömt, men revirhävdande gyllingar har i likhet med tidigare år funnits i lämplig biotop längs östra Skånes kustområde ungefär från Landön i norr till Gislövs stjärna i söder samt i området runt Krankesjön–Vombs Fure. Uppskattningsvis rapporterades 77 sjungande hanar och ungefär hälften kan antas ha varit revirhävdande. Det är i paritet med tidigare år och sommargyllingen verkar hålla ställningarna i Skåne. Årets sista sågs vid Silvåkratornet, Krankesjön 11.8 (Stefan Magnusson).

2011

Årets första observationer gjordes i Vombs fure (Sven S. Olsson) och vid Drakamöllan (Thomas Wallin), båda 10.5. Totalt noterades 71–84 sjungande hanar, att jämföra med fjolårets toppnotering på drygt 90. Av dessa kan ca 30 antas ha representerat revirhävdande fåglar, vilket är något färre än 2010. Kärnområdena fanns som vanligt kring Ravlunda skjutfält och Drakamöllan med ca fem respektive fyra revir, samt i området kring Vittskövle och Egeside (minst tre revir) och i Vombsänkan där sex till åtta revir noterades (Sjötorp, Ängadammen, Vombs fure, Sjöbo flygplats). Dessutom fanns revirhävdande fåglar vid Alnarpsparken, Sövde, Stenshuvud och Gislövs stjärna, samt troligtvis vid Lilla Rödde på Romeleåsen. Observationer som tyder på lyckade häckningar gjordes vid Drakamöllan 4.8 (Anders Larsson, Viktor Eriksson) och vid Dörröds fälad där en adult hane och två troliga årsungar sågs 30.7 (Patrik Sandgren). Möjliga revir eller häckningsförsök kan också ha förekommit i Falsterbo stadspark, Hörte skog och Hagestad. Resterande fynd rör sig sannolikt om tillfälligt sjungande genomsträckare eller kringströvande icke häckande fåglar. Att en del sommargyllingar lämnar landet redan tidigt på säsongen exemplifieras av en fågel som vände vid Nabben, Falsterbonäset 31.5 (Måns Karlsson) samt utsträckande fåglar på samma plats 16.6 (Tommy Holmgren) och 27.6 (Björn Malmhagen, Tommy Holmgren). Årets sista, en honfärgad fågel, sågs i Olseröd 22.8 (Thomas Lindblad).

2010

Årets första sjöng vid Smyge reningsverk 9.5 (Mattias Ullman) och därefter följde nästan 400 observationer av ett svårbedömt antal fåglar. Antalet sjungande hanar beräknas till drygt 90 ex och cirka 35 revir var besatta enligt följande: 13–15 mellan Verkeåns och Julebodaåns nedre lopp, cirka 5 Vombs fure, 3–4 Vittskövle, troligtvis 2 Sjöbo flygfält, troligtvis 2 Egeside–Pulken, 1–2 väster om Krankesjön, samt ett vardera vid Stora Rödde, Kåseberga–Peppinge, Hagestad, Gislövs stjärna, Juleboda och Kärrfästorna. Häckningar konstaterades vid Drakamöllan, Bosarp nordost om Brösarp samt Sjöbo flygfält. Årets sista gylling hördes vid Omma väster om Sjöbo 15.8 (Roger Staszewski Malm).

Siffrorna innebär en rejäl ökning från fjolårets 60 sjungande hanar och 26–29 besatta revir vilket är mycket glädjande, särskilt med tanke på att arten har minskat i flera andra perifera delar av utbredningsområdet under senare år. Ökning verkar ha skett såväl i kärnområdena vid Hanöbukten och Vombsänkan som i flera av de områden som har koloniserats under de senaste åren.

2009

Årets första var en tillfälligt rastande fågel vid Vikens hamn 8.5 (Johan Stenlund). Därefter följde drygt 300 observationer av totalt ett knappt hundratal fåglar. Antalet sjungande hanar (58–62) ökade något jämfört med föregående år men den siffran är inget säkert mått på den häckande populationen eftersom det är vanligt att även rastande gyllingar sjunger. Glädjande nog verkar det dock som att antalet sannolika revir (26–29) ökade jämfört med 2008 (16–23). Noterbart är att de två klassiska kärnområdena i Vombsänkan och mellan Brösarp och Maglehem i stort sett håller ställningarna medan viss nyetablering verkar ske på andra platser i södra och östra Skåne. Flest revir (13–15) fanns som vanligt i området Ravlundafältet–Blåherremölla–Drakamöllan–Kumlan. Hit hör även troliga revir vid Bosarp nordost om Brösarp 23.5–6.8 (Dan Hammarlund, Elisabet Hammarlund) och Södra Lökaröd 31.5–13.7 (Stefan Nyman). I Vombs fure fanns sannolikt tre till fyra revir och vid närbelägna Björka flygfält troligen två, likt förra året. Övriga platser med revir som återbesatts från tidigare år var Vittskövle där troligen två par häckade 4.6–2.8 (Roine Strandberg, Jan Wernerman m.fl.) och Egeside 15.5–22.7 (Evert Valfridsson, Ulf Gärdenfors m.fl.). Nya troliga revir noterades vid Berget på Nävlingeåsen 4.6–6.7 (Ulf Ljungbeck m.fl.), St Rödde på Romeleåsen 31.5–8.6 (Richard Bergendahl), Ängstorpsdammen på Revingefältet 31.5–20.6 (Hans Fowelin m.fl.), Gärdslöv i norra delen av Trelleborgs kommun 20.6–6.7 (Kerstin Svalin, Richard Bergendahl) och Gislövs stjärna i sydost 17.5–17.7 (Nisse Nilsson, Magnus Ullman m.fl.). Häckningar kunde konstateras i Vombs fure där en mattransporterande hane och en nyligen utflugen fågel sågs 18.7 (Björn Abelson) och vid Vittskövle där en familjegrupp sågs 16.7 (Roine Strandberg). I övrigt noterades totalt 22 tillfälligt rastande och/eller sjungande fåglar under maj–juli. Årets sista sommargylling sågs vid Skanörs ljung 23.8 (Peter Spetz m.fl.).

2008

Årets första fynd gjordes i Vombs fure 9.5 (Per Karsten). Totalt noterades 50–60 sjungande hanar varav 16–23 sannolika revir – i stort sett samma antal som förra året. Det starkaste fästet är fortfarande området Ravlundafältet–Blåherremölla–Drakamöllan–Äskebjär med 11–13 revir, vilket är oförändrat jämfört med 2007. Som vanligt hördes även ett antal fåglar i Vombs fure, främst i västra delen och kring Vombs vattenverk, men det är tveksamt om mer än två par häckade här. Den populationen kan dock ha splittrats eftersom två revir fanns vid närbelägna Sjöbo flygfält.

Övriga revirhävdande fåglar fanns vid Vittskövle 31.5–25.6 (Christer Wendeler, Thomas Lindblad m.fl.) och Egeside 10.5–30.6 (Björn Svärd, Jan Wernerman m.fl.) och i området mellan Glimmeboda och Vantalängan, Tomelilla kn 31.5–12.7 (Greger Flyckt, Dan Hammarlund m.fl.).

Häckningar kunde konstateras vid Björka (Sjöbo flygfält) där en hona sågs mata två nyligen flygga ungar 8.7 (Mats-Åke Persson) och vid Drakamöllan där födotransport och matning sågs 1.8–3.8 (Dan Hammarlund, Elisabet Hammarlund, Stefan Cherrug).

Tillfälligt rastande och/eller sjungande fåglar under försommaren observerades med 24 ex på 23 lokaler. Rastande fåglar under höststräcket noterades vid Käglinge hästbacke 23.7 (Stefan Cherrug), Ängadammen, Revingefältet 31.7 (Arne Holgersson), Vallarum 3.8 (Stefan Cherrug), Skanörs reningsverk 5.8 (Greg McIvor), Falsterbo kyrka 7.8 (Aron Andersson) och Sandhammaren 15.8 (Sven Splittorff m.fl.). Årets sista observation gjordes vid Kumlan, Maglehem 17.8 (Ulf Ljungbeck, Thomas lindblad).

Den skånska populationen ligger kvar på en relativt låg nivå i förhållande till genomsnittet för den senaste tioårsperioden.

2007

Den svaga tillbakagången som noterades för de skånska gyllingarna 2006 förstärktes tyvärr 2007. Antalet sjungande hanar låg oförändrat kring 60 ex men merparten av dessa utgjordes av tillfälligt sjungande individer under vårsträcket i maj–juni. Det totala antalet sannolika revir i landskapet, främst baserat på observationer av sjungande hanar på samma plats under mer än några få dagar i sträck, stannade på 16–20 stycken. Detta ska jämföras med ett minimiantal på mellan 25 och 30 revir under de fyra närmast föregående åren. Minskningen var tydligast i det östra kärnområdet (Ravlundafältet–Blåherremölla–Drakamöllan) med 8–12 revir mot minst 14 under 2006, medan arten verkar hålla ställningarna i Vombs fure där sannolikt 5 par häckade (Dan Hammarlund).

2006

Årets första observation var 1 sj hane Falsterbo fyr 9.5 (Sophie Ehnbom). Totalt noterades 59 sjungande hanar under året. Möjligen kan detta indikera en svag minskning under de senaste åren. Motsvarande siffror för 2003–2005 var 69, 69 respektive 65 ex. Det ska dock noteras att antalet sjungande hanar är ett ganska trubbigt mått på artens verkliga numerär eftersom många av dessa utgörs av tillfälligt sjungande genomflyttare eller individer utan etablerade revir.

Antalet revir är svårt att uppskatta, men årets resultat hamnar i intervallet 26–37 revir, vilket inte skiljer sig från de senaste årens siffror.

I det östra kärnområdet (Ravlundafältet–Blåherremölla–Drakamöllan) noterades minst 14 revir, vilket är oförändrat jämfört med fjoråret, medan det blev något färre (minst sex revir) i Kranke–Vombområdet. Den stora nyheten för året var att upp till sex sjungande hanar hördes vid Söndre sand, Vittskövle under juli och början av augusti (Ulf Gärdenfors, Ulf Jungbeck, Jan Wernerman). Någon eller några av dessa skred sannolikt till häckning, och kanske var det avkomman av dessa – 3 juv plus 1 ad – som sågs vid Olseröd 15.8–18.8 (Thomas Lindblad).

Dessutom fanns stationärt sjungande hanar på flera lokaler: Falsterbo stadspark 10.5–15.6 (Louis Hansen), Everöd 9.6–25.6 (Roine Strandberg m.fl.), Furuboda 5.6–11.6 (Claes-Göran Ahlgren), Egeside 11.6–30.6 (Fredrik Ahlström, Jan Wernerman), Tjörnedala 28.5–15.6 (Lennart Jeppsson) och Hallands Väderö 25.5–1.6 (Hans Vallin, Mikael Haraldsson). I nordvästra Skåne sågs också 1 sjungande hane vid Vallåkra 5.6 (Rolf H Hansson) och 1 hane vid Påarp på Bjärehalvön 18.7 (Martin Ekenberg).

I övrigt noterades tillfälligt sjungande eller rastande fåglar vid Falsterbo fyr 29.5 (Sophie Ehnbom) och Söderäng, Kristianstad 15.5 (Jan Wernerman), Svaneholm 17.5 (Richard Bergendahl), Brantevik 19.5 (Magnus Ullman), Lundåkra 28.6 (Peder Weibull), Sätaröd 29.5 (Johannes Malmberg), Fyledalen 1.6 (Mattias Ullman), Alnarpsparken 2.6 (Lars Nilsson), Salviken 4.6 (Per-Olof Lippe), Ystad sandskog 7.6 (Richard Bergendahl), Torup 10.6 (Sigvard Svensson), Friseboda 14.6 (Gunnar Gunnarsson), Sövdesjön 28.6 (Knut Eriksson) och Yngsjö 1.7 (Ulla och Ivan Kruys). Sista höstobservation var 1 str Skanörs ljung 25.8 (Kenneth Lidén m.fl.).

2005

Allt tyder på en i stort sett oförändrad situation för de skånska gyllingarna 2005 jämfört med de två tidigare säsongerna då goda antal noterades. Totalt rapporterades minst 65 sjungande hanar. Med tanke på viss osäkerhet i beräkningen skiljer sig detta knappast från de 69 sjungande som bokfördes 2003 och 2004, och det totala antalet besatta revir kan anses som oförändrat (25-36 revir).

I likhet med tidigare år var populationen koncentrerad till två kärnområden: Ravlunda skjutfält-Blåherremölla-Drakamöllan där minst 13 revir noterades och Vomb-Krankeområdet där minst 8 revir noterades. Utanför dessa två områden fanns stationärt sjungande hanar eller par på följande lokaler: Kullaberg 11.6-28.6 (Alf Petersson m.fl.), Järavallen (tillfälligt 2 sjungande) 24.6-6.7 (Leif Runeson m.fl.), Falsterbo stadspark 5.6-22.6 (Claes Larsson, Peter Olsson), Olse­röd 25.5-30.5 (Thomas Lindblad), Furuboda 16.6-8.7 (Kaj Svahn m.fl.) och Landön 25.6-2.7 (Lisa Labbé m.fl.). I övrigt kan nämnas en hona Forsemölla 20.5 (Per Lagerås), en hona Sätaröd 21.5 (Johannes Malmberg) och ett par Ripa 15.6 (Pål-Axel Olsson).

Endast en säkerställd häckning rapporterades: 1 par sågs mata tre flygga ungar Näbb­linjen, Vombs fure 4.8 (Per Rydberg). Vid Nabben, ­Falsterbo observerades 1 honf str tidigt på morgonen 17.8 (Kaj Svahn, Mattias Ullman).

2004

Första sjungande fåglarna hördes vid Vombs vattenverksdammar, Blåherremölla och Drakamöllan 8.5 (flera observatörer).

Av rapporterna att döma, totalt minst 69 sjungande hanar, ligger antalet kvar på samma relativt höga nivå som 2003. Det går fortsatt bra för arten i Kranke–Vombområdet där en svag ökning har skett under senare år. Det östra kärnområdet, Ravlundafäket–Blåherremölla–Drakamöllan, uppvisar en konstant numerär med minst 1 1 revir. Det totala antalet häckande par i Skåne är svåruppskattat, men gissningsvis rör det sig om 30–40 par. Under höststräcket noterades 1 honfärgad Sätaröd 27.7 (Johannes Malmberg), 1 1k Nymö 11–18.7 (Bengt Nilsson), 1 1k Kumlan, Maglehem 5.8 (Jan Linder), 3 1k Blåherremölla 9.8 (Roine Strandberg) och 1 honfärgad Bingsmarken 18.8 (Bo Petersson).

2003

Den 10.5 inleddes på flera lokaler ett gott år för de skånska gyllingarna, åtminstone om man ser till antalet rapporter om sjungande fåglar. Minst 69 sjungande hanar noterades, vilket är en av de högsta siffrorna under de senaste 20 åren. Det ska dock understrykas att en stor del av dessa rör tillfälliga rastare under vårsträcket, och det är som vanligt mycket svårt att bedöma hur många par som verkligen skred till häckning. Inga rapporter om matning eller tiggande ungkullar har inkommit. Tabellen nedan ger en uppfattning om den kommunvisa fördelningen av tillfälligt sjungande fåglar respektive sannolika fasta revir. Den senare kategorin kan summeras till minst 26, vilket ganska väl överensstämmer med föregående års resultat. Artens kärnområden i landskapet är fortfarande Ravlundafältet–Blåherremölla–Drakamöllan och området kring Vombs vattenverk och Krankesjön där minst 10 respektive minst 5 revir noterades. Utanför kärnområdena observerades revirhävdande hanar på följande lokaler: Hallands Väderö, Kullaberg, Alnarpsparken (2), Klagshamn, Bingsmarken, Sandhammaren, Gislövs stjärna, Knäbäckshusen och Kärrfästorna (2). Dessutom kan nämnas ett antal observationer av tillfälligt sjungande hanar i lämpliga biotoper som kan indikera försök till ny- eller återetablering: Falsterbo stadspark 24–25.5 (Tommy Holmgren m fl), Törringelund 25.5 (Pierre Unge m fl), Kläggeröd 5.6 (Richard Bergendahl), Linnebjär 14.6 (Leif Runesson), Askebäskan, SO Vombsjön 1.6 (Sigvard Svensson, Lars G R Nilsson), Sövdesjön 18.7 (Thomas Vikström), Stenshuvud 28.5–1.6 (Lars Erik Norbäck m fl), Charlottenlund, SO Brösarp 26.5 (Dan Hammarlund) och Mosslunda 23.6 (Niklas Jeppsson). Årets sista observation gjordes i Tvedöra med 1 ex 20.8 (Daniel Melchert).

2002

Artens status i landskapet var i stort sett oförändrad jämfört med fjolåret. Minst 43 sjungande hanar har rapporterats, fördelade på 26 i sydost (varav ca 15 på Ravlundafältet och 5 vid Drakamöllan), 12 i sydväst (inkl Vomb–Krankeområdet), 3 i nordost och 2 i nordväst. Endast Ravlundafältet, Drakamöllan, västra delen av Vombs

fure och Hagestadsområdet kan betraktas som säkra häckplatser. Möjligen kan också någon häckning ha ägt rum vid Krankesjön. Observationer klart utanför dessa kärnområden fördelar sig enligt följande: 1 sj Fjällmossen 10.5 (Clas Mellby), 1 sj Ovesholm 25.5 (Ulf Jungbeck), 1 sj Äspet 25.5 (Johan Elmberg), 1 sj Alnarpsparken 27.5 (Olof Persson), 2 sj hanar och en hona Gislövs Stjärna 31.5–1.6 (Bengt Bengtsson), 1 sj Prästlönebostället, Yngsjö 2.6 (Niklas Jeppsson), 1 sj Falsterbo stadspark 8.6 (Tommy Holmgren), 1 sj Hallands Väderö 9.6 (Mikael Haraldsson) och 1 sj Kullaberg 23.6. För första gången på många år verkar inga sommargyllingar ha noterats på Stenshuvud. Som vanligt har få observationer som tyder på lyckade häckningar rapporterats. Till denna kategori får dock följande räknas: 2 tiggande juv Dammåkra 13.7 (Dan Hammarlund), 2 ad + 2 juv S Vombs Södergård 4.8, minst 3 fåglar som varvade tiggläten med sångövningar vid Bosarp, NO Brösarp 6–7.8 (Dan Hammarlund) och 1 ad hona + 1 1k Olseröd 13.8 (Thomas Lindblad).

2001

Under säsongen 2001 har minst 39 sjungande hanar rapporterats från landskapet, fördelade på 21 i sydost (inklusive Ravlundafältet), 12 i sydväst (inklusive Vomb-Krankeområdet), 4 i nordväst och 2 i nordost. Artens starkaste fäste utgörs alltjämt av området kring Ravlundafältet och Drakamöllan där minst 12 (kanske upp till 18), resp 5 sj hanar har noterats. I sydost i övrigt hördes enstaka sjungande hanar vid Brösarps norra backar, Stenshuvud, Bäckhalladalen och Backåkra. Nämnas kan 1 sj Klagshamn 29.5 (Stefan Simonsson) och 1 honf str SV Nabben 22.6 (Jesper Segergren).

Under de senaste åren verkar tyngdpunkten för den lilla populationen i Vombsänkan ha förskjutits från Krankesjön till västra delen av Vombs fure och området kring Vombs vattenverk. På de senare lokalerna fanns i år sannolikt 4 revir medan endast en eller möjligen två fåglar sjöng sporadiskt vid Stensoffa. Häckning kan möjligen ha ägt rum vid Bingsmarken medan de enstaka hanar som sjöng vid Sövdesjön, Norra Lindholmen, Klagshamn samt i Falsterbo stadspark antagligen bara var på genomsträck.

I nordväst hördes sporadiskt sjungande sommargyllingar vid Björkeröd, Magnarp, Tåstarp och Lerbäckshult, medan endast två lokaler i nordost hyste sjungande fåglar, nämligen S Rinkaby skjutfält (tillfälligt) och Egeside. Bara två säkerställda häckningar har rapporterats, från Drakamöllan respektive Vombs by, i båda fallen i form av observationer av par med tre flygga ungar. Arten är dock som bekant ganska svår att registrera förutom genom sången.

En grov uppskattning av antalet häckande par i Skåne torde ge en siffra mellan 20 och 30 (10-15 i sydost, 5-10 i sydväst och vardera 1-2 par i nordväst och nordost. Detta ska jämföras med ca 50 häckande par vid inventeringen 1977 då 70 sjungande hanar noterades. Antalet sjungande hanar i landskapet låg sedan mellan 40 och 70 fram till 1995. Därefter kan man skönja en viss minskning till mellan 35 och 45 sjungande hanar. Antalet fåglar i kärnområdet kring Ravlundafältet har förmodligen inte minskat under senare år, snarare tvärtom. Däremot har populationen i Vomb-Krankeområdet minskat avsevärt under andra halvan av 1990-talet. Antalet häckplatser i övriga delar av landskapet har möjligen också minskat.

Med tanke på att rapporteringen sannolikt inte har blivit sämre under senare år är minskningen förmodligen reell varför arten borde hållas under uppsikt. Kanske är det dags för en ny landskapstäckande inventering?

2000: Minst 2 sj hanar Drakamöllan 10.6-13.8 (Paul Axelsson m fl) 1 sj Stenshuvud 9.7 (Paul Axelsson).

2000

Minst 34 sjungande hanar fördelade på 23 från östra-sydöstra landskapsdelen, 3-4 i nordväst, 6 från Vomb-Krankeområdet samt 2 från sydväst. De flesta fåglarna fanns i Ravlunda området, med minst 8-9 sjungande hanar (fl obs), dock har det vid 2 tillfällen setts 15 fåglar där, nämligen 13.5 samt 25.7 (Bo Göran Persson).

Återigen ett år med oroväckande få observationer. Huruvida detta betyder att arten sakta men säkert håller på att försvinna eller en fluktation i beståndet får framtiden utvisa. Se även Fig. 4. Fåglar i Skåne 1999.

Vid kusten har det under sträcktid noterats 1 2k hane Kåseberga 20-21.5 (Ola Elleström, Hans Larsson m fl.), 1 sj SV om Skanörs ljung 3.6 (Hans-Åke Gustavsson), 1 sj Falsterbo stadspark 5-6.6 (Alexander Hellquist), 1 sj Fyren 5.6, samma ? (Alexander Hellquist). Årets sista, 1 hane på Bivråkens dag 27.8, flög förbi Ljungen (Lars Lundquist m fl).

1999

Totalt 35 sjungande hanar med minst 8 sj. Ravlundafältet (fl obs) som högsta antal. Fåglarna var fördelade med 5 i nordväst, 7 i sydväst, 20 i sydost och 3 i nordost. Häckningar: 1 par matade ungar Vombs vattenverksdammar 3-4.7 (Tommy Holmgren, Roine Strandberg), 1 ad+1 1K Knäbäcksdösen 3.7 (Ulf Jungbeck), 1 ad+2 ungfåglar Flodahus, Ravlunda 15.7 (Bo-Göran Persson) och 2 vuxna samt skrikande ungfåglar Olseröd 1.8 (Kurt Ivarsson). Udda observationer var 1 ex insträckande Ales stenar 13.5 (David Erterius), 1 honf. förbiflygande Navröd, Sövdesjön 1.6 (Lars-Erik Nygren), 1 ex Fyren 4.6 (Falsterbo fågelstation), 1 honf. str. Haga, Falsterbohalvön 6.6 (Nils Kjellén) och 1 sj. Flinka sjö, Örkelljunga 18.6 (Örkelljungabygdens natur) utgör 4:e fyndet för kommunen.

Den lägsta årssumman av sjungande fåglar hittills. Uppträdandet 1985-99 presenteras i figur 4. För nöjes skull redovisas också antalet observerade (ringmärkta, rastande, sjungande, häckande) mindre flugsnappare under vår-sommar. Arterna följer varandra rätt väl med några undantagsår. Visserligen anländer fåglarna ungefär under samma tidsperiod men från två helt skilda övervintringsområden. Sommargyllingar övervintrar som bekant i Västafrika medan mindre flugsnappare flyttar i sydostlig riktning mot Asien. En naturlig förklaring till det möjliga sambandet är det rådande vädret i maj-juni. Kalla och regniga år ger få sjungande fåglar. År med mycket sol och vackert väder registreras sångaktiviteten lättare. En invändning är att dåligt väder i maj skulle pressa ner flyttande fåglar på kustlokaler och där skulle fler mindre flugsnappare observeras. Antalet sjungande mindre flugsnappare från potentiella häcklokaler är dock för lågt för en djupare analys.

1998

Totalt 40 sjungande hanar innebär det sämsta året under 90-talet. Från följande lokaler rapporterades flöjtande hanar med antal och eventuella honor inom parentes: Ravlundafältet (minst 9 hanar+2 honor), Revingefältet–Krankesjön (6), Kullen (3), Vombs vattenverksdammar (3+1 hona), Ängagårdsvägen, Egeside (2+1 hona), Hagestad (2+1 hona), S Egeside (2), N Brösarp (2), Öståkra (2), Gislövs stjärna (1+1 hona), V Nöbbelöv (1), Stenshuvud (1), Vombs kyrka (1), Vombs fure (1+1 hona), Drakamöllan (1), Hallands Väderö (1), Skanörs ljung/Falsterbo stadspark (1) och Kulturens Östarp (1). Därutöver finns en rapport om en hona i Fyledalen 28.6 (LSa) och 1 hane+2 honor/juv Vittskövle 25.7 (NJe).

1997

Totalt rapporterades 46 sjungande hanar varav 4 i nordväst, 11 i sydväst, 4 i nordost samt 27 i sydöstra Skåne. Vid Hallavången hördes 5 sj 18.5 (ToH, JBe, JSe) samt vid Ravlunda hördes 5 sj 1.6 (UU). Tre konstaterade häckningar: 2 ad samt 1 juv Drakamöllan 24.7 (BGP), 2 ad samt 4 juv Flodahusadammen 25.7 (BGP) och 1 juv Blåherremölla 1.8 (BGP).

1996

Totalt rapporterades 41 sj hanar. Tidigare under 90-talet har antalet varierat mellan 43 och 70. Bästa lokal var, som vanligt Ravlundafältet, i år med som mest 10 sj 2.6 (UU, MUr). Arten ses sällan utanför häckningslokalerna, varför 2 sträckande Nabben 7.7 (SSp) är värt att notera.

1995

Totalt rapporterades 62 sjungande hanar varav sju i nordvästra Skåne, 15 i sydvästra, 33 i sydöstra och sju i nordöstra. Från Krankesjön rapporterades endast 6 sjungande mot 28 vid fjolårets special inventering (Anser 34:17–19). Annars verkar Ravlunda vara den i särklass bästa lokalen med minst 15 sj 19.5 (ThL) och 17 ex 8.7 (BGP). Härifrån kommer också årets enda konstaterade häckning: 1 sj och 4 juv 6.8 (PAx).

1994

Totalt rapporterades 70 sjungande hanar mellan 7.5 och 6.7. Av dessa fanns 28 runt Krankesjön (Anser 34:17–19 m.fl.). Från Ravlunda rapporteras 9 sjungande 26.6 (MiP), 4 par vid Flodhusadammen 28.6 (BGP) och 11 ex, varav 4 hanar, som ”drog runt i en lös flock” 24.7 (AgP, HNi). Andra bra lokaler är Stenshuvud, med som mest 4 sjungande 28.6 (LRå) och Drakamöllan med 3 sjungande 11.6 (AgP). Som vanligt är antalet konstaterade häckningar lågt: vid Vittskövle sjukhem konstaterades en häckning där 4 ex sågs 15.7 (BLz), vid Försakar sågs 1 par med 3 flygga ungar 18.7 (NSF) och 4 ad och 4 pull sågs vid Tegelhusen, Maglehem 5.7 (BGP).

1993

Liksom tidigare år dominerar fynd från kuststräckan Kristianstad–Ystad, i år med minst 33 sjungande hanar.

Vid Hagestad sjöng 12 ex 10.6 (Kin) och 10 ex fanns vid Blåherremölla 15.5 (BGP), vilket är ovanligt höga antal.

I området kring Revingefältet hördes minst 18 sjungande hanar. Totalt sjöng 61 ex.

Häckningar eller troliga häckningar är rapporterade från Dammåkra 3 par (AMm), Blåherremölla troligen 3 par (BGP), Sandskogen öster om Ystad 1 par (GT, TNi), där boet tyvärr plundrades, Egeside troligen 1 par (ÅS) och från Hagestad där en ivrigt varnande hane hördes 13.6 (BMo, NNo).

1992

Vid Skanörs hamn sågs årets första gylling komma insträckande 11.5 (PAn, RBI. Huvudparten av de 61 sjungande hanar som inrapporterats kommer från sträckan Kristianstad-Ystad (27) och Revingefältet (25). Från nordväst har 6 ex rapporterats. Häckningar eller troliga häckningar är rapporterade från Blåherremölla 3 par och Drakamöllan 1 par (BGP). Förekomsten motsvarar ett normalår.

1991

Årets första sommargylling fick BPt höra vid Klagshamn 11.5.

Häckningar har rapporterats från Kumlan-Drakamöllan med åtminstone 3 par (ANo, BGPm.fl.) och Ystad Sandskog (TNi). Därutöver finns en rapport som tyder på häckning vid Vombs ängar (AJö). Förutom häckningarna blev antalet sjungande 54 ex, vilket innebär ett normalår. Från områdena Krankesjön/Revinge och Kristianstad-Ystad kan summeras 16 respektive 28 sjungande.

1990

Den första gyllingen sjöng vid Maglehem 7.5 (BLz). Häckningar eller misstänkta sådana har rapporterats från Egeside (HSw), Drakamöllan (PeHa) och Ystads Sandskog (TNi). Förutom häckningarna blev antalet sjungande hanar endast 40 stycken. Från områdena Krankesjön/Revinge och Kristianstad–Ystad kan summeras 14 respektive 21 sjungande. Antalet sjungande blev i år samma som under fjolåret och är lägre än på flera år. Är det en dålig rapportering som återspeglas eller ser vi en tendens till en minskning? I sammanhanget bör nämnas den uppskattning som gjordes 1977, där det antogs att 50 par häckar i Skåne.

1989

De första gylingarna dök upp 13.5 i Ystad Sandskog och vid Skatteberga, Revinge, något senare än vanligt. Endast 40 sjungande hanar har inrapporterats. Årets siffra (15) från sträckan Kristianstad–Ystad kan ej jämföras med tidigare år då rapporteringen varit dålig. I rapporten från Nordöstra Skånes Fågelklubb anges status quo jämfört med senare år, vilket skulle späda på antalet sjungande hanar med minst 10. På Revingefältet har uppskattningsvis 15 hanar sjungit och från Kullabygden rapporteras minst 4. På Falsterbohalvön har 1 hane sjungit vid fem olika tidpunkter vid Fyren och i Falsterbo park. Övriga lokaler som hyst sjungande gyllingar är Bjärsjöholm, Björka utanför Sjöbo och Kläggeröd. Häckningar har konstaterats vid Egeside (HHå), Drakamöllan och Ravlunda skjutfält (2) (UJk).

1988

Årets första sjöng vid Silvåkratornet, Krankesjön 7.5 (GPa). Som vanligt är sångaktiviteten bland gyllingarna som störst sista veckan i maj och de två första i juni. Antalet sjungande hanar på en lokal varierar också från dag till dag. Som exempel på detta kan nämnas Stenshuvud där 2 ex sjöng 21.5 (BGr) 3 ex 22.5 (OHa) och 7 ex 23.5 (HNi, AJö). Huvudparten av de 57 sjungande hanar som inrapporterats kommer från sträckan Kristianstad–Ystad (27) och Revingefältet (17). Från nordväst har minst 8 hanar rapporterats. Häckningar eller påbörjade sådana är rapporterade från Drakamöllan (AJö, HNi), Österlia i nordost (ThL) och Törringe (KeSv). En honfärgad sträckte vid Nabben 26.8 (ESv m.fl.).

1987

Årets första gylling var rekordtidig, den 3.5 uppehöll sig 1 ex vid Glimminge plantering (USe). Natten till den 16.5 var troligtvis betingelserna goda för insträck. På Kullaberg sågs 1 ex (AP), i Vegeholm 1 ex (GCe) och vid Näsbyholm 1 ex (CSn). Dagarna efter sjöng hanar lite här och var i Skåne. Antalet sjungande hanar har under de senaste åren varit relativt konstant. Rapporter från ostkusten och Revingefältet dominerar. Av 56 inrapporterade sjungande hanar fanns 16 kring Krankesjön/Revinge och 29 på sträckan Kristianstad – Ystads Sandskog. Största antalet på en lokal var 4 ex Hagestad 6.6 (SLi). Häckningar eller misstänkta sådana rapporterades från Egeside (HHå), Ystads Sandskog – boet övergavs dock (KIn), S. Öståkra (ENö) och Ravlunda (AgP, HNi, UJk). Enda höstobservation var 1 ex Höganäs 14.8 (KGN).

1986

Årets första gyllingar hördes 18.5 vid Hagestad och Tjörnedala (HÅG) samt vid Baskemölla (LJe). Häckningar eller misstänkta sådana rapporterades från Tjörnedala (CSn), Vombs fure (TAe), Baskemölla (HSn, Lje) samt Ängagården vid Egeside, där 2 juv sågs (HHå). Förutom häckningarna blev antalet sjungande hanar 59. Från kärnområdet på Revingefältet rapporterades 12. Två juvenila sågs vid Skälderviken 5.8 (TR).

1985

Årets första gylling kunde avnjutas vid Stensoffa 10.5 (BeS, MNi, UGs). Från Krankesjöområdet har rapporterats ytterligare 3 hanar och dessutom minst 38 från övriga Skåne. I nordväst fanns minst 4 (KOF) och i nordöst 8 hanar (NSF). Häckning konstaterades vid Egeside där 2–3 pull sågs (NSF) och förmodligen genomfördes också en häckning i Vittskövle (NSF). En intressant observation utgjorde den gylling som gjorde sträckförsök vid Nabben 26.8 (KMO).

1984

Från artens kärnområde i Skåne, Revingefältet, rapporteras minst 9 par jämte några sjungande hanar (NK). Häckning har också rapporterats från Tjörnedala (OHu) och från Drakamöllan (NSF). Totalt har ett 80-tal sjungande hanar rapporterats, alltså ett gott gyllingår. Sex till åtta ex har observerats vid Stenshuvud (OEm, NPe) och 4 hanar + 1 ex vid Hagestad (PAx). De tidigaste obsarna gjordes 18.5 vid Silvåkra (IAl) och vid Hagestad (RSi). Senaste obs är från den 15.8 av en hona matande juv vid Silvåkratornet det måste ha rört sig om en extremt sen kull.

1983

Beståndet uppskattades efter en inventering 1977 till ca 50 par och denna siffra lär inte underskridas idag. Speciellt i sydöst tycks gyllingen öka. En ny, uppföljande inventering är därför önskvärd. Tidigaste obs var 2 hanar och 2 honor Krankesjön 14.5 (PGz), och senaste obs 1 ex Falsterbo 22.8 (LKa, KPe).

1982

Förekomsten påminner starkt om tidigare år, även om få säkra häckningar har rapporterats. Fortfarande dominerar rapporter från Revingefältet, Stenshuvud och Hagestad–Sandhammaren. För närvarande tycks gyllingen öka i östra Skåne och många fynd gjordes utmed kusten från Ystad och upp längs hela ostkusten. En ny häcklokal är Ystads Sandskog där 2 juv sågs i juli (GT). Flera fynd gjordes också på Kullahalvön, men någon häckning rapporteras inte i år. Årets tidigaste sommargylling var 1 ex vid Fönejsön 15.5 (OP, PÖ). Den senaste rapporteras från den 15.7. Rimligen har gyllingar setts senare än så. Höststräcket sker huvudsakligen under augusti och flera septemberfynd finns från tidigare år.

1981

Fortfarande dominerar rapporterna från de tre stamtillhållen Revingefältet (ca 15 par; MS, OP), Stenshuvud (3 par; MS) och Hagestad (7–8 revir; RA). Men häckning torde nu också ske årligen i nordvästra Skåne, där 1 par rapporteras från Vegeholm och 1 par från det närbelägna Klören (TR). Tre revirhållande fåglar rapporteras också från ”Johannas”(?) (RA).

Under försommaren har ett antal gyllingar observerats runt om i Skåne, och häckning kan mycket väl ha skett på flera andra platser. Fynd har gjorts på följande lokaler: Kullen (min 5 ex), Sofiero, Klöva Hallar, Björkeröd, Falsterbo (2), Brantevik, Tjörnedala, Drakamöllan (2), Ravlunda (3), Gringelstad, Egeside, Äsums kyrka, Nymö mosse, Ellenabben, Bäckaskog, Tyringe, Skogshejdan, Hörte och Skäralid (1 par).

Ärets första obs: 2 ex Hagestad 5.5 (ES), årets sista: 1 ex Ystads Sand–

skog 2.9 (GT).

Det skånska gyllingbeståndet uppskattades efter en inventering 1977 till ca 50 par (Anser 17:29–34). En uppföljning av inventeringen vore av stort intresse. Det förefaller som om sommargyllingen fortfarande är på expansion, inte minst i sydöstra Skåne.

1980

Som vanligt dominerar rapporterna från kärntillhållen på Revingefältet, ca 15 par (MS, OP), Stenshuvud, 4 par (LNi, MS) och Hagestad-Sandhammaren 1-2 par (MS). På den senare lokalen sågs bl a 9 ex 4.6 (MS). Häckning rapporteras också från Bräknaryd (LJe). Ovanligt många observationer gjordes i Nö-Skåne. Enstaka har setts vid Åhus, Egeside, Herkulesviken, Nymö mosse, Vankiva, Sinclairsholm, Hörlinge och Tyringe. I övriga Skåne har enstaka setts på följande platser: Vegeholm, Utvälinge, Kullen (max 4 ex) Ravlunda, Drakamöllan, Ellestadssjön, Hallands Väderö, Skateholm (1 par), Falsterbo, Beddinge, Benestad och Ystad. Man kan inte utesluta att häckning ägt rum på åtminstone någon av ovanstående lokaler. Slutligen noterades ett ex på sträckförsök vid Falsterbo 17.8 (FF).

1979

Sommargyllingen håller ställningarna väl. Från kärntillhållet på Revingefältet rapporteras om häckningar eller häckningsförsök på 15 lokaler (MS). I sydöstra Skåne, där arten f.n. tycks expandera, ägde häckningar rum vid Hagestad, minst 2 par (MS, OP), Rörums Norra å vid Stenshuvud (LNi), Bräknaryd (LJe), Drakamöllan (MS) och på Ravlundafältet, 2 par (MS). Dessutom uppträdde ytterligare gyllingar på flera av ovanstående lokaler, och enstaka exemplar sågs också i Örups almskog, vid Bjäresjö, Haväng och på Öja mosse. mosse. Häckningar har också rapporterats från nordvästra Skåne: Hallands Väderö, där 1 par med 2 juv sågs den 20.7 (TR) och vid Västra Karup, där det sågs 1 par med 2 juv den 25.7 (TR). Däremot kunde ingen häckning konstateras på Kullaberg, där arten häckade 1978. Under maj – juni sågs dock sammanlagt upp emot 10 ex, varför det är möjligt att någon häckning är förbisedd. Inte heller har någon häckning rapporterats från det sydvästskånska sjöområdet, vilket säkerligen beror på bristande kontroll. Två observationer har dock rapporterats: 1 ex Börringesjön 26.5 (BBh) och 1 hörd vid Fjällfotasjön 5.6 (BCa). I övrigt sågs sommargyllingar på följande lokaler under försommaren: Åhus, Boserup, Tåstarp, Mölle mosse, Nyhamnsläge, Påisjö skog, Alnarp, Falsterbo, Linnebjär, Ö om S Sandby, V om T Hällestad, Egeside, Bäckaskog, Trollenäs. : Slutligen sågs också 1 ex på utsträck i Falsterbo 31.8 (EMd).

1978

På Revingefältet, artens för närvarande starkaste fäste i Skåne, lokaliserades under juni 13 etablerade par (MS). För dessa fastställdes häckning genom bofynd eller flygga ungar hos åtminstone fyra par, men några noggrannare efterforskningar gjordes emellertid ej. På flera av lokalerna hördes under slutet av maj och början av juni dessutom flera andra ropande hanar, och allt som allt torde upp emot ett 20-tal hanar ha uppträtt på fältet under försommaren. Vid Vomb och Helgasjön iakttogs gyllingar regelbundet under tiden 27,5 – 15.8. Vid flera tillfällen hördes två ropande hanar (även så pass sent som den 1.7), men om någon häckning genomförts eller ej har inte rapporterats. I nära anslutning till Revinge- och Vombområdet återfanns dessutom gylling vid Mossen Ö om Veberöd, där en sjungande hane hördes den 26.6 (ULu, MS5). Vid Hagestad och Sandhammaren uppträdde osedvanligt många sommargyllingar under 1978. Minst tre framgångsrika häckningar genomfördes på äldre häckningslokaler, men rapporter om ytterligare sjungande hanar och par indikerar att antalet häckningar möjligen kan ha varit fler. Från området mellan Stenshuvud, Nya Knäbäckshusen och Rörum har rapporterats om en säkerställd häckning (LNi), men dessutom uppträdde minst ytterligare minst ett par. Den 6.6 hördes 4 sjungande hanar vid Knäbäckshusen (GS), och den 2.6 upphittades en nyligen död, gammal gyllinghane vid Rörum (G5). Vid Drakamöllan, ett annat stamtillhåll för arten, sågs två hanar och en hona den 3.6 (SAS), och arten har också rapporterats från lokalen den 8.7 (HS). Även på Ravlundafältet antecknades sjungande gyllingar på 1977 års häckningslokal, vardera ett exemplar den 21 (CGC, MS) och 24.6 (AJe, NJn). I Simrishamnstrakten observerades arten dessutom vid Gislövs stjärna (2 sj 11.6, GS) och Bräkneryd (1 hane i början av juni, LJe), vilket kanske ger en fingervisning om att arten befinner sig på expansion i denna del av Skåne. Från NO-Skåne föreligger endast två iakttagelser: 1 honfärgad Iglagrop, Egeside, 27.5 (HC) och 1 hane Äspetbron-Kronoskogen 4,6 (KS), vilket är en betydligt magrare rapportering än under de närmast föregående åren. I det sydskånska sjöområdet fastställdes häckningar vid Bökeberg (1 mattransporterande hona 30. 7, MS) och Ekholmssjön (2 – 3 flygga ungar, BF), och från sjöarna N om Ystad har arten endast rapporterats från Krageholmsjön, där en sjungande hane hördes från ön Lybeck den 18.6 (PAx). Vid Falsterbo uppträdde gyllingar vid flera tillfällen i stadsparken nära fågelstationen under juni (1 sj. hane 2, 4, 6 och 16.6, 1 ad. och 1 juv. hane samt 1 hona 10.6, FF/LKä). Den 30. 7 hördes en gylling på samma plats, och med tanke på den dåliga bevakningen av området från medio av juni till slutet av juli (då stationsverksamheten i det närmaste ligger nere), kan det inte helt uteslutas att häckning genomförts. Från hösten föreligger dessutom en anmärkningsvärd iakttagelse av en sommargylling på sträckförsök vid Nabben den 6. 9 (EMd). På Kullaberg kunde äntligen häckning av sommargylling fastställas | genom bofynd i en ek intill den s k Hjorthagen (TR m fl). Resultatet av häckningen har emellertid ej meddelats. Arten hördes sjunga i området med som mest två hanar (4. 6) under perioden 20.5 – 18.6. Fynd av enstaka sjungande fåglar gjordes därutöver vid Krapperups slott 3,6 (KGN), Svedberga kulle 15 – 16.6 (AMa, ANi), Brunnby k:a 18.6 (AP), Arilds kapell 2.7 (AP) och Boserup söder om Bjuv 4. 7 (LK, JS). F rån övriga Skåne har ytterligare tre fynd inrapporterats: 1 hane Barsebäcks slott 28.5 (KWå), 1 juv. hane Skateholm 23 och 28.6 (GHo) samt 1 ex vid Ingeborrarp mellan Åstorp och Örkelljunga (utmed Pinnån) 2 – 3.7 (JaJ). För 1977 föreligger dessutom två kompletteringar: 1 ex Båstad 11.6 (JPR) och 1 sj. Borgen, Vallåkra i juni (TBF). Totalt har det således inrapporterats omkring 60 hanar – ett antal som endast är obetydligt lägre än 1977, då drygt 70 hanar bokfördes. De många observationerna på Revingefältet och i sydöstra Skåne skvallrar t o m om ett osedvanligt rikt uppträdande under försommaren. Häckningar fastställdes på 11 lokaler, men på ytterligare 12 platser torde häckningar åtminstone ha påbörjats. Hur häckningsutfallet gestaltade sig saknar vi tyvärr en god uppfattning om.

1977

Artens förekomst i Skåne 1977 har redovisats i Anser 17:29. Sammanlagt rapporterades om 113 sommargyllingar, men därefter har iakttagelser av ytterligare 4 hannar tillkommit, varför totalsumman måste höjas till 117. Häckningar fastställdes på 13 lokaler, och starka indicier om häckning förelåg på ytterligare 106. Det skånska beståndet uppskattas till omkring 50 par för närvarande.

1976

Rapporter om misstänkta eller konstaterade häckningar föreligger från Allerums mosse (1 par), Revingefältet (5 par plus ytterligare minst 5 hannar), Hagestad (1 par plus ytterligare minst 3 hannar), Stenshuvud (1 par) och Drakamöllan (1 par). Utöver dessa har 26 fynd av flöjtande hannar gjorts, de flesta av mera tillfällig karaktär, med följande månadsvisa fördelning: maj (9), juni (8), juli (7) samt augusti (2).

1975

Under perioden 4.5-19.8 har rapporterats ca 33 fåglar, varav endast 7 honfärgade, enligt följande: Falsterbohalvön (5), Alnarp (1), Kullahalvön (8), Båstad (1), Krankesjöområdet (13), SÖ Skåne (9) och NÖ Skåne (2). En del av dessa kan ha utgjorts av flyttande ex och oparade hannar. Artens skygghet och undangömda levnadsvanor gör att det är svårt att konstatera häckning. Tre lyckade häckningar genomfördes emellertid på Revingefältet. Att beståndet ökat under senare år torde det knappast råda något tvivel om och det utgör nu kanske över 30 par. Ulfstrand & Högstedt (Anser 15 (1976):1 uppskattar beståndet i Sverige till minst 50 par, varav huvudparten faller på Skåne. En noggrann inventering av beståndet skulle vara intressant men troligen svårgenomförbar.