Storlom

2024

Åtminstone sju par i lämplig häckbiotop rapporterades i fem sjöar under våren: Värsjön, Immeln, Vittsjön, Raslången och Osbysjön. Det är något färre sjöar än tidigare år, men i gengäld noterades lyckad häckning vid två av dem. Vid Raslången sågs en unge redan i slutet av maj (Göran Flyckt m.fl.) och vid Värsjön sågs en unge i juli (Björn Herrlund m.fl.).

2023

Storlom i lämplig häckmiljö rapporterades från åtta sjöar i norra Skåne; Immeln, Värsjön, Rössjön, Lärkesholmssjön, Fedingesjön, Store sjö (Healt), Raslången och Store damm (Perstorp). Enda lokal med mer än ett par var Värsjön, där max 7 ad sågs i juni (Björn Herrlund, Seth Nilsson m.fl.). Antalen är något högre än under de senaste åren men tyvärr har inga rapporter om ungar eller lyckad häckning inkommit.

2022

Storlom i lämplig häckmiljö rapporterades i år endast från två sjöar i norra Skåne. Ett par med en unge fanns vid Raslången 6.7 (Göran Flyckt) och 5 ad fanns i Värsjön under både juli och augusti (Seth Nilsson). Detta är det lägsta antalet rapporterade möjliga häckningar på länge.

2021

Storlom i lämplig häckmiljö rapporterades från fem sjöar i norra Skåne; Immeln, Värsjön, Örsjön, Rössjön och Store damm (Perstorp). Enda lokal med mer än ett par var Värsjön, där max 7 ad sågs. Tyvärr har inga rapporter om ungar eller lyckad häckning inkommit. Antalen är lite lägre än under de senaste åren.

2020

Storlom i lämplig häckmiljö rapporterades från åtta sjöar i norra Skåne; Immeln, Värsjön, Raslången, Örsjön, Ivösjön, Rössjön, Store damm (Perstorp) och Lärkesholmssjön. Enda lokal med mer än ett par var Värsjön, där max 10 ad sågs och det var också enda lokalen där en kläckt unge noterades (Seth Nilsson).

2019

Adulta fåglar i lämplig miljö rapporterades i år från elva olika lokaler i norra Skåne, vilket är lite fler än normalt. Lokalen med flest noterade var Värsjön med 13 ad (Seth Nilsson). Ungar kunde konstateras på två lokaler på sensommaren; Enön, Ivösjön (Linda Niklasson) och Store sjö, Healt (Ola Svensson).

2018

Storlom noterades under häckningstid i lämplig biotop vid minst sju olika lokaler; Värsjön, Raslången, Immeln, Store damm (Hässleholm), Storesjö (Healt), Lärkesholmssjön och Örsjön. Klart bästa lokal var Värsjön där 14 ex sågs i början på juli (Seth Nilsson). En unge noterades vid Raslången i slutet av maj (Göran Flyckt m.fl.), men det anges att ungen tyvärr inte blev särskilt gammal.

2017

Storlom i lämplig häckbiotop rapporterades i år från sju olika lokaler i norra Skåne. Flest fåglar, hela 10 ad som mest, sågs i Värsjön i maj–juli (Björn Herrlund, Seth Nilsson). Utöver i denna sjö sågs storlommar i Rössjön, Lärkesholmssjön, Örnalt, Örsjön, Fåglasjö och Raslången. Lyckade häckningar med vardera en unge rapporterades från Storesjö, Healt i juli (Kurt Arne Johansson) och från Raslången i augusti (Göran Flyckt).

2016

Lyckosam häckning skedde vid Raslången, där minst en unge fanns 31.5 (Göran Flyckt) och vid Värsjön där tre pulli sågs i juli (Seth Nilsson). Fåglar i lämplig biotop under lämplig tid sågs vid åtminstone sju andra sjöar i norra Skåne. Vid Sandhammaren räknades 131 storlom str SV 2.10 och otroliga 412 str 3.10 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist). Sistnämnda siffra är troligen den överlägset största i FiSkens historia.

2015

Observationer av fåglar i lämplig häckbiotop rapporterades från åtta olika sjöar i norra Skåne under året. Vid Värsjön fanns två par och i övriga sjöar två till tre ex. Tyvärr har ingen lyckad häckning rapporterats. Utanför Juleboda rastade 136 ex 14.5 (Ulf Gärdenfors) och utanför Friseboda låg hela 164 ex 15.11 (Jan Linder). Dessa antal är troligen de högsta i FiSkens historia.

2014

Lyckade häckningar med kläckta ungar rapporterades i juli från tre lokaler i norra Skåne enligt följande: 1 pull Raslången (Hans Cronert), 1 pull Örsjön (Ragnar Hall) och 2 pull Värsjön (Seth Nilsson). Fåglar i lämplig biotop rapporterades från ytterligare fem lokaler. Under våren räknades höga 795 str O Kåseberga (Sven Splittorff m.fl.). Högsta dagssumma var 58 str 25.4. Den 26.6 räknades höga 103 rastande vid Juleboda (Ulf Gärdenfors) och likt tidigare år var en hög andel av dessa 2k-fåglar.

2013

Under våren räknades 540 str Kåseberga från slutet av mars till slutet av maj (Sven Splittorff m.fl.). Antalet vårsträckare i sydost tycks ha minskat något de senaste åren. Häckningsindicier rapporterades från minst fyra lokaler i norra Skåne och lyckade häckningar noterades vid Värsjön (Seth Nilsson) och Fåglasjö, Perstorp (Lars Jonasson).

Samtidigt som antalet vårsträckare tycks minska så har antalet storlommar som nyttjar Hanöbukten för födosök under sommar och höst snarare ökat. I juli rapporterades som mest 50 ex vid Juleboda (Ulf Gärdenfors) och höga senhöstsiffror var 134 ex 11.11 (Jan Linder) och 49 ex 29.12 (Christer Wendeler m.fl.).

2012

Cirka 590 ex passerade Kåseberga under vårsträcket (Sven Splittorff m.fl.). Det är ungefär samma vårsumma som under de två föregående åren, men en ganska låg siffra i ett längre perspektiv. Fåglar i lämplig häckningsbiotop rapporterades från åtta lokaler i norra Skåne under vår och sommar (Linda Niklasson, Seth Nilsson, Ragnar Hall m.fl.), men häckning kunde bara konstateras vid Värsjön med en unge i juni (Seth Nilsson) och vid Fåglasjö likaså med en unge (Lars Jonasson). Resultatet var något sämre än under föregående år.

2011

Lyckad häckning rapporterades från tre lokaler med vardera två ungar i Raslången (Göran Flyckt) och Ivösjön (Linda Niklasson) och en unge i Värsjön (Seth Nilsson, Björn Herrlund). Nämnas bör också hela 14 ad Värsjön i juli (Lennart Persson). Häckningsindicier rapporterades från ytterligare tre sjöar. Cirka 590 ex passerade Kåseberga under vårsträcket (Sven Splittorff m.fl.).

2010

Under våren passerade låga 570 ex mot NO förbi Kåseberga (Sven Splittorff m.fl.). Fåglar i lämplig häckmiljö rapporterades från tio olika sjöar i norra Skåne. Vid Värsjön sågs som mest 5 ad och vid de andra lokalerna sågs maximalt 1 par. Konstaterad häckning rapporterades endast från Värsjön där 2 juv sågs 10.7 (Lennart Persson). Ett relativt dåligt häckningsresultat att döma av rapporterna. Inlandsfynd utanför häckområdena var 1 ad i dålig kondition omhändertagen i Furulund, Kävlinge 5.1 (Kenneth Bengtsson), 1 ex str NO Fulltofta 4.4 (Mattias Persson, Christel Jönsson) och 1 ex Vombsjön 7.11 (Patrik Randeblad).

2009

Häckning kunde konstateras på två lokaler i norra Skåne. Vid Värsjön fick 3 par ut 5 ungar (Seth Nilsson m.fl.) och i Ivösjön fick en unge se dagens ljus (Linda Niklasson). Adulta fåglar i lämplig häckningsmiljö sågs i ytterligare cirka tio sjöar i norra Skåne.

Under våren sträckte minst 665 ex förbi Kåseberga, med högsta dagsumma 18.4 då 47 ex passerade (Sven Splittorff m.fl.).

Häckningsresultatet är relativt bra för att vara Skåne och sträcksumman normal. Som vanligt tillbringade ganska många fåglar sommaren i Hanöbukten och 40 ex räknades där i både juni och augusti (flera observatörer).

2008

En häckning konstaterades med 2 flygga ungar i Värsjön under sommaren (Håkan Winqvist, Seth Nilsson, Björn Herrlund).

Troliga häckningar rapporterades under sommaren från Örsnäs, Immeln 19.6 (Greger Flyckt), Vittsjön 2.7 (Sven Gustafsson) samt med 3–4 par Värsjön april–juli (Sven Gustafsson, Lennart Persson m.fl.). Vid sistnämnda lokal sågs även 3 ungar från två kullar i juli–augusti (Björn Herrlund, Patric Carlsson m.fl.).

Inlandsfynd i södra och mellersta Skåne gjordes med 1 ex str N Höör 4.5 (Lars Lundquist), 1 ad str Kannikdungen 17.5 (Magnus Billqvist) och 1 ex str NV Harlösa 17.10 (Henrik Pihlemark).

Maximalt antal rastande i Hanöbukten räknades med 39 ex 13.1 (Erik Nordberg) och 47 ex 20.11 (Fredrik Ahlström). Högre sträcksiffror var 460 ex str O sydöstra Skåne 30.3-27.5 (Sven Splittorff, Jesper Segergren m.fl.), 134 ex str S Hanöbukten 1.9-5.11 (Patric Österblad, Ulf Jungbeck m.fl.) och 226 ex str SV sydöstra Skåne 10.9-6.12 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist m.fl.).

2007

Den högsta noteringen under årets två första månader var 30 ex Nyagrop, Friseboda 27.1 (Greger Flyckt).

I Kåseberga sträckte 622 ex under perioden 2.3–31.5 (Sven Splittorff m.fl.) och vid Hittarps rev inräknades sammanlagt 27 str under perioden 11.3–18.5 (Bengt Andersson, Johan Stenlund, Thomas Svanberg m.fl.).

Rapporter om häckningar finns från Skeingesjön, Rössjön, Immeln, Vittsjön och Värsjön.

Vid Nabben noterades 80 str under perioden 22.8–10.11 och i Kåseberga passerade 85 ex under perioden 1.9–5.11 (Sven Splittorff).

2006

Under årets inledande månader rapporterades 24 stationära och 74 förbiflygande individer. Vid Kåseberga passerade 20 ex i januari och 39 ex i februari (Sven Splittorff). Högsta antal rastande var 7 ex Juleboda 27.1 (Anders Jönsson).

Under vårsträcket inräknades 710 ex vid Kåseberga i mars–juni (Sven Splittorff m.fl.), att jämföra med 820 ex och 565 ex under 2005 respektive 2004. Högsta dagssiffra var 38 ex 5.5. Vid Hittarp passerade 33 ex under samma period.

Häckning eller trolig häckning rapporteras från 14 lokaler, i huvudsak skogssjöar i de norra delarna av landskapet.

Under höststräcket i augusti–november räknades 151 ex vid Kåseberga (Sven Splittorff m.fl.) och 133 ex vid Friseboda (Ulf Jungbeck, Evert Valfridsson m.fl.). Totalt 25 ex passerade Kullaberg och 36 ex sågs vid Hovs hallar under sporadisk bevakning i september–november. Högre dagssiffror var 20 ex vid Kåseberga 23.9 (Sven Splittorff). I samband med hård västvind noterades 16 ex str Båstads hamn 27.10 (Christian Cederroth m.fl.).

Större ansamlingar rastande fåglar var 31 ex Friseboda 1.9 (Ulf Jungbeck) och 22 ex Ravlunda 29.9 (Daniel Melchert). I december rapporterades 88 ex med som mest 15 ex Friseboda 27.12 (Hans Cronert m.fl.). Vid Nabben, Falsterbo noterades 123 ex under hösten (Nils Kjellén, Ola Elleström). Genomsnittet i Falsterbo sedan 2001 är 115 ex.

I södra Skåne gjordes endast ett inlandsfynd med 1 ad rast Krankesjön 12.4 (Ingrid Elm, Arne Holgersson m.fl.).

2005

Under årets första månad noterades ca 85 ex och i februari ca 78 ex. Observationer med högre antal: 8 ex Arild 1.1 (Alf Petersson), 10 ex str V Hovs hallar 8.1 (Tommy Magnusson), max 33 ex Friseboda 14.1-13.2 (Thomas Lindblad, Anders Jönsson m.fl.), 13 ex Värsjön 28.2 (Björn Herrlund) och 30 ex str Kåseberga 2.1-26.2 (Sven Splittorff).

Under vårsträcket 5.3-15.6 passerade 820 ex förbi Kåseberga, med som mest 30 ex 18.4, 27 ex 20.4, 26 ex 21.4 och 30 ex 28.4 (Sven Splittorff m.fl.). Detta kan jämföras med 2004 då 565 ex sträckte under mars-maj på samma lokal. Vid Hittarp sträckte 44 ex 21.3-26.5. En stor ansamling noterades med 35 ex Ravlunda 29.5 (Nils Kjellén).

Häckningar (pulli) konstaterades i Fåglasjö, Västerviksnäs och Värsjön.

Under sommaren sågs som vanligt en del storlommar i Hanöbukten, högsta antal var 52 ex Ravlunda 28.7 (Agne Paulsson). Från sydväst rapporteras som mest 22 ex Ängsnäset 14.8 (P-G Bentz).

Under höststräcket i sydost räknades 504 ex in 19.8-21.11, bara högsta dagssumman är inräknad (Olof Jönsson, Sven Splittorff, Ulf Ljungbeck m.fl.). Från årets sista månad rapporteras 84 ex med 27 ex str Kåseberga hamn 1.12-31.12 (Sven Splittorff), 4 ex str SV Simrishamn hamn 3.12 (Arne Holgersson), 48 ex Juleboda 14.12 (Aron Edman), 3 ex Skanörs hamn 23.12 (Mattias Ullman), 1 ex str SV Tjällran 24.12 (Arne Holgersson) och 1 ex förbiflygande Torekovs rev 30.12 (Mattias Ullman, Arne Holgersson).

2004

Under vintermånaderna januari och februari rapporterades om minst 67 ex i landskapet med bl.a. 5 ex Yngsjö 1.1–29.2 (Christer Neideman m.fl.), 4 ex Måkläppen 2–24.1 (Olof Jönsson m.fl.), 6 ex Juleboda 5.1–29.2 (Jan Linder m.fl.), 5 ex Ravlunda skjutfält 1.2 (Olof Jönsson m.fl.), 7 ex Arild 8.2 (Anders Henriksson m.fl.) och i Kåseberga sträckte totalt 19 ex 1528.2 (Sven Splittorff).

Under vårmånaderna mars–maj sträckte 565 ex förbi Kåseberga, med högsta dagssummorna på 31 ex 14.4, 30 ex 19.4 och 33 ex 9.5 (Sven Splittorffm.il.). Från sträcket i Hittarp rapporterades under samma period om 35 ex (Thomas Svanberg m.fl.). Höga antal med rastare under våren rapporterades enligt följande: 30 ex Friseboda 28.3 (Göran Arstad m.fl.), 12 ex Lomma Södra 15.5 (Per Olof Lippe), 18 ex Ravlunda skjutläh 16.5 (Lennart Jeppsson) och 23 ex Yngsjö 26.5 (Hans Swegen).

Större ansamlingar under sommaren: 16 ex Stenshuvud 28.6 (Aron Edman m.fl.), 12 ex Sandhammaren 10.7 (Sven Splittorff), 14 ex Juleboda 13.7 (Jan Linder), 13 ex Friseboda 7.8 (Kaj Svahn m.fl.) och 16 ad Värsjön 15.8 (Patric Carlsson). Få rapporter har inkommit om häckningar under 2004, men även i år har det rapporterats om säker häckning vid Värsjön, Örkeiljunga: 2 par producerande 2 ungar (Björn Herrlund). 1 1k rapporterades från S Sallerups fiskedammar, Malmö (Per–Anders Bertilsson). Storlomspar rapporterades även i följande sjöar under häckningstid: Raslången, Finjasjön, Rössjön, Yngsjö och Filkesjön. Detta är ett steg tillbaka efter 2003 års knappa ökning.

Under höststräcket räknades 185 ex in vid Nabben, Falsterbo 19.8–20.11 (Nils Kjellén m.fl.). I sydost sträckte 332 ex under perioden 5.8–30.11 med som mest 102 ex str Sandhammaren 17.9 (Sven Splittorff m.fl.). Andra höga summor under hösten var 29 ex Rinkaby skjutfält 19.9 (Hans Cronert) och 57 ex str S Juleboda 2.10 (Ulf Jungbeck). Från årets sista månad rapporterades totalt 66 ex med de högsta antalen 15 ex Arild 31.12 (Alf Petersson) och 1 1 ex Friseboda 31.12 (Per Blom).

2003

Under vintermånaderna januari och februari rapporterades om 45 ex i landskapet med bl a 5 ex Juleboda 11.1 (Kaj Svahn), 4 ex str Kullen 12.1 (Alf Petersson). Under vårmånaderna marsmaj sträckte 716 ex förbi Kåseberga, med högsta dagssummorna på 55 ex 20.4 och 85 ex 21.4 (Sven Splittorff m fl). Från sträcket i Hittarp rapporteras under samma period om 66 ex (Thomas Svanberg). Högre antal med rastande fågel under våren rapporterades enligt följande: 22 ex Juleboda 16.4 (Ulf Gärdenfors), 23 ex Ravlunda 18.5 (Kaj Svahn), 14 ex Juleboda 25.5 (Kaj Svahn). Större ansamlingar med rastande fåglar under sommaren: 22 ex Juleboda 15.6 (Tim Andersen), 26 ex Juleboda 16.7 (Olof Jönsson), 24 ex Ravlunda 18.7 (Monica Malmberg), 16 ex (2/3 var juvenila fåglar) Rigeleje/Juleboda 26.7 (Ulf Gärdenfors), 13 ex Nabben 8.8 (Hans–Åke Gustavsson). Även i år inkom en rapport om säker häckning av storlom från Värsjön, ÖrkelIjunga: 2 par producerade tre ungar. Senare under sommaren sågs där två ungfåglar tillsammans med som mest 14 adulta. Vidare sågs 2 par med unge i Raslången, Västervik 15.7 (Göran Flyckt) samt 1 par med unge i Ivösjön 1.7 (ChristofFer Martinsson). Storlomspar observerades även i följande sjöar under häckningstid: Lärkesholmssjön, Osbysjön, Immeln, Fedingesjön, Rössjön och Gårdsjön. Detta innebär en knapp ökning jämfört med fjolåret. Under höststräcket räknades 103 ex in vid Nabben i Falsterbo 1.8–20.11 (Nils Kjellén, Lars Nilsson, Hans-Åke Gustavsson m fl). I sydost sträckte 253 ex 1.8–20.11 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist m fl), med som mest 24 ex 18.9 (Gert Ljungqvist). Höga summor under hösten var 50 ex str S och 39 ex rastande Juleboda 27.9 (Thomas Lindblad, Olof Jönsson, Kaj Svahn) och 32 ex Ravlunda 17.10 (Daniel Melchert). Från årets sista månad rapporteras totalt 59 ex med som mest 8 ex Torekovs rev 29.12 (Johan Elmberg).

2002

Under årets två första månader noterades 40 ex i landskapet: 4 ex str N Simrishamn 1.1 (Anders Kjellsson) och som mest 10 ex Hovs hallar 29.1 (Kristian Ståhl), 5 ex Kattvik 26.1 (Kristian Ståhl), 7 ex str O Kåseberga 13.2 (Sven Splittorff). Under våren sträckte 529 ex i Kåseberga 2.3–25.5, med som mest 40 ex 19.4 och 38 ex 16.5 (Sven Splittorff m fl). Från Hanöbukten rapporteras om som mest 40 ex Ravlunda 19.5 (Tommy Holmgren, Claes Larsson, Jonas Rosquist).

Ingen organiserad inventering utfördes under året och inkomna rapporter är mycket knapphändiga. Endast i Värsjön, Örkelljunga har häckning konstaterats och ett par fick ut två ungar varav den ena försvann under sommaren. Vid Värsjön observerades även ytterligare 1–2 par under häckningstid. Övriga lokaler med par under häckningstid var Fedingesjön, Raslången, Rössjön, Svarta/Vita sjö och Västerviksnäs. Spelande lommar hördes vid Immeln, Ivösjön och Udryen. Enstaka eller mindre grupper av storlommar har också observerats i följande sjöar: Filkesbodasjön, Lärkesholmssjön och Vesslarpssjön (Jan Rees). I Värsjön noterades mindre ansamlingar under sensommaren med som mest 18 ex 25.7 och 21 ex 3.8 (Seth Nilsson).

Utanför häckningsrapporteringen gjordes de flesta observationerna i sydost under sommaren med som mest 18 ex str V Kåseberga 1.7 (Sven Splittorff). Högsta dagssiffran i nordväst var 11 ex str SV Kullen 24.6 (Alf Petersson). Under höststräcket räknades 101 ex in vid Nabben i Falsterbo 1.820.11 (Nils Kjellén, David Erterius). I sydost sträckte 208 ex 1.8–30.11, med som mest 13 ex 13.10 (Sven Splittorff). En hög siffra var 40 ex str S Kullen 24.9 (Ingemar Andell). I december sågs totalt 12 ex med som mest 8 ex Friseboda 7.12 & 29.12 (Kaj Svahn, Göran Svahn, Olof Jönsson).

2001

Enstaka ex sedda runt hela kusten under vintermånaderna. Under häckningstid 18 par rapporterade från 14 sjöar. Konstaterad häckning/häckningsförsök i Ivösjön (Jan Rees), Fedingesjön (Jan Rees), Värsjön (Seth Nilsson), Örsjön (Jan Rees) och Rössjön (Patric Carlsson). Minst fyra av dessa lyckades med häckningen och producerade en unge var. Under vårsträcket totalt 229 vid Kåseberga (Fåglar i sydöstra Skåne). Under sommaren större ansamlingar i Hanöbukten med som mest 55 rastade Haväng 8.6 (Hampus Lejon), 53 ex Rigeleje 12.7 (Ulf Gärdenfors) och 50 ex Ravlunda 21.7 (Nils Kjellén). Sträckbevakningen vid Nabben gav totalt 91 ex 1.8-20.11 (Nils Kjellén, Ola Elleström). Vid Simrishamn passerade 116 ex 3.8-13.12 (Fåglar i sydösta Skåne).

2000

Under häckningstid rapporterad från nio sjöar (Värsjön, Ivösjön, Rössjön Immeln, Finjasjön, Lärkeholmssjön, Raslången, södra Osbysjön, och Bodarpssjön). Dock endast rapporter om en unge, Värsjön 29.7 (Seth Nilsson).

Större ansamlingar av rastande fåglar under sommartid var 9 ad och 20 yngre Verkeån-Knäbäck, Ravlunda 29.6, 25 ex Rigeleje, Maglehem 15.7 och 31 ex samma lokal 30.7 (Ulf Gärdenfors), och 18 ad Värsjön 27.7 (Seth Nilsson).

335 ex noterades under 31 sträckdagar i sydost under augusti-november. Högsta antal var 30 ex Brantevik 14.9 (Richard Ottvall), 27 ex Friseboda 28.10 (Thomas Lindblad, Olseröd), 27 ex 9.11 och 64 ex 10.11 Smygedunge (Gert Rosquist).

1999

Under januari-februari totalt 87 ex inrapporterade med flest iakttagelser i nordväst, runt Falsterbohalvön och i sydost. Högre antal var bl a 10 ex Hovs hallar 5.1 (Henrik Johansson) och 9 ex Hallands Väderö 10.1 (David Erterius m fl).

Totalt 180 ex inräknades vid sporadisk sträckbevakning vid Domsten i mars-maj (Thomas Svanberg). Vid Kåseberga räknades 34 ex under sju dagar 7.3-22.5 (Ola Elleström, Hans Larsson m fl).

Ingen särskild häckningsinventering genomfördes under året, men 3 ungar har rapporterats från fem möjliga häcklokaler.

Under sträckperioden september-november rapporterades drygt 300 ex med tyngdpunkt i sydost. Högre antal var 45 ex Juleboda 26.9 (Ulf Jungbeck) och 17 ex Simrishamn 20.10 (Magnus Ullman m fl).

I december sågs enstaka ex rapporterade från Bjärekusten, Skälderviken och Falsterbohalvön.

1998

Omkring 90 ex har rapporterats från januari med 29 ex Juleboda 6.1 (NWa) och 22 ex Skarviken 9.1 (HLa) som högsta antal.

Projekt lom redovisar uppgifter om 11–15 häckande par i landskapet, vilket antas motsvara 40–50% av den verkliga populationen (PCa). Dessa 11–15 par producerade endast 2–3 vuxna ungar.

Sträckbevakningen i sydöstra Skåne (bevakning 22 dagar 24.8–15.11) gav totalt 309 ex. Högsta dagssummor var 57 ex Sandhammaren 29.9 (LRå), 45 ex Sandhammaren 30.9 (MGr) och 39 ex Sandhammaren 2.10 (MGr).

1997

I januari sågs 14 storlommar, de flesta på ostkusten. Högsta antal var 5 ex Gropahålet 24.1 (AJö). Februari gav 13 ex, alla utom en i nordväst. Som mest rapporterades 4 ex Hovs hallar 22.2 (JSe, JBe).

Från våren, 4.3–19.5, har 177 sträckande rapporterats från nordväst (TSg m fl) varav 101 Domsten 17.3–16.5 (TSg m fl). Högsta antal noterades dock i Skälderviken där 64 ex passerade Farhult och Sandön 14.5 (TSg, MRe).

Projekt storlom, med uppföljning av alla landskapets potentiella storlomslokaler, resulterade 1997 i 24 säkra häckningar och dessutom ytterligare 5 troliga häckningar (PCa). Detta innebär något fler par än 1996 (21 par) och en bra bit över de siffror som rapporterades spontant innan projektet startades.

1996

Från januari rapporterades 14 ex spridda längs ost– och sydkusten med 3 ex Skarviken 17.1 (OEm) som högsta antal. Februari bjöd endast på 1 ex Simrishamn 14.2 (MUr) och 1 ex samma lokal 25.2 (OMa, OSv). De relativt låga vintersiffrorna får ses som ett resultat av den kalla vintern.

Vårsträcket i Kåseberga gav normala 150 ex (HLa m fl) med 29 ex 14.4 som toppnotering (AJö, HLa).

Häckningar har rapporterats från 13 lokaler rörande 21 par. Dessa siffror ligger en bit över de som rapporterats från de senaste åren och speglar en förbättrad rapportering (genom starten av Projekt Lom, se Anser nr 4 1996) snarare än en ökning av den häckande populationen. Samtliga häckningssjöar återfanns i den norra landskapsdelen. För 20 par har häckningsresultatet rapporterats och endast sex av dessa lyckades få ut ungar. Dessa par fick ut sammanlagt 10 ungar vilket ger ett snitt på 0.5 juv per påbörjad häckning (PCa m.fl.).

Från höststräcket i sydost har blygsamma 80 ex rapporterats under perioden 23.7–11.12. Vid Brantevik inräknades 57 ex (AJö m.fl.) och vid Sandhammaren 27 ex (NiH, MGr m.fl.). Högsta dagsummor var 15 ex Sandhammaren 21.9 (NiH, LRå) och 10 ex Brantevik 22.9 (PMa). Årets sträcksiffror i sydost ligger långt under tidigare års noteringar främst beroende på en klart lägre bevakning under 1996. Längre norrut längs ostkusten, vid Juleboda, inräknades totalt 63 sträckande storlommar 13.9–20.11 med 24 ex 13.9 och 24 ex 5.10 som högsta antal (UJk). På samma lokal noterades även en del flockar av rastande storlommar under hösten, som mest 25 ex 13.10 (NWa).

December gav 19 ex på åtta lokaler, de flesta i nordväst. Högsta antal var 4 ex Sten– krossen 7.12 (PKn).

1995

Säkra eller troliga häckningar har rapporterats från åtta lokaler rörande 11–13 par. Såväl antalet lokaler som par är i nivå med de närmast föregående åren. Dessa speglar dock troligen inte det verkliga antalet häckare.

I januari sågs 27 ex fördelade på 10 lokaler spridda längs kusterna. Februari bjöd på 77 ex på 14 lokaler, bl.a. hela 40 ex Svanshall 4.2 (MPz). Detta är en tangering av den högsta vinternoteringen i landskapet, 40 ex Nyagrop, Hanöbukten 7.2 1993.

Vårsträcket vid Kåseberga gav totalt 176 ex 5.3–28.5, med 16 ex 14.4 som högsta dagsiffra (HLa, JLz, OEm). Vid närbelägna Sandhammaren inräknades 170 ex under sju obsdagar 22.3–30.4 (AJö m.fl.). Som mest passerade hela 60 ex 23.4 (KES, SSp). I Hanöbukten noterades större ansamlingar vid några tillfällen under våren. Mellan Juleboda och Fureboda sågs 67 ex 6.4 (UJk) och vid Friseboda rastade 47 ex 23.5 (MaPe).

Höststräcket i sydost resulterade i totalt 145 ex 25.7–12.11 (AJö m.fl.), varav 83 ex sågs under 13 obsdagar i Brantevik och 77 ex under 11 obsdagar vid Sandhammaren. Delvis har som synes samma fåglar noterats vid båda lokalerna. Högsta dagsumma blev 26 ex Brantevik 17.9 (AJö, HÅG). Från Falsterbo rapporterades låga 67 ex 4.6–5.11 (FF). Relativt höga antal rastade i Hanöbukten under första halvan av oktober med 74 ex Juleboda 14.10 (NJe) som toppnotering.

I december sågs 15 ex på fem lokaler. Nämnas bör 11 ex Skarviken 16.12 (HLa, OEm).

1994

Rapporter om säkra eller troliga häckningar har endast inkommit från sju lokaler, avseende 10–13 par, vilket troligen ej speglar artens verkliga förekomst i landskapet. Rapporter har tyvärr inte kommit in från ett flertal sjöar, som normalt hyser häckande par.

Observationer under årets inledande månader utgjordes av ca 40 ex i januari, fördelade på 22 lokaler, samt endast 2 rapporterade individer i februari. Möjligen kan det lite kyligare vädret denna månad ha fått lommarna att söka sig längre söderut.I december sågs ca 30 ex på 15 lokaler. Nämnas bör 8 ex Vitemölla 12.12 (UJk) samt 10 ex Juleboda 25.12 (CNn, NJe).

Vid Kåseberga bevakades vårsträcket under 15 dagar, 22.3 – 29.5, och 82 ex sågs (HLa). Inga anmärkningsvärda antal noterades under sommarmånaderna. Från höststräcket vid Brantevik 23.7 – 1.12 rapporterades 187 ex. med nytt dagsbästa för lokalen den 16.10, då 30 ex sträckte (AJö m.fl.). Vid Nabben inräknades måttliga 119 ex 26.6 – 15.12 (AJö, NK m.fl.).

1993

Häckning eller möjlig häckning har noterats på fem lokaler avseende minst 10 par. Rapporter från ett flertal sjöar som normalt hyser häckande fåglar har dessvärre uteblivit och sannolikt är arten vanligare i de norra delarna av landskapet än vad rapporteringen visar.

Vinterfynden var talrika, i januari noterades knappt 60 ex fördelade på 15 lokaler med som mest 11 ex Friseboda, Hanöbukten, 7.1 (MaPe) och 8 ex Hovs hallar 13.1 (NiH). I februari rapporterades cirka 50 ex från 8 lokaler där 40 ex Nyagrop, norr Ravlunda, Hanöbukten 7.2 (BLz m.fl.) utgör den största vinteransamlingen någonsin iakttagen i landskapet. Decemberobservationema resulterade i cirka 40 ex fördelade på 18 lokaler jämnt utspridda längs kusterna.

Under vintermånaderna gjordes även tre inlandsfynd: 1 ex Rössjön 16–17.1 (JJö, MSa, NNo), åter 1 ex Rössjön 17.12 (JHa) och 1 ex Rögle dammar, Kullabygden 20.12 (LaNi, LRå, OEm).

Vid Brantevik noterades nytt årsbästa, 261 ex 20.7–15.11 och även nytt dagsrekord med 29 ex sträckande 24.9 (AJö, MaU, MU). Av de artbestämda lommarna på lokalen utgjorde endast 6% storlommar medan samma andel i Falsterbo var betydligt högre, 76% (AJö).

1992

Häckning har konstaterats för tre par på två lokaler medan ytterligare nio par har setts i lämplig biotop under häckningstid. Flest har rapporterats från Immeln, där minst fem par sågs i juli (NK) men endast ett par har konstaterats häcka (FiG). Två par med ungar har setts i Rössjön under sommaren (LK, PAn). Från årets två första månader rapporterades 17 resp. 21 ex, med högstanoteringar 6 ex Friseboda 30.1 (AJö), 10 ex Falsterbokanalen 6.2 (LaNi, LRå) och 9 ex samma lokal 16.2 (MGi). December bjöd på ovanligt många individer och inte mindre än 15 fynd av 47 ex gjordes, bl.a. 10 ex Verkeåns mynning 31.12 (UJk).

1991

Rapporter om häckningar inkom från Immeln (3–4 par) och Ivösjön (1 par), medan en häckning i Skeingesjön misslyckades (AT). Ytterligare 12 observationer av par i lämplig häckningsbiotop gjordes, alla dock utan känt resultat. Vinterobservationerna fördelar sig på 15 fynd av 23 ex i januari, 3 fynd av 6 ex i februari och 7 fynd av 18 ex i december. Högsta noteringar på ostsidan gjordes med 5 ex Skillinge 22.12 (AMT) och 7 ex Juleboda samma datum (UJk). Under sensommaren och hösten gjordes ovanligt många observationer på Falsterbonäset och en sammanräkning av fåglar som angivits som sträckande vid Nabben (18.7-6.11) ger en totalsumma på 716 ex. Denna siffra är dock troligen kraftigt missvisande på grund av att många individer förmodligen uppehöll sig i området och ”sträckte” flera gånger. De dagssummor som noterades anger dock att många olika exemplar fanns i området: t.ex. 49 sträckande 20.8 (RSt, KMO) och 57 sträckande 10.9 (KMO). Däremot passerades Brantevik under hösten endastav 62 ex med bästa dag 29.9 då 24 ex sträckte (AJö, HLa, OEm). Även från området öster och norr om Ravlunda skjutfält i Hanöbukten rapporterades under sommaren och hösten höga antal: 48 ex Rigeleje 23.6 (UGs), 66 ex Juleboda–Nyagrop 17.9 (UJk), 50 ex Nyagrop 24.10 (OMå), 46 ex Ravlunda 26.10 (LKt) och slutligen 50 ex Nyagrop 9.11 (NJe).

1990

Rapporter om häckningsförsök inkom från Immeln och Skeingesjön men i båda fallen var resultaten negativa. Par sedda under häckningstid rapporterades även från Oretorp, ytterligare 3–4 par Immeln, Perstorpsdammarna samt Rössjön. Under vintermånaderna sågs som vanligt förhållandevis få individer. I januarifebruari noterades 40 ex fördelade på 16 obstillfällen, som mest 17 ex vid Abbekås 10.2 (KNm, AJö). I december inräknades minst 15 ex på olika kustlokaler. Från sommarmånaderna rapporterades en hög siffra vid Julebodaåns utlopp i NO där 68 ex sågs 30.6 (UJk). Under det normalt individfattiga höststräcket passerades i år Brantevik av 55 ex, varav 23 ex 4.9 (NK), medan det i Falsterbo inräknades 84 ex 6.8–1.11 (AJö m.fl.).

1989

Enda rapporterade fynden under häckningstid var 2 par Immeln, 1 par Ivösjön, 1 par i Store damm, 1 par i Perstorpsdammarna samt 1–2 ex Rössjön. Vid den senaste sjöinventeringen i Skåne 1978–1981 noterades 29 par (Anser 22:154). Har storlommen minskat sedan dess eller utgör de låga siffrorna endast ett resultat av bristfällig rapportering? Vinterobservationerna fördelar sig på 14 fynd av 20 ex i januari, 8 fynd av 29 ex i februari samt endast 2 fynd av 2 ex i december. De högsta noteringarna var 14 rastande, huvudsakligen i par, Friseboda 13.2 (AJö) samt 9 sträckande i samband med det intensiva smålomssträcket vid Hovs hallar 21.2 (TNn). Under hösten inräknades totalt 109 ex vid Brantevik 23.7–11.11 (AJö m.fl.) med som mest 28 ex 9.9 (OEm) samt 90 ex Falsterbo 19.8–19.10 med som mest 14 ex 6.9 (AJö). I Nordostskåne observerades sammanlagt 177 ex från slutet av juli till början av november. Många av dessa utgjordes av rastande fåglar i Hanöbukten, t.ex. 45 ex Juleboda 22.7 (UJk) och senare på hösten som mest 30 ex Friseboda 29.9 (BLz). Storlomssträcket tycks kulminera tidigare än smålomssträcket. Således noterades de högsta dagssiffrorna i början av september både vid Brantevik och Falsterbo (se ovan) medan de bästa siffrorna för smålom noterades 7.10 resp. 16.12 vid Brantevik samt 1.10 i Falsterbo (se smålom). Storlommar övervintrar i väsentligt lägre antal än smålommar längs Skånes kuster. Sannolikt är det sydsvenska och norska fåglar som ses här då. Merparten av storlommarna i nordligaste Skandinavien sträcker över land till övervintringsområdena i Svarta havet och östra Medelhavet (Alerstam, Fågelflyttning) och det är därför inte att förvänta några högre sträcksiffror och knappast heller vintersiffror här.

1988

I Värsjön och Store damm häckade vardera 1 par. I Immeln, som hyste 9 par 1987 saknades i år det sydligaste paret (NK). Som mest sågs 11 ex där 16.6 (AgP). Observationer under häckningstid har dessutom gjorts i Rössjön, Farlången och Ivösjön. Det förefaller alltså som om storlommen har minskat som skånsk häckfågel, trots att man inte kan bortse från betydelsen av bristande rapportering. Från vintermånaderna rapporterades 56 ex i januari, 14 ex i februari och 10 ex i december. Ett rent inlandsfynd utgjordes av 1 ex i Ivösjön i januari (LAf). Januarisumman är den klart högsta sedan Lrk 1984 började begära in samtliga vinterfynd. Storlommen är betydligt mera sparsamt förekommande vintertid än smålommen. Liksom för smålommen görs de flesta fynden i de nordvästra resp. sydöstra delarna av landskapet. Storlomssträcket höstetid berör inte i någon nämnvärd omfattning Skåne, vilket understryks av att endast 79 ex passerade Brantevik 19.8–10.11. Siffran utgjorde knappt 6 % av de artbestämda lommarna.

1987

Under häckningstid har storlomspar observerats i Immeln (9 par), Perstorpsdammarna (2–3 par), Skeingesjön och Örsjön medan fynd av ensamma fåglar gjorts i Rössjön, Vittsjön, Finjasjön och Lursjön. Vinterfynden fördelar sig på 5 ex i januari, inget i februari samt 13 ex i december. Vid Brantevik passerade 133 ex under hösten, vilket är nytt rekord för lokalen (AJö, RBd m.fl.)

1986

Parvisa fåglar har under häckningstid rapporterats från: Immeln (6 par), Värsjön (2 par), Örsjön (2 par), Ivösjön, Perstorpsdammarna, Rössjön och Skäravattnet. Dessutom har storlommar observerats i Farlången och Vässlarpssjön under sommaren. Se Svensk fågelatlas i Skåne (Anser 25: 259) angående artens häckningsutbredning. Storlommen uppträder vintertid betydligt sparsammare än smålommen. I januari gjordes 8 fynd av 12 ex, från februari föreligger inga rapporter och i december gjordes 8 fynd av 14 ex. Ej heller iakttas några större antal under sträckräkningarna höstetid. Som exempel inräknades endast 44 ex vid Brantevik 31.7–13.12. Dessa utgjorde drygt 2 70 av de artbestämda lommarna (AJö).

1985

Under häckningstid har storlomspar observerats i Västersjön, Skeingesjön, Store damm, Värsjön (2 par), Algustorpssjön, Vittsjön, Finjasjön samt i Immeln (5–6 par). Från de isrika månaderna januari – februari föreligger endast 3 fynd av 3 ex, samtliga i februari. I december gjordes 20 fynd av 25 ex, varav kan nämnas 1 ex i Vombsjön 16.12 (AJö).

1984

Under häckningstid har storlomspar observerats vid Store damm, Skeingesjön, Finjasjön, Immeln (5 par), Farlången och Ivösjön. Landskapets häckande bestånd torde omfatta 10–15 par och synes vara tämligen konstant.

Av de mindre lommar som ses vintertid är storlommen den klart sällsyntaste och fördelningen var 24 ex i januari, 8 i februari och 44 i december. I procent av antalet artbestämda lommar blir siffrorna 20, 25 respektive 27 %.

Under sträckräkningar vid Brantevik under tiden 16.9–25.12 inräknades 57 ex (AJö m.fl.), vilket innebär 7 % av de artbestämda lommarna. Detta stämmer gott med vetskapen om att storlommen i huvudsak sträcker över land ner till Svarta Havet, och någon koncentration till t.ex. den skånska ostkusten på höststräcket är inte att förvänta (Alerstam, Fågelflyttning).

1983

Denna art är sparsammare vintertid än smålommen och av de artbestämda lemmarna i nordväst under januari (se ovan) var 11% storlommar. Förutom dessa sägs vardera 1 ex vid Åhus hamn 2–15.1 (UJk m fl), vid Landön 16.1 och 18.2 (HC m fl) i Ystads hamn 12–13.2 (PAx, AHs, JB1) samt 2 ex vid Tosteberga 7.1 (TLb).

Häckningar rapporterades med 3–4 par från Immeln och ett par vardera från Värsjön och Skeingesjön. Observationer av parvisa fåglar gjordes också i Ivösjön och Bodarpasjön, Verum.

Från och med 1984 önskar Irk få in alla vinterobservationer av artbestämda lommar.

1982

Häckningar eller misstänkta häckningar (antal par inom parentes) av arten rapporterades från Immeln (minst 3), Ivösjön (1–2), Vittsjön (1), Värsjön (minst 1), Lerhultasjön (1), Örsjön (2), Rössjön (1) samt Lärkesholmsjön (1). Hela 10 ex sågs vid Ängsnäset mitt i högsommaren, 10.7 (CAB), och vid Brantevik sträckte 194 storlommar under tiden 28.9–12.10 (AJö m.fl.).

1981

I landskapets norra delar rapporterades 13 häckande par och dessa fördelar sig på Immeln (7 par), Värsjön och Örsjön (2 par vardera) samt Skeingesjön och Örsjön (1 par vardera). Dessutom har storlommar setts parvis i Ivösjön, Osbysjön, Farlången och Rössjön under häckningstid.

1980

Häckningar har rapporterats från Immeln, Värsjön och Rössjön och dessutom har vår- och sommarobservationer gjorts i Osbysjön, Lursjön och Västersjön. De inkomna rapporterna ger inte en rättvisande bild av storlommens förekomst i Skåne. Det finns med säkerhet lom i ytterligare ett tiotal sjöar. Vi avvaktar därför med spänning resultaten från SkOF:s sjöinventering, vilka förhoppningsvis kommer att publiceras i ANSER under året.

1979

Häckning har rapporterats från Värsjön (2 par), Vittsjön (1 par), Örsjön (2 par), Skeingesjön (1 par) och Ivösjön (1 par). Dessutom har storlommar iakttagits under häckningstid i Rössjön, Bodarpasjön, Lursjön, Osbysjön och Immeln. Under åren 1975 – 1979 har arten rapporterats häcka i 13 skånska sjöar, vartill kommer ytterligare 7 sjöar där sena vårobservationer gjorts. Inventeringar har visat att Immeln sannolikt är vår förnämsta lomsjö. 1977 häckade här 7 par (Anser 17:41).

1978

Den under 1978 påbörjade inventeringen av Skånes sjöar ledde inte oväntat till en ökning i antalet rapporterade storlomshäckningar. Säker eller trolig häckning har konstaterats i följande sjöar: Rössjön (1 par), Lärkesholmsjön (minst 1 par), Bodarpasjön (1 par), Skeingesjön (1 par), Rolstorpssjön (2 par). Ekeshultssjön (1 par), Mell. Myllesjön (1 par), Vittsjön (1 par), Värsjön (2 par), Farlången (1 par) samt Immeln (minst 1 par). Därtill kommer en observation av 1 ex i Örsjön i början av augusti. Totalt ger detta minst 13 par storlom i Skåne 1978. Här bör dock märkas att Immeln hyste hela 7 par 1977, men att hela sjön sannolikt inte blivit undersökt 1978. Den skånska storlomsstammen skulle därför på goda grunder kunna beräknas till cirka 20 par för närvarande.

1977

Rapporter om häckning i Skåne är och förblir fåtaliga. 1977 häckade 7 par i Immeln (NK), 1 par i Skeingesjön (AI) och 1 par i Rössjön (KÅH). Dessutom föreligger vårobservationer från Örsjön och Ivösjön, samt en observation från Store sjö, Skånes Fagerhult, i början av september. Siffran 10-12 par totalt för Skåne verkar låg med tanke på de många sjöarna i Göinge. Förhoppningsvis kan den nu påbörjade sjöinventeringen ge bättre information om storlommens status som häckfågel i Skåne.

1976

Häckning har rapporterats från Immeln (5 par), Örsjön (1 par), Skeingesjön (1 par) och Rössjön (1 par). Dessutom har storlom iakttagits under häckningstid i Lärkesholmssjön och Vittsjön. Den skånska populationen består således av minst 8-10 par, dock saknas rapporter fortfarande från många nordskånska sjöar, vilka kan tänkas hysa arten som häckfågel.

1975

Endast tre rapporterade häckningar 1975; två par i nordvästra Göinge och ett par vid Hallandsåsen. Det sjörika nordost-Skåne bör väl hysa ytterligare 8-10 par?