Foto: Mikael Arinder
Större skrikörn
Clanga clanga (Greater Spotted Eagle)
Figurer, tabeller och foton från de ursprungliga årsböckerna utelämnats i denna sammanställning.
2024
En 3K str Nabben 2.10 (Björn Malmhagen, Mattias Ullman m.fl.) och insträckande vid Stevns 35 minuter senare. Samma individ sågs också utanför Luleå 2.9. Detta var faktiskt första fyndet i Skåne sedan 2021. Arten har minskat kraftigt i Baltikum under cirka 20 års tid, men så sent som år 2020 sågs faktiskt fyra olika fåglar.
2021
Fågeln från föregående år, nu 3K, fanns kvar kring Havgårdssjön 1.1–19.3 (Rolf Nordquist m.fl.) och detta blev faktiskt årets enda fynd. Endast ett ex under året är klart under medel för en art som minskat snabbt i västra delen av utbredningsområdet. Årsmedel för större skrikörn under 2000-talet ligger strax över 3 ex, men både 2013 och 2015 uteblev arten helt.
2020
En 2K Rockarp, Häckeberga (möjligen med hybridgener) 14.7 (Christian Nilsson m.fl.), 1 2K (ljus individ) Börringe mad samt på sträckförsök i Falsterbo 17.8 (Björn Grandin, Johan Lorentzon m.fl.), 1 2K+ str Falsterbo 13.10 (Tony Norman, Mats Raneström m.fl.) och slutligen 1 2K kring Havgårdssjön 8.11–31.12 (Rolf Nordquist m.fl.). Fågeln vid Rockarp i juli hade bandade armpennor på ett sätt som påminde om den mindre arten, vilket indikerar att hybridinslag kan finnas. Rrk Skåne väljer här ändå att publicera den som en ”säker” större skrikörn (på samma sätt som tidigare år), eftersom det var en mycket mörk fågel och överlag mest lik den större arten. En total på fyra ex är mycket bra och slås under de tio senaste åren endast av 5 ex år 2016. Större skrikörn har minskat i Baltikum under minst 20 år i följd och detta ska också ha ökat hybridiseringen. 2K-fågeln i augusti som sågs vid Börringe och Falsterbo var ordentligt ljus, med utseende som påminner om formen fulvescens och hade tidigare under sommaren setts både nära Umeå och på Öland.
2019
Kvar från föregående år var 1 3K kring Stureholms våtmark 4.1–11.2 (Oskar Lindberg m.fl.). Under hösten följde 1 2K+ Käglinge hästbacke 31.8 (Josef Chaib), 1 4K- Havgårdssjön 5.9 (Magnus Liljefors, Anders Eriksson, Tommy Eriksson), 1 3K sträckförsök Falsterbokanalen 19.9 (Ola Henriksson, Karl-Fredrik Sjölund m.fl.), 1 3K+ Havgårdssjön 20.9 (Ronnie Lindqvist m.fl.), 1 4K+ sträckförsök Falsterbokanalen 22.9 (Emil Lundahl m.fl.) och slutligen samma 4K+ sträckförsök igen Nabben 3.10 (Mattias Ullman m.fl.). Bilder visar att fågeln från Käglinge i slutet av augusti är identisk med individen vid Havgårdssjön 20.9 och Rrk bedömer att det var samma fågel som också sågs i området i början av september. Detta innebär totalt 3 fynd under året (1 vinterfynd och 2 höstfynd).
2018
1 3K (kvar från föregående år) i början av januari Havgårdssjön (Kaj Svahn m.fl.), samma individ Törringelund 12–30.1 (Josef Chaib m.fl.), samma individ åter Havgårdssjön 3.2–4.3 (Martin Dribe m.fl.), 1 4K av den ljusa varianten ’fulvescens’ Inre Foteviken 13.1 (Joakim Hagström, Emil Lundahl m.fl.), vilket var samma fågel som sågs på Falsterbonäset i september 2017. Gissningsvis höll den till någonstans i Skåne obemärkt under nästan tre månader. Vårfynd är ovanliga, men i år sågs 1 str NO Brösarps backar 4.4 (Bengt Bengtsson). Under hösten sågs en 2K Tursköp–Västraby 9–10.9 (Bengt Andersson d.ä. m.fl.), 1 2K str S Vikhög 15.10 (Kenny Nordström), 1 3K+ Havgårdssjön 15.10 (Kerstin och Sven-Olof Martinsson m.fl.), samma individ Banvallen–Skanörs ljung 17–19.10 (Christer Landgren m.fl.) och str SV Nabben, Falsterbonäset 19.10 (Sven Jönsson, Nils Kjellén m.fl.). Även 3K-fågeln sågs sträcka ut samma dag (Joakim Hagström m.fl.). Den 29.11 återupptäcktes den förstnämnda 2K-fågeln i Nordvästskåne och sågs året ut i området Svedberga–Välinge (Johan Stenlund m.fl.). Detta är faktiskt bara andra fyndet i nordvästra Skåne, det förra rörde den sändarbärande individen ”Tönn” (som endast registrerades via satellit).
Fågeln vid Brösarp i april uppvisade en teckning på armpennorna undertill som egentligen passar bättre på mindre skrikörn, men övriga karaktärer, t.ex. jizz och grundfärg indikerade större skrikörn. Sannolikt fanns det gener från den mindre arten i fågeln, men den publiceras här som en ”större”. Hybridisering mellan dessa arter tycks öka i Östeuropa, i samband med att den större arten minskar (Väi et al. 2010). Sex individer under året är ett mycket bra resultat! Under de senaste tio åren har det setts 0–5 ex per år i Skåne.
2017
Först ut var en 3k på sträckförsök över Falsterbonäset 30.9–1.10 (Joakim Hagström m.fl.) och efter denna följde en 2k på sträckförsök över Falsterbonäset 6–7.10 (Mattias Ullman). Båda dessa fåglar var faktiskt av den ljusa typen fulvescens vilken aldrig tidigare setts i Skåne! Båda två sågs även på Öland i mitten av september och 2k-fågeln sågs även i Södermanland i början av september och innan dess i södra Finland i slutet av augusti. Den 30.10 sågs två olika mörka (normala) 2k-fåglar i landskapet:1 2k Börringesjön (Mattias Ullman) och samtidigt 1 2k utsträckande Falsterbonäset (Erik Mølgaard m.fl.). Efter detta sågs den ljusa 2k-fågeln (fulvescens) igen, denna gång utsträckande på Nabben, Falsterbonäset 13.11 (Nils Kjellén m.fl.). Året avslutades med den mörka 2k-fågeln (”Börringefågeln”) vid Havgårdsjön 17–29.12 (Mattias Ullman m.fl.). Totalt fyra ex under året är en bra siffra.
2016
1 äldre (4k+) sågs vid Fyledalen 10.5 (Jens B Bruun). Fina bilder på fågeln visar att den var ringmärkt på höger ben, men ursprunget är okänt. Vårobsar är traditionellt mycket ovanliga, men landskapet har nu fyra vårfynd de senaste åtta åren. Under hösten sågs en 2k vid Björka, Vombsjön 21.9 (Olof Ramel) och samma dag sträckte en annan 2k-fågel ut i Falsterbo (Dan Henriksson m.fl.), vilken också hade setts tidigare i Finland i början av månaden. Efter detta sågs en subadult fågel (3-4k) 24.9 samt två datum i början av oktober på Falsterbonäset, där den slutligen sträckte ut mot Danmark den 4.10 (Henrik Hansen m.fl.). Året avslutas med en 1k Bingmarken 8.10 (Ronny Malm m.fl.). Totalt fem fynd under året är en bra årssumma. Bästa år under 2000-talet är annars 2007 med sju–åtta ex samt 2011 med fem ex. Årsmedel ligger strax över tre ex.
2014
1 2k str V Falsterbo 23.9 (Peter Öhrström m.fl.) sågs även insträckande på Stevns klint i Danmark.
Ytterligare ett magert år. Årsmedel för 2000-talet ligger mellan 3 och 4 ex, där 2013 var ett bottenår utan fynd och 2007 ett toppenår med 7–8 ex. Arten har tyvärr minskat i västra delen av utbredningsområdet.
2013
Inga godkända observationer under året. Detta är första året sedan 2002 som fynd saknas.
2012
Det har blivit allt mer regelbundet med vårfynd och detta år sågs 1 4k str SV Brantevik-Gislövshammar 5.5 (Jesper Segergren, Richard Ek m.fl.) och senare Västra Ingelstad-Havgårdssjön 20–22.5 (Tommy Holmgren, Mattias Ullman m.fl.). Samma individ sågs även i Småland och på Själland under våren. Fågeln bestämdes initialt till 3k, men tack vare en skarp bild kunde det konstateras att den var ringmärkt som bounge i Biebzra i östra Polen 2009. Den gamle bekante hanen Tönn, nu 5k, sågs inte i år av någon fågelskådare i Skåne, men satellitsändaren visar att den sträckte SV förbi Höganäs och över till Danmark 14.8. Tönn, som är satellitmärkt i Estland, har nu spenderat tre somrar i rad i södra Norrlands inland och i september samtliga dessa år har den passerat Skåne på sin väg ner till vinterkvarteret i södra Spanien. I september 2010 och 2011 uppehöll den sig några dagar runt Skurup–Börringe, men i år hade den alltså mer bråttom. Året avslutades med 1 4k+ Ljungdala, Hässleholm 24.9 (Rolf Holm).
Totalt tre fynd. Fynd i norra Skåne är relativt ovanliga.
2011
Vårfynd är ovanliga men i år sågs en 2k-fågel str SV på Falsterbohalvön 2.6 (Peter Persson, Björn Malmhagen m.fl.). Först ut under hösten var ytterligare en 2k-fågel vilken vände över Falsterbohalvön på Bivråkens dag 2.9 (Christian Cederroth m.fl.). Sedan dök den gamle bekantingen sändarförsedda Tönn, nu 4k, upp igen! Efter att ha spenderat sommaren i Norrland började Tönn röra sig söderut i slutet av augusti. Den 3.9 signalerade sändaren att den befann sig nära Duveke, Svalöv där den också höll till fram till 7.9 (David Olausson, Mattias Olsson m.fl.). Den 10.9 visade sändaren att den rört sig ner till Börringe och den sågs därefter på flera olika lokaler mellan Svedala och Skurup under fem dagar (Christian Ljunggren, Mattias Ullman m.fl.). Den 16.9 gjordes första sträckförsöket i Falsterbo, men den vände tillbaka och sågs sedan i området Börringe–Björkesåkrasjön–Näsbyholm igen några dagar. Den 24.9 gjordes andra sträckförsöket i Falsterbo, men även denna gång ryggade Tönn inför Öresund och vände tillbaka in i Skåne igen. Efter detta sågs fågeln inte mer, men den pålitliga satellitsändaren visade att den efter ett kort besök på Kullahalvön 28.9 sträckte över till Danmark via Helsingborg och därefter fortsatte ner till sitt övervintringsområde i Spanien relativt snabbt (följ Tönns rörelser på http://birdmap.5dvision.ee). Den 1.10 vände så en ny äldre fågel (4k+) över Falsterbonäset (David Andersson m.fl.). Fågeln sågs sedan nära Börringe 3.10 (Håkan Wallenklev m.fl.) och sträckte slutligen ut över Nabben, Falsterbonäset 14.10 (Nils Kjellén, David Erterius m.fl.). Samma dag sträckte också ytterligare en 2k-fågel ut vid Nabben (Mårten Müller m.fl.). Denna skulle teoretiskt kunna vara samma som 2.9, men bedöms här ändå som en ny individ och årssumman hamnar på höga fem ex.
2010
1 3k sträckförsök Skanörs ljung 23.8 (Mattias Ullman, Kaj Örjan Svahn, Andreas Wernersson m.fl.), 1 3k med satellitsändare Torsjön 24–25.9 (Arvid Pettersson, Bertil Johansson, Richard Bergendahl m.fl.), samma fågel Falsterbonäset 28.9 (Nils Kjellén, David Erterius, Björn Malmhagen m.fl.) och 1 2k+ str SV Nabben, Falsterbo 11.10 (Nils Kjellén, David Erterius, Bengt Grandin m.fl.), vilken även sågs på Stevns Klint där danskarna bedömde den som en äldre fågel.
Den sändarförsedda estniske örnen, kallad Tönn, var stationär vid södra delarna av Storsjön i Jämtland 14.7–13.9. Den 14.9 började den sin vandring söderut via Borlänge, Eskilstuna, Norrköping, Karlskrona och hamnade sedan vid N Grönby i Skåne 23.9. Därefter chillade den vid Skivarp/Torsjön 24–26.9 och efter en avstickare till Falsterbo 28.9 så lämnade den obemärkt Skåne och Sverige dagen efter. Nästa position kom från området norr om Hamburg och därefter gick färden vidare till Spanien via Frankrike, där den uppehöll sig fram till nyåret söder om Alicante vid spanska solkusten.
Totalt 3 ex under året ligger nära årsmedlet på drygt 3 ex för 2000-talet.
2009
1 4k på Falsterbonäset 1.1 (Nils Kjellén, Erling Jirle, Uno Unger m.fl.), därefter var samma fågel stationär i främst Börringe/Havgårdsområdet 4.1–21.2 (Johan Stenlund, Peter Persson, Karin Sjöstrand m.fl.), dessutom sågs 1 3k-fågel tillfälligt vid Havgårdssjön 7.1 (Johan Stenlund, Bo Lassen).
Båda dessa örnar var övervintrare från november i fjol. Inga fynd gjordes under efteråret, så sammantaget var hösten väldigt fattig på skrikörnar. I Finland, varifrån flera Skånegästande örnar härstammat, var 2009 dock ett bra år med totalt 34 individer rapporterade (www.tarsiger.com). I övriga Sverige gjordes det dock bara två höstfynd, bägge i Västerbotten.
2008
Ett vårfynd gjordes med 1 äldre Västra Näsbyholm 14.5 (Mats Cornmark).
Under hösten sågs tre olika individer: 1 3k gjorde sträckförsök i Falsterbo 9.9, 11.9 och 14.9 samt sträckte slutligen ut den 17.9 (Greg McIvor, Aron Andersson, Mattias Ullman m.fl.). Därefter sågs 1 2k och 1 3k till och från vid Skanörs ljung 3.11–10.11 (Mattias Ullman m.fl.). Dessa två fåglar övernattade på Falsterbonäset, troligen vid Banvallen samt även i Guldskogen. De lämnade sedan Falsterbohalvön och fanns därefter i området mellan Sillesjö–Jordberga–Anderslöv–Havgårdssjön 13.12–25.12 (Christer Sjögren, Marcus Tallroth, Ronny Malm m.fl.). Den ena av dessa örnar (3k-fågeln) stannade in på det nya året medan den andra (2k-fågeln) inte noterades efter den 21.12.
Fyra olika större skrikörnar under året är en bra summa som dock faller lite i skuggan av fjolårets rekorduppträdande med tio individer.
2007
Under årets tre inledande månader siktades 1 3k Sillesjö, Gärdslöv 2.1–18.2 (Ann Mari Thorner, Erik Nordström, Jonas Holmqvist m.fl.), 1 2k Kåseberga 27.1 (Sven Splittorff), 1 5k Tosteberga 3.2–19.3 (Hans Cronert, Nils Waldemarsson, Roine Strandberg m.fl.) och 1 2k Foteviken–Käglinge hästbacke–Vombs ängar–Näsbyholm 10.2–12.3 (Peter Öhrström, Björn Ander, Peter Salmon m.fl.). Därefter dröjde det fram till sommaren då 1 2k fanns i området Havgårdssjön–Näsbyholm–Björkesåkrasjön 17.6–17.7 (Tommy Holmgren, Markus Tallroth, Mattias Ullman m.fl.).
Höstfynden var väl samlade i oktober: 1 2k sträckförsök Falsterbonäset 5–13.10 (Greg McIvor, Dan Jönsson, Mattias Ullman m.fl.), 1 2k Näsbyholm–Falsterbonäset–Havgårdssjön 7–19.10 (Mats Cornmark, Peter Öhrström, Greg McIvor m.fl.), 1 2k sträckförsök Falsterbonäset 13-20.10 (Håkan Ljungberg, Jan Linder, C-G Dahl m.fl.), 1 ad Kåseberga 18.10 (Sven Splittorff) och 1 1k+ str SV Nabben 19.10 (Aron Andersson, Nils Kjellén m.fl.).
Sammantaget 10 individer under året. Då örnar, i likhet med flera andra rovfåglar, är extremt lokaltrogna och återvänder till samma övervintringsplatser år efter år så är det tänkbart att någon av 2k-fåglarna på våren är identisk med någon av höstfåglarna. Dock bedömer Rrk Skåne att detta inte säkert kan avgöras utifrån de bilder som finns. Fyndet vid Havgårdssjön i juni utgjorde landskapets första fynd av arten denna månad och arten är därmed sedd under årets samtliga månader.
Totalt 4 ex noterades sträcka ut i Falsterbo men endast två av dem sågs vid Stevns klint på den danska sidan, nämligen 1 2k 13.10 och 1 2k 20.10 (DOF-basen).
Den 13.10 var en fantastisk rovfågeldag i Falsterbo, då bl.a. de tre 2k-fåglarna var nere och gjorde sträckförsök. Trots att två av dem följdes långt ut över sundet och till sist bedömdes vara närmre den danska sidan vände de och sträckte tillbaka via norra delen av Falsterbohalvön. Detta visar på svårigheten att säkerställa om en örn verkligen sträcker ut, så bilder med digitala kameror är idag till stor hjälp för att bedöma antalet individer. En av 2k-fåglarna som sågs i Falsterbo (19.10) kunde utifrån bilder säkerställas vara densamma som sågs vid Saltfjärden, Finland 23.9 och vid Ottenby 5.10. Det är nog tänkbart att flera av höstfåglarna var finska fåglar som således utnyttjat en sträckrutt från sydvästra Finland via östersjölandskapen för att så småningom hamna i Falsterbo.
2006
1 2k återupptäcktes vid Yddingesjön 14.1 (Lars Paaby, Anders Kjellsson, Tommy Holmgren, Björn Ander m.fl.) och stannade kvar främst i det sydskånska sjölandskapet tills den påträffades trafikdödad i Sövestad i mars (Kenneth Bengtsson). Fågeln var märkt i Finland som bounge (se FiSk 2005). Sedan dröjde det till 10.11 då 1 ad noterades på sträck på Falsterbonäset (Bengt Grandin, Greg McIvor, Mattias Ullman m.fl.). Den sågs även insträckande på den danska sidan och var sannolikt identisk med den som sedan övervintrade på Lolland (DOF-basen). Samma dag noterades även 1 1k str längs skånska sydkusten (Markus Tallroth, Richard Bergendahl m.fl.). Denna individ blev sedermera stationär på Falsterbonäset 17.11–10.12 (P-G Bentz m.fl.) då den sågs sträcka österut. Även denna fågel var ringmärkt som bounge i Finland. Den 19.11 sågs 1 2k på sträckförsök i Falsterbo (Mattias Ullman, Klaus Malling Olsen m.fl.) och denna återupptäcktes senare kring Sillesjö, Gärdslöv 28.12–29.12 (Åke Lindström, Aimon Niklasson, Christer Sjögren m.fl.).
Sammanfattningsvis fyra individer innebär en god årssumma för arten.
Som kuriosa kan nämnas att man under senare år, främst i samband med bomärkning, har uppmärksammat flera hybridhäckningar mellan större och mindre skrikörn i bl.a. Polen och Tyskland. Åtminstone några av honorna av dessa hybrider har visat sig vara fertila. Den främsta anledningen till hybridiseringar anses vara att den betydligt mer fåtaliga större skrikörnen har svårigheter att hitta en partner av samma art i den västligaste delen av sitt utbredningsområde. Även foton av individer uppvisande intermediära karaktärer har uppmärksammats under senare tid. Inga hybrider har noterats i Sverige men det får anses rimligt att de även kan dyka upp på våra breddgrader.
2005
Den första för året avser 1 3k som uppehöll sig i trakterna av Tosteberga 29.1-28.3 (Roine Strandberg, Patric Österblad, Greger Flyckt, Göran Arstad m.fl.), sannolikt samma individ som övervintrade i området 2004. 1 2k vände i Falsterbo 11.9 samt 13.9 (Leif Larsson, Ola Strand, Hans-Åke Gustavsson m.fl.). Denna individ hade setts på södra Öland några dagar tidigare. En ny individ, 1k, sågs först i Falsterbo 3.10 (Greg McIvor, Per Roslin, John Larsen m.fl.) och senare på flera lokaler i södra Skåne fram till den 15.10, då den sträckte västerut längs sydkusten (Jonas Rosquist, Markus Tallroth m.fl.) men tycktes vända vid Falsterbokanalen. Sannolikt var det denna individ som sågs insträckande med en havsörn på Stevns, Danmark påföljande dag (DOF-basen), men den sågs aldrig i Falsterbo.
En ny 1k upptäcktes vid Gislövs stjärna, Simrishamns k:n och uppehöll sig i området 20.12-25.12 (Stellan Amzoll, Magnus Ullman, Hampus Lejon m.fl.). På årets sista dag hade den förflyttat sig till Yddingesjön (Peter Malm, Stefan Malm). Denna individ blev dessvärre trafikdödad strax norr om Sövestad i mars 2006. Fågeln bar en finsk ring och visade sig vara märkt som ensam bounge 15.7 2005 i Uleåborgs län, för övrigt den första konstaterade häckningen i Finland på flera år.
Fyra ex är en god årssumma.
2004
1 2k Tosteberga, Kristianstad k:n 3.1–1.4 (Göran Knutsson, Anette Strand, Kaj Svahn m.fl.) blev en riktig långstannare till mångas glädje. Tillsammans med kejsarörnen i samma område 21.3–31.3 visade den definitivt vilken attraktionskraft Tosteberga–Landön har på övervintrande örn och fågelskådare.
1 2k var nere och vände på Nabben, Falsterbo 7.1 1 för att sedan str ut 8.1 1 (Alex Biihring, Nils Kjellén, Mattias Ullman, Greg Mclvor m.fl.). Det kan teoretiskt röra sig om samma individ men bedöms här som två olika.
2003
Den 2.9 sågs en juvenil fågel sträcka vid Näsbyholm (Kerstin Svalin) och denna fågel var samma dag nere och vände vid Nabben, Falsterbo (Nils Kjellén) på sin väg mot Nabben sågs den på ett flertal ställen och även på retursträck vid Käglinge hästbacke, Malmö (Jörgen Bernsmo, Jalle Lorensson). Samma fågel noterades dessutom str V vid Falsterbokanalen samma datum (Magnus Ullman, Per–Olof Andersson). Därefter sågs 1 2k Häckebergasjön 7.9 (Mattias Ullman, Magnus Ullman, Tobias Ljungquist), 1 subad/ad Hammarsjön 15.9 (Roine Strandberg), 1 2k vände vid Nabben, Falsterbo 17.9 för att sedan sträcka ut 30.9 (Nils Kjellén, Lars Nilsson, Mattias Ullman m fl) och 1 2k sträckte ut vid Nabben, Falsterbo 13.10 (Nils Kjellén, Lars Nilsson, Magnus Jacobsson m fl). Årets sista fågel var en 1 k vid Gualöv 2.11 (Mattias Nilsson, Anders Olausson, Stefan Munck).
Det bedöms att minst 5 ex är inblandade i årets observationer.
2002
Några rapporter har inkommit, men då den obligatoriska blanketten saknas redovisas inga fynd.
2001
En av vinterns stora begivenheter var den 2K-fågel som upptäcktes vid Hedvigsdals nygård 9.12 (Hans-Åke Gustavsson). Den höll sig någorlunda stationär i området och sågs t o m 23.12 (Jesper Segergren, Mattias Ullman m fl). Troligen samma fågel sågs vid Ystads soptipp 29-30.12 (Börje Monsén m fl).
2000
En äldre fågel sträckte ut vid Nabben, Falsterbo kl.10.45 14.9 (Nils Kjellén, Thomas Nyberg m fl). 1 2K som sågs vid Hagestad 25.9 (Magnus Ullman, Mattias Ullman) var förmodligen identisk med den fågel som visade sig i Falsterbo 14-17.10 (Nils Kjellén m fl).
1999
1 2K Näsbyholm 2.7-28.7 (Mikael Bouveng, Lars Sjöström m fl), samma fågel Falsterbohalvön 27.7 och 22.8-24.8 (Björn Malmhagen, Nils Kjellén m fl), 1 subad vände Falsterbokanalen/Skanörs ljung 31.8 och str. mot NV Nabben 1.9 (Nils Kjellén, Pekka Westin, Bengt Grandin m fl) samt 1 subad str. Falsterbo 29.9 (Nils Kjellén, Frank Abrahamssen m fl). Julifynd har endast noterats två gånger tidigare i Skåne (27.7-64 och 18.7-91). Notabelt är även att senhöst- och vinterfynd blivit allt ovanligare.
1998
I Falsterbo sågs 1 subad–ad på Ljungen 10.8 (JSe,NK m fl), 1 ad Falsterbo fyr 1.9 (NK m fl), 1 2k Nabben 6.10 (NK m fl), 1 subad–ad Nabben 13.10 (JMo, NK m fl) och 1 subad–ad Nabben 2.11 (NK). Dessutom 1 subad–ad Fyledalen 30.8 (SHo m fl).
1997
En 2k observerades vid Näsbyholm och Sillesjö 23.8–7.9 (CSn, KAn, BPt m fl). Bortsett från 1994 och 1995 då 3 ex observerades i landskapet, har den större skrikörnen varit fåtalig och inte ens årsviss på 1990-talet.
1996
(132:1) Enda observationen för året gäller 1 yngre fågel vid Ugglarp, Börringesjön 5.10 (NiH, ROv).
1995: 2ad+ 1 1K Nabben 11.10 (NK, BB m.fl.) har också granskats och godkänts av Rk.
1995
(129:3) Granskade och godkända fynd under året var 1 trol. ad Börringesjön 7.10 (MJä, RSg, JeS). Denna fågel var troligen 1 av de 2 adulta som siktades vid Falsterbo 11.10. Vid Skanörs ljung sågs 1 2K 1, 5 och 9.10 (RSg, UU, SDa m.fl.) och den sträckte ut 11.10. Under hösten gjordes flera observationer, framför allt på Falsterbohalvön men då det ej har inkommit erforderliga beskrivningar på dessa redovisas de inte.
1994
(126:3) Det första vinterfyndet sedan 1987 gjordes 2.1 (GT) av 1 ex strax norr om Ellestadssjön. Fågeln visade sig också 1.2 (GLj) vid Ilstorp, 12.2 (ROL) 1 km väster Torups slott samt 21.2 (JMo, ToH, BMa m.fl.) åter igen vid Ilstorp. Fågeln har bedömts till olika ålder av observatörerna, men inget i beskrivningarna styrker att det rör sig om olika individer och det mesta talar för en subadult större skrikörn.
Vid Näsbyholm visade sig 1 ad 6 och 7.9 (HLa) samt 13.9 (ToH, PSö, MiJn) för att däremellen ses vid närbelägna Havgårdssjön 11.9 (SMa, PMa) och Börringesjön 8–10.9 (LAp, JHn, AnMa m.fl.). Slutligen visade sig 1 subad vid Skanörs ljung 5.10 (RSg, JeS, IPa). En 2K sträckte ut vid Nabben 17.10 och 1 ad 18.10, men fynden är ej utförligare dokumenterade.
Det bedöms att tre individer varit inblandade under året.
1993
(125:1) En subad sträckte mot nordost Vellinge ängar 20.9 (MAr) och en 2K (sannolikt samma) upptäcktes vid Näsbyholm och sågs även vid Börringesjön 24.9 (JJö, AnM, OMa m.fl.). Den visade sig åter vid Näsbyholm 30.9 (MRe) och var dessutom nere och vände i Falsterbo 11 och 12.10 (OEm, AJö) samt siktades vid Lemmeströ 16.10 (MU) och slutligen vid Näsbyholm 17.10 (KeSv).
Sedan 1980-talets böljan har 1–2 ex setts varje år med undantag för 1981 då 3–4 ex visade sig, 1988 då tre olika ex besökte Skåne samt 1990 och 1992 då inga större skrikörnar alls observerades.
1991
(124:1) Årets första större skrikörn var 1 2K-fågel Ållskog och Oxhagen öster Ellestadssjön 18.7 (POA). Allt tyder på att det var samma individ som sågs vid Ellestadssjön 2.8 (OEm, BeS, HLa), vid Näsbyholm 25.8 (BeS, SLb m.fl.) och i Falsterbo 26-27.8 (KMO m.fl.).
1989
(123:1) Enda godkända fyndet var 1 3–4K Näsbyholm 12.3 (RBd). Den nya summan, efter förnyad genomgång av fynden, ger sammanlagt minst 124 ex.
1988
(170:3) Också för den större skrikörnen blev det ett mycket gott år med minst 3 fåglar. Den första, av observatören bedömd vara i sitt andra kalenderår, sågs vid Nygård sydväst Sövdesjön 24 och 31.8 (POA, JPe). En subadult fågel visade sig på sträckan Anderslöv–Havgård–Näsbyholm 27.8 (GLi, MLi) och var identisk med den första i Falsterbo 1.9. Denna fågel fanns kvar runt Havgårdssjön och Näsbyholm, där den sågs vid flera tillfällen, men visade sig också tillfälligt i Falsterbo 14.9. Denna fågel var 3 år gammal (4k). Den 8.9 sågs en subad större skrikörn vid Falsterbokanalen (AJö) som torde vara identisk med den vid Nygård i slutet av augusti. Däremot var den subadulta fågeln i Falsterbo 11.10 inte någon av de tidigare sedda. Den gästspelade i Falsterbo fram till 24.10, då den sträckte ut.
1987: En juvenil/subadult Fyledalen 26.12 1987 (OHa) ger årssumman 2 och 170 ex totalt.
1987
(168:1) Enda inkomna rapport gäller 1 juvenil/subadult större skrikörn söder om Sövdesjön 11.1 (FAD). Iakttagelser föreligger också från några andra lokaler, men då vi inte fått in några beskrivningar av fåglarna, publiceras de inte. Lägg märke till att observationer av större skrikörn ska godkännas av Rk före en presentation. En så utförlig redogörelse av fyndet som möjligt ska skickas in till Lrk för vidareförmedling till Rk. Räkna inte med att någon annan rapporterar!
1986
(167:1) Den adulta större skrikörn som uppehållit sig i Skåne de senaste 8 vintrarna sågs vid Näsbyholm 1–3.1 (CSn), 31.1 (AxB), 13.2 (BGr, BjGr), 6.11 (HÅG), 9.11 (HÅG, MU, MaU), 16.11 (JyN, m.fl.) och 22.11 (KSå).
1985
(165:2) Datumet för den ad större skrikörn som i FiSk 1984 rapporterades från Näsbyholm den 12–13.1 1984 ska korrigeras till 12–13.1 1985. En ad fågel, troligen samma, sågs också nordost Ellestad 17.3 (LFa) och 500 m öster Marsvinsholm utmed E 14 23.3 (EH). Under hösten gjorde ett skamfilat ex regelbundna visiter i Falsterbo 23.9–29.10 (MU m.fl.). Fågeln bedömdes troligen vara inne på sitt tredje kalenderår. Den gjorde flera sträckförsök, så också den 29.10 (MU). Vid Näsbyholm, numera en klassisk lokal för arten, sågs åter 1 ad 21–22.12 (CSn, KeSv, ENö).
1984
(163:3) Endast vinterobservationer föreligger för 1984. Alla utom en gäller en gammal fågel, säkert samma ex som hållit till vid de sydskånska sjöarna de senaste 6 vintrarna. Den 1.1 sågs fågeln i Fyledalen (CPe), den 12–13.1 vid Näsbyholm (JHo), den 4.2 öster om Börringesjön (UHe,ToJa) och den 8–9.2 vid Näsbyholm (JHo).
1982
En adult fågel sågs i Falsterbo den 10, 16 och 24.1 (KSL, MU, UGs m.fl.) vilken sannolikt var samma som sågs den 20 dec 1981. En adult (samma?) sågs i Fyledalen 2.1 (SLi) och 2.3 (MS). Endast två höstobsar: 1 ad Falsterbo 5.11 (FTa, CCe) och 1 ad Ellestad 7.11 (SAL, SLi). Möjligen är det samma individ som observerats, och kanske också samma som sågs under 1981 (se FiSk 1981).
1981
Efter några magra år gjordes många observationer och flera individer är inblandade. Flera fynd av en adult rapporteras från Fyledalsområdet: 1 ex Oxhagen 7.5 (MS), 1 ex Karups Ängar 19.5 (MU, AJö), 1 ex Örups Almskog 2.8 (UGs) och 1 ex Fyledalen 4.8 (PA, TG). En adult sågs också vid Sandön i Skälderviken den 21.6 (MiJ), är det samma som ovan? Därefter sågs en juv på Ljungen 17.9 (AJö) och en annan, ovanligt ljus individ, pendlade mellan Falsterbo och Börringe från 27.9 till 13.10 (MU m fl). Den sistnämnde blev först bestämd till mindre skrikörn. Ytterligare en ungfågel sågs i Börringe 8.11 (SAL) medan årets siste var en adult i Falsterbo den 20.12 (MU, OHt m fl).
Sammanfattningsvis sågs 3–4 ex, varav en adult som uppehållit sig i landskapet under nästan hela året (se även nedan!).
1980
Den enda observationen utgörs av en ad vid Ellestadsjön och Oxhagen 9.11 (HD; PAx, HSn).
1979
Endast en observation från 1979 har rapporterats. Nära Krageholmssjön sågs en gammal fågel den 7.12 (MS, HeL). Därtill föreligger en äldre observation: 1 ad-subad Ellestadssjön 4.11 1978 (TiA).
1978
Fynd av större skrikörn från de egentliga vårmånaderna april och maj är ytterst sällsynta i Skåne. Från 1978 har det dock inrapporterats två fynd: 1 subad. Krankesjön 15.4 (KMO) och 1 ex Häckebergasjön 5.5 (TF). Under hösten gjordes iakttagelser av minst 6 olika exemplar. I området Börringesjön-Fjällfotasjön-Sturup-Havgård vistades minst en, troligen två, gamla större skrikörnar mellan den 1.10 (OP, PÖ) och 26.12 (AJö, MU). Vid Krankesjön sågs vidare en subadult individ 10 – 11.10 (HK, MS), och från det sydöstra sjöområdet har arten rapporterats vid två olika tillfällen: 1 juv. Ellestadsjön 20.11 (PIn) och 1 subad. Svarte 18.12 (PAx). Iakttagelser av skrikörnar från nordöstra Skåne brukar det vara sparsamt med, men den 13.11 sågs en större skrikörn vid Trolle-Ljungby (JD). Vid Falsterbo, slutligen, sågs en ungfågel den 29.9 (PA), vilket anmärkningsvärt nog är den enda rapporterade förekomsten av arten på Näset denna höst. Antalet fynd av mindre skrikörn i Skåne har under den senaste femårsperioden (1974 – 78) hållit sig förvånansvärt konstant kring ett a två per år, medan förekomsten av den större arten har varierat betydligt mera med en bottennotering 1977 på 2 rapporterade exemplar och goda år, 1975 och 1978, med 9 – 11 respektive 8 – 9 iakttagna individer.
1977
Den 2.10 sågs det första exemplaret i Börringe-Havgårdsområdet (SR, CT m.fl.), och fram till den 4.11 (UGs) iakttogs arten vid upprepade tillfällen. Troligen samma individer visade sig även då och då på Falsterbonäset. Den 13 (PF,SP m.fl.) och 15.10 (EMd) sågs samtidigt två större skrikörnar, och iakttagelser av enstaka örnar gjordes den 14, 29 och 31.10 samt 1.11 (FF), varav åtminstone de tre sistnämnda avser samma fågel. Inga utsträckande exemplar noterades (FF).
1976
Den större skrikörn som uppehöll sig vid Ellestadsjön från den 30.11 1975 och framöver sågs vid upprepade tillfällen även under januari 1976, och sista rapporterade datum är 31.1 (MW m fl). Även under senhösten gjordes flera observationer vid Ellestadsjön; den 21.11 sågs en adult fågel och den 26.12 inte mindre än två gamla fåglar samtidigt (BEb m fl).
Vid Börringesjön uppehöll sig en subadult större skrikörn från den 23.9 och åtminstone fram till 17.10 (GWa m fl). För ovanlighetens skull föreligger inte en enda säker observation av större skrikörn från Falsterbo, men den 15.11 bokfördes en sträckande obestämd Aquila-örn som av observatören förmodades tillhöra denna art (Anser 16:37). Från 1975 tillkommer två icke tidigare publicerade fynd: 1 juv Sövdesjön 6.11 och 1 juv Falsterbo 10.11 (båda GHu, PM).
1975
1 subad vid Börringe 1.1-15.2 (MB) (möjligen samma exemplar som är angiven som juv vid Börringe/Havgård i VF 35 (1976):69), 1 ad Ellestadssjön 7-9.2 (PAM), 1 NO-sträckande ex vid Veberöd 17.3 (MS). Från hösten och förvintern rapporterades följande: 1 juv Börringe 5-6.9 (PW m fl) (tidigt datum), 1 subad Björkesåkra – Börringe 11.10-30.11 (LNA m fl), 1 ex Trolle Ljungby 12.10 (BG), 2 ex Falsterbo 19.10 (BBE), i ex Falsterbo 8.11 (Anser 15 (1976):33), 1 subad Ellestadssjön-Krageholmssjön 30.11-31.12 (OA, LS m fl) (och in i början av 1976). Totalt rör det sig om högst 10 olika exemplar.