Storspov

1997

Storspoven är en av förlorarna i det moderna jordbrukslandskapet och uppges ha minskat i sen tid. I FiSk 1984 gjordes ett försök att uppskatta den skånska populationen och beståndet skattades då till 300–400 par. Rrk har inte sedan dess begärt att få in uppgifter om häckande storspovar, men i år känns det motiverat att presentera ett inventeringsresultat från ett av kärnområdena. Vid strandängsinventeringen i Kristianstads Vattenrike registrerades nämligen 70–72 par (ThL).

1996

I januari sågs minst 43 storspovar fördelat på 27 ex i nordväst, 7 ex Lundåkrabukten, 6 ex Lomma och 3 ex Måkläppen. Antalet minskade sedan i februari till 29 ex med 22 ex i nordväst, 4 ex Lundåkrabukten, 2 ex Lomma och 1 ex Arlövs ängar.

Minst 22 ex övervintrade Sandön–Rönnen (RHe m.fl.) och i Lundåkrabukten och Lomma klarade troligtvis 4 (IA1, LEJ) respektive 2 ex (OMa, OSv) en övervintring. Däremot gjordes inga observationer i februari i den bistra kylan på den istäckta Falsterbohalvön.

Som kuriosa kan nämnas en helt albino storspov Strandbaden, Höganäs 25.4 (AP). Höststräcket var magert med 301 ex Nabben 23.6–20.7 (BMa, HLa, JLz) och få sträckande fåglar vid Rigeleje på ostkusten 18.7–5.8 (UGs). Från Arlövs ängar rapporterades 146 sträckande 21.6 (LaNi) vilket lyfter upp det hela något.

I december sågs försiktigt räknat minst 72 ex med bl.a.18 ex Lundåkrabukten 1.12 (LEJ) men bara 1 ex 22.12 (NK), 18 ex Sjötorp, Foteviken 1.12 (RAm), 1 ex Arlövs ängar 2 och 22.12 (AJö, LaNi), 7 ex Sal viken 7 (IA1) och 13.12 (DMe), 39 ex Falsterbonäset 14.12 (ToH), 30 ex Sandön–Rönnen 22.12 (KGN), 3 ex Klagshamn 15.12 (RAm, KLm) och 2 ex Gälltofta i nordost 14.12 (NJe).

1995

Om maxantalen från de fyra dominerande övervintringslokalerna summeras erhålls 93 ex i januari. De rapporterade antalen varierar ganska mycket och fåglarna verkar ha varit väldigt rörliga. Högsta antal var Måkläppen 30 ex 31.1 (JÅH), Skanörs revlar/Knösen 26 ex 22.1 (FF), Lundåkrabukten 22 ex 8.1 (NK) och Sandön 15 ex 3.1 (NK). Fåglar noterade vid Rönnen och Lilla Hammars näs har antagits vara samma individer som på intilliggande lokaler. Därtill kommer observationer av enstaka exemplar Arlövs ängar 6.1 (ROL), Salviken 6.1 (LEJ), Glimminge plantering 7.1 (HeJo) och Sjölunda 8.1 (NK). I februari minskade antalen i början av månaden för att sedan öka igen. Det är väl snarast flockarnas förflyttningar som spökar. Högsta antal var 24 ex Knösen 4.2 (FF), 38 ex Måkläppen 11.2 (NOB), 14 ex Sandön 14.2 (ALd, HNs) och 20 ex Lundåkrabukten 26.2 (MAr). Med ett ensamt ex vid Rösan 4.2 (TSg) erhålls höga 97 ex i februari månad.

Vårsträcket kulminerade som sig bör i mitten av april med 716 ex (nytt skånskt sträckrekord) mot öster vid Kåseberga 15.4 (OEm, HLa, JLz), 227 ex sträckande Nabben 19.4 (BMa, MRe) samt 260 ex Strandbaden 21.4 (AP). Inga anmärkningsvärda rapporter från höststräcket föreligger.

I december sågs rekordmånga storspovar, men antalet minskade i slutet av månaden. Högsta noteringar var 41 ex Lundåkrabukten 17.12 (LEJ) minskande till 2 ex 30.12 (NK), 28 ex Måkläppen 27.12 (LaO, ToH, BMa), 20 ex Skanörs revlar/Knösen 3.12 (MOl, KES, SSp) som minskade till 2 ex 28.12 (BMa), 21 ex Sandön hela månaden (KGN, RHe), 5 ex Lomma 20.12 (AJö) och 4 ex Salviken 17.12 (LEJ) som minskade till 1 ex 30.12 (NK). Summeras maxantalen erhålls 119 ex på ovannämnda lokaler. Därutöver sågs 14 ex Eskilstorps ängar 1.12 (JyN), 5 ex Lilla Hammars näs 9.12 (LRå), 11 ex Foteviken 15.12 (LRå), 13 ex Klagshamnsudden 16.12 (RAm) samt 2 ex Vikhög 21.12 (JJö).

1994

En summering av maxantalen vid övervintringsplatserna ger totalt imponerande 149 ex för årets båda inledande månader. Maxantalen låg som vanligt högst under januari.

I topp Skanörs revlar–Knösen med 43 ex 1.1 (NK, OEm). I det området reducerades antalet gradvis. 38 ex 7–8.1, 36 ex 15.1 och 18 ex 23.2. Av områden med högre antal märks för övrigt Sjötorp, Klagshamn med 18 ex (HÅG), Lundåkrabukten med 17 ex 17.2 (IAl), Sandön–Rönnen med 9 ex 8.1 (NK) och Måkläppen med 9 ex (RSg).

Vinterfynd i nordost är ovanliga, men vardera 4 ex (samma?) sågs vid Fårabäck 1.1 (MaPe) och Vannebergaholmen 28.1 (PaOn).

De största vårflockarna utgjordes av 410 ex rastande på utfyllnaden söder Landskrona JaN), 265 ex Sjölunda (LaNi) och 223 ex Löddesnäs (IAL), alla 20.4.

I december ej fullt så höga antal som i januari, med som mest 27 ex Skanörs revlar 31.12 (BMa).

1993

Förekomsten under årets inledning var rekordartad med 85 ex i januari och 44 ex i februari. Samtliga dessa 44 ex antas ha klarat övervintring, vilket också är rekord. Klart dominerande lokaler var Falsterbo och Lundåkrabukten. Vid Falsterbo inräknades 23 ex 1.1 (NK). Minskningen därefter var ytterst marginell och 20 ex klarade vintern där (OEm, SHe, TLb m.fl.). Dessutom sträckte 21 ex mot söder vid Nabben 31.1 (HÅG). I Lundåkrabukten sågs 18 ex 5.1 (HÅG) och 17 ex 27.2 (LEJ). Dessutom övervintrade 7 ex vid Sandön (AnL, HeJo, RHe m.fl.). Tillfälligt sågs 8 ex i området 10.1 (KSå).

Resterande storspovar var 6 ex söder om Klagshamn 3.1 (PÖ) och 1 ex mot söder Gislövshammar 17.1 (AChS, AgP) medan enstaka observationer vid Salviken och Lilla Hammars näs bör ha utgjorts av fåglar från Lundåkrabukten och Falsterbo.

Vårsträcket kulminerade i mitten av april med 654 ex mot nordost Sandhammaren 16.4 (AJö, BeS), nytt skånskt sträckrekord, och 362 ex mot öster Kåseberga 17.4 (HLa, LaNi, OEm). Denna dag rastade dessutom 197 ex i Salviken (AJö).

Under det tidiga sydsträcket av framför allt adulta honor räknades i år 206 ex mot sydväst Kullen 21.6 (TNn). I Falsterbo sträckte 481 ex 19.6–5.9, med maximalt 120 ex 11.7 (HLa, LaNi, OEm). Brantevik passerades av 226 ex 15.7–31.8 och bästa dag blev 21.7, då 54 ex sträckte (LRå, MGr).

I december sågs ånyo mycket storspov i landskapet, och totalt 78 ex har rapporterats. Av dessa fanns 36 ex i Lundåkrabukten 5.12 (LEJ), men antalet minskade därefter. På Falsterbonäset sågs som mest 27 ex Skanörs revlar 12.12 (BMa, JLz) och vid Sandön fanns hela månaden 11 ex (HeJo, MÅP, PE1 m.fl.). Dessutom fanns 4 ex vid Vannebergaholmen i nordost 26.12 (SAS) och 1 ex kvar där 30.12 (NWa). Troligen fanns dock alla fyra kvar i området och antagligen var det dessa som sågs flyga förbi närliggande Fårabäck 31.12 (GrFl).

1992

Rekordmånga storspovar sågs i landskapet under årets två första månader. På Falsterbonäset sågs 20 ex 5.1 (HÅG, NK m.fl.), och 22 ex 2.2 (CAB m.fl.), medan antalen minskade något därefter. Liknande mängder rapporterades från Lundåkrabukten, med 22 ex 5.1 (SvNi) och 16 ex 29.2 (LEJ). I området Rönnen-Sandön fanns upp till 7 ex under januari (GPa, KMö, RHe m.fl.) och på Lilla Hammars näs iakttogs 10 ex 14.1 (JJö). Även i nordost gjordes ett vinterfynd avseende 1 ex Vannebergaholmen 1.1-22.2 (SAS, UJk, ÅS m.fl.). Totalt har rapporterats 60 ex i januari, 45 ex i februari och minst 33 ex lär ha klarat den skånska vintern. Vårsträcket nådde sitt maximum 22-24.4 och 730 ex i en flock vid Saxåns mynning 22.4 (AJö, KS3) är den hittills största i Rrk:s arkiv. Därefter följde 347 ex Sjölunda (KBe), 90 ex Lomma (KSå), 100 ex mot norr Fulltofta (LLq), 150 ex mot öster Bunkeflostrand (JHq, OEm) och 163 ex kvar vid Saxåns mynning (KSå), alla observationerna gjorda 23.4. Dagen efter sågs 320 ex Saxåns mynning (KSå) och 300 ex Eskilstorps ängar (PEJ). Från höststräcket i Falsterbo föreligger rapporter om 470 ex 18.6-5.11, med en topp på 55 ex 11.8 (AJö, HLa, KMO m.fl.). Även i december slogs storspovsrekord, då 83 ex observerades. Flest fanns vid Lundåkrabukten, där som mest 40 ex sågs 22.12 (LEJ). I Falsterbo noterades högsta dagssumman 28.12, då 22 ex inräknades (DHa, LRå). Övriga storspovar under månaden var upp till 7 ex Sandön-Rönnen (IAl, KGN, RHe m.fl.), upp till 9 ex söder om Klagshamn 19-29.12 (ENö, RSi, ÅLN) samt enstaka ex i Foteviksområdet och Salviken, framför allt under månadens slutskede, då kyla troligen pressade ner spovar norrifrån.

1991

I nordväst övervintrade minst 6 ex i området Sandön-Rönnen (RHe m.fl.). Dock sågs 8 ex Rönnen 24.2, men några av dessa kan ha varit nyanlända. Från januari rapporterades också många storspovar från Falsterbonäset, med som mest 19 ex Knösen 19.1 (APe, JT, OlBe m.fl.). Övriga storspovar under månaden var 8 ex Eskilstorps ängar 13.1 (GuB, HÅG, KrSv m.fl.), upp till 6 ex vid Lundåkrabukten hela månaden (ENö, MAr, NK m.fl.) och lika många stationära i området kring Salviken (KSå, PTS m.fl.). I februari minskade spovarna snabbt och på Knösen sågs 9 ex 2.2 (PABe, SCh, TLb m.fl.) och 1 ex 10.2 (DHa, EFr), varefter observationer saknas. I Lundåkrabukten var sista observationen 2 ex 3.2 (KSå), då 7 ex 28.2 (JaN) räknas till kategorin nyanlända.

Vårsträcket kulminerade de sista dagarna i april, då dåligt väder pressade ner många storspovar. Efter 80 rastande och 150 ex mot norr Arlövs ängar 19.4 (HÅG) följde 292 ex Lundåkrabukten (OEm), 170 ex Salviken (OEm), 165 ex Strandbaden, Höganäs (AP),

100 sträckande Glumslövs backar (BHz, Kin), 80 ex Klågerup (PTS) och 156 sträckande Skanörs revlar (KMO), samtliga observationer gjorda 28.4. Därpå följde inte mindre än 478 ex Lundåkrabukten 29.4 (HLa, OEm), 131 ex Vellinge ängar 29.4 (HLa, OEm), 450 ex Saxåns mynning 30.4 (PTS), 228 ex Eskilstorps ängar 1.5 (IA1, LEJ) samt 170 ex Arlövs ängar 1.5 (HÅG, RO1).

En hel del storspovar fanns kvar in i december, och totalt noterades minst 46 ex. Flest räknades in vid Lundåkrabukten med 21 ex 27.12 (KLm, RAm). I Falsterbo fanns också storspovar kvar med toppnoteringen 11 ex Skanörs revlar 15.12 (RAm, KLm). Slutligen skall nämnas en decemberobservation från nordost, nämligen 2 ex Landön 8-14.12 (UJk, NJe).

1990

Under januari uppehöll sig sammanlagt 19 ex i landskapet. Av dessa fanns 4 ex längs Skälderviken (PGz m.fl.) och 15 ex i sydväst med största antalen 5 ex Lilla Hammars näs 2.1 (PJU, RiE) och lika många vid Klagshamn 20.1 (LES). Under februari sjönk antalet rejält. Medan fåglarna i nordväst av allt att döma klarade övervintring, 4 ex sågs i området Rönnen–Sandön 27.2 (PGz), så försvann nästan samtliga de individer som camperat längre söderut. Från senare delen av månaden finns rapporter om 1 ex Måkläppen 21.2 (ALd), 3 ex Gässie 24.2 (KBe), I ex Sandby mosse 25.2 (AMT m.fl.) och slutligen 2 ex Håslövs ängar 27.2 (NSF). Uppskattningsvis övervintrade 1 ex, vilket är fler än normalt. Från vårsträcket kan nämnas 134 sträckande vid Strandbaden 19.4 (BeBIl) och en hög notering utgjordes av 379 sträckande förbi Sandhammaren 25.4 (AJö). Under december fanns fortfarande minst 58 ex i landskapet. Av dessa fanns 7 ex i nordväst under hela månaden, främst i området Rönnen–Sandön (PGz m.fl.), minst 21 ex längs kusten söderut med som mest 12 ex Lundåkrabukten 16.12 (NK) och 30 ex i sygväst med som mest 9 ex Knösen, 4 ex Lilla Hammars näs och 2 ex Nabben 15.12 (HÅG, IAl m.fl.). Mot slutet av månaden fanns förutom de 7 Skälderviken–fåglarna 10–13 ex kvar, bland annat 2–3 ex Måkläppen 29–30.12 (LRå, KrSv).

1989

Under januari uppehöll sig sammanlagt minst 14 ex längs kusten mellan Skälderviken och Löddesnäs enligt följande: 1 ex Barsebäck 2.1 (PiU), 1 ex Sandön–Klören 5.1 (JHa), 5 ex Salviken 8.1 (PW, PTS), 5 ex Löddesnäs 10.1 (MÅP), 6 ex Salviken 14.1 (AgP), 3 ex Salviken 21.1 (HÅG), 4 ex Salviken 27.1 (NK) och 1 ex mellersta Lundåkrabukten 28.1 (NK). Februari bjöd på 10 ex, samtliga på andra lokaler än de i januari: 1 ex Grevie 5.1 (AJö), 6 ex Foteviken 24.2 (AJö), 2 ex Klagshamn 25.2 (PAn) och I ex Starby–Tranarp samma dag (HeJo). De nio som observerades i slutet av månaden bör rimligen ha klarat övervintring. Från vårsträcket kan nämnas 360 ex Kabusa 16.4 (GT). Höststräcket förlöpte utan några nämnvärda koncentrationer. Under första hälften av december fanns fortfarande uppskattningsvis 16 ex kvar längs västsidan, med bl.a. 4 ex Gässie 3.12 (KBe) och 6 ex Lundåkrabukten 5.12 (AJö). Mot slutet av månaden minskade antalet och omfattade 3 ex i området mellan Sandön och Rönnen t.o.m. 31.12 (HeJo m.fl.) och 2–3 ex Måkläppen 29–30.12 (LRå, KrSv).

1988

Rekordmånga storspovar stannade kvar under januari–februari. Flera observationer gjordes i januari av en flock på 9 ex som alternerade mellan L. Hammars näs, Eskilstorps ängar och Vellinge ängar (RBd m.fl.). Dessutom finns rapporter om ytterligare 3 ex i sydväst. I övrigt under januari sågs 7 ex vid Dynan i Klagshamnsviken 5.1 (ORo) – dessa kan naturligtvis ha rört sig ner till sydvästhörnet senare under månaden –, 5 ex Salviken fr.o.m. 16.1 (PTS m.fl.) samt 1 ex Sjöbobadet 10.1 (AgP). Totalt alltså minst 18 ex. Under början av februari fanns samtliga 12 ex kvar i sydväst (PeOl, för att sjunka till 9 ex 28.2 (HÅG). Samtliga 5 ex i Salviken höll ut hela månaden och dessutom sågs 1 ex vid Lundåkrabukten 16–17.2 (HÅG). Även under februari noterades 18 ex, av vilka 14 ex kunde konstateras övervintra; tangerat rekord (tidigare 14 övervintrare vintern 1977–78). Inga anmärkningsvärda sträcksiffror föreligger. Från december finns rapporter om storspov endast från Lundåkrabukten där 4 ex uppehöll sig 1.12 (AJö) och därefter 1 ex t.o.m. 18.12 (CAB m.fl.).

1987

Vid Rönnen fanns 1 ex 1–4.1 (RHe m.fl.). Svensk fågelatlas i Skåne anger antalet häckande par till cirka 300 och stammen bedöms ha minskat i sen tid (Anser 26:97). Inga anmärkningsvärda sträcksiffror har rapporterats. Många storspovar dröjde kvar in i december. Största ansamlingen var 18 ex Vellinge ängar 2.12 (AxB) och 10 ex på Eskilstorps ängar 5.12 (HÅG). I Salviken uppehöll sig storspovar hela månaden med högsta notering 7 ex 31.12 (KSå, PTS). I övrigt noterades enstaka fåglar längs kusten mellan Lundåkrabukten och Falsterbo. Totalt kan det i december ha rört sig om 43 ex, vilket är den näst högsta summan sedan starten av FiSk 1975.

1986

Under perioden 1–6.1 sågs 2 ex omväxlande på Sandön och Rönnen (PGz, n.:fl): Från vårsträcket finns inga anmärkningsvärda siffror. Högsta notering blev 250 ex Löddesnäs 26.4 (NK). Med ledning av de uppgifter som kom in efter det att storspoven utsetts till årets art 1984 uppskattades antalet häckande par till ca 300 och populationen är av allt att döma minskande. I december sågs storspovar vid Rönnen med som mest 4 ex 27–28.12 (HeJo, LK, MRe), på Eskiklstorps ängar med största ansamling 20 ex 16.12 (RBd, m.fl.) och vid Foteviken som mest 9 ex 16–17.12 (AJö, HÅG).

1985

I början av januari fanns 11 ex på Sandön 2.1 (TNn), 1 ex vid Salviken 3.1 (BeS) medan 2 ex sträckte söderut vid Vikhög 6.1 (PÖ). Vårsträcket kulminerade i mitten av april med 212 sträckande 13.4 och 286 sträckande 15.4 vid Ängarna, Skälderviken (TR) samt 200 rastare Salviken 16.4 (ALd) och 200 sträckande vid Levrasjön i nordost 18.4 (MaPe). Något senare sågs 170 ex vid Äspet 1.5 (BLz, UJk). I december räknades upp till 6 ex vid Skälderviken den 4.12 (MU m.fl.), 1 ex Skanörs revlar 1.12 (AJö), kanske samma ex sydsträckande vid Falsterbo golfbana 8.12 (AJö, MWi) samt 1 ex på L. Hammars näs 27.12 (MGu).

1984

På Knösen fanns 3 ex 4.1 (JC, NH). Senare tycks 1 ex ha flyttat till Skanör 29.1 (OHu) medan 2 ex fanns kvar vid Knösen 8.2 (HÅG). Längre norrut sågs 1 ex Salviken 22.1 (PTS m.fl) och 1 ex Farhult–Rönnen 6–21.1 (SSd m.fl.). Kanske övervintrade spovarna vid Knösen medan övriga torde ha försvunnit söderut. Vårsträcket tycks ha kulminerat den 20.4 med 485 nordsträckande vid Ängarna, Skälderviken (TR), 400 ex Löddesnäs (AWh) och minst 260 ex Lomma (LNs, MGi m.fl.).

Främst med anledning av konstaterad och förmodad minskning i sen tid utsågs storspoven till årets art, och alla iakttagelser under häckningstid efterfrågades. Resultatet presenteras i figur 2 (som inte finns med i denna digitala utgåva utan endast i det tryckta originalet) där en prick motsvarar 1 par. Tolkningen har varit frikostig så att exempelvis 2 spelande fåglar räknats som 2 par, en rapport om 1–2 par räknats som 2 par och 3 fåglar under senare delen av häckningstiden räknats som 2 par. De flesta uppgifterna gäller dock enstaka spelande individer, dvs 1 par. Noggrannare inventeringar har genomförts på Bjärehalvön (BoK), Revingefältet (NK m.fl.) och i sydosthörnet (SSFk). Hur väl speglar då resultatet den skånska storspovspopulationen?

Storspoven är förhållandevis lätt att inventera då den spelar under en rätt lång period och spelet hörs långt. En svårighet kan vara att fastställa hur många fåglar som finns på en lokal då bestånden är täta. Det största problemet är dock att storspoven finns i jordbruksområden, och i norr även på mossar, som sällan besöks av ornitologer. En hel del rapporter har inkommit från sådana mindre kända lokaler men för att erhålla en heltäckande bild krävs att inventeringar görs utanför de vanliga stråken. Detta gjordes i samband med arbetet till Svensk Fågelatlas som just slutförts. Genom tillmötesgående från den regionsansvarige (PA) kan i figur 3 storspovens utbredning i Skåne presenteras (figur 3 finns inte med i denna digitala utgåva utan endast i det tryckta originalet). En prick innebär här förekomst i en 5×5 kilometersruta med minst kriterium 5, vilket är lika med en spelande fågel vid mer än ett tillfälle. Storspoven saknas längs stora delar av kusten och vi kan också konstatera att det högrationella jordbruket på Söderslätt inte passar arten. De tätaste förekomsterna finns i Vombsänkan och på Kristianstadslätten. Förvånansvärt talrik är storspoven i Göinge där en del av paren häckar på mossar, något som ökat i sen tid.

Hur många par finns det då i Skåne? Genom årets rapportering fick vi uppgift om ca 100 par. Om vi antar att det i de atlasrutor som ej omfattas av årets rapporter finns i medeltal 2 par fås ett tillskott på 240 par. Sammantaget ger detta ett skånskt bestånd på mellan 300 och 400 par. Kanske är det första talet att föredra då en del av atlasrutorna kan ha övergivits i sen tid och 2 par per ruta kan vara i överkant speciellt i norr. Å andra sidan kan en del av rutorna med kriterier under 5 innehålla häckande par.

Att storspoven minskat i sen tid intygas från Bjärehalvön och nordost. Orsakerna är i första hand ändrad markanvändning. Hur stor minskningen varit är svårt att säga då mer detaljerade beståndsuppgifter saknas från äldre tid.

I slutet av året fanns rekordmånga storspovar kvar med följande maxsiffror från december: Skälderviken (2), Lundåkrabukten (4), Lommabukten (15), Foteviken (33), Falsterbohalvön (11) och Nordostskåne (3). Som mest sågs 10 ex Dynan + 23 ex Vellinge ängar, Foteviken 17.12 (AJö), 11 ex Skanör 31.12 (OHu) och 11 ex Lommabukten större delen av månaden (NK m.fl.). Att antalen ökade mot slutet av december antyder att storspovar kom ner norrifrån, kanske från Halland.

1983

I området Skanörs revlar Knösen övervintrade 3 ex som sågs där under januarifebruari (MWi m fl). Dessutom 1 ex på L Hammars näs, Foteviken 15.2 (AMT). Senast övervintring ägde rum var i mitten av 1970-talet då upp till 14 ex tillbringade vintern vid Skälderviken. På Sjaelland sägs 9 ex i januari vilket är ovanligt många (Fugle på Sjaelland 1983–1).

Högsta siffror från uppsträcket var 300 ex på Håslövs ängar 25.3 (HC) och 115

sträckande vid Strandbaden norr om Höganäs 25.4 (AP). Aven i december fanns 1–3 ex Skanörs revlar Knösen (AJö m fl). Är det månne samma?

1982

Vårens sträcktopp verkar ha varit koncentrerad till ett par dagar, med 494 nordsträckande vid Skälderviken 21.4 (TR) samt 175 sträckande Kullen (HPn, TR) och 200 ex Habo Ljung vid Lomma (KSL) 23.4. Den första siffran torde vara en av de högsta som inräknats hos oss.

I december fanns ännu 1–3 ex vid Skanörs revlar–Knösen (CSn m.fl.) och vidare sågs 1 ex Eskilstorps ängar 7.12 (SNn) samt 1 ex Lundåkrabukten 25.12 (PÖ). Senast övervintring konstaterades var i mitten av 70-talet.

1981

I början av januari noterades 2 ex vid Sjöbobadet norr om Barsebäck 4.1 (PÖ) och 1 ex på Skanörs revlar 6.1 (PA, OP, PÖ).

Vårsträcket tycks ha kulminerat den 19.4 då 180 nordsträckande inräknades på Store mosse vid Sösdala (MÖ). Samma dag sågs 160 ex på en åker mellan Torseke och Fredriksdal (CNn) och 175 ex vid Råbelövssjön (HC). Åtminstone de båda sista observationerna gäller troligen samma flock, då lokalerna ligger nära varandra i nordost.

Under perioden 5–12.12 sågs 1–3 ex på Rönnen och sistnämnda dag även 1 ex på Sandön (TNn m fl). Dessutom iakttogs 1 ex vid Lundåkrabukten 6–9.12 (NK m fl). Sedan kom kylan och storspovarna försvann.

1980

Vid Lundåkrabukten noterades 6 ex 3.1 (NK, OP). Den 12.1 fanns 1 ex kvar (PA, PÖ) och troligen samma individ sågs vid Sjöbobadet, Lundåkrabukten 11.2 (MU). Då inga observationer finns längre fram i februari och vintern var rätt hård misslyckades övervintringsförsöket förmodligen. De flesta åren på sjuttiotalet fanns en liten övervintrande flock vid Skälderviken, men de senaste två vintrarna har endast sporadiska observationer gjorts. Årets sista storspov sträckte söderut vid Helsingborg 5.12 (MJI).

1979

Som vanligt försökte några härdiga storspovar övervintra vid Skälderviken, där max 10 ex sågs i januari, ett antal som hade krympt till 4 ex 4.2 (TR m fl). Den sista storspoven sågs vid Torekov på Bjärehalvön 11.2 (OHt m fl) och övervintringsförsöket synes ha misslyckats för första gången på många år. Under april sträckte 1 335 ex vid inre Skälderviken varav 255 ex 11.4 och 366 ex 24.4 (TR). I slutet av året iakttogs 1 ex vid Sjöbobadet norr om Barsebäck 30.12 (MU).

1978

Utmed kuststräckan Farhult-Sandön, Skälderviken övervintrade 11 – 14 ex (TN m fl). I januari sågs enstaka exemplar dessutom på L Hammars näs den 8 (MU) och vid Salviken den 15 (PÖ). Från december har arten rapporterats från L Hammars näs (5), Lomma (1), Salviken (1), Lundåkrabukten (1) och Skälderviken (10).

1977

6 storspovar övervintrade på Rönnen-Sandön, Skälderviken, i januari till februari (BIS m. f1.). I december sågs som mest 13 ex vid Skälderviken, och enstaka storspovar uppträdde även vid Barsebäck och Salviken samt på Falsterbohalvön, En udda iakttagelse av 2 ex gjordes vid Hammarsjön 18.12 (CNn).

1976

Vid Farhult-Rönnen sågs i januari-februari 4-10 ex som säkert övervintrade, Dessutom sågs 3 på Knösen 21.1, en vid Foteviken 24.1 och en vid Vikhög 31.1. Dessa fynd speglar ett normalt vinteruppträdande med enstaka fåglar övervintrande vid Skälderviken och längs västkusten.

1975

Vinteriakttagelser: 1-5 ex Rönnen-Sandön i januari-februari, 1 ex Salviken 7.12 och 8 ex Rönnen 25.12. 10 ex på Sandön 26.2 är sannolikt delvis nyinkomna. Storspoven ses framförallt vid Skälderviken de flesta vintrar.