Svarttärna

Chlidonias niger (Black Tern)

Figurer, tabeller och foton från de ursprungliga årsböckerna utelämnats i denna sammanställning.

2024

Häckande svarttärnor fanns vid Herculesdammarna där tio par fick fram två flygga ungar och i Klosterviken där tolv par fick fram 18 flygga ungar. Antalet par är nära nog identiskt med 2023, men häckningsframgången betydligt sämre vid Herculesdammarna och betydligt bättre i Klosterviken (Patrik Olofsson). Efter en mindre stöt av sträckande svarttärnor i början av maj, med som mest 32 str SO Alnarps strandängar 2.5 (Tomas Flyman) kom en större stöt i mitten av månaden. Då sågs bland annat 56 str S Domsten 14.5 (Mattias Jonsäter), 62 str O Smygehuk 14.5 (Roy Blad, Matts Lindbladh), 84 str SO Barsebäckshamn 15.5 (Kenny Nordström, Arne Holgersson, Karl-Anders Högberg) och 48 str SO Alnarps strandängar 18.5 (Tomas Flyman). Det är ganska sällan det ses så stora antal på vårsträck, och när det händer sammanfaller det nästan alltid med friska ostvindar under artens sträcktid. Vid Nabben sträckte 116 ex under hösten, vilket är en hög årssumma. Toppdagen 9.8 räknades 45 ex (Mattias Ullman). Högsta dagsantal i sydost var 20 str SV Sandhammaren 15.8 (Sven Splittorff, Staffan Sundin, Gert Ljungqvist m.fl.).

 

 

2023

Häckande svarttärnor noterades med elva par som fick ut 9–10 ungar vid Hercules dammar och tolv par som fick ut cirka tio flygga ungar vid Klosterviken. Samtliga par häckade på plattformar. Notera att det inte längre häckar några svarttärnor i Krankesjön, juvenila fåglar som ses här relativt tidigt kommer sannolikt från Klosterviken. I nordost gjorde fem par initialt häckförsök på Viby äng, men de översvämmade ängarna torkade ut snabbt och fåglarna flyttade till Hercules dammar (Patrik Olofsson).

Under vårsträcket i maj sågs rastande fåglar med som mest 27 ex Råbelövssjön 9.5 (Anders Wånge Kjellsson), 19 ex Sövdesjön 10.5 (Gert Ljungqvist) och 19 ex Sandön 10.5 (Henrik Johansson, Olof Strand). Senare sågs 15 str vid Smygedungen 3.6 (Tomas Svensson, Nils Kjellén, Johannes Rubensson).

I samband med ostadigt väder och friska västvindar en vecka in i augusti sågs ovanligt många i nordväst. Flest sågs vid Kattvik den 8.8, men det råder delade meningar kring hur många de egentligen var. Rapporter på över 100 sträckande finns, men det finns också beskrivningar av hur samma fåglar gjorde rundor i bukten och att dubbelräkning förekom. I samband med att en kustlabb dök upp gick svarttärnorna ihop i en tätare flock och 49 ex kunde räknas in (Anders Lindén), men det kan såklart ha varit fler än så i Laholmsbukten denna dag. De högsta regelrätta sträcksiffrorna för Skåne är 157 ex Simrishamn 15.8 1999 och 129 ex Nabben 7.8 2011.

Vid Nabben blev hösttotalen 84 ex, klart över medel men något under förra årets notering på 92 ex. Bästa dag var 10.8 med 18 ex (Mattias Ullman). I sydost sågs som mest 18 ex Simrishamn 15.8 (Bengt Bengtsson).

 

 

2022

Det enda högre antalet under vårsträcket var 27 str Kåseberga 10.5 (Tomas Svensson).

Häckningar noterades vid Hercules dammar med 14 par som fick ut nio flygga ungar, vid Klosterviken där elva par fick ut tio flygga ungar samt vid Krankesjön där två par misslyckades med sina häckningar. Minskningen i Krankesjön kan möjligen bero på ökad konkurrens om boplatserna med skrattmås och fisktärna (Patrik Olofsson). Totalt 27 par visar på en svag nedgång jämfört med föregående år och trenden är oroväckande.

Till skillnad från övriga tärnarter var sträcket på Nabben individrikt, främst tack vare några få bra dagar. Totalt räknades 92 ex i de standardiserade räkningarna, att jämföra med medel på 54 ex. Högsta dagssiffror var 33 str 1.8 (Mattias Ullman) och 23 str 27.8 (Mattias Ullman, Måns Karlsson, Mikael Bauer). Inga tvåsiffriga sträcksiffror noterades i övriga Skåne.

 

 

2021

De högsta antalen från vårsträcket var 15 str O Kåseberga 4.5 (Hans Larsson) och 14 rast Sandön samma dag (Henrik Ehrenberg, Johan Åhlén, Anders Jönsson m.fl.).

I nordost häckade 13 par vid Herculesdammarna. Dessa fick ut nio flygga ungar. I sydväst fanns 13 par, vilka fick ut åtta flygga ungar vid Klosterviken och 3 par i Krankesjön, där häckningen tyvärr spolierades p.g.a. hårda vindar. De 1K-fåglar som observerades relativt tidigt i sjön har inte kläckts där utan kommer troligen från Klosterviken. Förutom häckningar på dessa traditionella lokaler fanns 1 par vid Gäddängen, Östra Ringsjön vilket fick ut en flygg unge. Totalt ger detta alltså 30 par som fick ut 18 flygga ungar. Motsvarande antal för 2019 var 26 par som fick ut 15 flygga ungar (Patrik Olofsson).

Höststräckets högsta antal var 14 ex Nabben 9.8 (Mattias Ullman, Lasse Olsson) och 17 ex på samma lokal 10.8 (Mattias Ullman).

 

 

2020

I nordost häckade 10 par som fick ut 7 flygga ungar i Herculesdammarna, vilket var den bästa ungproduktionen på länge. Årets häckningar i sydväst utgjordes av 11 par som fick 6 flygga ungar vid Klosterviken, och 5 par i Krankesjön som fick 2 flygga ungar. Samtliga par häckade på plattformar. Minskningarna vid Klosterviken och Krankesjön på senare år är tydliga och oroande, medan populationen i nordost är mer stabil (Patrik Olofsson).

Förutom 30 str N Ranarpsstrand 1.5 (Martin Gierow) uteblev större sträckförekomster helt under året. Säsongen på Nabben gav sammanlagt endast 22 ex, att jämföra med ett snitt på 54 ex under de standardiserade räkningarna som inleddes 1973 (Nils Kjellén). Bra sträck av svarttärna sammanfaller vanligen med sydostvindar och mulet väder under artens sträckperiod, och uteblir dylika väderlägen ser man inte heller många svarttärnor.

 

 

2019

En hög sträcksiffra från våren utgörs av 55 str SO Hittarps rev 19.5 (Thomas Svanberg, Bengt Andersson, Mårten Müller m.fl.). Höststräcket var väldigt magert, med sammanlagt endast 35 ex på Nabben (Nils Kjellén, Mattias Ullman) och dagssummor värda att nämna finns varken därifrån eller från andra platser.

Häckningsutfallet under året innefattar 10 par som fick ut två flygga ungar vid Håslövs ängar, 13 par som fick ut åtta flygga ungar i Klosterviken samt 6 par som fick ut fem flygga ungar i Krankesjön. Samtliga par i Klosterviken och Krankesjön häckade på plattformar. Således en totalsumma på 29 par (Patrik Olofsson, se Bengtsson 2019).

 

 

2018

Häckningsstudierna gav följande: tio par fick fem flygga ungar i Hammarsjön, 15 par fick tolv flygga ungar i Klosterviken, Börringesjön och sex par fick sex till sju flygga ungar i Krankesjön (Patrik Olofsson). Således totalt 31 par och 23–24 flygga i Skåne 2018. Sträcket var däremot intressant i år och på våren noterades en topp i Öresund med 46 str SO Löddesnäs 25.5 (Lars Nilsson) och 33 str S Barsebäckshamn 27.5 (Arne Holgersson, Kenny Nordström). Även under hösten noterades, oväntat, det högsta antalet i Öresund med 36 str S Barsebäckshamn 10.8 (Kenny Nordström, Karl-Anders Högberg).

 

 

2017

I vattenriket i nordöstra Skåne noterades totalt 16 par under häckningssäsongen varav minst hälften kläckte och hade veckogamla ungar. Samtliga ungar försvann och rester vid boplatserna indikerade minkpredation. Mink sågs i Herculesdammarna vid flera tillfällen och var sannolikt orsak till att flera par avbröt häckningen. I Krankesjön noterades 6–7 par men inga flygga ungar. Häckningsframgångarna fortsätter dock i Klosterviken där 15 par lyckades få fem ungar på vingarna. Juvenila fåglar som sågs tillsammans med adulta i Krankesjön i juni kom med all sannolikhet från Klosterviken (Patrik Olofsson). Totalt 37–38 par i landskapet får anses normalt men endast fem flygga ungar är ett mycket dåligt resultat.

Uppskattningsvis 29 ex rapporterades vid sträcklokaler i sydost, företrädesvis vid Sandhammaren (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist m.fl.). Vid Nabben, Falsterbonäset inräknades 13 ex under hösten (Nils Kjellén m.fl.). Säsongstotalen är lägre än de senaste åren men i ett längre perspektiv fluktuerar antalet observerade individer ganska kraftigt.

 

 

2016

Från Krankesjön rapporterades under vårsträcket en stor ansamling av svarttärnor. Det började med 114 ex 7.5 och nådde häpnadsväckande 250 ex 8.5 (Anders Jönsson m.fl.) Det är den i särsklass största ansamlingen som noterats i landskapet. Ett varmluftsinbrott med tillhörande vindar från ostsektorn torde vara en del av förklaringen till detta exceptionella uppträdande. Den tidigare högsta noteringen var 147 ex Spillepeng 9.5 2011, även då i samband med ostlig vind. Häckningsframgångar noterades i den nordöstra delen av landskapet, där totalt 16–17 par fick ut 2–3 flygga ungar på tre olika lokaler i Vattenriket. I Krankesjön noterades 9–11 par som fick ut 2 flygga ungar. I Klosterviken fick 11–12 par 7 ungar på vingarna (Patrik Olofsson). Efter flera års misslyckade etableringsförsök på boplattformarna i Klosterviken är det glädjande att konstatera häckningsframgång vid denna lokal. Uppskattningsvis 45 ex rapporterades vid klassiska sträcklokaler i den sydöstra kvadranten av landskapet (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist m.fl.). Totalt 14 ex bokfördes vid Nabben, Falsterbonäset under hösten, varav 3 ex utanför peioden för den standardiserade sträckfågelräkningen (Nils Kjellén, Måns Karlsson m.fl.). Säsongstotalen är i linje med de förgående två åren.

 

 

2015

Årets första fynd gjordes mycket tidigt på säsongen: 1 str N Domsten 10.4 (Peder Winding, Mårten Müller). Observationen var blott en dag från fenologirekordet (9.4 1978).

I nordöstra Skåne noterades 17 par vid Herculesdammarna. De flesta häckningarna misslyckades, möjligen på grund av predation av mink men även på grund av störningar från grågäss med ungar som utnyttjade svarttärnornas boplatser som sovplats på nätterna. Omläggningar skedde, men återigen blev tärnorna bortstörda av grågäss. Endast ett par lyckades med häckningen och fick ut två ungar. På Vombs ängar och i Krankesjön noterades totalt 21 par och 17 flygga ungar (Olofsson 2015).

Under höststräcket i sydost och på sydkusten rapporterades totalt 52 ex under perioden 13.7–14.9 (Sven Splittorff, Per Johan Ulfendahl m.fl.) Ytterst blygsamma 7 str bokfördes på Nabben, Falsterbonäset under hösten (Nils Kjellén m.fl.).

 

 

2014

Högsta notering under våren var 60 ex Krankesjön 30.5 (Nils Kjellén).

Det var också på denna lokal som den sydvästskånska populationen gick till häckning. Totalt noterades 20–21 par och de fick 16 ungar på vingarna, vilket är dubbelt så många som i fjol. Övriga skånska par häckade vid Herculesdammarna/-viken där en ökning till 17 par noterades. Kläckningen sammanföll med ett kraftigt regnfall vilket förmodligen hade en negativ effekt på häckningsresultatet, men 12 ungar kunde ändå ses på vingarna. Enstaka individer rapporterades även i Finjasjön men där kunde ingen häckning konstateras. Totalt häckade således 37–38 par i Skåne och de fick 28 flygga ungar (Patrik Olofsson).

Under höststräcket observerades 12 str S i sydost 11.8–8.9 (Sven Splittorff m.fl.). Det innebar den sämsta säsongssumman på flera år, även om antalet observerade individer fluktuerar kraftigt.

Inom sträckräkningarna på Nabben, Falsterbonäset noterades 40 ex under säsongen, vilket är normalt (Nils Kjellén m.fl.).

 

 

2013

11–12 par skred till häckning vid Herculesdammarna, Hammarsjön, men troligtvis drabbades de av predation i äggstadiet. Trots minst en omläggning kom inga ungar på vingarna. I Finjasjön häckade 2 par med 3 flygga ungar som resultat och i Krankesjön 10–12 par med ett resultat på 7–8 ungar. I Klosterviken sågs 8–10 par men endast fem av dessa skred till häckning och 5–6 ungar blev flygga. Totalt i landskapet alltså 31–36 par som producerade 15–17 flygga ungar, vilket får anses normalt (Patrik Olofsson).

I sydost inräknades under hösten fina 104 str 29.7–31.8 med högsta dagssumman 20 str Sandhammaren 17.8 (Gert Ljungqvist, Sven Splittorff m.fl.). Även vid Falsterbo hade arten en bra sträckhöst med totalt 108 ex noterade och toppdagen där var 28 str 12.8 (Nils Kjellén). Detta var femte högsta antalet sedan 1973 men en bit ifrån rekordet på 392 ex hösten 2011.

 

 

2012

I början av häckningsperioden rörde sig svarttärnorna i sydväst mellan Krankesjön och Klosterviken, Börringesjön. Efter misslyckade häckningsförsök vid Klosterviken lyckades de bättre vid Krankesjön där 21–22 par fick 12–14 ungar på vingarna. Vid Herculesdammarna gick 10–11 par till häckning, vilket resulterade i 5–6 flygga ungar (Patrik Olofsson). Under hösten sågs totalt 17 str vid Simrishamn, Sandhammaren och Kåseberga 2.8–8.9 (Sven Splittorff m.fl.) medan det under räkningarna vid Nabben, Falsterbonäset sågs 24 ex (Nils Kjellén m.fl.). Detta är en relativt låg sträcksiffra, den lägsta sedan 2003, men antalet sträckande svarttärnor fluktuerar i hög grad mellan åren vilket snarast tillskrivs vädermässiga förutsättningar under sträckperioden.

 

 

2011

I samband med ganska kraftiga vindar från ostsektorn under perioden 7–10.5 ackumulerades en imponerande mängd svarttärnor vid Spillepeng och som mest räknades 147 ex 9.5 (Kenneth Bengtsson). Ett rimligt antagande är att ansamlingen åtminstone delvis utgjordes av vinddrivna fåglar på väg mot häckningsområden i Baltikum, som hyser stora populationer. Andra höga antal under denna period var 35 ex Herculesdammarna 9.5 (Linda Niklasson) och 50 ex Vombsjön 10.5 (Johan Östberg).

I nordöstra Skåne skred elva par till häckning och fick 12–14 ungar på vingarna.

Efter att populationen i sydväst hållit till vid Krankesjön flyttade de i mitten av maj till Klosterviken, Börringesjön där 22–25 par producerade 30 flygga ungar. Totalt 33–36 par i Skåne och i genomsnitt 1,25 flygga ungar/par är ett sällsynt bra resultat för arten (Patrik Olofsson)!

Under perioden 24.7–20.9 sträckte 136 ex i sydost med som flest 34 ex 15.8 (Sven Splittorff m.fl.). Som om inte det otroliga våruppträdandet och den lyckade häckningssäsongen var nog så gav hösten totalrekord för sträckräkningarna vid Nabben, Falsterbonäset med totalt 392 ex. Högsta dagssumman blev 129 ex 7.8 (Nils Kjellén, David Erterius). Detta uppträdande kan jämföras med det näst bästa resultatet, 312 ex 2006, samt med medelvärdet för perioden 1973–2010 som ligger på 56 ex/år.

 

 

2010

Årets första rapport avsåg 3 ex Krankesjön 26.4 (Cecilia Wide m.fl.). Totalt häckade 32–33 par enligt följande: Hammarsjön 10 par som fick ut 7 ungar, Krankesjön 11–12 par som fick ut 12-14 ungar, Börringesjön 9 par som fick ut 9–10 ungar samt Finjasjön 2 par som fick ut 2 ungar. Häckningsutfallet blev således 30–33 ungar vilket är ett mycket gott resultat och innebär en ökning med 30 % jämfört med fjolåret (Patrik Olofsson).

Höststräcket i sydöstra Skåne 28.7–20.9 gav 77 ex (Gert Ljungqvist, Nisse Nilsson m.fl.). I Falsterbo inräknades 95 ex inom de standardiserade räkningarna, en bra bit över medel på 45 ex (Nils Kjellén m.fl.). Årets sista svarttärna sågs vid Skanörs revlar 25.9 (Arvid Löf).

 

 

2009

Årets första svarttärnor noterades 27.4 vid Spillepeng (Anders Jönsson, Björn Löfman), Krankesjön (Anders Jönsson, Björn Löfman m.fl.) och Finjasjön (Kaj Örjan Svahn, Olof Jönsson). Högsta notering under våren blev 51 ex Krankesjön 17.5 (Stefan Cherrug). Totalt häckade 31 par i Skåne fördelade på 20 par i Krankesjön, 10 par i Kristianstads Vattenrike och ett par i Finjasjön. De skånska svarttärnorna fick sammantaget ut 19–21 flygga ungar vilket får ses som ett bra resultat efter många magra år (Patrik Olofsson).

Försök med ljusloggrar (en liten manick som registrerar ljus och tid vilket ger en grov uppskattning om position) ska förhoppningsvis ge klarhet i var de skånska svarttärnorna övervintrar. En adult fågel som försågs med en ljuslogger i Hammarsjön i juni återfångades i nordvästra Holland 15.8 (Jan van der Winden) och kunde med nöd och näppe stoppas från att bli av med apparaturen via en rad telefonsamtal mitt i pågående skarpt läge för fiskgjusefångst vid Ivösjön (gnm Roine Strandberg).

Höststräcket i sydost gav 66 ex 24.7–11.9 med 13 ex Simrishamn 30.7 (Hans Larsson, Olof Jönsson, Johan Lindgren) samt 21 1k Sandhammaren 5.9 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist) som bästa dagar. På Nabben, Falsterbonäset slutade höstsumman på 51 ex (Nils Kjellén, David Erterius m.fl.), vilket är strax över medelvärdet. Årets sista blev 1 ex Scaniaparken–Lomma 1.10 (Peter Öhrström, Richard Bergendahl).

 

 

2008

Årets första avsåg 1 ex str Hittarp 25.4 (Thomas Svanberg). Vårsträcket passerade tämligen obemärkt men 19 ad str Knösen 10.5 (Måns Karlsson m.fl.) och 15 ex str Kåseberga 29.5 (Sven Splittorff) förtjänar ett omnämnande. Inte heller några större ansamlingar av rastande fåglar noterades.

Totalt häckade 36–37 par som fick ut 21–23 flygga ungar. Dessa fördelade sig på 15 par i Hammarsjön med tio flygga ungar, 17–18 par i Krankesjön och 4 par i Klosterviken med 11–13 flygga ungar sammanlagt på de två sistnämnda lokalerna. Årets häckningsresultat får ses som godkänt men populationen i Kristianstads Vattenrike fortsätter att minska. Årets häckningsresultat i nordöstra Skåne, det låga antalet par till trots, var det bästa på många år och i sydvästra Skåne tycks svarttärnorna hålla ställningarna (Patrik Olofsson).

Inte heller hösten bjöd på några högre sträcksiffror och i Kåseberga noterades totalt 18 ex (Sven Splittorff) och i Falsterbo stannade summan på 44 ex (Nils Kjellén, Aron Andersson m.fl.), vilket knappt motsvarar medelvärdet. Årets sista blev 1 1k Gislövsläge 31.10–5.11 (Per Nettelblad, Erik Nordström) – nytt fenologirekord och det första novemberfyndet i landskapet.

 

 

2007

Årets första avser 1 ad rast Löddesnäs 21.4 (Ingemar Andell, Lars Nilsson). Högsta enskilda notering avser 130 ex rast i Krankesjön 14.5 (Åke Lindström m.fl.).

I nordöstra Skåne skred 21–22 par till häckning. Ett fåtal lyckades kläcka ut men inga ungar blev flygfärdiga p.g.a. den regniga väderleken, med nya högvattenrekord för sommarperioden i Kristianstads Vattenrike. I sydvästra Skåne fanns 10–12 par i Krankesjön som fick 6-7 flygga ungar. På en ny häckningsplats i den nyanlagda Börringe våtmark producerade åtta par tre flygga ungar. Totalt i landskapet fick 41–44 par ut 9–10 flygga ungar, vilket är lika många, eller bättre uttryckt lika få, som under de senaste åren (Patrik Olofsson, Nils Waldemarsson).

I Falsterbo bokfördes 71 ex under hösten, med som mest 20 ex str 16.8 (Nils Kjellén m.fl.). Detta är långt under årsbästa noteringen på 312 ex från i fjol, men över medelvärdet på 46 ex. I sydost noterades 46 ex str i Simrishamn 21.8 (Mattias Ullman, Hans Larsson, David Erterius) i samband med en av få lågtryckspassager med ostvindar under hösten. Årets sista avser 1 ex str Nabben 26.9 (Nils Kjellén).

 

 

2006

Årets första sågs vid Krankesjön 25.4 (Max Lundberg). Vårsträcket är som regel tämligen blygsamt utmed Skånes kuster men höga siffror noterades bland annat med 29 ex Scaniaparken, Malmö hamn 6.5 (Stefan Cherrug), 15 ex Gessie ängar 7.5 (Christer Landgren) och minst 31 ex Spillepeng 8.5 (Henrik Hansen m.fl.).

Sedvanligt fanns de flesta häckande fåglarna i nordöstra och sydvästra Skåne. I Kristianstads vattenrike påbörjade de flesta fåglarna häckning i Araslövssjön. De misslyckades och flyttade senare till Hammarsjön. Sammanlagt fanns här 22–23 par och totalt kom fyra ungar på vingarna. Beståndet i nordöstra Skåne har halverats de senaste fem åren troligen främst på grund av mycket dåliga häckningsresultat under en lång rad år (Patrik Olofsson). Ett par skred till häckning i Finjasjön vilket troligen är det första häckningsfyndet i modern tid. Paret fick ut två flygga ungar (Olof Jönsson, Sture Persson m.fl.).

I sydvästra Skåne fanns större delen av populationen (21–23 par) inledningsvis i Krankesjön, men bara 9–10 par skred till häckning. Sju par slog sig ner i Yddingen och 5–6 par häckade i Björkesåkrasjön. Häckningsresultatet i sydväst blev det bästa på många år med 17–20 flygga ungar (Patrik Olofsson). Således sammanräknades 44–47 par i Skåne vilka fick ut 23–26 flygga ungar. Svarttärnepopulationen i Skåne minskar sedan några år tillbaka, främst på grund av den negativa utvecklingen i nordost.

Från höststräcket rapporterades enstaka ungfåglar vid Falsterbo under senare halvan av juli. I augusti sågs större antal vid Nabben, Falsterbo med 72 ex 2.8 och 77 ex 12.8 (Nils Kjellén, Ola Elleström). I sydost blev maxsiffrorna 17 ex Sandhammaren 12.8 och inte mindre än 70 ex samma lokal 19.8 (Sven Splittorff).

I september noterades enstaka svarttärnor, framför allt under den första delen av månaden. Sista fågeln för säsongen var extremt sen: 1 1k str Sandhammaren 2.10 (Sven Splittorff).

 

 

2005

Första observationen var 7 ex Hammarsjön 28.4 (Jan Linder). I nordost gjorde cirka 15 par häckningsförsök på Håslövs ängar men p.g.a. torka avbröts detta. Bättre gick det i sydväst där 20-25 par, varav 12 par i Krankesjön, skred till häckning. I Klosterviken häckade 3 par, varav åtminstone två par lyckades och i Yddingen häckade två par. Totalt beräknas 13-15 ungar ha blivit flygga 2005.

Vid Nabben sträckte 43 ex 2.8-27.8 (Nils Kjellén, Mattias Ullman m.fl.) och i sydost sträckte magra 17 ex 4.8-2.9 (Sven Splittorff, Hampus Lejon). Årets sista svarttärna rastade vid Löddesnäs 1.10-5.10 (Per Olof Lippe, Peder Weibull, Hans Bohlin m.fl.).

 

 

2004

Året inleddes med 1 ex Arriesjön 19.4 (Tommy Holmgren). Totalt gjorde 56–58 par häckningsförsök i Skåne, vilket innebär ett i stort sett oförändrat bestånd (Patrik Olofsson genom Nils Waldemarsson). Återigen påverkade den regniga försommaren artens häckningsresultat negativt. Liksom 2003 kom endast ett fåtal ungar på vingarna, i år i Krankesjön. I Kristianstads vattenrike misslyckades häckningarna helt. Hösten gav bl.a. 56 ex str Nabben, Falsterbo 21.719.9 (Mattias Ullman, Nils Kjellén), 67 ex str sydöstra Skåne 21.7–1.9 (Sven Splittorff, Bengt Bengtsson m.fl.), totalt 19 1k Skanörs revlar 8.86.9 (Hans–Åke Gustavsson, Greg Mclvor m.fl.), 17 ex str V Löddesnäs 29.8 (Lars Nilsson) och slutligen 1 ad str SV Kullen 23.9 (Mats Peterz, Henrik Ehrenberg).

 

 

2003

En tidig svarttärna sågs 29.4 vid Lomma kustdammar (Nils Kjellén). Från vårsträcket: 14 ex Hittarp 4.5 och 18 ex Finjasjön 5–5 (Thomas Svanberg, Sture Persson). I Skåne häckade 2003 totalt cirka 57–59 par och endast 6 ungar blev flygga. Av de häckande paren fanns merparten i nordöstra Skåne med cirka 35 par. De flesta svarttärnorna höll till i Hammarsjön men

enstaka fåglar försökte sig på häckning även i Araslövssjön. Totalt kom 6 ungar på vingarna. I Krankesjön slog sig 22–24 par ner på plattformar och en slagen ö. Trots att många par kläckte ut kunde inga flygga ungar noteras under säsongen. Många döda svartoch fisktärneungar som var halwuxna påträffades i kolonin. I år hittades även två adulta svartärnor döda i kolonin vilket möjligen kan tyda på någon sjukdom? Från höststräcket noterades 18 ex Simrishamn 28.78.9, 18 ex Nabben 6.8–11.9 och 17 ex Kåseberga 30.6–9.9 (Bengt Bengtsson, Nils Kjellén resp Sven Splittorff).

 

 

2002

En tidig svarttärna sågs vid Vombs ängar 25.4 (Ola Svensson). Från vårsträcket gott om observationer och stora antal bland annat 90 ex rast Spillepeng 1.5 (Fredrik Hansson), 90 ex Sandön 8.5 (Mats Rellmar) och 28 ex på sydsträck vid Domsten 11.5 (Thomas Svanberg). I nordöstra Skåne häckade cirka 40 par. En större koloni etablerades mitt ute på Håslövs ängar men när översvämningen drog sig tillbaka i slutet av maj upplöstes kolonin successivt. Häckande fåglar fanns under säsongen främst i Hammarsjön men även ett fåtal par gjorde häckningsförsök i Araslövssjön. Totalt kom 4–6 ungar på vingarna (Patrik Olofsson). Ett stor antal svarttärnor, hela 120 ex, sågs i Krankesjön 8.5 (Ingemar Andell). Under säsongen häckade 23–25 par i sjön samtliga på slagna öar och boplattformar och 14–19 ungar blev flygga (Patrik Olofsson). I Klosterviken sågs 2 ex på boplattfrom 18.5 men sannolikt drog detta par vidare till Krankesjön (Stefan Malm). Totalt i Skåne således 63–65 par och 18–25 flygfärdiga ungar. Den skånska svarttärnepopulationen är fortsatt stabil och häckningsresultatet får ses som hyggligt. Ungproduktionen var dock mycket låg i nordöstra Skåne för andra året i rad. I övrigt kan nämnas en intressant rapport 9.6 då 29 ex sågs vid Vombsjön (Daniel Melchert). Eftersom merparten av Krankesjöns svarttärnor då fanns på häckningsplatsen (ruvande och födosökande) är det troligt att dessa fåglar inte tillhörde den skånska häckpopulationen. Under den standardiserade sträckräkningen vid Falsterbo noterades totalt 129 svarttärnor under perioden 23.7–8.9 med bästa sträckdag 3.8 då 103 ex sågs (Nils Kjellén). En sen svarttärna, en 1 k–fågel, sågs vid Krankesjön 21.9 (Ola Svensson).

 

 

2001

Årets första svarttärna sågs i Krankesjön 28.4 (Anders Jönsson, Karl Klinker m fl). Den häckande populationen var stabil på 66-70 par vilket är ungefär samma antal som konstaterats under den senaste tioårsperioden. I Hammarsjön, nordöstra Skåne gjorde totalt 42-45 par häckningsförsök. Samtliga par misslyckades och inga ungar kom på vingarna. Årets resultat är det sämsta sedan ”Projekt Svarttärna” påbörjades 1992. I Krankesjön häckade 24-25 par framgångsrikt på slagna öar och plattformar. Fåglarna fick ut 19-24 flygga ungar (Patrik Olofsson). 92 ex räknades vid Falsterbo 1.8-20.11 med som mest 32 ex str 24.8 (Nils Kjellén). Bland övriga höststräcksiffror kan nämnas 19 1k vid Sandhammaren 15.9 (Lars Råberg) och 16 1K vid Simrishamn både den 17.9 och 20.9 (Hans Larsson).

 

 

2000

Ett ex vid Sandön 23.4 (Karl-Göran Nilsson m fl) utgjorde första obsen. Vårsträcket märktes liksom för dvärgmåsen av vid Spillepeng (Sven Splittorff, Lars Nilsson), där 53 ex passerade under våren med som mest 28 ex 17.5 (Lars Nilsson).

Hammarsjön hyste i år 40-42 par, vilket resulterade i 8-10 flygga ungar (Patrik Olofsson), och Krankesjön 23-25 par vilket gav 18-22 flygga ungar (Patrik Olofsson).

I augusti passerade 27 ex Nabben, Falsterbo (Nils Kjellén, Jesper Segergren m fl). Sträcket under hösten gjorde i övrigt inte något större väsen av sig utan 7 str vid Simrishamn 27.8 (Mattias Ullman, Anders Jönsson) var enda högre siffra som rapporterats.

 

 

1999

Första obsen gjordes 1.5 i Krankesjön med 1 ex (Ann-Mari Thorner), men redan nästan dag observerades 20 ex på samma lokal (Stefan Cherrug). Under maj har det kommit in rapporter med fynd på mer än 5 ex från följande lokaler (högsta summan inom parentes): Krankesjön (40), Magle våtmark (12), Herculesviken (5), Kristianstad soptipp (11), V Ringsjön (12), Isternäset (60), Arlövs ängar (25), Sandön (14), Domsten (16), Äspet (8).

Uppgifter om häckning har inkommit från Sotemosse 1 par (Christer Sjögren m fl), Krankesjön 15-20 par (Nils Kjellén), Isternäset 10 par och Hammarsjön 31-33 par (Patrik Olofsson). Totalt 57-64 par.

Sommarmånaderna juni/juli bjöd på följande observationer utanför årets häckningslokaler: Klosterviken (6), Arlövs ängar (1), Fjälkestad (2), Hasslarp (1), Björkesåkrasjön (4), Örtofta (1), Karpalund (6), Sandhammaren (1) och Falsterbo (4).

Under höststräcket i Falsterbo inräknades 156 ex i augusti inklusive 44 ex som rastade på Skanörs revlar 8.8 (Alexander Hellquist). Från de sydöstra delarna kommer rapporter om ca 200 ex varav 157 ex passerade Simrishamn 15.8 (Ola Elleström) och troligtvis en del av dessa 135 ex sökte lä öster om hamnen i Abbekås samma dag (Johannes Tallroth m fl). Övriga Skåne: ca 60 ex. Årets sista flög förbi Simrishamn och Sandhammaren 19.9 (Ola Elleström, Martin Green m fl).

 

 

1998

Året inleddes med 4 ex Black, Ljunghusen, 26.4 (RSg, JSe). I maj gjordes observationer på följande lokaler (högsta antalet på respektive lokal inom parentes), Krankesjön (45), Sandön (5), Klosterviken (20), Sövdesjön (1), Vejbystrand (1), Skanörs hamn (1), Yddingen (1), Karpalunds dammar (7), Hasslarp (4), V.Ringsjön (9), Herkulesviken (15), Gummastorpasjön (20), Lunds reningsverk (2), Lilla Hammars näs (1), Nabben (4), Krageholmssjön (2) och Ingeltorps ängar (3).

Under året häckade 60–68 par i landskapet. Drygt hälften av dessa, 35–40 par, fanns i Hammarsjön, Araslövssjön och Gummastorpasjön och de fick ut 4 flygga ungar. Resten fanns i Krankesjön och Klosterviken och här producerades 6 flygga ungar (PaOn). Utanför häckningsområdena sågs totalt 33 ex i juni–juli.

Sträckbevakning vid Nabben, Falsterbo 23.6-16.9 gav 20 ex (BMa, NK m fl). Utanför Falsterbo sågs i augusti 13 ex och i september 1 ex Friseboda 3.9 (NJe), 1 1k Vombsjön 5.9 (TLb), 1 ex Krankesjön 11.9 (DMe) och 1 ex Sandön samma dag (RHe).

 

 

1997

Året inleddes med 1 ex Isternäset 27.4 (ÅS) vilket blev det enda aprilfyndet. Rapporter om häckning har kommit in från Holmeja (6 par, misslyckades), Krankesjön (26–28 par, misslyckades), Klosterviken (19–20 par, 15 ungar), Hammarsjön och Aralövssjön (båda 20 par, 6–7 ungar). Med undantag av 19 ex Arlövs ängar 8.6 (SSp, LaNi) och 13 ex Klören 1.6 (TSg) rapporterades inga större ansamlingar av rastande/sträckande fåglar utanför häckningsområdena under våren–försommaren. I juli rapporterades 22 ex sträckande/rastande utanför häckningslokalema, i augusti totalt 83 ex med bl a 21 sträckande Mälarhusen 12.8 (JSe), 17 sträckande Brantevik 27.8 (SSp) och 25 sträckande Nabben 30.8 (NK). I september, slutligen, sågs 13 ex, samtliga längs västkusten.

 

 

1996

Redan 19.4 sågs de första fåglarna (2 ex) vid Sandön (RoS). Mediandatumet ligger på 30.4, men fenologirekordet är så tidigt som 9.4 (1978).

I april sågs sammanlagt 46 ex med högsta antal 20 ex Krankesjön 22.4 (LRå). I övrigt inräknades 202 ex under vårsträcket.

Häckningar har rapporterats från Hammarsjön (30–31 par), delvis samma som flyttade till Araslövssjön (20), Gummatorpasjön (9–10), Klosterviken (19–20) och Krankesjön 12 par. Detta ger en årssumma på ca 80 par vilket får anses som bra.

En del sommarfynd utanför häckningsområdena gjordes även, bl.a. kan nämnas lex mot väster Stenudden, Falsterbohalvön 21.6 (JLz, HLa) och 2 ex Arlövs ängar 30.6 (LaNi). Under hösten sågs ca 95 ex, vilket är den lägsta summan sedan 1991 då 89 ex rapporterades. Årets sista observation gjordes i Brantevik 14.9 då 1 1K sträckte mot söder (NiH).

 

 

1995

Årets första dök upp i Krankesjön 22.4 (CLq, PSö, ToH), ett av de tidigaste fynden hittills. Under året häckade svarttärnor på en ny lokal, då 18–20 par fick ut 12 flygga ungar i Gummastorpasjön i Nordostskåne (LKt, PaOn). Övriga häckningar gäller 6–10 par vid Klosterviken, Börringesjön, 26 par i Hammarsjön och 3 par, som inledde häckning vid Blackan, Araslövssjön, men ej fick ut några ungar (PaOn). Däremot finns inga konkreta uppgifter angående häckning från Koppargravarna vid Yddingen och Krankesjön (häckningsplatser 1994), men observationer av 12 respektive 25 individer under häckningstid tyder på en stabil population.

Utanför häckningslokalerna iakttogs 107 svarttärnor under våren. Detta är en bit under genomsnittet. Fördelningen var något märklig, då majoriteten sågs i nordväst och sydost. Normalt iakttas de flesta i sydväst och nordost. I sydost sågs 55 ex, varav 46 ex sträckte mot öster vid Kåseberga (HLa, JLz, OEm). Av dessa passerade 39 ex 27.5 (HLa, JLz, OEm m.fl.). Av 25 ex i nordväst rastade 16 ex vid Hasslarp 8.5 (MåM). Övriga lokaler, där svarttärnor sågs under vårsträcket var Sandön, Finjasjön, Abbekås, Örnahusen, Krageholmssjön, Simrishamn, Vallby mosse öster om Staffanstorp, Karpalund, Vinnö ängar, Lilla Hammars näs, Furuhus mosse, Sövdesjön, Arriesjön samt Arlövs ängar.

Under sommaren observerades 24 ex utanför häckningslokalerna innan höststräcket satte igång i mitten–slutet av juli, varav totalt 16 ex vid Sjölunda, huvudsakligen i juni (FHa, LaNi, SCh m.fl.) samt vid Rönnen, Sandön, Hasslarp och västra Ringsjön. Under sommaren ökade dessutom antalet i Klosterviken till hela 53 ad 11–16.7 (PMa, SMa, ToH). Varifrån dessa fåglar härstammar är svårt att spekulera i. De lär inte ha häckat på platsen, eftersom de inte fanns där tidigare på säsongen, och datumen är lite för tidigt för ett regelrätt höststräck. Efter förra årets rekordsäsong (607 ex) stannade årets höstsumma på mycket beskedliga 114 ex. Den låga siffran sammanfaller med en låg höstsumma för dvärgmås, vilket understryker parallellen mellan dessa arters uppträdande. En bra svarttärnesäsong brukar innebära en bra dvärgmåssäsong medan lite svarttärnor i regel innebär lite dvärgmåsar. Detta förklaras främst av liknande krav på bra sträckväder och häckningsmiljö och därmed ungfågelproduktion.

Vid sträcklokalerna i Sydostskåne räknades 61 ex, som mest 27 ex mot söder Skillinge 13.8 (KES, SSp). I Hanöbukten observerades 13 ex, medan 25 ex rapporterades från Falsterbonäset, som mest 6 ex Nabben 12.9 (NK). Övriga observationer härrör från Sandön, Börringe– sjön och Ellestadssjön.

 

 

1994

Häckande svarttärnor har funnits i Hammarsjön (51–52 par), Klosterviken, Börringesjön (8–9), Koppargravarna, Yddingen (4) och Krankesjön (12–15). Dessa 75–80 par är en kraftig ökning från året innan, delvis beroende på en noggrannare inventering, men också för att fåglarna fått hjälp med konstgjorda boplattformar. Andelen par, som använt sig av dessa uppgår till 100% för tre av lokalerna, och till 78% för Krankesjön. Häckningsutfallet blev 34–40 flygga ungar, varav Hammarsjön stod för 27–31 och Krankesjön för 5–6. Detta är inget direkt lysande resultat, dock avsevärt bättre än förra året (PaOn).

Förutom de häckande fåglarna observerades uppskattningsvis 294 ex under vårsträcket, vilket är den högsta summan sedan 1988, då 407 ex iakttogs. Flest sågs i området kring Araslövssjön och Vinnö ängar, norr om Kristianstad, totalt troligen 115 ex. Som mest rastade 31 ex på Vinnö ängar 3.5 (NiH). Därefter sågs 30 ex i Araslövssjön 7.5 (CNn), och 27 ex sträckte förbi Isternäset 13.5 (HC). Andra höga siffror var 22 ex Sjölunda 8.5 (LaNi, ROL) och 43 ex Finjasjön 15.5 (ROv). Bland 50 ex Krankesjön 9.5 (DSe, OMa) borde åtminstone 20 ex vara genomsträckare. Minst fem individer sågs även på följande lokaler; Kåseberga (8), Sjölunda (ytterligare minst 10), Sövdesjön (6), Krageholmssjön (10), Ellestadssjön (6), Sotemosse (8), Torsjön (5) och Sandön (minst 18). Därtill enstaka ex på flera platser.

Om vårsträcket var bra, så var höststräcket magnifikt. Det tidigare höstrekordet, 247 ex 1983, mer än fördubblades, då minst 607 ex inräknades, de flesta på sträcklokaler vid kusten.

Bara vid Nabben inräknades 211 ex 6.8–17.9 (AJö, BMa, LaNi m.fl.), med högsta dagssummor 70 ex, varav 63 ex i en flock 26.8 (LoH), 29 ex 10.9 (NK, CGD, EJi) och 27 ex 11.9 (LaNi, NK, OEm). Dominansen av 1K-fåglar var påfallande. Även på resten av Falsterbonäset observerades en hel del svarttärnor, men dessa har ej tagits med i totalsumman, då många av dem säkert setts från Nabben. I Sydostskåne räknades vid tre lokaler, nämligen Brantevik, Sandhammaren och Hörte, och om bara bästa lokal varje dag räknas, fås en totalsumma på 311 ex. Brantevik passerades av 123 ex 4.8–25.9 (AJö, NiH, ROv m.fl.), och bästa dagssummor blev 25 ex 18.8 (NiH, ORu), 25 ex 25.8 (AJö, NiH, ROv) och 37 ex 9.9 (JLz, OEm). Ännu högre siffror rapporterades dock från Sandhammaren, med 156 ex 6.8–17.9 (KES, OJö, SSp m.fl.). Den höga totalsumman beror framför allt på 106 ex 18.8 (OJö) och 29 ex 19.8 (OJö). I Hörte sågs 107 ex under sju sträckdagar 3–17.9 (HLa, RBd), med toppdagarna 9.9 med 77 ex (HLa, RBd), och 10.9, då 13 ex sträckte västerut (HLa). Från resten av Skåne finns rapporter om 85 ex från spridda delar av landskapet. Av dessa ska nämnas 1 ad och 20 1K Finjasjön 29.8 (NiH).

Uppträdandet under hösten dominerades kraftigt av 1K–fåglar. Uppträdandet sammanföll med ett aldrig förr skådat massuppträdande av unga dvärgmåsar, och man får anta att orsakerna är samma för båda arterna, d.v.s en osedvanligt god häckning längre österut, kombinerat med gynnsamma sydostvindar under sträckperioden.

De sista svarttärnorna var tre ovanligt sena 1K–fåglar mot söder Juleboda 20.10 (UJk).

 

 

1993

Under vårsträcket observerades uppskattningsvis 188 ex utanför häcklokalema, varav knappt två tredjedelar i inlandet. Flest sågs vid Lomma, sammanlagt 34 ex, med 11 ex vid Kustdammarna 11.5 (KSå) och 18 ex sträckande Lomma södra 12.5 (SSp) som högsta antal.

Bästa inlandslokal blev Finjasjön där 28 ex sågs, som mest 7 ex både 2.5 (AnL) och 7.5 (SPe).

Fler än 5 ex sågs även vid Sandön (7), Arlövs ängar (7), Nabben (7), Yddingen (9), Krageholmssjön (6), Sövdesjön (13), Ellestadsjön (18), Hagestad (6), Filesjön (6), Gummastorpasjön (6) och Karpalundsdammarna (18). Resterande 23 ex fördelar sig på ytterligare elva lokaler.

Sammanlagt 46–60 par bedöms ha häckat, vilket är i nivå med de senaste åren. I Hammarsjön fick 30–40 par ut 36 pull av vilka endast 7–9 ex blev flygga. Som mest sågs här 82 ex vid Herkulesviken 15.5 (PaOn). Vid Holmeja häckade 8–9 par (PMa, SMa) och bland annat sågs här 12 ad och 5 pull 11.7 (CSn, KnA).

Även vid Klosterviken skedde häckning av minst ett par som fick fram flygga ungar (PMa, SMa) och eventuellt gjorde ytterligare några par häckningsförsök.

Från Krankesjön saknas tyvärr exakta uppgifter. I maj sågs 15–20 ex vilka bedömdes som häckande fåglar (NK) och senare under sommaren sågs som mest 33 ad och 5 juv 10.7 (AJö). Rimligen bör åtminstone 7–10 par ha häckat här.

Höststräcket bjöd på goda 224 ex, varav merparten kommer från Brantevik där 186 ex inräknades mellan 30.7–25.9 (LRå, MGr). Den höga siffran från Brantevik beror på att inte mindre än 137 ex, varav två flockar om 75 ex respektive 61 ex passerade 6.8 (MGr). Näst bästa dag blev 10.9 med 23 ex sträckande (AJö, BeS, SSp). (Anser 33(1994): 109–110).

Vid Nabben sågs endast 7 ex mellan 5.814.10 (NK m.fl.).

Vid Hovs hallar sträckte 15 ad redan 12.7 (JHa) och övriga svarttärnor fördelar sig på Ängsnäset (3), Höje dammar (1), Kungsgra– varna (1), Börringesjön (6), Vombsjön (3), Juleboda (1) och Äspet (1).

 

 

1992

De första svarttärnorna anlände relativt tidigt med observationer 25.4 vid såväl Krankesjön (ALd, PABe), Svaneholmssjön (RBd) och Krageholmssjön (AHs). Vårsträckets högsta siffra var 63 ex vid Krankesjön 15.5 (RBI) medan sammanlagt 199 ex observerades utanför häcklokalerna, jämnt fördelade mellan kust- och inlandslokaler. Den högsta kustsiffran kommer från Arlövs ängar med 36 ex. Som mest sågs här 17 rastande ex 31.5 (KBe). Vid Sandön sågs 23 ex och här blev bästa dag 15.5 med 10 ex (HeJo, TNn). Bland inlandsobservationerna dominerade de sydostskånska sjöarna med följande antal: Krageholmssjön (24), Sövdesjön (20) och Ellestadsjön (19). Resterande 76 ex fördelar sig på ytterligare tolv lokaler. Antalet häckande par uppgick till 46-52 par, vilket är i samma nivå som under fjolåret. I Hammarsjön fanns cirka 25 par och i Araslövssjön häckade 8 par (PaOn m.fl.), de senare troligen omläggande fåglar som tidigare avbrutit häckningen i Hammarsjön Ingen häckning ägde däremot rum i Gummastorpasjön. Längre söderut fanns cirka 10 pari Krankesjön, och här sågs som mest 17 juv 24.7 (MGr). Dessutom fanns 1 par vid Holmeja samt 5-6 par i sydöstra delen av Yddingen (CSn m.fl.). Från Yddingen rapporterades notabelt nog även en subadult fågel 17.6 (DHa, EFr). Under höststräcket sågs 140 ex längs kusterna. Merparten av dessa, goda 112 ex, sträckte vid Nabben och som mest rapporteras 25 ex varav 2 ad och 7 1K 31.8 (RBl m.fl.) samt 4 ad och 13 1K 12.9 (NK, JJö m.fl.). I inlandet sågs 10 ex vid Finjasjön samt enstaka exemplar även vid Björkesåkrasjön, Torreberga, Hasslarp och i Lund där den senaste höstobservationen av 1 ex gjordes 8.10 (DE).

 

 

1991

Redan 14.4 dök 1 ex upp vid Sandön (PBj, RHe, TNn m.fl.). Fyndet skedde i samband med ett varmluftsinbrott från sydost, och därefter dröjde nästa observation till 28.4, då 2 ex sågs vid Krankesjön (BeS m.fl.). Från vårsträcket har sammanlagt 76 ex rapporterats utanför häckningsområdena. Som mest sågs 15 ex Finjasjön 5.5 (BKr) samt 7 ex Krageholmssjön 12.5 (AHs). Resterande var spridda vid tretton lokaler, merparten i inlandet.

Drygt 50 häckande par under tärninventeringen innebär en kraftig nedgång av beståndet jämfört med tidigare undersökningar. I Hammarsjön fanns 17–18 par fördelade på två kolonier, och för övrigt fanns 5 par Araslövssjön, 8–9 par Gummastorpasjön, cirka 10 par Krankesjön och 11 par vid Holmeja.

Under juli-oktober sågs 89 ex längs kusterna. Som vanligt stod Falsterbonäset för merparten, 65 ex, varav 39 ex vid Nabben. Bästa sträckdagar utgjordes av 16.8 med 8 1K samt 20.8 med 9 1K (AJö, NK). Övriga observationer gjordes vid Sandön (8), Rönnen (5), Foteviken, Sandhammaren (6) och Brantevik (4). Tillkommer under hösten gör inlandsobservationer av 13 ex vid Finjasjön, varav 11 ex sträckande 25.7 (SiO) samt 2 ex Hasslarp och 1 ex Ellestadssjön.

 

 

1990

De första svarttärnorna visade sig den 3.5 vid Krankesjön, Sjölunda och Finjasjön (LEJ, NK, SPe). Redan några dagar senare, den 5.5 sågs så många som 47 ex vid sydvästra Hammarsjön (TLb, AJö). Vårsträcket blev som helhet odramatiskt, och utan större ansamlingar av rastare. Som mest sågs 78 ex Krankesjön 10.5 (LRå, CaJo, KBe). Siffran torde inkludera även de på platsen häckande fåglarna. Från Sandön rapporteras 16 ex med som mest 10 ex 2.6 (PJU m.fl.) och resterande observationer utanför häckningsområdena gjordes vid Finjasjön (9), Hasslarp (2), Lomma (2), Sjölunda (1), Vellinge ängar (5), Tottarps mosse (6) och Krageholmssjön (7). Häckningar har rapporterats med 35–40 par i flera mindre kolonier i norra Araslövssjön (HC, ThL). Dessutom fanns sannolikt flera par även i södra delen av sjön. I Krankesjön fanns 10–13 par (NK m.fl.) och under sommaren sågs som mest cirka 20 juv 15.7 (DHa). Dessutom häckade 7 par vid Holmeja (CSn, KnA, SMa). Däremot tycks svarttärnorna helt ha övergivit Gummastorpasjön där överhuvudtaget inga observationer har gjorts. Med ett minimum av 52 häckande par tycks svarttärnan ändå ha haft ett bra år. Under höststräcket observerades endast 50 ex längs kusterna. Merparten av dessa, 43 ex, kommer från Falsterbohalvön. Som mest fanns 7 ad och 2 juv vid Skanörs revlar 16.8 (ROv) medan den högsta Nabben–siffran var 6 ad och 2 juv sträckande 5.9 (NK, PGz). Vid Brantevik sträckte 5 ex, varav 3 juv, 4.9 (AJö) och dessutom sågs 1 juv Äspet 18.7 (MGIi) samt 1 ex Löddesnäs 13.9 (MÅP, A Wå). Det senaste höstfyndet utgjordes av 2 juv Krankesjön 16.9 (AMT, MGi).

 

 

1989

Aprilobservationer saknades, men den 2.5 sågs den första svarttärnan vid Finjasjön (JoNi). Endast 111 ex sågs under vårsträcket utanför häcklokalerna, vilket är den lägsta siffran sedan 1982. En mindre sträcktopp ägde emellertid rum 12–13.5 med observationer på ett flertal lokaler. Högsta antal var 9 ex sträckande Nabben 12.5 (KMO) samt 14 ex Torreberga 13.5 (KrSv). Häckningar har rapporterats med minst 2 par i Krankesjön (NK), samt 10 par vid en mindre damm vid Holmeja (CSn m.fl.). Vid Gummastorpasjön fanns 11–12 par fram till sista majveckan (LKt m.fl.) men häckningen misslyckades av allt att döma, och enda juniobservation på lokalen var 1 ex 14.6 (LKt). Vid Araslövssjön fanns 7–8 par under maj (GSw) men om någon häckning genomfördes är okänt. En hög siffra är dock de 58 ex som fanns på lokalen i skymningen 12.6 (AJö, PVa). Anmärkningsvärda är även de båda 2K–fåglar som sågs vid Sandön 14.6 (MRe, JHa). Liksom hos andra tärnor ses fåglar i första sommardräkt endast sällan i Nordeuropa. Under höststräcket observerades sammanlagt 99 ex, varav 56 ex på Falsterbohalvön. Som mest sågs här 2 ad och 10 juv på Skanörs revlar 20.8 (LNs m.fl.). Förutom ett flertal lokaler med enstaka exemplar, kan även nämnas Lilla Hammars näs (7), Sandön (4), Klosterviken (4) samt Krankesjön (14), där även årets senaste observation gjordes med 1 ad 16.9 (PAn).

 

 

1988

Redan 20.4 gjordes den första vårobservationen av 1 ex vid Foteviken (PEJ). Enda ytterligare aprilfynd var 2 ex Araslövsjön 30.4 (AJö, PWa). Under vårsträcket uppträdde svarttärnan ovanligt talrikt och minst 407 ex sågs utanför häcklokalerna. Siffran överträffas endast av 1981 års 590 ex samt 1978 års 430 ex. En första topp inträffade 14.5 då det bl.a. sågs 20 ex sträckande vid Nabben (NK), 39 ex oststräckande vid Krankesjön (PTS) samt 100 ex vid Sjölunda (JBI). Mot slutet av månaden rastade åter många svarttärnor och vid Sjölunda fanns 150 ex 29.5 (JBI). Samma dag gjordes även observationer av smärre antal på många andra lokaler. Häckningar ägde rum med 30–35 par vid Gummastorpasjön (LKt) och vid Yddingen med minst 4 par, troligen flera (CSn m.fl.). Som mest sågs i juni 17 ex på den sistnämnda lokalen (CSn). Torreberga ängar frekventerades av som mest 20 ex (MBi), troligen fåglar från Yddingen. Häckning påbörjades vid Furuhusmossen, och minst ett par sågs vid bo 23.5 (OHa). Av allt att döma misslyckades emellertid denna och inga fåglar har rapporterats härifrån efter 4.6. I Araslövsjön sågs 10 par bilda koloni, men utgången är okänd (ThL). Under höststräcket var däremot uppträdandet magert. Sammanlagt noterades från mitten av juli till oktober endast 56 ex. Av dessa sträckte 12 ex vid Brantevik, varav 3 ad och 4 juv 25.8 (AJö, BeS, MU). Övriga lokaler med mer än ett exemplar var Falsterbohalvön (19), Klosterviken (4), Äspet (5), Foteviken (2), Lommabukten (5) och Sandön (4).

 

 

1987

Första vårobservation, 3 ex, gjordes vid Sjölunda 29.4 (RBd). Dagen efter sågs 1 ex Krankesjön (PAn) samt 4 ex Hasslarp (ALd, PSe, PGz m.fl.). Totalt har under vårsträcket rapporterats 118 ex utanför häcklokalerna, vilket är under det normala. Största antal var 18 ex Karpalundsdammarna 2.5 (LKt), och 40 ex Råbelövssjön 5.5 (LKt). Häckning rapporteras från Gummastorpasjön med 11–15 par (LKt). Trolig häckning även vid Yddingens norra del, där 1–2 sågs under hela sommaren. Vid Furhusmossen där upp till 6 par iakttogs samt vid Torreberga utanför Staffanstorp med upp till 5 par. Även vid Araslövssjön, Krankesjön och Krageholmssjön gjordes flera iakttagelser under häckningstid. På den sistnämnda lokalen sågs 11 ex 15.7 (RBd). Från mitten av juli till och med september har 94 fåglar som bedömts vara sydsträckare observerats. På Falsterbohalvön sågs totalt 55 ex varav 11 ex vid Skanörs revlar 26.8 (EMö) och 22 sydsträckande vid Nabben 6.9 (JPi). Förutom enstaka exemplar på flera lokaler iakttogs i övrigt Båstad (4 ex), Skälderviken (11), Krankesjön (5) och Äspet 11 ex 24.8 (MaPe).

 

 

1986

För tredje våren i följd saknas aprilfynd. De första svarttärnorna sågs 3.5, dels 7–8 ex Kyrkdammen i Lomma (OP), dels 1 ex Lundåkrabukten (GHo). Under vårsträcket sågs 177 ex utanför häckplatserna, vilket är något under det normala. Bästa lokal var Sjölunda med 95 ex 7.5 (AHs, JBl). Uppgift om häckning kommer från Furuhus mosse där 5 boplattformar sågs. Under häckningsperioden uppehöll sig 12–14 ex där och 2 juvenila fåglar sågs 5.7 (GT, m.fl.). Vid Fönesjön nära Krankesjön fanns troligen 2 par (NK). I nordost häckade 45 par i Hammarsjön (NSF) och 15 par vid Isternäset (NE). I övrigt föreligger fynd från gamla häckningslokaler enligt följande (antal ex inom parentes): Krageholmssjön (1–8 ex under perioden 8.5–6.8), Torsjödammen (6) samt Klosterviken vid Börringesjön (2). Uppgifterna antyder ett hyfsat år för svarttärnan. Så sent som 1983 ansågs 100 par vara normalt, men de två föregående åren har antalet stannat vid cirka 30 par. Under höststräcket var svarttärnan relativt fåtalig. Totalt har 76 ex rapporterats. På Falsterbohalvön sågs 31 ex perioden 5.7–30.8 och vid Brantevik sträckte 19 ex, av vilka 16 passerade 27.7 (HÅG, RBd). I övrigt observerades 7 ex i Skälderviken, 1 ex Löddesnäs, 8 ex Smygehuk 28.8 (AMT), 2 ex Sandhammaren, 1 ex Simrishamn och 7 ex Baskemölla.

 

 

1985

Den första svarttärnan sågs vid Krankesjön 4.5 (PGz), vilket är relativt sent. Liksom dvärgmåsen var svarttärnan fåtalig under vårsträcket med sammanlagt 167 ex utanför häcklokalerna. Största antal var 50 ex i Finjasjön 27.5 (NiA, ThJ). Häckbeståndet synes ha minskat i sen tid, vilket inger oro, även om svarttärnan är känd för att fluktuera en hel del. Från nordost, där det för några år sedan fanns ungefär hundra par, rapporteras endast ca 20 par i södra Araslövssjön (NK m.fl.) och 5 par som misslyckades med häckningen i Egeside (BLz). Maximalt sågs 26 ex i Hammarsjön 19.6 (UJk) men dessa kan härröra från Araslövssjön. Vid Börringesjön, en annan pålitlig lokal, gjordes bara enstaka observationer under våren. I Krankesjön sågs upp till 5 ex i maj (HAG m.fl.), vilka sannolikt häckade i den närbelägna Fönesjön. Vid Torsjö-dammen sågs endast 2 ex i maj-juni och inga bon noterades (PAx m.fl.). Trots 8 ex 16.7 (EH) är det tveksamt om häckning kom till stånd. I skrattmåskolonin vid Furuhus mosse fanns upp till 10 sannolika häckare under våren (BEP m.fl.) och det är troligen dessa som fiskar bl.a. i Krageholmssjön. Cirka 33 häckande par är ungefär lika med fjolårets bottennotering. Sedan starten av Fåglar i Skåne har maximalt ca 125 par häckat åren 1978–1980. Även höststräcket i juli-början av september var sparsamt. Störst antal (34) noterades på Falsterbohalvön följt av Finjasjön (23) och Skälderviken (22). Ytterligare 15 ex sågs spridda över landskapet. Senaste observation var I juv Hasslarp 9.10 (ALd, FK).

 

 

1984

På grund av den kalla våren sågs den första svarttärnan inte förrän den 4.5. Under uppsträcket i maj – början av juni noterades jämnt 200 ex utanför häckplatserna, vilket är ungefär normalt. På Själland sågs under samma tid ca 112 ex (Fugle på Sjaelland 1984–1). Skånefynden var väl spridda över landskapet. Bästa lokaler var Lomma med 78 ex, varav 45 ex 17.5 (KSå) och Finjasjön med minst 20 ex.

Uppgifterna från häckplatserna antyder ett dåligt år för svarttärnan. Från det bästa området kring Araslövs- och Hammarsjöarna har inga häckningar rapporterats och årsmaximum var 10 ex vid Herkulesdammarna 27.5 (UJk). I sydosthörnet fanns 7–10 häckare vid Furuhus mosse i slutet av maj (BEP m.fl.) och 2–4 ex vid Ellestadssjön i början av juni (PAx m.fl.). Vid Torsjödammen fanns 8 bon 20.6 (JHo) och upp till 16 ad i juli (AJö m.fl.), men troligen misslyckades häckningen (JHo). Dock sågs 1 pull 31.7 (MU m.fl.). I området Klosterviken–Börringesjön sågs upp till 19 ex i slutet v maj (AHa m.fl.) men antalet var betydligt lägre i juni. En ad –l4 juv Börringe 10.8 (TAe) kan möjligen vara lokala fåglar. Vid Krankesjön sågs 2–4 ex i maj–juni (BeS m.fl.) och 2 ex vid närbelägna Fönesjön 9.6 (AnLi) befann sig sannolikt vid häckplatsen.

Under sydsträcket i juli–september sågs 27 ex på Falsterbohalvön och ytterligare 10 ex främst längs västkusten, ett av de sämsta resultaten sedan starten av Fåglar i Skåne. Sista obs för året var 1 ex Foteviken 22.9 (PU).

 

 

1983

Värmen i april gjorde att de första svarttärnorna (2 ex) sägs vid Löddesnäs redan 17.4 (AWh m fl). Under uppsträcket i slutet av april–maj räknades 380 svarttärnor som bedömts som sträckare, en relativt hög siffra. En markant topp inföll 9.5 med 70 ex i Lomma (PEJ), 30 ex vid Lunds reningsverk (AWh) och 75 ex Krageholmssjön (PAx). Vid Klosterviken sägs upp till 20 ex i maj (MU m fl) vilka sannolikt häckade norra Börringesjön. Enstaka fåglar sägs vid Häckebergasjön i maj men häckning är osäker. Vid Björkesäkrasjön fanns 2 par 16.5 (LeNn) varför häckning är möjlig. Längre österut fanns upp till 14 ex vid Torsjödammen (AJö m fl) under maj, men häckning ägde sannolikt inte rum. Vid Furuhus mosse fanns 6–12 ex maj–juni och 2 par uppges ha häckat (GT m fl). Regelbundna observationer av smärre antal gjordes också vid Krageholmssjön och Ellestadsjön varför häckning kan ha ägt rum. I Krankesjön sägs upp till 20 ex i maj (AOn) och mer regelbundet 5–10 ex maj–juni. Dessa häckade sannolikt i den närbelägna Fönesjön där minst 8 ex fanns 4.6 (AnLi). I nordost fanns upp till 90 ex vid en misstänkt häckplats i Araslövssjön (AAn, HåA) vilka sannolikt också frekventerade Karpalunds dammar där upp till 60 iakttogs i maj (HC, LKt). I norra Hammarsjön häckade cirka 10 par (CNn) och i södra delen av sjön ungefär lika många (POn, TLb). Dessutom sägs upp till 15 ex vid Pulken, Egeside där minst 2 par häckade (HW1). Sammanlagt förefaller knappt 100 par ha skridit till häckning vilket är ett normalt antal. De senaste åtta åren har det uppskattade antalet häckare varierat mellan 72 och 125 par. Dessa bör snarast ses som minimisiffror då byte av häckplats sker ofta och alla par säkert inte upptäckts.

I början av augusti var svarttärnan ovanligt talrik. De flesta sägs på Falsterbohalvön, där 92 ex, huvudsakligen juv, rastade på Skanörs revlar 12.8 (OLo). Antalet minskade sedan successivt. Vid Nabben sträckte 85 ex i augusti–september (GRo m fl), med som mest 31 ex 11.8 (StS m fl). I övrigt smärre antal längs kusten och i ett flertal insjöar under augusti–september. Större antal var 17 sydsträckare vid Brantevik (AJö m fl) och 12 väststräckande vid Sandhammaren i början av september (PAx m fl). Även i är tre oktoberfynd: 1 juv Sandön 11.10 (NK m fl), 1 juv Lomma 15.10 (LGLi) och 2 sydsträckande Brantevik 16.10 (AJö). Höstens summa slutar på 247 ex, den högsta hittills.

 

 

1982

Första observation var 2 ex Klosterviken 2.5 (ToH). Under maj sågs 58 ex som bedöms som sträckare, med som mest 22 ex i Lomma. Detta kan jämföras med rekordsiffran 590 ex under fjolåret. Avsaknaden av varma ostvindar under första halvan av maj torde vara orsaken till årets låga siffra (jämför dvärgmås). De 4 ex som sågs i Lomma i juni var förmodligen icke-häckare.

Vid Krankesjön sågs 2–10 ex under maj–juni och minst 2 par torde ha häckat i den närbelägna Fönesjön (MWi, ÅLi m.fl.). Vid Klosterviken, Börringesjön sågs som mest 20 ex 13.5 (ENö) och häckning är trolig. Under perioden 25.5–4.6 uppträdde 2 ex vid Yddingen (SMg). Torsjödammen hade minst 5 bon och minst 16 ad 21.6 (PAx) medan 30–35 ex varav 1 årsunge sågs där 9.7 (GHo). Vid Furuhus mosse häckade 3–5 par (BPt, SWi) och en näringssökande fågel vid Krageholmssjön 10.6 antogs flyga mot denna häckplats (PAx). Vid Ellestadssjön noterades 2 ad 26–30.5 (GT m.fl.) och 10 ad 6.7 (SLn) varför häckning är tänkbar, men kanske även dessa kom från Furuhus mosse. Under maj–juni sågs 1–12 ex vid Finjasjön (ROv m fl) men det är tveksamt om dessa häckade. I nordost fanns 17–20 bon vid Karpalunds dammar och som mest sågs 50 ex 16.5 (ÅS m.fl.). Häckningen spolierades tyvärr p.g.a. vattenståndshöjning. I Hammarsjön häckade 15–20 par vid N Åsum (FAn, KrA) och i norra delen av sjön fanns 2 bon plus 6–7 ex 17.6 (CNn). Maximalt ett 70-tal häckande par är sämre än för några år sedan men kan bero på sämre koll främst i nordost där huvudmassan finns.

Under höststräcket var svarttärnan talrikare än på många år. Vid Nabben sträckte 48 ex 12.8–7.9 (GRo) och ytterligare 26 ex sågs på halvön under juli–september. Den mest anmärkningsvärda rapporten kommer från Simrishamn där upp till 100 ex sågs i hamnen vecka 36–37 i september (PLå). Några dylika antal har aldrig iakttagits i Skåne höstetid, men på Själland rastade upp till 280 ex vid Ölsemagle/Köge Nordstrand 1972, vilka dock minskade successivt till max. 12 ex 1981 (Lokalrapport for Sjælland 1981–2). Övriga iakttagelser från juli–september kommer från: Skälderviken (3), Kullen (1), Hasslarp (2), Lundåkrabukten (2), Lommabukten (10), Foteviken (17), Sövdesjön (3) och Sandhammaren (2). I oktober gjordes inte mindre än tre fynd: 1 juv Lomma 2–3.10 (AWh m.fl.), 1 ruggande ad Krankesjön 23–25.10 (MU m.fl.) och möjligen samma ex vid Knösen 26.10 (DBI, STh).

 

 

1981

Liksom fallet var för dvärgmåsen uppträdde svarttärnor i tidigare ej skådade antal i Skåne under en period med kraftiga sydostvindar i mitten av maj. Då fåglarna stannat mer än en dag på en lokal har maxantal använts. Vi ser en jämn spridning över landskapet förutom stora koncentrationer i Lommabukten och Finjasjön.

De första svarttärnorna sågs inte förrän den 8.5 varefter huvudmassan snabbt passerade förbi. Högsta noterade antal vid Finjasjön var 100 ex 11.5 (BNo m fl). I Lomma sågs kring 100 ex under perioden 10–14.5 med maximalt 145 ex i hela Lommabukten 13.5 (NK). Sedan minskade siffrorna men enstaka fåglar fanns kvar till sista majveckan. Totalt iakttogs minst 590 ex under passagen. Detta kan jämföras med 420 ex på Själland där kulmen inföll 9–17.5 (Lokalrapport for Sjaelland 1981–1). År 1980, som var osedvanligt dåligt, stannade vårens sträcksumma på futtiga 20 ex i Västskåne.

Uppgifterna från häckningstid är i stället sämre än under fjolåret. Vid Börringesjön sågs 15–30 matande 2.6 (MU) och 20 ex 28.6 (PEJ) men häckningen spolierades troligen (OP, PÖ). Krankesjön höll 2–10 ex under maj men en del av dessa var troligen sträckare. Den 1.6 sågs dock 2 par med frierimatning (AHa) och den 8.6 fanns där 7 ex (AJö). Vid Torsjödammen sågs maximalt 15 ex i maj och 3 par häckade (GT). Häckning förekom också vid Ellestadsjön där som mest 20 ex varav 7 juv sågs 9.7 (GT) och 26 ex 18.7 (SLn). Dessutom häckade 6 par pä Furuhusmossen norr om Ystad (BPt).

I nordost fanns 12–15 par vid Gummastorpssjön (RJh). Ingen häckning synes ha ägt rum vid Araslövssjön men 11 par häckade vid närbelägna Karpalunds dammar (ÄS m fl). Från Hammarsjön har endast rapporterats 20–30 par (CNn). Årets summa stannar på 75–85 par vilket är klart sämre än de närmast föregående åren. Kanske har någon koloni undgått upptäckt, men å andra sidan är arten känd för sina numerära svängningar.

I juni iakttogs enstaka svarttärnor vid Skälderviken, Hasslarp på Kullahalvön och Lommabukten. Dessa får betraktas som kringströvande icke häckare. Under höststräcket i juli–början av september sågs följande: Skälderviken (4), Lommabukten (3), Lunds reningsverk (6), Vombsjön (6), Börringesjön (1), Falsterbohalvön (11) och Sydkusten (2). Detta innebär en av de sämsta höstsummorna under de senaste sju åren. Den senaste svarttärnan, en ungfågel, sågs rekordsent vid Böste på sydkusten 17.10 (EH).

 

 

1980

Under vårsträcket i maj sågs endast 4 spridda ex längs västkusten, vilket måste betraktas som extremt dåligt jämfört med tidigare år. I övrigt noterades under månaden 14 ex som bedöms som sträckare förutom de upp till 12 ex som uppehöll sig vid Krankesjön 10-18.5 (AOn m fl). Ännu 7.6 sågs 7 ex sträcka österut i Lomma (KSl) och i övrigt bokfördes 10 ex längs västkusten i juni. Svarttärnan tycks som häckare hålla ställningarna väl. Sammanlagt 77-132 par har rapporterats där den senare siffran förmodligen ligger närmast sanningen. Liksom tidigare år fanns de flesta kring sjöarna längs Helgeån i nordost. Vid Gummastorpa sjö häckade 10-15 par (HN ) och maximalt 40 ex sågs 1.7 (MS). Från Araslövssjön rapporteras 25 par (ÅS) medan 4 par häckade på Blackan söder om sjön (MHe). Hammarsjön innehöll i år 25-50 par (CNn, NK). I sydost sågs 3-9 ex vid Ellestadssjön under maj-juni (GT m fl). Som mest fanns 40 ex vid Torsjödammen,söder om Skurup 14.6 (GHo) och minst 5 bon iakttogs 22.6 (PAx). Möjligen häckade något par vid Furuhusmossen (BPt) där 2-5 ex sågs under maj-juni. Enda observation från Häckebergasjön där häckning tidigare förekommit var 2 ex 28.5 (GA m fl). Slutligen sågs vid Börringesjön – Klosterviken upp till 11 ex i maj (PÖ m fl). 3 par 1.6 (BOd), 25 ad + 2 pull i juli (BOd) och 10 ad + 4 juv 26.7 (TiA). Nabben passerades under aug – sep av 27 svarttärnor (GRo) och ytterligare 10 ex sågs på Falsterbohalvön under denna tid. I övrigt har följande rapporterats under juli – sep: Skälderviken (11), Ornakärr på Kullahalvön (4), Sjölunda (2), Lunds reningsverk (5) och Sandhammaren (2). De senaste sex åren har mellan 30 och 100 svarttärnor setts i västskåne under höststräcket i juli-sep. Årets sista ex sågs så sent som 5.10 vid Rönnen (GB).

 

 

1979

Under uppsträcket i maj noterades ett 40-tal svarttärnor främst längs västkusten, vilket kan jämföras med 430 ex året innan. Den låga siffran torde främst kunna skyllas på dåligt sträckväder i början av månaden (jfr dvärgmås). Från häckningssäsongen har rapporterats ca 125 par, men huruvida häckning påbörjats eller genomförts har endast i undantagsfall registrerats. Vid Yddingen sågs som mest 14 ex 20.5 (BOd), och vid Börringesjön noterades minst 25 ex (PÖ m fl) men utan att någon häckning kunde konstateras. Möjligen flyttade några av de senare fåglarna över till Klosterviken, där 5 par troligen häckade (BCa). I Björkesåkrasjön fanns en koloni med ca 20 bon (JK) och vid Krankesjön sågs 2 – 5 ex under maj – juni (LLu m fl), men häckning är osäker, Den 4.7 bokfördes 15 par (8 bon + 7 par) vid Torsjödammen S om Skurup (JK), och vid Ellestadsjön sågs svarttärnor under maj – juli med som mest 14 ex 12.7 (SLn) och 4 ad + 2 juv 31.7 (GT). Från Kristianstadslätten, artens starkaste fäste i Skåne, rapporteras som mest 60 ex 15.5 (ÅS) från Araslövssjön, 8 ex Gummastorpasjö 9.6 (LKt) och från Hammarsjön minst 45 par (CNn). Från höststräcket i juli – augusti kommer uppgifter om ett 50-tal ex, där de flesta (24 ex) sträckte vid Nabben 11 – 28.8 (GRo).

 

 

1978

Arten kom i likhet med dvärgmåsen att uppträda osedvanligt talrikt under våren, Totalt har 430 ex rapporterats från maj med de största ansamlingarna vid Torsjödammen 21.5 (70 ex, CGC, MS) och Lomma dammar 24, 5 (120 ex, IAl). Två mycket tidiga iakttagelser av svarttärnor ska även nämnas: 1 ex Lundåkrabukten 9.4 (HO) och 1 ex Grytskär, Skälderviken 18.4 (ABe, JUn). Drygt ett 100-tal häckande par har rapporterats, Enbart vid Hammarsjön fanns 94 – 105 par fördelade på 5 kolonier (CN m fl). Småkolonier bokfördes vid Ellestadsjön (färre än 5 par) och Gummastorpa sjö (okänt antal par). Arten uppträdde dessutom på följande lokaler under omständigheter som tyder på häckning: Häckebergasjön (8 – 10 par), Tydingen (ev 1 par), Krankesjön (2 – 5 ex maj – juni) och Börringesjön/Klosterviken (3 – 8 ex maj – juni). Inga rapporter om häckning finns från Araslövssjön, där arten häckade med ca 50 par 1977. Från höststräcket har endast 36 svarttärnor setts, de allra flesta på Falsterbohalvön – ett uppträdande som är betydligt sparsammare än under de tre närmast föregående åren.

 

 

1977

Följande häckningar har inrapporterats: Fönesjön 3 par, Ellestadsjön 5-6 par, Gummastorpa sjö 7 par, Hammarsjön 40-50 par och Araslövssjön 50 par. Dessutom häckade arten sannolikt vid Yddingen, 2 par, och vid Torsjödammen (okänt antal, men den 20.7 sågs exempelvis 21 exemplar). Årets totalsumma på uppemot 120 par är cirka 15 par bättre än 1976 (se Anser 15:255 eller Fåglar i Skåne 1976). Liksom tidigare återfinns beståndet huvudsakligen i nordöstra Skåne, För Araslövssjön innebär 1977 års notering en fördubbling jämfört med 1976. Vid Häckeberga, där 25-30 par häckade 1976, återfanns dessvärre inga svarttärnor 1977. Under vårsträcket sågs arten mera sparsamt än 1976, och totalt har endast drygt 20 exemplar inrapporterats, På hösten uppträdde arten framför allt på Falsterbonäset, där totalt ca 70 fåglar sågs med 23 ex vid Knösen-Revlarna den 16.8 och 14 ex vid Nabben (FF) som högsta noteringar. Under motsvarande tid sågs sammanlagt 35 svarttärnor i andra delar av Västskåne.

 

 

1976

Från vårsträcket i maj-juni har rapporterats 81 ex väl spridda över landskapet. Svarttärnan inventerades noggrant 1976 av Hans Alexandersson och det skånska beståndet uppskattades till 105 par med följande fördelning: Araslövssjön 25, Hammarsjön 40-60, Torsjödammen 2, Häckebergasjön 25-30 och Ellestadssjön 2, vilket utgör drygt halva den svenska populationen (Anser 15: 255). Arten torde för närvarande inte vara hotad i Skåne utan har troligen snarast ökat något under senare år. Beståndet kan dock variera betydligt från år till år, och beträffande häckningslokalerna tycks arten före en ganska ambulerande tillvaro. Under höststräcket (juli-sept) har 25 rapporterats från Falsterbohalvön och 21 från övriga Skåne.

 

 

1975

Från vårsträcket (30.4-juni) har rapporterats 103 ex från västkusten och Krankesjön. Häckuppgifter har inkommit från Hammarsjön (40 par) och Yngsjösjön (6 par). Häckar inte arten i Börringesjön och andra sydskånska sjöar? Från höststräcket i juli-september har rapporterats 60 ex från Västskåne.

Om cookies

Här kan du läsa mer om vilka cookies som sätts.

Funktionella

Funktionella cookies kommer från den aktuella webbplatsen (skof.se) och placerar ut cookies i besökarens webbläsare. Funktionella cookies hjälper dig att göra hemsidan användbar, genom att aktivera grundläggande funktioner och spara de val du gör. Funktionella är alltid aktiverade så att webbplatsen kan fungera så optimalt som möjligt.

[moove_gdpr_popup]
Denna cookies ställs in av GDPR Cookies Compliance. Cookien används för att lagra användarens cookieinställningar.
Sätts av: skof.se
Varaktighet: 365 dagar

[elementor]
Denna cookies ställs in av Elementor. Cookien används för att visa sidan med rätt design och utseende.
Sätts av: skof.se
Varaktighet: Beständig

[wp-api-schema-model*]
Denna cookies ställs in av Wordpress.
Sätts av: skof.se
Varaktighet: 1 session