Tordmule
Alca torda (Razorbill)
Med undantag för figuren nedan så har figurer, tabeller och foton från de ursprungliga årsböckerna utelämnats i denna sammanställning.
2024
Från Hallands Väderö inkom rapporter om som mest 70 ex 18.5 (Thomas Wallin, Annelie Dahlqvist, Jonny Skog m.fl.), vilket är långt under de kring 60 par som uppskattas häcka på ön. Utanför ön en rapport om 2 ad + 2 pulli Farhult 8.7 (Henrik Johansson), men eftersom alkor kan röra sig långt från häckningslokalen så fort ungarna lämnat boet bör detta vara fåglar från Hallands Väderö. Efter sporadiska observationer från nordost under häcktid i minst tio års tid har Skåne i år fått en ny konstaterad häckplats för arten! Det har nämligen noterats tre ruvande i Landöskärgården 15.5–30.6 (Patrik Olofsson).
Arten uppträdde mediokert på sträck och precis som förra året stod ostkusten för den högsta siffran på våren: 77 str O Hamnen, Kåseberga. 16.5 (Sven Splittorff, Stefan Wahlstedt). På hösten var det fler fåglar i Nordvästskåne med som mest 217 str Kullaberg 17.11 (Mårten Müller, Klas Rosenkvist, m.fl.) och 181 str Kullaberg 1.11 (Mårten Müller, Henrik Johansson, m.fl.).
2023
Från Hallands Väderö inkom rapporter om som mest 40 ex 9.4 (Johannes Rydström, Örjan Alering), vilket är långt under de kring 60 par som rapporterats 2017–2020. Utanför ön inkom endast en rapport med häckningskriterium: 2 ad + 2 pulli Rönnen 14.7 (Nick Gräntz), men eftersom alkor kan röra sig långt från häckningslokalen så fort ungarna lämnat boet kan detta vara fåglar från Hallands Väderö.
Arten uppträdde relativt talrikt på sträck, och precis som förra året stod ostkusten för de högsta siffrorna både vår och höst: 126 str Kåseberga. 3.6 (Sven Splittorff, Thomas Nilsson) samt anmärkningsvärda 989 ex. str Simrishamn 19.10 (Anton Kvarnbäck, Harald Ris). Detta är en rekordsiffra för Östersjökusten i Skåne. De senaste åren har en trend med ökat antal tordmular som rör sig i Östersjön noterats. I nordvästskåne sågs som mest 672 str Kullen 25.12 (David Erterius, Patrik Söderberg m.fl.) samt 389 str Kullen 15.10 (Wilhelm Lennman, Raul Vicente m.fl.).
2022
Från Hallands Väderö inkom rapporter om 107 ex 29.4 (Thomas Wallin, Karl G Nilsson, Bengt Paulsson), vilket skulle innebära något färre än de 60 par som rapporterats 2017–2020. Utöver fynd på denna välkända häckplats inkom rapporter om ungfåglar från Skälderviken, men inga häckningsindicier. Däremot sågs återigen fåglar under häcktid i Landöskärgården, med som mest 12 ex 19.3 (Greger Flyckt, Patrik Olofsson). Kan vi se starten på en etablering i området?
Sträcket var generellt sett magert. För ovanlighetens skulle stod ostkusten för de högsta siffrorna både vår och höst; 68 str 5.4 (Sven Splittorff, Staffan Sundin, Thomas Nilsson m.fl.), 245 str 4.11 (Gert Ljungqvist, Fredrik Andersson, Nils Eriksson m.fl.) samt 161 str 8.11 (Sven Splittorff, Thomas Nilsson), samtliga från Sandhammaren. Sen ungefär fem år tillbaka har mängden sträckande fåglar på ostkusten ökat. På västkusten noterades som mest 241 str Kullen 12.11 (Klas Rosenkvist, Henrik Johansson, Mårten Müller).
2021
Från Hallands Väderö, Skåne enda kända häcklokal, rapporterades som mest 30 ex 17.5 (Dan Hammarlund), vilket är drygt en fjärdedel av de 60 paren som antas häcka på ön efter senaste inventeringen. Utöver detta gjordes, som brukligt, tidiga fynd av ungfåglar i Skälderviken; 2 ad föda åt ungar + 2 1K Rönnen 7–9.7 (Henrik Johansson, Nick Gräntz m.fl.). Det rör sig sannolikt om en tidig förflyttning av fåglar från Väderön. Dessutom noterades för fösta gången sedan 2017 arten under häcktid i Landöskärgården, nämligen 3 ad med avledningsbeteende på Lägerholmen 9.6 (Patrik Olofsson). Om detta betyder att arten är etablerad eller har försökt att etablera sig i området återstår att se. Det är också möjligt att det handlar om fåglar från populationen på Hanö eller Christiansö.
Likt sillgrissla noterades ytterst få tordmular på sträck under våren med som mest 22 str Hovs hallar 5.4 (Petter Olsson, Tomas Svensson m.fl.). Under hösten räknades desto fler: 584 str Rålehamn 6.11 (Tomas Svensson, Nils Kjellén), 289 str Hovs hallar 7.11 (Björn Malmhagen, Johan Lorentzon m.fl.), 249 str Hovs hallar 19.11 (Samuel Wivstad, Kalle Brinell) samt 156 str Hovs hallar 18.11 (Samuel Wivstad, Kalle Brinell). Siffror i denna storleksordning är högre än de flesta år, men långt ifrån förra årets rekord på 2 220 str Gröthögarna 19.11.
Massvälten av alkor som noterades under hösten i Nordsjön (se lunnefågel), verkar inte ha drabbat tordmule lika illa som sillgrissla då endast fyra döda tordmular rapporterats på Artportalen 2021: 1 ex Slottsparken 2.1 (Göran Hausenkamp), 1 1K Klören 19.8 (Henrik Johansson), 1 ex Nyhamnsläge 26.10 (Karl G Nilsson) samt 1 1K Lerhamn 12.11 (Leif Klinteroth). Detta är nära genomsnittet på 3 ex/år sedan millennieskiftet och långt från högsta noteringarna på 22 ex 2007 och 12 ex 2012. Intressant är att toppar av antal inrapporterade döda tordmular inte heller historiskt sammanfaller med sillgrissla som istället uppvisade toppar 2008 och 2011. Det är dock viktigt att ha i åtanke att döda alkor sannolikt rapporteras bristfälligt.
2020
Från Hallands Väderö, Skånes enda kända häcklokal, rapporterades som mest 123 ex 19.4 (Thomas Wallin, Bengt Paulsson, Karl G Nilsson). Detta stämmer väl överens med senaste inventering som gav runt 60 par på lokalen 2017. Därtill gjordes två intressanta fynd utanför Hallands Väderö, nämligen 1 ad med en unge Norra Häljaröd 13.7 (Nick Gräntz) och 1 ad med föda åt ungar Rönnen 22.7 (Henrik Johansson). Möjligen tyder detta på häckning i området, men en tidig rörelse från Väderön är kanske en mer sannolik förklaring.
Arten uppträdde mycket talrikt på sträck under 2020, mycket tack vare gynnsamma västvindar på senhösten och vintern. Under första halvåret noterades som mest 120 str Hovs Hallar 23.2 (Klas Rådberg, Mikael Rosén, Göran Lenz) och under sommaren noterades som mest 117 str Kullen 6.7 (Thomas Svanberg, Hans Larsson, Mårten Müller m.fl.). I novemb er noterades tre- eller fyrsiffriga dagsummor vid fem tillfällen med som mest otroliga 2 220 str Gröthögarna 19.11 (Elias Melchert Thelaus, Daniel Melchert). Detta är med största sannolikhet den högsta dagsumman av tordmule i Skåne, då tidigare högre siffror endast innefattat obestämda alkor med en mindre andel tordmule.
2019
Från Skånes enda kända häcklokal, Hallands Väderö, finns flera fynd som tyder på att populationen består. Som flest noterades 75 ex Vinga skär 18.7 (Thomas Wallin, Karl G Nilsson, Bengt Paulsson). Ingen riktad inventering gjordes i år, men tidigare inventeringar har gett runt 60 par (FiSk 2017). Därtill finns två observationer med häckningsindicier i Skälderviken: 1 pulli Stenkrossen, Norra Häljaröd 31.7 (Mats Peterz) samt 1 pulli Nabben, Arild 2.8 (Mats Peterz). Så pass sent på säsongen är det dock mycket möjligt att det handlar om rörelser från Hallands Väderö. Från Landöskärgården, där adulta fåglar har setts av och till under häcktid under 2000-talet, inkom inga rapporter i år.
Under årets bästa dag för alksträck på västkusten, 27 oktober, noterades som mest 250 str Kullaberg (Mårten Müller, Henrik Johansson). Se även ob. sillgrissla/tordmule. I sydost blev högsta antalet 103 str Simrishamn 13.12 (John F. Kvarnbäck, Tor Kvarnbäck).
2018
Skånes enda kända häckningslokal för arten inventerades inte i år men det finns fynd med upp till 60 ex från Hallands Väderö 1.4–29.5 (Nick Gräntz m.fl.), vilket tyder på att beståndet kvarstår på ön. Tidigare inventeringar har visat att den aktuella populationen ligger på runt 60 par (Fåglar i Skåne 2017).
Till skillnad från sillgrissla noterades ett antal höga dagsummor för arten. Under våren observerades fler än 50 sträckande ett antal gånger med den högsta noteringen från juni: 90 str O Kåseberga hamn 7.6 (Sven Splittorff). Dessa observationer handlar troligast om rörelser från den stora kolonin på Christiansö utanför Bornholm. Under hösten noterades tresiffrigt med tordmular ett flertal gånger. Vid de standardiserade sträckräkningarna slogs ett nytt dagsrekord med hela 124 str Nabben, Falsterbonäset 31.10 (Nils Kjellén, Ola Elleström) vilket slår det tidigare rekordet på 104 str från 29.10 2013. Från nordväst var den högsta dagsnoteringen 128 str V Yttre Kattvik 25.10 (Nils Kjellén, Eva Fredriksson). Årets högsta siffra kommer anmärkningsvärt nog från sydost med 253 str N Sandhammaren 30.10 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist, Thomas Nilsson). Varför så många tordmular väljer att röra sig norrut under höststräcket är omöjligt att veta men en gissning är att det handlar om förflyttningar av födosökande fåglar som blåst in över Östersjön under det stora blåsvädret som passerade 23.10–25.10.
2017
Årets inventering på Hallands Väderö resulterade i 55–60 par (Åke Andersson, Bengt Paulsson, Thomas Wallin). Populationen på Väderön genomgick en kraftig ökning under 1980-talet, från några enstaka par i slutet av 1970-talet till ca 50 par 1990, men har sedan dess stabiliserats kring 50–70 par. Utanför Väderön rapporterades 1 pulli tillsammans med 1 ad vid Lilla fyren, Kullaberg 27.6 (Mats Peterz) samt 1 pulli Nabben, Arild 6.7–28.8 som sällskapade med 2 ad (Mats Peterz). Observationerna bör nog betraktas som tidiga rörelser från Väderön snarare än möjliga häckningar på Kullahalvön. En intressant observation avser en tordmule i lämplig häckningsbiotop på Lägerholmen, Landöskärgården 30.4 (Linda Niklasson, Greger Flyckt) som flög runt och uppträdde nervöst under boräkning på ön. Det svenska beståndet i Östersjön har ökat kraftigt under de senaste 30 åren och arten häckar numera med flera par på Hanö och Utklippan i Blekinge skärgård. Även Hammaren på Bornholms norra kust har återetablerats och kanske kan en begränsning av lämpliga boplatser i kombination med en ökande population resultera i en ny häckart i den skånska skärgården?
2016
En hög dagssumma från våren i sydost var 68 ex Kåseberga 31.5 (Sven Splittorff, Nils Söderbom), sannolikt häckfåglar från närbelägna Christiansö. Inga häckningar har rapporterats då ingen inventering genomfördes på Hallands Väderö i år. Högsta dagsnotering under hösten gjordes anmärkningsvärt nog i sydost och låg på för lokalen imponerande 198 str SV Sandhammaren 1.11 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist). Detta kan jämföras med den enda tresiffriga sträcknoteringen från nordväst som blev 150 str V Yttre Kattvik 27.12 (Uno Unger, Magnus Unger m.fl.).
2015
Vårsträcket i sydost gav 333 str O Kåseberga 24.2–30.6 (Sven Splittorff m.fl.) och under hösten inräknades 116 str S Juleboda – Kåseberga 1.7–10.12 (Sven Splittorff m.fl.). Inga uppgifter om häckningar inkom, men beståndet på Hallands Väderö antas bestå. Årets enda tresiffriga sträcknoteringar blev 372 str Yttre Kattvik 23.10 (Peder Winding, Mårten Müller m.fl.) och 239 str Yttre Kattvik 8.11 (Emil Lundahl, Erik Sjögren m.fl.).
2014
Hallands Väderö inventerades i mitten av maj med resultatet 54 par (Åke Andersson). Populationen på Väderön genomgick en kraftig ökning under 1980-talet då den gick från några enstaka par i slutet av 1970-talet till ca 50 par 1990, men har sedan dess stabiliserats kring ca 50–70 par (jfr sillgrissla ovan). Inga rapporter föreligger från Landöskärgården. Liksom för sillgrissla uteblev högre sträcknoteringar under året.
2013
70 ex Vinga skär, Hallands Väderö 6.5 (Håkan Johansson) blev årets högsta rapporterade antal från denna lokal. Några inventeringssiffror har inte rapporterats från ön under året. Återigen sågs tordmular sommartid i Landöskärgården där 5 ex flög runt Lägerholmen 8.7 i samband med att ön besöktes för inventering (Nils Waldemarsson). När ska den första häckningen konstateras i nordost? De enda tresiffriga antalen från hösten blev 104 str Nabben 29.10 (Nils Kjellén, Aron Andersson) och 100 str SV Yttre Kattvik 29.10 (Kaj Örjan Svahn, Björn Malmhagen m.fl.). Att årets högsta antal rapporterades från Falsterbonäset är högst anmärkningsvärt, normalt ses de högsta antalen varje år i nordväst.
2012
I samband med årets första storm noterades 500 str V Yttre Kattvik 4.1 (Uno Unger, Magnus Unger m.fl.) medan högre antal, men färre sillgrisslor, rapporterats från Kullen denna dag. Då fördelningen mellan arterna antas ha varit likartad på de båda lokalerna har Rrk valt att gå på siffrorna från Kattvik där bevakning skedde under en längre del av dagen. Arten inventerades på och runt Hallands Väderö där 48 par noterades 25.5 (Åke Andersson). Detta är det lägsta antalet som noterats sedan 1993 vid inventeringarna på ön (för kompletta inventeringsresultat sedan 1975 från ön. Vid Lägerholmen, Landöskärgården sågs 3 ex 20.6 (Nils Waldemarsson). Lokalen skulle kunna vara en potentiell häcklokal och framtida inventeringar får visa om så är fallet. Högsta siffra från ostkusten var 47 str S Simrishamn hamn 1.11 (Magnus Ullman, Henrik Forsvall).
2011
Från landskapets enda häcklokal för arten, Hallands Väderö, rapporterades som mest under häckningstid 20 ex Vinga Skär och 6 ex Sandhamn 25.4 (Phil Benstead). Arten inventerades inte under året, jfr sillgrissla ovan.
Högsta sträcksiffror under året var 130 str SV Yttre Kattvik 11.10 (Mattias Ullman m.fl.) och 150 str V samma lokal 10.12 (Anders Kjellsson).
2010
Under inventeringen på Hallands Väderö hittades 59 par vilket är en liten minskning mot de 64 par som häckade 2007 (Åke Andersson, Mikael Haraldsson). Årets högsta sträcksiffra utgörs av måttliga 105 ex Hovs hallar 22.10 (Thomas Svanberg).
2009
Det saknas inventeringsuppgifter från kärnområdet Hallands Väderö. Enstaka observationer har inkommit från yttre Bjärehalvön om adulta fåglar under häckningstid.
2008
Liksom för sillgrisslan uteblev högre sträcksiffror under året. Högsta rapporterade antalen blev 80 ex str Kattvik 2.2 (Sven Gustafsson), 40 ex str Kattvik 24.2 (Manfred Dornhäuser), 81 ex str Kullen 19.10 (Kaj Möller, Mårten Müller) och 75 ex str Kattvik 16.11 (Elsy-Britt Schildt).
Inga uppgifter om det häckande beståndet på Hallands Väderö har dessvärre inkommit. I början av juli sågs dock en juvenil fågel som matades av två adulta utanför Rönnen (Rolf Helmersson). Detta får antas vara fåglar från Hallands Väderö.
2007
Några högre siffror under hösten var 227 ex Hovs hallar 15.9 (Kaj Svahn m.fl.), 275 ex Kullen 21.9 (Alf Petersson), 229 ex Hovs hallar 22.9 (Arne Holgersson, Stefan Magnusson) samt 980 ex Helikopterplattan, Malmö 3.11 (Stefan Cherrug).
En västlig storm runt 15.9 medförde att flera döda tordmular hittades i nordvästra Skåne och under en tiodagarsperiod hittades drygt 55 ex. Att döda alkor hittas i samband med höst och vinterstormar är ingen ny företeelse, men antalen och arten är anmärkningsvärda. Ett troligt scenario är att fåglarna inte hittat föda i sina normala utbredningsområden och redan var i dålig kondition. I samband med det kraftiga lågtrycket pressades de in till våra kuster och i kombination med brist på föda ledde detta till undergång. Flera fynd av döda och döende fåglar gjordes även på inlandslokaler i Norge och längs svenska västkusten.
Liksom för sillgrisslan är antalet par på Hallands Väderö tämligen konstant och 64 par uppges ha häckat (Åke Andersson).
2006
Under första halvåret sågs som mest 28 ex str O Kåseberga 16.4 (Sven Splittorff m.fl.).
Sammanlagt 63 par rapporteras ha skridit till häckning på Hallands Väderö under året (Åke Andersson), vilket kan jämföras med fjolårets notering på 64 par.
Under årets andra hälft sågs som brukligt flest fåglar i oktober. Följande högre noteringar föreligger: 310 ex str V Hovs hallar 8.10 (Mattias Ullman, Henrik Pihlemark, Klas Rådberg m.fl.) jämfört med 81 ex str SV Kullaberg samma dag (Mats Peterz, Alf Petersson, Karl G Nilsson) och 383 ex str V Kullaberg 25.10 (Olof Jönsson), 406 ex str V Båstads hamn 27.10 (Christian Cederroth), 950 ex str SV Hovs hallar 27.10 (Mattias Ullman, Johan Fagefors, Tomas Svensson m.fl.) samt inte mindre än 1 207 ex str SV Kullaberg 27.10 (Mårten Müller, Anders Wigren, Aron Andersson m.fl.). Som jämförelse noterades 110 ex str SV Helikopterplattan, Malmö samma dag (Stefan Cherrug).
Högsta noteringen vid Nabben, Falsterbo under hösten var 39 ex str SV 27.10 (Måns Karlsson).
2005
Under häckningstid (1.5-31.7) räknades 64 par på Hallands Väderö (Nils Rosenlund, Åke Andersson genom Länsstyrelsen i Skåne) vilket är något fler än fjolårets antal (60 par).
Den högsta noteringen från sträckräkningarna i Kåseberga var 18 ex str O 20.5 (Sven Splittorff m.fl.).
Från hösten finns möjlighet att jämföra några högre sträcksummor mellan Hovs hallar och Kullaberg: 141 ex str SV Hovs hallar 23.10 kl 07.30-16.30 (Thomas Svanberg, Mårten Müller) jämfört med 150 ex str SV Kullaberg samma dag kl 08.00-12.00 (Alf Petersson, Karl G Nilsson). 722 ex str SV Hovs hallar 26.10 kl 07.30-14.45 (Johan Lorentzon, Hampus Lejon, Hans Larsson) jämfört med 970 ex str SV Kullaberg samma dag kl 07.15-18.00 (Olof Jönsson, Anders Wigren, Kaj Svahn m.fl.). Denna dag rastade även 120 ex i Lommabukten kl 08.00-14.30 (Lars Nilsson). 229 ex str V Hovs hallar 15.11 kl 07.10-15.15 (Mattias Ullman, Jörgen Bernsmo, Nils Kjellén m.fl.) jämfört med 310 ex str SV Kullaberg 15.11 kl 07.10-16.05 (Thomas Svanberg, Mårten Müller).
Högsta noteringen i Östersjön under hösten var 32 ex str S Simrishamns hamn 28.10 (Mårten Müller, Hampus Lejon, David Erterius m.fl.).
2004
Under häckningstiden 1.5 till 31.7 rapporterades 60 par från Hallands Väderö (Nils Rosenlund) vilket är i linje med fjolårets resultat. De högsta rapporterade antalen sträckande fåglar i den nordvästra delen av landskapet var 200 ex str SV Kullen 8.10 (Alf Petersson) respektive 130 ex str SV Hovs Hallar 5.11 (Mattias Ullman). De högsta dagssummorna från sträckräkningarna i Kåseberga var 29 ex str O 3.4 (Sven Splittorff) samt 18 ex str O 2.5 (Mattias Ullman).
2003
Inga uppgifter från Hallands Väderö har kommit till Rrk:s kännedom. Följande högre sträcksiffror under året förtjänar att publiceras: 77 ex Hovs hallar 16.1 (Mattias Ullman), 522 ex Kullen 18.1 (Hans–Åke Gustavsson m fl), 125 ex Kullen 26.1 (Alf Pettersson), 89 ex Hovs hallar 26.1 (Thomas Svanberg), 19 ex Kåseberga 8.3 (Sven Splittorff), 350 ex Kattvik 11.10 (Stefan Hage), 184 ex Hovs hallar 11.10 (Mattias Ullman) samt 23 ex Lomma södra 14.12 (Kristian Ståhl).
2002
På Hallands Väderö häckade ca 60 par (Nils Rosenlund), vilket är 10 par färre än förra året. I februari iakttogs en högre summa då 100 ex passerade Hovs hallar 10.2 (Mats Rellmar). Totalt 149 ex passerade Kåseberga under våren (Sven Splittorff) med dagsbästa 18 ex 12.4.
En hög sommarsiffra räknades vid Kullen då 59 ex sträckte 23.7 (Thomas Svanberg). Kullen passerades av 94 ex under hösten och 323 ex sträckte förbi Hovs hallar där högsta summa blev 137 ex 26.10 (Mattis Persson, Magnus Ullman, Mattias Ullman). Den överlägset högsta dagssumman under året sågs vid Kattvik där 650 ex sträckte 1.11 (Anders Borgehed), jämför med sillgrissla ovan. I sydost räknades 35 sträckare under hösten (flera observatörer).
2001
Kolonin vid Hallands Väderö uppgick i år till 70 par vilket är en ökning jämfört med de 2 senaste åren (Nils Rosenlund). Kåseberga passerades under våren av 64 ex. Dagsbästa var 13 ex 27.5 (Hans Larsson, Mattias Ullman m fl). Under hösten sågs i samband med havsfågelskådning en del mular i Nordväst. Hovs hallar passerades av 236 ex 10.10-11.11 (flera observatörer). 28.10 var bästa dag med 87 ex (Jesper Segergren m fl). Vid Kullen bokfördes 105 ex 11.11 (Thomas Svanberg). I Öresund vid Spillepeng sågs 68 ex sträcka förbi 30.10 (Sven Splittorff). Höststräcket vid Simrishamn gav 28 ex (Hampus Lejon, Bengt Bengtsson m fl) utan någon högre enskild dagssumma.
2000
Stammen på Hallands Väderö är stabil och i år noterades 56 par (Nils Rosenlund).
Årets första två månader gav 109 ex där 32 sträckande vid Vikingstrand, Helsingborg 30.1 (Thomas Svanberg), var högsta antal. Under vårsträcket, mars-maj, sågs 67 ex med bl a 5 sträckande Kåseberga 1 och 14.5 (Ola Elleström, Hans Larsson). Mitt under häcksäsongen sågs 1 fågel med mat i näbben vid Kullen 13.6 (Henrik Johansson). Detta skulle kunna tyda på att något enstaka par lyckas uthärda på Kullaberg trots alla aktiviteter som pågår på berget.
Höstmånaderna, september t o m november gav höga 1132 ex. Majoriteten av dessa sågs underligt nog vid Spillepeng under 4 dagar 24-27.10. Totalt passerade 784 ex med 343 ex 24.10 som högsta summa (Sven Splittorff). För jämförelse kan nämnas att Hovs hallar under hösten passerades av 287 ex med som mest 111 ex 26.10 (Nils Kjellén). Från Kullen finns endast en rapport under hösten gällande mediokra 25 ex 11.11 (Alf Pettersson). Dessutom 6 sträckande vid Sandhammaren 8.11 (Richard Ottvall). Rapporter om högre antal saknas helt från december.
1999
55 par häckande på Hallands Väderö (Nils Rosenlund). Högsta antal sträckande under oktober-november var 68 ex 11.10, 48 ex 12.10 och 47 ex 29.10, samtliga vid Hovs hallar (David Erterius, Magnus Ullman m fl). 33 ex sträckte förbi Simrishamn 6.11 (Magnus Ullman), vilket är en mycket hög dagssumma i Östersjön.
1998
Från Hallands Väderö rapporteras oförändrat antal häckande par jämfört med 1997, dvs ca 65 par (NR).
Följande högre sträcksiffror har rapporterats: 91 ex Kullen 1.3 (BMa, ToH), 31 ex Kullen 14.3 (JSe) och 61 ex Hovs hallar 18.10 (PSö, NK).
1997
Häckningsuppgifter har som vanligt kommit in från Hallands Väderö, i år 60 par (NR). En ad + 1 juv Rönnen 21.7–16.8 härrör troligen från Hallands Väderö (RHe, JaN). Höststräcket i nordväst var ganska magert; totalt har endast 143 ex rapporterats. Bästa dag var 1.11 då 74 ex passerade Kullen (TSg).
1996
Under vårsträcket i sydost inräknades 61 ex under perioden 23.3–17.5 och totalt 17 obsdagar. Bästa dag blev 16.5 då 10 ex passerade Kåseberga (NK).
På Hallands Väderö häckade 55 par, en liten nedgång från i fjol då det fanns 65 par på ön. Inga andra rapporter som tyder på häckning har inkommit.
Fynd utanför de nordvästra delarna under vinter och vår var 1 ex Skanörs hamn 30.1 (ToH, LaO), 1 ex Simris strandäng 14.2 (MUr), 1 ex Simrishamn 17.3 (MOl) och lex mot söder Habo ljung 23.4 (MGr).
Under sommarmånaderna sågs arten på följande lokaler: Nabben (3), Sandhammaren (14), Kåseberga (2), Friseboda (1) och vid Kullaberg och Hovs hallar sträckte 53 respektive 12 ex.
Under hösten sträckte 14 ex i sydost 12.10– 20.11 (AJö m.fl.). Övriga observationer utanför nordväst var: 1 ex Gislövshammar 21.9 (MUr), 1 ex Kiviks hamn 21.9 (JSe, JBe), 5 sträckande Nabben 8.11 (FF) och i Malmö oljehamn rastade 1 ex 14.11 (MGr).
Från nordväst rapporteras från Hovs hallar om 179 ex 4.10–8.11 med bästa dag 30.10 då 114 ex sågs (NK, RSg m.fl.). Vid Kullen sträckte 161 ex 29.10–6.11 där den bästa dagen på ”berget” var 6.11 då 58 ex passerade.
1995
På Hallands Väderö häckade 65 par (NR), en smärre ökning sedan förra året, då 55 par häckade. Den 12.7 upphittades en död tordmule där, som var ringmärkt på Christiansö utanför Bornholm (BoK). Vid Kullen iakttogs ett par 28.6 (PEJ), men i övrigt ingenting som skulle tyda på häckning.
Liksom för sillgrisslan sågs rekordmånga tordmular under vårsträcket i Sydostskåne. Totalt rapporterades minst 101 ex, varav 98 ex vid Kåseberga under 19 sträckdagar 8.3–27.5 (HLa, JLz, OEm), som mest 22 ex 27.5 (HLa, JLz, MBi m.fl.). Från första halvåret kommer även observationer angående 2 ex Simrishamn 19.2 (KES, SSp), 1 ex Lomma 1.4 (PMa, SMa), 5 ex Nabben 25.5 (NK) och 2 ex Nabben 26.5 (HÅG). I övrigt som vanligt en del observationer runt Kulla– och Bjärehalvöarna.
Under blåsdagarna i september–oktober rapporterades 510 ex vid Kullen under fem dagar 18–28.10 (MOl, RoS, SSp) och 217 ex vid Hovs hallar och närliggande Kattvik under sex dagar 26.9–28.10 (HÅG, MaLi, NK m.fl.), till viss del troligen samma fåglar. De högsta dagssummorna inräknades vid Kullen, med 300 ex 21.10 (RoS) och 154 ex 28.10 (MP).
Utanför nordväst rapporterades 11 sträckande och 2 rastande ex i Sydostskåne under hösten (AJö, BB, HLa m.fl.) samt 1 ex Nabben 19.10 (HHe), 5 ex Nabben 28.10 (NK) och 1 ex Arlövs ängar 12.11 (LaNi).
1994
Inslaget av tordmular verkar ha varit litet i januari, och endast små summor har rapporterats till Rrk, som mest 10 ex Stenkrossen 15.1 (KSå, MU, RAm m.fl.). Under den bästa dagen för sillgrissla (se ovan), vid Hovs hallar 15.3, sträckte endast 6 ex (NK). Det utgör endast 1% av de artbestämda alkorna. Vinterfynd utanför nordväst avser 1 ex Ystads småbåtshamn 8–9.1 (ARi, HLa) och 1 oljeskadat ex Falsterbo 6.2 (ENö).
Under vårsträcket i Sydostskåne är tordmulen vanligtvis den dominerande alkan och från årets sträck rapporterades 29 ex från Kåseberga, 8 ex från Hagestad och 12 ex vid Sandhammaren. Enstaka dubbelräkningar kan föreligga, men det rör sig nog mestadels om olika ex. Bästa dagssiffra var 9 ex 8.5 (HLa, OEm). Från övriga delar av landskapet rapporterades 1 ex Vårhallarna, norr Simrishamn 15.4 (BB) och 1 ex Nabben 22.5 (NK).
Efter en nedgång under fjolåret (40 par), återhämtade sig den häckande populationen på Hallands Väderö, då 55 par uppges ha häckat (NR). Dessutom finns intressanta uppgifter från Ängholmarna, där 1 ex sågs 21.6 (NWa) och 4 ex 26.6 (GrFl), båda observationerna vid Lägerholmen. Området känns inte helt omöjligt för häckande alkor.
Från Hovs hallar har rapporterats 186 ex under hösten, med som mest 68 ex 16.11 (HeJo, TNn), medan bästa dag på Kullen blev 21.11, med 50 ex (RoS). I övrigt sågs där endast låga antal. Observationer från övriga Skåne innefattar Nabben (6 ex), Juleboda (5 ex), Brantevik (13 ex) och Sandhammaren (10 ex).
1993
Under januari observerades förhållandevis låga 149 ex, vilka utgör knappt 2 % av de artbestämda alkorna under månaden. Vid Kullen sågs sammanlagt 80 ex, varav 53 ex sträckte 22.1 (KSå) och vid Hovs hallar inräknades 43 ex, som mest 18 ex 17.1 (NiH, ROv). Utanför Nordvästskåne gjordes två observationer: 3 ex Skanörs hamn 23.1 (JÅH) och 5 ex Barsebäck (KSå) samma dag.
Från februari och mars rapporterades därefter 27 ex.
Cirka 40 par häckade på Hallands Väderö (NR), vilket innebär en förhållandevis stor nedgång från fjolårets 60 par. Orsaken uppges vara boplundring utav mink och mård.
Från höststräcket har endast 177 ex rapporterats, ett ovanligt litet antal. Vid Kullen sågs 66 ex och säsongssiffran vid Hovs hallar blev 54 ex. Liksom hos sillgrissla blev 17.10 bästa sträckdag med 16 ex Kullen (KMö) och 49 ex Hovs hallar (JHa).
Inga rapporter finns från Falsterbo medan det i Brantevik sträckte 32 ex 15.7–29.11 (LRå, MGr, AJö). Resterande tordmular fördelade sig på övriga Nordvästskåne (16), Knö– sen (1), Aspet (1), och Fårabäck (5).
1992
Endast 60 ex har rapporterats från perioden januari-mars, en i jämförelse med sillgrissla mycket låg siffra. Av dessa sågs 43 ex Kullen 4.1 (TNn) och utanför Nordvästskåne gjordes endast en observation: 1 ex Brantevik 31.3 (RBd). På Hallands Väderö häckade 60 par (NR), det högsta antalet som hittills noterats och en uppgång efter fjolårets förhoppningsvis tillfälliga minskning av beståndet. Från höststräcket har höga 1735 ex rapporterats. Till skillnad från hos sillgrissla kommer de högsta antalen från Kullen, sammanlagt 744 ex. Härifrån har också höstens i särklass högsta dagssiffra, minst 600 ex, rapporterats 3.11 (KMö,LGN, RBl). Samma dag noterades jämförelsevis låga 101 ex vid Hovs hallar (AJö, JHa). Högsta siffran härifrån kommer i stället från 14.10 då 181 ex sträckte (BeS, JHa) och säsongssiffran slutar på 581 ex. I övriga Nordvästskåne observerades ytterligare 49 ex. Vid Nabben sträckte hela 347 ex under juliseptember och även härifrån har det överlägset största antalet, 315 ex, rapporterats den 3.11 (ILz). Vid Brantevik observerades endast 7 ex under hösten och övriga tordmular sågs vid Skanörs hamn (1), Knösen (1) och Sandhammaren (7).
1991
Cirka 45 häckande par på Hallands Väderö (NR) innebär en lätt nedgång i beståndet.
Från årets inledning finns januariobservationer av 71 ex, samtliga från Nordvästskåne. Som mest observerades 43 ex Hovs hallar 10.1 (TNn). Från februari finns endast en rapport: 2 ex Hallands Väderö 3.2 (KGN).
Under höststräcket observerades låga 175 ex, vilka endast utgör cirka 6 % av de artbestämda alkorna. Av dessa sträckte 63 ex förbi Hovs hallar, som mest 25 ex 8.11 (ALd). Motsvarande antal vid Kullen är 38 ex, med 21 ex 9.11 (KSå) som bästa dagssiffra. I Falsterbo räknades 34 ex vid Nabben 23.9–27.12 (KMO, AJö m.fl.), flertalet under november. Vid Brantevik passerade måttliga 18 ex 2.8–3.11 (AJö, OEm m.fl.) och utöver dessa rapporterades ytterligare 19 ex, samtliga i Nordvästskåne.
1990
Beståndet på Hallands Väderö uppgick till 50 häckande par (NR), vilket innebär en fortsatt ökning. Under perioden januari–mars noterades till skillnad från sillgrissla de högsta antalen vid Kullen. Sammanlagt observerades här 119 ex, vilka utgör cirka 15 o av de artbestämda alkorna. Som mest sågs 20 ex 22.2 (OHt) och 75 ex 18.3 (KMö). Vid Hovs hallar observerades under samma tidsperiod endast 16 ex. Övriga rapporter kommer från Torekov (2), Båstad (2), Rönnen (1), Ribersborg (1) och Nabben (1). Även under höststräcket sågs de högsta antalen vid Kullen. Sammanlagt inräknades 676 ex, jämfört med 393 ex vid Hovs hallar. Toppdagen inföll den 17.11 på bägge lokalerna. Vid Kullen sträckte ansenliga 550 ex (LEJ, IAl m.fl.) och vid Hovs hallar noterades samma dag 241 ex (PGz, HåDi). Nämnas kan även 79 ex Hovs hallar 3.12 (ALd, PGz). Övriga höstobservationer gjordes vid Båstad (3), Ven (1), Barsebäck (5), Falsterbo (9), Sandhammaren (3) och Brantevik (3).
1989
Populationen på Hallands Väderö ökade ytterligare något och 45 par häckade (NR). Av de 91 ex som rapporterades från Nordvästskåne under januari–februari var högsta sträcksiffra 43 ex Hovs hallar 29.1 (AJö). Höststräcket vid Kullen omfattade totalt 341 ex, som mest 130 ex 14.11 (JoNi). Högre siffror noterades emellertid vid Hovs hallar med sammanlagt 489 ex under hösten och bästa dagssummor 26.10 med 132 ex (AJö, RSi) samt 3.12 med 153 ex (AJö, AnNIji). Vid Brantevik passerade mellan 9.9 och 30.12 totalt 46 ex mot söder, vilket innebär nytt rekord för lokalen (jfr. sillgrissla). Som mest sågs 17 sträckande 11.11 (JoNi). Utöver dessa sågs ytterligare 27 ex på åtta lokaler utanför Nordvästskåne.
1988
På Hallands Väderö häckade 42 par (NR), vilket innebär en fortsatt uppgång av beståndet. Betydligt mera dystert var höststräcket med endast 69 ex vid Kullen, vilket är mindre än 5 % av de artbestämda alkorna. Bästa dag var 10.10 med 32 ex (AJö, BGr, NK). På övriga lokaler i nordväst observerades sammanlagt 74 sträckande. Av dessa kommer 57 ex från Hovs hallar, med högsta dagssiffra 28 ex 26.11 (MRe). Siffrorna är märkligt låga med tanke på att sillgrisslan återgick till ett normalt uppträdande, medan tordmulen kvarstår på fjolårets rekordlåga nivå. Från övriga delar av landskapet har kommit rapporter om ytterligare 22 ex, varav 1 ex i Skillinge 14–31.12 (BEP, PAx). Resterande har observerats vid Brantevik (9), Sandhammaren (7), Hagestad (2), Kåseberga (1) och Nabben (2). SILLGRISSLA/TORDMULE Uria aalge/Alca torda Från Kullen har under höststräcket rapporterats sammanlagt 1921 ex. En del av dessa ingår sannolikt i de av andra observatörer artbestämda alkorna. Högsta sträcksiffror utanför Kullen var 105 ex Hovs hallar 20.9 (ALd m.fl.) och 286 ex Sibirien, Ängelholm 1.11 (TNn). Vid Brantevik passerade under perioden 19.81.12 sammanlagt 62 ex (AJö, OEm, HÅG m.fl.). Nämnas kan även 27 sydsträckande ex vid Simrishamn 8.2 (HÅG), en for årstiden hög siffra vid Östersjökusten.
1987
Den positiva utvecklingen fortsatte på Hallands Väderö, och 35 par häckade under året (NR). Dessutom finns två intressanta sommarobservationer från nordöstra Skåne: 1 ex Ängholmarna 23.6 (ESk, KS, GrFl) samt 1 ex Åhus hamn 30.6 (GrFl, GöFl). Under höststräcket passerades Kullen av 67 ex, en mycket låg siffra. Vid Brantevik räknades 41 ex under hösten. Bästa dag var 15.10 med 14 ex (MU m.fl.). I övrigt har följande antal observerats: Stenshuvud (2), Simrishamn (3) och Sandhammaren (6), samtliga sträckande fåglar.
1986
På Hallands Väderö häckade ca 30 par (NR). Stammen visar en uppåtgående tendens. Kullen passerades under hösten av 87 ex, en mycket låg siffra. I övriga Nordvästskåne sågs ytterligare 26 ex, av vilka 12 passerade Hovs hallar 1.11 (KOF) trots att endast 3 ex registrerades vid Kullen denna dag. Sträckräkningarna vid Brantevik med 14 observationsdagar perioden 31.7–13.12 resulterade i 29 ex (AJö, m.fl.). Dessutom sågs tordmular vid Åhus (1), Sandhammaren (2), Ystad (1), Falsterbo (1) och Barsebäck (3).
1985
På Hallands Väderö häckade ca 25 par och 13 ungar blev ringmärkta (NR). Utanför nordväst-Skåne sågs 11 ex Landön 15.6 (PHd) och 1 ex hittades död vid Haväng 30.6 (GT). Vid Sandhammaren sågs 7 str 1–18.7 (PAx) och 1 str 15.9 (PAx, AHs). Vid Simrishamn sågs 1 ex 20.10, 4 ex 9.11 samt 1 ex 17.11 (DC) medan Brantevik passerades av 2 ex 5.11 (MU m.fl.) och 2 ex 14.11 (AJö). Vid Falsterbo sträckte 13 ex 2–3.11 (FF) och vid Ribersborg, Malmö sågs 1 ex 11.11 (RBd). Totalt rapporterades 1112 sträckande tordmular från Kullen 10.10 – 11.11 med som mest 395 ex 2.11 (AJö m.fl.) och 530 ex 7.11 (PGz m.fl.). OBESTÄMD
1984
På Hallands Väderö häckade 15 par (NR) också det lika många som 1983.
Sammanlagt 844 ex sträckte förbi Kullen i oktober (AJö m.fl.) medan 33 ex inräknades vid Brantevik 30.6 25.12 (AJö m.fl.).
1983
Från Hallands Väderö rapporterades 15 par ha häckat (NR), vilket är en liten ökning jämfört med 1982.
Under höstperioden 6.9–6.11 sträckte 434 ex förbi Kullen med högsta dagsantal 90 ex 12.10 (NK m fl). Vid Sandhammaren sträckte 16 ex 1.8–16.11 (PAx m fl) och 16 ex inräknades från Nabben 19.10 (FF).
Utanför nordvästra Skåne sägs enstaka tordmular vid Lomma, Brantevik och Arlövs ängar, förutom på ovan nämnda lokaler. Tordmulen tenderar att vara en sparsammare sträckgäst än sillgrisslan och tidigare är har som mest 350 ex setts i Skåne (1980 och 1981).
1982
Även för tordmulen kommer en nedslående häckningsrapport från Hallands Väderö: ”10–12 par häckade, 2 ad hittades ihjälbitna i boet, troligen av mink. Maximalt 3 ungar klarade sig.” (NR).
Sommarfynd av enstaka tordmular gjordes som vanligt vid Kullen och vid Hovs hallar. Under hösten inräknades 186 sträckande tordmular i nordvästra Skåne, och i övriga delar av landskapet sågs 1 ex vid Åhus 30.5 (BLz), 6 ex vid Sandhammaren 6.7 (PAx, GT), 1 ex vid Nabben 1–2.8 (MGi, PGi), 8 sträckande Brantevik 5–11.10 (AJö m.fl.) samt 2 ex vid Sandhammaren 6.11 (HOd, LBB, BPt m fl).
1981
På Hallands Väderö häckade minst 10 par (NR), en ökning med 3 par sedan förra året. Utanför nordvästra Skåne sågs tordmular med 1 ex Vitemölla 11.1 (BLz), 1 död Sjöbobaden 18.1 (SAL), 1 ex Barsebäck 8.2 (KS1), 1 ex Åhus hamn 28.2 (FA, KrA), 1 död Ystad 27.3 (GT), 3 ex Brantevik 4.5, 4 ex 5.5, 1 ex 8.5 och 24.7 (MH), 1 ex Barsebäck 12.10 (PÖ) och 1 ex Sandhammaren 1.11 (PAx).
1980
På Hallands Väderö häckade minst 7 par (PEJ). Tordmulen tycks öka något snabbare än sillgrisslan och har nu etablerat sig även utanför den ursprungliga häckplatsen. Stora sträcksiffror har noterats på Kullen; 222 ex den 29.10 (NK, PEJ, TKn), 42 ex den 14,11 (EJ, NK, PEJ) och 21 ex den 29.12 (TKn, ÅLi). Enda observationen utanför Nordvästskåne var 1 ex mot öster vid Kåseberga den 6.4 (PAx m fl).
1979
På Hallands Väderö häckade minst 6 par (NR, PEJ, VH). Observationer av 1 – 3 ex gjordes under häckningstid också vid Kullen (CHR, LGN, KGN m fl). Den enda observationen utanför nordvästra Skåne gjordes vid Kåseberga, där 3 ex sågs den 15.4 (BCe, HSn, PAx).
1978
Fyra par häckade på Hallands Väderö (NR) och på samma lokal sågs 15 ex den 28.4 (PEJ, NK m fl). Vid Kullen sågs enstaka ex under våren och sommaren (KGN, LPn m fl). Observationer utanför NV-Skåne: 1 död i Skåre hamn 3.4 (EÅ) (fågeln var ringmärkt på Hamnskär i Södermanland 20,7 1977), 1 ex i Skanörs hamn 30. 9 (FF) och 1 ex i Barsebäckshamn 21.10 och 16, 11 (NK m fl).
1977
På häckplatsen i nordvästra Skåne sågs som mest 8 ex och 4 bon hittades (NR). I övrigt mest observerad vid Kullahalvön, bl.a. 45 ex Kullen 5.11 (KGN, TR, TW) (se även obestämd alka). Övriga observationer: 3 ex Öresund N Ven 20.9 (HO), 1 ex Falsterbo 28.9 (LRy), 1 död S Stenshuvud 14.10 (LNi) och 1 juv Åhus hamn 23-31.10 (HW1, KS, ÅS).
1976
Häckade med minst 2 par i NV-Skåne 1976. Bl a kunde en unge ringmärkas 25.6 (NR). I övrigt observerad utanför NV Skåne bara i tre fall: 1 ex Falsterbo 8.5 (FF), 1 ex funnet dött Yngsjö slutet av maj (HW) och 2 sträckande Sandhammaren 6.11 (PAx).
1975
1974 konstaterades tordmulen häcka för första gången i Skåne, men någon rapport om häckning även 1975 har inte inkommit. På Kullen sågs däremot 2 ex 29.5.