Foto: Mikael Arinder

Lövsångare

Utbredningen omfattar Nord- och Västeuropa österut till Berings sund.

 

Förekomst i Sverige

Lövsångaren koloniserade förmodligen Sverige redan under Senglacial tid, d.v.s. för mer än 12 000 år sedan, och tros därefter ha varit stadig häckfågel i landet (Ericson & Tyrberg 2004). Det första daterade fyndet gjordes i Uppsala 11 september 1697 (Rudbeck, bild i VF 1993, nr 1, sid 26).

 

Denna fågel, som länge ansetts ha varit Sveriges talrikaste häckfågel, finns i två underarter i Sverige: en nordlig (acredula) och en sydlig (trochilus). Dessa två har först under senare tid bedömts var för sig. Under 1800-talet beskrev Nilsson arten så här: ”Förekommer i alla trakter där skog och buskar finnes” (Nilsson 1858). Ett exempel från 1900-talet lyder: ”Över hela vårt land från sydligaste Skåne till nordligaste Lappland kan man vara säker på att få höra lövsångarens karakteristiska sång” (Rudebeck 1962). Svensk Fågeltaxering presenterade i sina årsrapporter de två underarterna var för sig för första gången 2005. Utifrån genetiska och morfologiska studier sattes gränsen mellan de två till 62°N. De sydliga lövsångarna hade efter en topp runt mitten av 1980-talet minskat och trenden för hela perioden var signifikant negativ. För de nordliga hade det långsiktigt gått något bättre för, men även dessa hade minskat de senaste 15 åren efter en topp runt 1990.

 

I årsrapporten för 2009 meddelades att den nordliga lövsångaren var inne i en tuff period. Den hade i båda sommarräkningarna minskat fem år i rad. Ännu sämre lät det i rapporten 2012: ”Båda programmen indikerar en kraftig minskning av nordliga lövsångare, med kanske så mycket som 50 % de senaste 10-15 åren”. Men utvecklingen vände och i rapporten för 2019 beskrevs en årlig ökning för de nordliga på +1,5 % per år 2010-2019. Däremot rapporterades i samma rapport en minskning för de sydliga lövsångarna, baserat på sommarpunktrutter, med ungefär 50 % sedan 1975. Standardrutterna gav en mindre negativ bild men en signifikant minskning med 1,9 % per år de senaste tio åren kunde konstateras. 2020 gjordes bedömningen att de nordliga lövsångarna var på väg uppåt efter låga antal kring 2010 och i rapporten 2022 meddelas att de sydliga lövsångarna nu tydligt minskat sedan drygt tio år tillbaka. Allt detta genom Svensk Fågeltaxering alltså.

 

Population för arten som helhet 2008 uppskattades till 13 miljoner par (Ottosson m.fl. 2012). Enligt Svensk Fågeltaxering uppgick den svenska populationen av:

  • den sydliga underarten trochilus till 7 596 000 par 2018. Trenden för både 20-årsperioden 2002-2021 och 10-årsperioden 2012-2021 angavs som måttligt minskande.
  • den nordliga underarten acredula till 5 614 000 par 2018. Trenden för 20-årsperioden 2002-2021 angavs som måttligt minskande och för 10-årsperioden 2012-2021 som måttligt ökande (Wirdheim & Green 2023).

Tillsammans blir antalet bedömda par 13 210 000, alltså nästan identiskt med uppgiften för 2008.

 

Förekomst i Skåne

Det första daterade fyndet avser en fågel som sköts vid Kävlinge den 28 april 1833 (Cronsjö i Ekberg 2015). Men arten var förmodligen vanlig i landskapet sedan gammalt och har fortsatt att vara det. Jag ger ett exempel från sydvästra Skåne 1887 och det gäller förmodligen området kring Börringe och Skabersjö: ”Mycket vanlig; häckar talrikt bland ljung och pors på i skogarna befintliga kärr” (Thott 1892).

 

Det känns inte meningsfullt att citera fler verk från förr och därför hoppar vi direkt till de två atlasinventeringarna 1974-1984 och 2003-2009. Den första påvisade förekomst i 501 rutor varav säker eller trolig häckning i 471. Atlas II påvisade förekomst i 507 rutor varav 497 med säker eller trolig häckning. Kartorna är alltså i princip helt fyllda och visas därför inte. Trenden i Skåne efter Atlas II angavs som stabil och beståndet uppskattades till 300 000 par (Bengtsson & Green 2013). Fångstsiffrorna i Falsterbo visar ett minskat antal fångade lövsångare under senare år, se figur 1.

 

Figur 1. Fångstsiffror av lövsångare i Falsterbo vår (blå stapel) respektive höst (röd stapel) 1980-2023 (Falsterbo Fågelstation).

 

En sen lövsångare i oktober. Foto: Mikael Arinder

 

Förekomst i Danmark (Løvsanger)

Arten anges som mycket vanlig häckfågel och med förekomst i hela landet inkl. öarna. Beståndet uppskattades 2019 till omkring 300 000 par. Trenden sedan 1980-talet beskrivs som negativ och en eventuell förklaring kan vara konkurrens med gransångaren (Christensen m.fl. 2022). Dansk Ornitologisk Forenings bevakning av de allmänna fåglarna i Danmark visade för lövsångarens del en moderat minskning ur både långtidperspektivet 1976-2020 och för perioden 2010-2020 (Eskildsen m.fl. 2021).

 

Jakt, skydd och attityder

  • 1858: Nytta: Denna fågel förtär en mängd skadliga insekter och är därför för skogar och fruktträdgårdar en nyttig gäst. Om man låter honom flyga lös inne i kammaren, så bortplockar han flitigt de flugor och andra insekter som där finns (Nilsson 1858).
  • 1905: Fredad under tiden 1 mars-15 sep (Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift 1905:221-224).
  • 1928: Fredad 1 mars-31 aug enl. K. kungörelse n:r 439 och 440; 1927 (Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift 65:bilaga).
  • 1968: Totalfredad fr.o.m. 1 januari (Vår Fågelvärld 27:96+).

 

Rödlistning Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades lövsångaren som livskraftig (LC) men med ett minskande bestånd i Europa uppskattat till 130 000 000 vuxna fåglar.

 

Maxålder 

En svenskmärkt kontrollerades som 8 år gammal och en som märktes i Holland var 18 år och 8 månader när den dödades av en katt (RCs hemsida & European bird ringing 2023).

 

Referenser och övrig litteratur

De verk som informationen ovan bygger på är angivna i fet stil.

  • Andell, P. & Nilsson, L. 1988a. Svensk fågelatlas i Skåne; slutrapport, del 6. Anser 27:1-16.
  • Arvidsson, B.E & Nilsson, L. 1983. Lövsångarens häckningsbiologi i svenska Lappland. VF 42:81-88.
  • Arvidsson, B.E. 1984. Förhållandet mellan lövsångarhanars sångrevir och honors och hanars födosöksområden. VF 43:107-112. (Norrland).
  • Arvidsson, B.E., Eriksson, U. & Lindell, U. 1985. Iakttagelser och erfarenheter av lövsångarens revirbildning och häckningsbiologi. FoF 80:111-120. (Norrland).
  • Bengtsson, K. 2007. Fågelfredningens historia i Sverige. Jaktdebatt nr 4:2007.
  • Bengtsson, K. & Green, M. 2013. Skånes Fågelatlas. SkOF, Vellinge.
  • Bensch, S. & Lindström, Å. 1992. The age of young Willow Warblers Phylloscopus trochilus estimated from different stages of post-juvenile moult. OS 2:23-28.
  • Bensch, S. m.fl. 2019. Loggade lövsångare visar vägen. VF 2019:2:18-22.
  • Christensen, H.R. 2018. Nyt lys over løvsangerens lange rejse. Fugle & Natur 2018:2:12-13.
  • Christensen, J.S., T.H. Hansen, P.A.F. Rasmussen, T. Nyegaard, D.P. Eskildsen, P. Clausen, R.D. Nielsen & T. Bregnballe 2022. Systematisk oversigt over Danmarks fugle 1800-2019. Dansk Ornitologisk Forening.
  • Ekberg, B. 2015. Jag tyckte mig se en swart stork. Ellerströms förlag, Lund. Ur Anders Cronsjös dagbok 1833-1847.
  • Ericson, P.G.P. & Tyrberg, T. 2004. The early history of the Swedish avifauna. Stockholm.
  • Eskildsen, D.P., Wikstrøm, T. & Jørgensen, M.F. 2021: Overvågning af de almindelige fuglearter i Danmark 1975-2020. Årsrapport for Punktællingsprogrammet. Dansk Ornitologisk Forening.
  • Hedenström, A. & Pettersson, J. 1984. Lövsångarens flyttning vid Ottenby. VF 43:217-228.
  • Hedenström, A. m.fl. 1989. Projekt lövsångare – ett samarbetsprojekt mellan svenska fågelstat. VF 48:87-90.
  • Hedenström, A. m.fl. 1995. Interrupted moult of adult Willow Warblers Phylloscopus trochilus during autumn migration though Sweden. OS 5:69-74.
  • Högstedt, G. & Persson, C. 1982. Do Willow Warblers Phylloscopus trochilus of northern origin start their autumn migration at an earlier age than their southern conspecifics?  Holarctic Ecology 5: 76-80.
  • Jönsson, P-E. 2002. Förändringar i Skånes fågelvärld 1952-2001. Anser 41:159-173.
  • Karlsson, M. 2016. kan man åldersbestämma lövsångare på våren? A 55:2:24-30.
  • Kopij, G. 2009. Territoriality in the Willow Warbler Phylloscopus trochilus in its winter quarter in Lesotho. OS 19:50-54.
  • Larsson, K.W. & Kundisch, S. 2012. Willow Warbler Phylloscopus trochilus nesting in a juniper during a peak lemming year. OS 22:141-143.
  • Lennerstedt, I. 1983. Födoområden hos lövsångare och svartvit flugsnappare i fjällbjörkskog. VF 42:11-20.
  • Lindström, Å. m.fl. 1996. The autumn migration of Willow Warblers Phylloscopus trochilus in Sweden: results from a nation-wide co-operative project. OS 6:145-172.
  • Lindström, Å. m.fl. 2012. An exceptionally large Willow Warbler Phylloscopus trochilus. OS 22:139-141. Vinge 78 mm.
  • Lundgren, B. m.fl. 1995. Correlation between some body components and visible fat index in the Willow Warbler Phylloscopus trochilus. OS 5:75-79.
  • Malling Olsen, K. 1992. Danmarks fugle. DOF.
  • Meves, W. 1868. Bidrag till Sveriges Ornithologi. Berättelse om en resa till Öland och Skåne. Översigt af Kungl. Vetenskapsakademins Förhandlingar, 1868. N:o 3.
  • Nilsson, S. 1858. Skandinavisk Fauna. Fåglarna. Gleerups förlag, Lund.
  • Nyström, K.G.K. 1987. Sångfrekvens, revirstorlek och tidsbudget hos lövsångare. VF 46:64-70.
  • Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. SOF, Halmstad.
  • Rudebeck, G. 1962. Våra Svenska fåglar i färg. AB Svensk Litteratur, Stockholm.
  • Sjöberg, N. 2006. Ankomsdatum 1948-2006 och häckning 1978-2006 i Jämtland för svartvit flugsnappare, rödstjärt och lövsångare. OS 16:118-126.
  • SOF. 1949. Förteckning över Sveriges fåglar. 1:a upplagan. Svensk natur.
  • Thott, T. 1892. Mitteilungen des Ornithologishen Komitees des Königlichen Schwedischen Akademie der Wissenschaften. Stockholm.
  • Tillhagen, C.H. 1978. Fåglarna i folktron. LT.
  • Ullman, M. 1991. Att skilja lövsångare och gransångare i fält. VF 50:3:51-55.
  • Wallengren, H.D.J. 1849. Foglar i nordöstra Skåne. KVAÖ 6, 1849:307-312.
  • Åkesson, S. m.fl. 2002. Blowfly Trypocalliphora braueri (Diptera: Calliphorisae) larvae infestation in Willow Warbler Phylloscopus trochilus breeding in a hybrid zone. OS 12:83-88.
  • Wirdheim, A. & Green, M. 2023. Sveriges fåglar 2022. – BirdLife Sverige – Sveriges Ornitologiska Förening, Halmstad.

Informationen är sammanställd av Kenneth Bengtsson i september 2023.