Myrsnäppa

Utbredd i Skandinavien, Finland och nordvästra Ryssland samt med isolerade bestånd i arktiska Sibirien.

 

Förekomst i Sverige

Benfynd saknas helt, men arten tros ha kunnat förekomma i Sverige sedan Preborial tid, cirka 9000 före 0 (Ericson & Tyrberg 2004). Den första nedtecknade uppgiften om förekomst är från Gotland 1828 och den berättar att arten var känd på ön före detta år (Billberg 1828). Myrsnäppan var nog en svår art för ornitologer under 1800-talet vilket också framgår av följande: ”Förekommer utan tvivel hos oss oftare än man hittills förmodat. Sannolikt har hon ofta blivit förblandad med närstående arter” (Nilsson 1858). En beskrivning av förekomsten från tidigt 1900-tal berättar nog även om situationen under 1800-talet: ”I Sverige häckar hon dels i fjälltrakterna, dels i södra Dalarna, dels även söderut. Den ena av oss har sålunda funnit henne bosatt vid Falköping och i närheten av Skara (Gåsmossen) samt vid Åmål (Meves 1868). På Öland är en ej flygfärdig unge anträffad (1 juli 1869, Kolthoff). Sedan 1870-talet synes hon ej blivit återfunnen häckande i södra Sverige (Kolthoff 1907). Sannolikt finnes hon dock här och var på lämpliga platser, t.ex. vid Kävsjö mosse (Jägerskiöld & Kolthoff 1926).

 

En häckning vid just Kävsjön i Småland hade också bekräftats 1897 och det angavs som det sydligaste häckfyndet i Sverige (Sveriges Natur 42:116). Äggen därifrån sades finnas i Jönköpings fågelmuseum (Wibeck 1947). Myrsnäppan häckade troligen även vid Tåkern 1899 och en fågel sköts där 14 juli samma år (V.A. Engholm i brev i Jägerskiöld & Kolthoff 1926 tillägg). I Curry-Lindahl 1960 berättas också om en ”ännu ej flygfärdig unge” i Petgärde träsk på Öland 1 juli 1869 och om en ett fynd vid Kävsjön i Småland 1957 som ”tydde på häckning”.

 

I mitten av 1900-talet beskrevs förekomsten så här: ”Häckar sällsynt på myrar i Jämtland, Norrbotten och Lappland. Har häckat i Småland (Kävsjön), Öland, Västergötland och Dalarna,i intet fall efter 1900; troligen även i Östergötland, Dalsland, Härjedalen och Västerbotten” (SOF 1949).

 

2008 uppskattades det svenska beståndet till 5 900 par och häckande populationer antogs ha funnits från Dalarna och norrut med undantag för landskapen Gästrikland, Hälsingland och Medelpad (Ottosson m.fl. 2012).

 

Svensk Fågeltaxering bedömde att den svenska populationen uppgick till 5 900 par 2018. Trenden för både 20-årsperioden 2002-2021 och 10-årsperioden 2012-2021 angavs som osäker men med en negativ tendens som inte var statistiskt säkerställd (Wirdheim & Green 2023).

 

 

Förekomst i Skåne

De första uppgifterna från Skåne som jag hittar gäller en skjuten fågel vid Hyllie (Malmö) i maj, dock utan angivet år (Carlsson 1894) samt en skjuten vid ”Loma” (Lomma) i oktober, även den med okänt årtal (Nilsson 1858). Det är ont om uppgifter om denna art fram till omkring 1960-talet och det jag hittar under 1930-talet är ett ex i Falsterbo 1 september 1935 och sju ex, också det i Falsterbo, 9 augusti 1936 (Gustaf Rudebeck i dagbok). Från 1940-talet nämns upp till 20 ex på Flommen 15 augusti 1940 (Roos 1963). Däremot såg Gustaf Rudebeck bara en individ under sträckstudier i Falsterbo hösten 1942 (Rudebeck 1943). Förekomsten lär också ha varit sparsam i Falsterbo 1939 och 1941 (Roos 1963). Från 1950-talet nämns fynd i Jonstorp 2 augusti 1954, två ex i Skanör 26 juli 1956 (Artportalen) och ett ex Krankesjön 18 augusti 1957 (Curry-Lindahl 1960). Detta är givetvis inte en komplett lista på fynd utan bara exempel på vad jag hittat.

 

Från och med omkring 1960 ökade antalet fynd, troligen mest beroende på ökad aktivitet och ökad kunskap bland skådarna. Ett för både sin tid och idag makalöst uppträdande noterades 1963 då tre ex i Falsterbo den 11 augusti successivt ökade till 90 ex fördelade på fem flockar 13 augusti. Ringmärkarna i Falsterbo passade på tillfället och 39 fåglar försågs med ring (Roos 1963).

 

Flest observationer görs normalt under höstarna men det finns några år där vårfynden varit fler (1976, 1997, 2003, 2013, 2016, 2017, 2019 och 2020). Vårfynd uteblev helt 1978 och 1986. Flest vårfynd gjordes 2016 då 95 fåglar noterades (Fåglar i Skåne 2016). Överlägset flest fynd under höstarna gjordes 2011 då summans slutade på 195 ex (Fåglar i Skåne 2011). Antalet vår- resp. höstfynd 1975-2022 ses i figur 1. Den största ansamlingen jag finner är 43 ex vid Rönnen 25 juli 2011 (Fåglar i Skåne 2011).

 

 

Fenologi Skåne

Det tidigaste datumet är 10 maj och då sågs fåglar vid Rönnen resp. Farhult 2008 resp. 2013 (Fåglar i Skåne). Det senaste fyndet gjordes vid Foteviken 5 oktober 1980 (Fåglar i Skåne 1980). Men det finns som nämnts ovan även ett odaterat oktoberfynd under 1800-talet (Nilsson 1858). Ett februarifynd om nio ex som meddelas i Skånes Fåglar, del 1, måste bero på felskrivning.

 

 

Figur 1: Vår- (blå) och höstfynd (röd) av myrsnäppa i Skåne 1975-2022 (Fåglar i Skåne).

 

1k myrsnäppa 31 aug. Foto: Mikael Arinder.

 

 

Förekomst i Danmark (Kærløber)

Myrsnäppan beskrivs som en fåtalig sträckgäst men med ett ökande antal fynd under de senaste åren. Det högsta totalantalet under vårarna är 236 fåglar 2016 och under höstarna 393 fåglar 2013. Arten har noterats från 5 maj till 12 oktober (Christensen m.fl. 2022).

 

 

Jakt, skydd och attityder

(SJFT = Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift)

  • 1907: Fredad under tiden 1 mars-20 juli (SJFT 45:152-156).
  • 1913: Fredad 1 jan-15 juli (SJFT 50:338-339).
  • 1922: Fredad 16 november- 15 jul (SJFT 60:243).
  • 1938: Fredad 16 nov-31 juli enligt Jaktstadga nr 279/1938 given 3 juni 1938 (SJFT 76:218).
  • 1942: Fredad 16 nov-15 aug enl. Kungl. Maj:ts kungörelse nr 559 (Svensk Jakt 80:289-291).
  • 1951: Vadare avförs från jakttabellen och är därmed skyddade 1 mars-31 augusti (Svensk Jakt 89:185).
  • 1968: Totalfredad fr.o.m. 1 januari (Vår Fågelvärld 27:96+).

 

 

Rödlistning Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades myrsnäppan som sårbar (VU) och med ett minskande bestånd i Europa uppskattat till 52 500 vuxna fåglar. I förra listan från 2015 var klassningen livskraftig (LC).

 

 

Rödlistning globalt

BirdLife uppdaterade den globala hotstatusen för en del arter 2024 och för myrsnäppan ändrades statusen från LC till VU (Globally Threatened Bird Forum, länk).

 

 

Maxålder

Sveriges äldsta kontrollerades som 6 år och 10 månader och en norskmärkt kontrollerades vid 8 år och 10 månaders ålder (RCs hemsida & European bird ringing 2023).

 

 

Referenser och övrig litteratur

De verk som informationen ovan bygger på är angivna i fet stil.

  • Andersson, R. 2021. Den bortglömda snäppan från norra Sverige. VF 2021:2:56-57.
  • Aronsson, N. 2024. Den svenska faunans Greta Garbo. VF 2024:6:32-38.
  • Bengtsson, K. 2007. Fågelfredningens historia i Sverige. Jaktdebatt nr 4:2007.
  • Billberg, G. 1828: Synopsis Faunae Scandinaviae. Stockholm.
  • Carlsson, A. 1894. Sveriges fåglar. Gleerups förlag. Lund.
  • Christensen, J.S., T.H. Hansen, P.A.F. Rasmussen, T. Nyegaard, D.P. Eskildsen, P. Clausen, R.D. Nielsen & T. Bregnballe 2022. Systematisk oversigt over Danmarks fugle 1800-2019. Dansk Ornitologisk Forening.
  • Curry-Lindahl, K. 1960. Våra fåglar i Norden. 2:a uppl. Stockholm.
  • Ericson, P.G.P. & Tyrberg, T. 2004. The early history of the Swedish avifauna. Stockholm.
  • Green, M. m.fl. 2009. Is the breeding distribution of Broad-billed Sandpipers Limicola falcinellus moving uphill? OS 19:244-246.
  • Jägerskiöld, L.A. & Kolthoff, G. 1926. Nordens fåglar. Albert Bonniers Förlag. Stockholm.
  • Nilsson, S. 1858. Skandinavisk Fauna. Fåglarna. Gleerups förlag, Lund.
  • Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. SOF, Halmstad.
  • Roos, G. 1963. Några fågelnotiser från Falsterbonäset sommaren 1963. Medd. Fr. SkOF 2:42-44.
  • Rudebeck, G. 1943. Preliminär redogörelse för fågeliakttagelser i Skanör och Falsterbo hösten 1942. Vår Fågelvärld 2:33-58.
  • Rudebeck, G. 1962. Våra Svenska fåglar i färg. AB Svensk Litteratur, Stockholm.
  • SOF. 1949. Förteckning över Sveriges fåglar. 1:a upplagan. Svensk natur.
  • Waldenström, J. & Lindström, Å. 2003. Myrsnäppans flyttning vid Ottenby. VF 62:4:22-23.
  • Wibeck, E. 1947. Fågelmuseet i Jönköpings stadspark. Svensk Faunistisk Revy 9:78-85.
  • Wirdheim, A. & Green, M. 2023. Sveriges fåglar 2022. – BirdLife Sverige – Sveriges Ornitologiska Förening, Halmstad.

 

Informationen är sammanställd av Kenneth Bengtsson i oktober 2023.