Foto: Mikael Arinder

Rördrom

Utbredd i stora delar av Europa, i norr upp till Mellansverige, Baltikum och södra Finland. Vidare österut genom Ryssland och Centralasien till Stillahavskusten. Finns även i Nordafrika och med ett isolerat bestånd i Sydafrika.

Förekomst i Sverige

Rördrommen har förmodligen tillhört regionens fauna sedan cirka 6000 före 0 (Løppenthin 1967). Den var vanlig i södra Sverige upp till Värmland, Närke, Västmanland och Uppland under 1600-1700-talen, men försvann (utrotades?) cirka 1850. Återkolonisering skedde omkring 1925 (Ericson & Tyrberg 2004). Den första årsdaterade uppgiften berättar att den var känd i Sverige 1541 (Laurentius Petri i Vår Fågelvärld 1993, nr 1, sid 22). I SOF 1949 nämns att: ”I vårt land synes rördrommen fordom ha förekommit flerstädes upp till Mälaren. Om hans förekomst på det senare stället omtalar Fischerström 1785, att han häckar på flera ställen och skjutes för vattenhundar”.

Att arten uppenbarligen häckade i södra Sverige under slutet av 1700-talet beskrivs av Ekberg & Nilsson 1994. De tilläger att ” intensiv jakt gjorde att arten var i det närmaste utrotad under slutet av 1800-talet”. Två uppgifter från runt 1900 berättar att: ”Var förr ej sällsynt i södra och mellersta Sverige, men har i hög grad avtagit i antal och synes bli allt sällsyntare” (Carlsson 1894) samt ”Numera ganska sällan iakttagen (Jägerskiöld & Kolthoff 1926). Curry-Lindahl beskriver hur arten försvann från den ena häckningsplatsen efter den andra under slutet av 1800-talet – Hornborgasjön, Hallbosjön i Sörmland och Tåkern nämns.

Men långsamt skedde en återinvandring i början av 1900-talet och en häckning i Tysslingen, Närke 1919 är mig veterligen den första omnämnda i Sverige under 1900-talet. Källan anger också att det vid den tiden sköts många drommar, bland annat fyra individer vid Oset hösten 1918 (Curry Lindahl 1959). En möjlig häckning i Vänern vid Storeberg i Västergötland 1921 redovisas i SOF 1949 och 1935 lär arten ha återkommit till Krankesjön i Skåne. Men det tycks saknas uppgifter om säkerställda häckningar därifrån vid den tiden (Ekberg & Nilsson). En annan källa nämner dock att en hona med ruvfläck sköts vid sjön 1 augusti 1935 (Curry-Lindahl 1959). Det finns också uppgifter om häckningar vid Lyckeboån i Blekinge 1945 och 1946 (Nilsson & Lundgren 1993). Men eftersom följande fynd anges som de första i Sverige under 1900-talet är förmodligen ovanstående häckningar inte helt säkerställda.

De första belagda häckningarna i modern tid skedde vid Söderfjärden i Sörmland 1948 och upptäckare var den sedermera så välkände rördromsspecialisten Lars Broberg. Fyra häckande honor kunde bekräftas. Samma år hittades även ett använt bo i Hjälstaviken i Uppland. Troligen häckade arten vid Söderfjärden redan 1946 men det kunde inte säkert beläggas förrän 1948 (Broberg 1948).

Arten beskrevs vid denna tid som funnen i alla landskap i Götaland utom Dalsland, samt i Närke, Sörmland och Uppland (SOF 1949). I förteckningen från 1970 har Värmland, Dalsland och Gästrikland tillkommit som landskap med fynd i (SOF 1970). Ett fynd i Dalarna 1918 (Curry-Lindahl 1959) nämns alltså inte. Under senare år har samtliga landskap i Norrland utom Härjedalen fått sina fynd (tabell 1).

Tabell 1: Förstafynd av rördrom (med flera reservationer) samt första häckningsår under 1900-talet.

Landskap	Första fynd	Källa	Första häckning	Källa
Skåne	1842	Wallengren 1849	–	–
Blekinge	1944	Nilsson & Lundgren	1945	Nilsson & Lundgren
Halland	1923	Curry-Lindahl 1959	2004	Wirdheim 2014
Småland	?	–	?	–
Öland	1937?	Curry-Lindahl 1959	–	–
Gotland	Ca 1888	Curry-Lindahl 1959	1956?	Curry-Lindahl 1959
Bohuslän	?	–	2022?	Artportalen
Västergötland	1800-tal	–	Nutid 1921	Curry-Lindahl 1959
Östergötland	1800-tal	–	?	–
Dalsland	1948?	Curry-Lindahl 1959	–	–
Värmland	1940-talet	Curry-Lindahl 1959	2003? 2020?	Artportalen
Närke	1800-tal	–	Nutid 1919	Curry-Lindahl 1959
Sörmland	1800-tal	–	Nutid 1948	Broberg 1948
Västmanland	Svårutrett	Se Pettersson	Svårutrett	Se Pettersson
Uppland	1800-tal	–	Nutid 1948	Broberg 1948
Dalarna	1918	Curry-Lindahl 1959	–	–
Gästrikland	1958	Curry-Lindahl 1959	2021	Artportalen
Hälsingland	1965	Artportalen	–	–
Härjedalen	–	–	–	–
Medelpad	1932	Hedvall & Hägglund	–	–
Jämtland	2003	Artportalen	–	–
Ångermanland	1991	VF 1992:7-8:36	–	–
V-botten	1978	Olsson & Wiklund	–	–
N-botten	1971	VF 32:307	–	–
Lappland	1970	Bildström 2022	–	–

Vi hoppar till 1960-talet och en beskrivning från den tiden: ”Häckar, ehuru sällsynt, i de södra och mellersta delarna av Sverige. Det största beståndet finner man i Mälardalen. Har i vårt land uppvisat märkliga populationsväxlingar. Efter mitten av 1800-talet minskade den sålunda starkt i antal, för att slutligen helt försvinna som häckfågel., men på 1930-talet återkom den, först i enstaka exemplar, men snart i mera betydande antal. Sedan dess har beståndet visat stora fluktuationer, så att man exempelvis 1953 rapporterade omkring 130 ropande hannar, men 1956 endast 40” (Rudebeck 1962).

Inventeringar

1969: Inventering gav 189 tutande hannar i Sverige. De absolut flesta hördes i Mälardalen, Tåkern och Närke (Broberg 1971).
1979: Riksinventering gav 275 tutande hannar (Broberg 1986).
2000: Riksinventering gav 652 hannar (Broberg 2002).
2012: Riksinventering gav 580 tutande hannar (Broberg 2013).

Häckningar i udda landskap

Blekinge: De enda angivna häckningarna jag finner är från åren 1945-1946 då ett par lär ha häckat vid Listerbyån vid Johannishus (Nilsson & Lundgren 1993).
Bohuslän: Det finns en uppgift på Artportalen om en häckning i Strömstads kommun 2022.
Gästrikland: Ett par häckade vid Sandviken 2021 (Artportalen).
Halland: Ett par bedöms ha häckat vid Trönninge ängar 2004 (Wirdheim 2014).
Värmland: Det finns uppgifter om häckningar under åren 2003, 2020-2022 men inga av fynden är validerade (Artportalen).

Populationen i Sverige uppskattades 2008 till 780 par (Ottosson m.fl. 2012). Svensk Fågeltaxering bedömde att den svenska populationen uppgick till 660 par 2018. Trenden för 20-årsperioden 2002-2021 angavs som stabil och för 10-årsperioden 2012-2021 som kraftigt ökande (Wirdheim & Green 2023).

Figur 1: Ropande hannar av rördrom i Sverige 1986-2021 (Fågelåret).

Förekomst i Skåne

Den första årsdaterade uppgiften jag hittar berättar att arten var noterad sommaren 1842 vid Blekesjö i nordöstra Skåne (Wallengren 1849). Runt 1860 ska den ha träffats ”titt och ofta” i Skåne (Jägerskiöld & Kolthoff 1926). Skjutna individer mellan åren 1860-1885 rapporteras från; Råbelöv i juni, Kristianstad i juni, Wittskövle i november, Vedelsbäck nära Stehag i mars, vid Segeå nära Malmö i juli (Carlsson 1894). Vidare sköt lantbrukaren N. Nilsson en rördrom i en mosse i Kyrkoby socken 1885 (Svenska Jägarsällskapets Nya Tidskrift 24:253).

Från början av 1900-talet nämns skjutna drommar från följande platser och år: ”Ungfågel vid Torup juli 1907, Boserup öster om Helsingborg december 1909, Löderup oktober 1912 och november 1919, Finjasjön oktober 1914 och i Hässleholmstrakten oktober 1924” (Curry-Lindahl 1959).

En återkomst till Krankesjön och Hammarsjön beskrivs fr.o.m. cirka 1935 (Ekberg & Nilsson) och den 10 december 1937 sågs ett ex sågs vid Börringesjön (Fauna & Flora 33:42).

I en exkursionsrapport från 13 maj 1945 angavs en observation av en rördrom i Krankesjön som ”en sensation” (Vår Fågelvärld 4:147). Men vid samma tid skrevs att: ”Hans vittljudande bölande har på senare år nästan regelbundet hörts i Krankesjön under vårnätterna” (Wingstrand i Hanström & CL 1947) samt att ” Är knappast årsviss i någon skånsk sjö. Har i sen tid uppträtt vid Yddingesjön och har sannolikt häckat” (Nordqvist & Rudebeck i Hanström & CL 1947).

En inventering 1969 gav 6-7 hannar i Skåne (Broberg 1971 & 2013). En ny inventering 1979 gav nio tutande hannar (Broberg 1986) och under den första atlasinventeringen 1974-1984 (se figur 3) påvisades förekomst i 20 rutor och häckningar i två slättsjöar; Krankesjön och Hammarsjön (Andell 1986). Ytterligare en inventering gjordes 2000 och då hittades hela 41-46 tutande hannar i Skåne, vilket var det högsta antalet registrerade rördrommar hittills i landskapet. Tyngdpunkten låg i nordöstra Skåne (Laike & Åhsberg 2001). Den andra atlasinventeringen 2003-2009 (se figur 4) redovisade förekomst i 44 rutor och antalet par 2008 uppskattades till 40 (Bengtsson & Green 2013).

Men den topp som uppenbarligen ägde rum under 2000-talets inledande år ersattes av en tillbakagång och vid en ny inventering 2012 kunde bara åtta hannar registreras i Skåne (Broberg 2013, Bengtsson 2013). I figur 2 visas rapporterade tutande hannar samt fynd under januari-februari under perioden 1975-2022. Uppgifterna i figuren, tagna ur Fåglar i Skåne, stämmer inte helt överens med dem som redovisats efter inventeringarna. Men trenderna, eller kanske bristen på trender, framgår ganska tydligt.

Frekventa lokaler i Skåne

Tutande rördrommar har noterats i följande sjöar och mossar (uppgifter från Fåglar i Skåne och Artportalen): Araslövssjön, Barsebäcks mosse, Björkesåkrasjön, Börringesjön, Egeside, Gummastorpasjön, Hammarsjön, Ivösjön, Krankesjön, Oppmannasjön, Råbelövssjön, Store mosse. Västra Sorrödssjön och Yddingesjön. Arten har hörts på ytterligare en hel del lokaler men de nämnda har varit de mest frekventa.

Vinterförekomster i Skåne

Rördrommar har noterats i Skåne under årets alla månader och övervintringar, eller försök till sådana, är inte ovanliga. En faktor som påverkar möjligheterna för lyckade övervintringar samt effekter på kommande års förekomster är vintrarnas stränghet. Ett exempel är att det efter den stränga vintern 1969-1970 bara hördes en tutande rördrom i Skåne 1970. Året innan hade det handlat om nio stycken (Karlsson 1975). Rapporterade rördrommar under januari-februari 1975-2022 ses i figur 2. År utan visade fynd behöver inte betyda noll individer utan berättar bara att uppgift saknas.

Figur 2: Ropande hannar av rördrom i Skåne 1975-2022 samt fynd januari-februari 1975-2022. Uppgifterna är hämtade från Fåglar i Skåne och de är svårtolkade i flera fall. De är också justerade vid några tillfällen och jag har använt de senaste uppgifterna.

Figur 3. Resultatet av den första atlasinventeringen av rördrom 1974-1984. Svart prick = ej inventerad ruta.

Figur 4. Resultatet av den andra atlasinventeringen av rördrom 2003-2009.

Förekomst i Danmark (Rørdrum)

Den tidiga historien är mig obekant men en tillbakagång lär ha skett under 1930-1940-talen på grund av omfattande dränering och avvattning av våtmarksarealer. Från 1950-1970-talen fanns ett bestånd på 10-20 par. Sen följde en markant uppgång under 1980-talet, inte minst i Vejlerne där arten ökade från 25 par 1980 till 80 par 1984. Atlasinventeringen 1993-1996 resulterade i 150-200 ropande hannar i landet. Nuvarande (2019) status anges till 450-653 ropande hannar och de främsta lokalerna är Vejlerne och Lille Vildmose i Jylland samt Maribosøerne på Lolland (Christensen m.fl. 2022).

Jakt, skydd och attityder

(SJFT = Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift)

1728: I Holland brukas hans tumklor, till att innefattas i silver, och rensa tänderna med (Linné 1728 i Rudbeck 1971).
1858: Nytta: Köttet säges vara ätligt (Nilsson 1858).
1869: Det är icke att undra på om den okunnige skulle anse lätet ”komma ur gapet af ett odjur som roade sig med att sätta en hel trakt i förskräckelse” (SJFT 7:127).
1870: ”I likhet med de öfriga hägrarna besitter rördrummen icke några synnerligen goda egenskaper. Han är listig och förslagen, arg, grym och ofördragsam. Med andra djur och foglar lefver han aldrig i godt förhållande” (Holmgren 1870).
1913: Fredlös året om (SJFT 1912:337).
1928: Fridlyst hela året i hela riket enl. K. kungörelse n:r 439, 440 och 441; 1927 (SJFT 65:bilaga).
1936: En hona sköts i Krankesjön. Åtal och bötfällning (Skånes Natur 1937:121). Gustaf Rudebeck skrev följande om målet i en senare kommentar till en dagboksanteckning den 3 juni 1936: ”En jägare hade åtalats för att ha skjutit en rördrom i Krankesjön. Rördrommen var fridlyst redan vid denna tid! Ett par zoologer, däribland Bergengren, var anmodade att inför rätten tala om rördrommens förekomst, sällsynthet i landet etc. Så skedde även. Skytten ville underkänna Bergengren med motiveringen att rördrommen inte var sällsynt i Tyskland och därför inte kunde vara sällsynt i Sverige heller – ett typiskt jägarargument. Jag tror mig minnas att skytten blev bötfälld. Jag var närvarande vid rättegången denna dag”.

Rödlistning Sverige

Rödlistad 2005: Missgynnad (NT)
Rödlistad 2010: Nära hotad (NT)
Rödlistad 2015: Nära hotad (NT)
Rödlistad 2020: Nära hotad (NT)

Rödlistning Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades rördrommen som livskraftig (LC) och med ett stabilt bestånd i Europa uppskattat till 174 000 vuxna fåglar.

Maxålder

En svenskmärkt sköts vid 9 år och 4 månaders ålder och en från Storbritannien avläses vid 11 år och 11 månaders ålder (RCs hemsida & European bird ringing).

Referenser och övrig litteratur

De verk som informationen ovan bygger på är angivna i fet stil.

Andell, P. 1986. Svensk fågelatlas i Skåne: slutrapport, del 1. Anser 25:253-268.
Bengtsson, K. 2007. Fågelfredningens historia i Sverige. Jaktdebatt nr 4:2007.
Bengtsson, K. 2013. Rördrommen i Skåne 2012. A 52:1:22-24.
Bengtsson, K. & Green, M. 2013. Skånes Fågelatlas. SkOF, Vellinge.
Bildström, L. 2022. Södra Lapplands fåglar. Floby.
Broberg, L. 1948. Häckande rördrom i Mälaren 1948. VF 7:97-105.
Broberg, L. 1971. Rördrommen i Sverige 1969. VF 30:91-98.
Broberg, L. 1986. Rördrommen i Sverige 1979. VF 45:275-284. Riksinventering.
Broberg, L. 2002. Rördrommen i Sverige: Resultat av riksinventeringen 2000. VF 61:2:6-13.
Broberg, L. 2013. Rördrommen i Sverige 2012. Fågelåret 2012:34-41.
Brusewitz, G. 1944. Kontakt med rördrommen. SJ 82:290-293.
Carlsson, A. 1894. Sveriges fåglar. Gleerups förlag. Lund.
Christensen, J.S., T.H. Hansen, P.A.F. Rasmussen, T. Nyegaard, D.P. Eskildsen, P. Clausen, R.D. Nielsen & T. Bregnballe 2022. Systematisk oversigt over Danmarks fugle 1800-2019. Dansk Ornitologisk Forening.
Curry-Lindahl, K. 1959. Våra fåglar i Norden, andra upplagan. Stockholm.
Ekberg, B., & Nilsson, L. 1994. Skånes fåglar. Signum. Lund.
Enemar, A. 1963. Övervintrande rördrommar i Krankesjön vintern 1962-1963. M SkOF 2:27-32.
Ericson, P.G.P. & Tyrberg, T. 2004. The early history of the Swedish avifauna. Stockholm.
Fowelin, H. 2006. Vad gör en rördrom på vintern? A 45:125-127.
Hanström, B. & Curry-Lindahl, K. 1947. Natur i Skåne. Bokförlaget Svensk Natur.
Hedvall, O & Hägglund, J.O. 1989. Förteckning över Medelpads fåglar. Medelpads Orn. För.
Holmgren, A.E. 1870. Skandinaviens foglar, förra bandet. Norstedt, Stockholm.
Jägerskiöld, L.A. & Kolthoff, G. 1926. Nordens fåglar. Albert Bonniers Förlag. Stockholm.
Jönsson, P-E. 1995b. Hotade och sällsynta fåglar i Skåne – en regional rödlista. Anser 34:245-264.
Jönsson, P-E. 2002. Förändringar i Skånes fågelvärld 1952-2001. Anser 41:159-173.
Karlsson, J. 1975. Rördrommens förekomst i Skåne 1961-1973. A 14:23-28.
Laike, I. & Åhsberg, B. 2001. Rördrommen i Skåne år 2000. A 40:217-222.
Lundevall, C-F. 1953. Anteckningar om en rördrom i fångenskap. VF 12:1-7. Vårdad, släppt.
Løppenthin, B. 1967. Danske ynglefugle i fortid og nutid. Odense.
Malling Olsen, K. 1992. Danmarks fugle. DOF.
Nilsson, S. 1858. Skandinavisk Fauna. Fåglarna. Gleerups förlag, Lund.
Nilsson, T. & Lundgren, U. 1993. Blekinges fåglar. Blekinge Orn. Förening, suppl 1993:1.
Ohlsson, A. 2020. Som en mistlur ur viskande vass. A 59:2:3-6.
Olsson, C. & Wiklund J. 1999. Västerbottens fåglar. Umeå.
Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. SOF, Halmstad.
Persson, T. 1975. Brun kärrhök och rördrom i Tåkern 1972-1974. VF 34:283-289. 51 hannar
Pettersson, T. Västmanlands Fåglar. Internet.
Red. 1869. Rördrum. SJFT 7:124-128.
Rendahl, H. 1949. Fågelboken – Sveriges fåglar i ord och bild. Tidens förlag/Stockholm.
Rudebeck, G. 1962. Våra Svenska fåglar i färg. AB Svensk Litteratur, Stockholm.
Salomonsen, F. 1963. Nordens fåglar i färg, sjunde bandet. Allhems förlag, Malmö 1967.
SOF. 1949. Förteckning över Sveriges fåglar. 1:a upplagan. Svensk natur.
SOF. 1970. Förteckning över Sveriges fåglar. 6:e upplagan. Svensk natur.
Söderholm, S. 2001. Flygande rördrommar uppvisande ovanliga beteenden. OS 11:103-107.
Thott, T. 1892. Mitteilungen des Ornithologishen Komitees des Königlichen Schwedischen Akademie der Wissenschaften. Stockholm.
Wallengren, H.D.J. 1849. Foglar i nordöstra Skåne. KVAÖ 6, 1849:307-312.
Wirdheim, A. 2014. Hallands fågelatlas. HallOF, Halmstad.
Wirdheim, A. & Green, M. 2023. Sveriges fåglar 2022. – BirdLife Sverige – Sveriges Ornitologiska Förening, Halmstad.

Informationen är sammanställd av Kenneth Bengtsson i december 2023.