Foto: Mikael Arinder

Rörsångare

Utbredd i Europa, Nordafrika och Mellanöstern, österut till Centralasien.

Förekomst i Sverige

Det finns inga bevis på att arten förekommit hos oss före den kända historien. Men det anses inte otänkbart att den funnits i vårt område tidigare – kanske till och från beroende på klimatet (Ericson & Tyrberg 2004 och Løppenthin 1967). Det första daterade året är 1817 och då var den känd i Sverige (Nilsson 1817-21).

I slutet av 1800-talet beskrevs artens utbredningsområde så här: ”Denna art är i södra Skåne allmän på flera lokaler. Sålunda har den ene af oss funnit honom talrikt förekommande i Bökebergsslättsjön, och vid Malmö är han enligt C. Möller allmän. I vassen vid Götaälfs utlopp, invid Göteborg är han också allmän. Däremot saknas han i de vassrika sjöarne i Vestergötland och Småland, där vi ofta sökt honom förgäfves. Uppgift finnes, att han skulle vara allmän i sjön Tåkern vid Omberg. Kandidat Y. Sjöstedt, känd som skicklig fågelkännare och god iakttagare, har dock därstädes under två somrar förgäfves letat efter rörsångaren, hvadan vi betvifla uppgiftens riktighet” (Kolthoff & Jägerskiöld 1898).

Rörsångarens spridning norrut diskuterades av Jägerskiöld 1919 och 1949 (SOF 1949) beskrevs förekomsten så här: ”Häckar allmänt-sparsamt i bladvass från Skåne till södra Värmland, Västmanland och Uppland. Har häckat i Gästrikland”.

I Svensk Fågelatlas från 1999 beskrevs rörsångarens utveckling i Sverige så här: ”Artens stora expansion inleddes i slutet av 1800-talet och under några decennier fram till 1930 koloniserade den stora delar av låglandet i södra och mellersta Sverige, inklusive Öland och Gotland. Spridningen mot norr fortsatte och under mitten av 1900-talet etablerade rörsångaren häckande bestånd norrut till Gästrikland” (Svensson & Tjernberg 1999).

Jag gör några korta nedslag angående den fortsatta etableringen i Norrland. Uppgifterna från Artportalen är delvis ovaliderade och behöver inte heller vara de första.

Gästrikland: Etablering ägde rum under 1950-talet (SOF 1990). Uppgift om häckning 1942 i Curry-Lindahl 1963.
Hälsingland: Årsviss häckfågel sedan 1956 (Curry-Lindahl 1963).
Medelpad: Första såväl fynd som häckning 1960. Angavs som tämligen allmän häckfågel 1989 (Hedvall & Hägglund 1989).
Ångermanland: Noterad 1969. Häckning 2002 (Artportalen).
Härjedalen: Tre validerade fynd – 1978, 1983 och 2005. Inga kända häckningar (Artportalen).
Jämtland: Noterad tidigast 1981. Inga kända häckningar (Artportalen).
Västerbotten: Första fyndet 1961 och första häckningen redan 1962 (Olsson & Wiklund 1999).
Norrbotten: Tidigaste rapporten är från 1989 men bör ha funnits tidigare (Artportalen).
Lappland: Tidigaste rapporten är från Lule lappmark 1982 (Artportalen).

Den tidigare beskrivna ökningen har idag ersatts av en tillbakagång, åtminstone numerärt. I Svensk Fågeltaxerings årsrapporter läser vi bl.a:

2005: ”I Finland har rörsångaren, till skillnad från i Sverige, gått kraftigt uppåt ända sedan mitten av 1980-talet. I Sverige skedde en motsvarande ökning under 1970-talet. Både i Sverige och i Danmark har arten gått klart tillbaka på senare tid”.
2010: ”Vad händer egentligen med rörsångarna? Ser vi här resultaten av allt bättre vattenrening och våtmarksrenovering, och därmed minskande mängder bladvass, eller är det något annat på gång?
2016: ”Det har gått tydligt utför för rörsångaren på sistone. Mönstret är likartat i Danmark”.
2018: ”Sedan starten av sommarpunktrutterna har rörsångaren en säkerställd minskning. Arten har minskat i antal under de senaste 20 åren”.
2021: ”Bilden från såväl standard-, sommarpunkt- och nattrutterna är entydigt negativ och minskningen verkar ha pågått ända sedan 1980-talet”.

Se också de neråtgående fångtsiffrorna i Falsterbo i figur 1.

Figur 1: Ringmärkta rörsångare i Flommen, Falsterbo 1980-2023 (Falsterbo Fågelstation).

Populationen i Sverige uppskattades 2008 bestå av 290 000 par (Ottosson m.fl. 2012) och Svensk Fågeltaxering bedömde att den svenska populationen uppgick till 211 000 par 2018. Trenden för 20-årsperioden 2002-2021 angavs som måttligt minskande och för 10-årsperioden 2012-2021 som stabil (Wirdheim & Green 2023).

Förekomst i Skåne

Den första årsdaterade uppgiften är något osäker. Det handlade om en ”rörstare” som hördes vid Kävlinge 26 maj 1834 och som anses ha varit denna art (Cronsjö i Ekberg 2015). I mitten av 1800-talet gällde: ”Finnes talrikt bland rören i de gamla fästningsgravarna vid Landskrona och Malmö” (Nilsson 1858). Från sydvästra Skåne och 1887 lät det: ”Häckar nu talrikt vid alla sjöar och verkar årligen tilltaga” (Thott 1892). Några andra uppgifter från samma tid löd: ”Häckar i Skåne vid Hviderup, i Kävlingeån, i fästningsgravarna i Landskrona och Malmö m.fl. ställen (Carlsson 1894) samt ”Är i södra Skåne allmän på flera lokaler. Sålunda har vi funnit honom talrikt förekommande Bökebergsslättsjön (Yddingen?), och vid Malmö är han enligt C. Möller allmän (Kolthoff & Jägerskiöld 1898).

Därefter saknas gedigna uppgifter, men den ökning fram till 1980-talet som gällde i Sverige i stort, var givetvis en realitet även i Skåne. Den första atlasinventeringen 1974-1984 (figur 2) påvisade arten i 311 av 506 rutor. Den andra atlasinventeringen 2003-2009 (figur 3) resulterade i 322 av 517 rutor. Beståndet uppskattades 2008 till 25 000 par (Bengtsson & Green 2013). Trots den pågående minskningen av antalet individer fanns arten alltså kvar i det forna skånska utbredningsområdet. Den allmänna minskningen av antalet individer är beskriven i stycket om Sverige ovan och det framgår också ganska tydligt av fångtsiffrorna i Flommen att det blivit färre rörsångare under de senaste decennierna, se figur 1.

Figur 2. Resultatet av den första atlasinventeringen av rörsångare 1974-1984. Svart prick = ej inventerad ruta.

Figur 3. Resultatet av den andra atlasinventeringen av rörsångare 2003-2009.

Fenologi Skåne

Vår: Den hittills tidigaste sågs vid Silvåkra 16 april 2005 (Fåglar i Skåne 2005).
Höst: Den hittills senaste sågs vid Falsterbokanalen 6 november 2002 (Fåglar i Skåne 2002).

Förekomst i Danmark (Rørsanger)

Rörsångaren anges som en allmän häckfågel i Danmark och beståndet uppskattades 2019 till 34 700 par. Arten förekommer i hela landet där lämpliga vassmiljöer finns. Fenologidata nämner 14 april och 16 november som extremdatum (Christensen m.fl. 2022).

Dansk Ornitologisk Forenings bevakning av de allmänna fåglarna i Danmark visade för rörsångarens del en måttlig minskning ur långtidperspektivet 1976-2020 och en stabil trend under perioden 2010-2020 (Eskildsen m.fl. 2021).

Jakt, skydd och attityder

1905: Fredad under tiden 1 mars-15 september (Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift 43:221-224).
1928: Fredad 1 mars-31 aug enl. K. kungörelse n:r 439 och 440; 1927 (Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift 65:bilaga).
1968: Totalfredad fr.o.m. 1 januari (Vår Fågelvärld 27:96+).

Rödlistning Sverige

Rödlistad 2020: Nära hotad (NT)

Rödlistning Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades rörsångaren som livskraftig (LC) och med ett stabilt bestånd i Europa uppskattat till 5 060 000 vuxna fåglar.

Maxålder

En svenskmärkt kontrollerades som 12 år och 1 månad och en belgisk kontrollerades vid 19 år och 1 månads ålder (RCs hemsida, European bird ringing 2023).

Referenser och övrig litteratur

De verk som informationen ovan bygger på är angivna i fet stil.

Andell, P. & Nilsson, L. 1988a. Svensk fågelatlas i Skåne; slutrapport, del 6. Anser 27:1-16.
Bengtsson, K. 2007. Fågelfredningens historia i Sverige. Jaktdebatt nr 4:2007.
Bengtsson, K. & Green, M. 2013. Skånes Fågelatlas. SkOF, Vellinge.
Carlsson, A. 1894. Sveriges fåglar. Gleerups förlag. Lund.
Chernetsov, N. 1998. Habitat distribution during the post-breeding and post-fledging period in the Reed Warbler Acrocephalus scirpaceus and Sedge Warblers A. schoenobaenus depends on food abduance. OS 8:77-82.
Christensen, J.S., T.H. Hansen, P.A.F. Rasmussen, T. Nyegaard, D.P. Eskildsen, P. Clausen, R.D. Nielsen & T. Bregnballe 2022. Systematisk oversigt over Danmarks fugle 1800-2019. Dansk Ornitologisk Forening.
Curry-Lindahl, K. 1963. Våra fåglar i Norden, andra upplagan. Stockholm.
Ekberg, B. 2015. Jag tyckte mig se en swart stork. Ellerströms förlag, Lund. Ur Anders Cronsjös dagbok 1833-1847.
Ericson, P.G.P. & Tyrberg, T. 2004. The early history of the Swedish avifauna. Stockholm.
Eskildsen, D.P., Wikstrøm, T. & Jørgensen, M.F. 2021: Overvågning af de almindelige fuglearter i Danmark 1975-2020. Årsrapport for Punktællingsprogrammet. Dansk Ornitologisk Forening.
Ettrup, H. & Hansen, M.J. 2020 Resultater af 12 års CES-ringmærkning af Rørsangere ved Braband Sø. DOFT 114:9-17.
Fransson, T. & Stolt, B.O. 2005. Migration routes of North European Reed Warblers Acrocephalus scirpaceus. OS 15:153-160.
Hall, S. 1996. The timing of post-juvenile moult and fuel deposition in relation to the onset of autumn migration in Reed Warblers Acrocephalus scirpaceus and Sedge Warblers Acrocephalus schoenobaenus. OS 6:89-96.
Jägerskiöld, L A. 1919. Om förändringar i Sveriges fågelvärld under de senaste 75 åren. Sveriges Natur, årsskrift 1919:47-73.
Jägerskiöld, L.A. & Kolthoff, G. 1926. Nordens fåglar. Albert Bonniers Förlag. Stockholm.
Jönsson, P-E. 2002. Förändringar i Skånes fågelvärld 1952-2001. Anser 41:159-173.
Karlsson, J. 1983. Utvecklingen för sävsångare och rörsångare under de senaste tjugo åren, belyst genom ringmärkningssiffror. Anser 22: 141-144.
Karlsson, L. Persson, K. & Walinder, G. 1988. A new method for separating Marsh Warblers Acrocephalus palustris from Reed Warblers A. scirpaceus. Ringing & Migration 9: 55-62.
Karlsson, L. m.fl. 1988. Åldersbestämning av rörsångare med hjälp av irisfärg, tarsfärg och tungfläckar. VF 47:141-146.
Kihlén, G. 1927. Rörsångaren i stark spridning i Dalsland. FoF 22:229-231.
Kolthoff, G & Jägerskiöld, L.A. 1898. Nordens fåglar. Beijers förlag. Stockholm.
Løppenthin, B. 1967. Danske ynglefugle i fortid og nutid. Odense.
Malling Olsen, K. 1992. Danmarks fugle. DOF.
Malmhagen, B., Karlsson, M. & Menzie, S. 2013. Using wing morphology to separate four species of Acrocephalus warblers in Scandinavia. Ringing & Migration 28, No 1, 63-68.
Nielsen, B. & Bensch, S. 1995. Post-fledging movements of juvenile Reed Warblers Acrocephalus scirpaceus and Sedge Warblers Acrocephalus schoenobaenus. OS 5:125-131.
Nielsen, B. 2008. Extensive post-juvenile moult in Reed Warbler Acrocephalus scirpaceus in Sweden. OS 18:129-130.
Nielsen, B. & Rees, J. 2013. Fat accumulation and autumn migration strategy of Reed Warblers Acrocephalus scirpaceus and Sedge Warblers A. schoenobaenus in southern Sweden. Ringing & Migration Vol. 28, No. 2, 69–76.
Nilsson, L. m.fl. 1982. Häckfågelinventering i vass, särskilt av vattenrall och rörsångare. VF 41:26-28.
Nilsson, L. & Persson, H. 1986. Boplatsval, kullstorlek och häckningsframgång hos en skånsk rörsångarpopulation. VF 45:340-346.
Nilsson, S. 1817-21. Ornithologia Svecica 1-2. Köpenhamn.
Nilsson, S. 1858. Skandinavisk Fauna. Fåglarna. Gleerups förlag, Lund.
Olsson, C. & Wiklund J. 1999. Västerbottens fåglar. Umeå.
Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. SOF, Halmstad.
Rellmar, M. 2010. Möjlig hybrid mellan sävsångare och rörsångare i Hasslarp. A 49:1-8.
Rendahl, H. 1949. Fågelboken – Sveriges fåglar i ord och bild. Tidens förlag/Stockholm
Rudebeck, G. 1962. Våra Svenska fåglar i färg. AB Svensk Litteratur, Stockholm.
SOF. 1949. Förteckning över Sveriges fåglar. 1:a upplagan. Svensk natur.
SOF. 1990. Sveriges fåglar, 2a uppl. Stockholm.
Stolt, B.O. 1999. The Swedish Reed Warbler Acrocephalus scirpaceus population estimated by a capture-recapture technique. OS 9:35-46.
Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M. 1999. Svensk fågelatlas. Vår Fågelvärld, suppl 31. Stockholm.
Thott, T. 1892. Mitteilungen des Ornithologishen Komitees des Königlichen Schwedischen Akademie der Wissenschaften. Stockholm.
Wirdheim, A. & Green, M. 2023. Sveriges fåglar 2022. – BirdLife Sverige – Sveriges Ornitologiska Förening, Halmstad.
Åkesson, S., Walinder, G., Karlsson, L. & Ehnbom, S. 2001. Reed warbler orientation: initiation of nocturnal migratory flights in relation to visibility of celestial cues at dusk. Animal Behaviour 61: 181-189.
Åkesson, S., Walinder, G., Karlsson, L. and Ehnbom, S. 2002. Nocturnal migratory flight initiation in reed warblers: effect of wind on orientation and timing of migration. J. Avian Biol. 33: 349-357.

Informationen är sammanställd av Kenneth Bengtsson i december 2023.