Foto: Mikael Arinder
Järpe
Tetrastes bonasia (Hazel Grouse)
För artens förekomst i Skåne, Sverige och Danmark genom alla tider, se Kenneth Bengtssons Artfakta om järpe.
Figurer, tabeller och foton från de ursprungliga årsböckerna utelämnats i denna sammanställning.
2008
För andra året i rad uteblev observationer av arten. Detta trots att flera rutor i den nordöstra kvadranten av landskapet atlasinventerades under året. Säsongen 2009 är den sista för den pågående atlasinventeringen och då kommer flera rutor i norra delen av landskapet där det tidigare gjorts observationer att inventeras.
Som referens från våra grannlandskap kan nämnas att arten fortfarande finns kvar i mycket låga antal norr om Karlshamn i västra Blekinge (Rrk Blekinge) medan den troligen är utgången i södra Kronobergs län (Rrk Kronoberg). Görs inga obsar under 2009 får arten nog tyvärr anses vara utgången ur den skånska faunan.
2002: 2 ex Filkesboda har tagits tillbaka på observatörens begäran.
2007
Inga observationer som godkänts för publicering. Det är första gången under 2000-talet som det helt saknas observationer. På grund av artens tillbakadragna leverne och låg skådaraktivitet i skogarna i norr är det svårt att dra några slutsatser om en eventuell populationsstorlek. Flera av atlasrutorna i den nordöstra kvadranten av landskapet kommer att inventeras under 2008 och förhoppningsvis klarnar då bilden av artens status i landskapet något.
2006
Som vanligt har endast ett fåtal tillfälliga observationer rapporterats avseende vår minsta skogshöna: 1 ex Sibbhult 6.5 (Ken Lundborg) och 1 hona Yxenhult, Örkelljunga 20.5 (Jörgen Agerskov). Båda observationerna gjordes under häckningstid även om inga indicier på häckning rapporterades. Intressant att notera är att arten för andra året i rad sågs vid Sibbhult, en plats där flera observationer även gjorts historiskt sett och som därmed är ett hett ställe att leta på om man vill försöka se denna i Skåne svåra art.
Eftersom arten är mycket ovanlig och en inte helt obefintlig mängd av de skånska observationerna troligtvis rör sig om felbestämda fåglar har Rrk Skåne beslutat att införa blankettkrav på samtliga observationer av järpe från och med 2007.
2005
Endast en rapport avseende denna doldis föreligger från året: 1 ex f.d. Ljungsjön, Sibbhult 14.5 (Ken Lundborg). Antalet rapporter har under 2000-talet varierat mellan en (2000) och nio (2001), vilket nog beror mer på slumpen och skådaraktiviteten än på artens egentliga uppträdande. Samtliga rapporter under 2000-talet har kommit från den norra delen av landskapet, med en dragning åt nordost.
2004
1 ex Spångabro, Mjönäs 13.7 (Åke Svensson) och 1 ex Västerviksnäs, Raslången 10.10 (Sven Waldemarsson).
2 obsar under året i området mellan Immeln och Raslången. Detta område har ståtat med en rad observationer under senare år.
2003
Endast två noteringar av järpe är inkomna: 1 hona Blistorp 8.6 (Henrik Kylin) och 1 ex Vyssle myr 2.3 (Olof Jönsson).
Dessa få rapporter speglar mest tillfälligheten i att upptäcka en regionalt sällsynt art som håller till i miljöer som sällan besöks av normalskådaren.
2002
Totalt har fynd från 9 lokaler rapporterats. Arten är svårinventerad och är troligen förbisedd. Från Ängelholms kn har det kommit rapporter från två lokaler som varit kända av jägare sedan länge (Ulf Axelsson). Lokalerna ligger geografiskt väl åtskilda från föregående års rapporter från NV Skåne. Nordöstra Skåne representeras som vanligt av flest fåglar med fynd från 4 lokaler vid Immeln/ Raslången; bl a 2 ex Filkesbodavägen 27.4 (Olof Jönsson) och 1 ex Boana skola, S Skärsnäs 29.10 (Sven Waldemarsson, Annika Waldemarsson). Dessutom fynd från 3 lokaler i Osby kn (Sven Waldemarsson, Anders Ekstrand m fl), med flera fynd av 1 ex vid Vyssle myr i mars (Thomas Lindblad m fl). Från Osby finns också rapporter om en konstaterad häckning.
2001
Har rapporterats med 1 ex (flera observationer under våren) nordost Sibbhult (Magnus Billqvist), 2 ex Vakö myr 17.3 (Daniel Melchert), 2 ex Hökön, Vakö myr 4.6 (Richard Bergendahl), 1 ex Bjärröd, Klippan 26.9 (Leif Dehlin) och 1 ex norr Munka Ljungby 17.10 (Kjell-Åke Hall).
Även om antalet rapporter är en rejäl ökning jämfört med närmast föregående år – inga observationer 1999, en observation 2000 – kan man förmodligen inte utläsa någonting speciellt av detta. Inventeringen av skogshöns i Skåne 2002 kommer förhoppningsvis ge något ökad kunskap om järpens utbredning i landskapet.
2000
Efter att ha uteblivit helt förra året var det så dags igen. En adult hane visade sig på Filkesbodavägen vid Skärsnäs i nordost 6.8 (Göran Swan).
Troligtvis är arten underrepresenterad då alldeles för få skådare vistas i skogsområdena i norr. Vilken lokalförening blir först med att organisera eftersök på järpe?
1999
Ingen rapport kom in under 1999. Under de senaste 25 åren har det endast varit tre år (1976, 1990 och 1992) tidigare utan några iakttagelser av denna rara skogsart. 1983 påträffades den första skånska häckningen, och sedan dess har ytterligare 4 rapporterats. Arten för en undanskymd tillvaro i norra Skånes skogar där skådartätheten inte är den högsta.
1998
Arten fortsätter att föra en undanskymd tillvaro i de nordskånska skogarna; i år har endast två observationer kommit in ! En vårobs från nordväst där 1 ex sågs vid Slättsjö strax öster om Örkelljunga 14.3 (ÖFB). Mer udda var den järpe som sågs på Linderödsåsen i Rebbetuaröd 1.12 (UJk).
1997
Nytebodaskogen stod för de enda observationerna med 1 ex 17.3 (SLi), 1 ex 23.3 (MBi
m fl) och 1 ex 27.4 (SAS).
1996
Enda fyndet kommer från Göingebygden där färska spår och spillning i snön hittades på Prästamossen, Västra Torup 15.3 (SiO, ROv) efter tips från en lokal naturkännare.
Under 1990-talet har 0–8 fynd gjorts årligen och senast häckning rapporterades i landskapet var 1993 från trakten av Breanäs i nordöstra Göinge. Har järpen minskat i antal de senaste åren eller är det slumpen som avgör om ornitologer stöter på ”de små skogshönsen” i skogarna?
1995
Tre observationer väl utspridda i tid och rum gjordes under året. I mars hördes 1 ex 1 km nordnordväst Breanäs, väster om Immeln 29.3 (JLz, OEm). I Örkelljungatrakten noterades 1 ex Fluge sjö 29.4 (PHe) och slutligen sågs 1 ex Flensma, Huaröd på Linderödsåsen 13.11 (PaK). Årets skörd ligger nära genomsnittet för perioden 1975–1995.
1994
I år har endast två rapporter inkommit: 1 ex 15 km NO Lönsboda i sept (AEt) och 3 ex Ö Glimåkra 24.9 (LAf). Det är vanskligt att dra några slutsatser av inkomna rapporter eftersom järpen håller till i Göinges skogsområden med relativt få besökande ornitologer.
1993
För första gången har två häckningar rapporterats under samma år, nämligen från trakten av Breanäs i Göinge, där två kullar om sex respektive åtta pull sågs under sommaren (CJö, LÅn, OMå m.fl.). Dessutom gjordes sex ströfynd, vilket är mer än normalt, nämligen 1 ex Rössjöfors, Munka–Ljungby i januari (KÅH), 1 ex Bökestads sågmölla 25.4 (GöFl), 1 ex Svinstorp, Åsljunga 25.5 (ÖFb), 1 ex nordost om Lönsboda i augusti (AEt), 1 ex Maltesholm 28.11 (UJk) samt 1 ex norr om Lur 16.12 (GBF).
Det verkar alltså som om järpen ökar igen efter en stagnation i slutet av 80-talet. Under 1992 rapporterades t.ex. inga järpar till Rrk.
1992
Inga järpar har under året rapporterats till Rrk, vilket är första gången sedan 1976. Man får förmoda, att det endast är rapporteringen som är bristfällig, då järpen under 80-talet verkar ha blivit vanligare i norra Skåne.
1991
Under året noterades 4 ex, samtliga i landskapets nordöstra hörn. I april sågs 1 ex vid Sjöalt 20.4 (AI) och i maj 1 ex nordöst Lönsboda 9.5 (BB) följt av 1 hane SO Immeln 21.5 (NK). I juni uppehöll sig 1 ex vid Björkhult, Göinge (AAn).
Årssumman är den högsta sedan 1988, då 7 ex observerades, och dessutom en häckning kunde konstateras. Under perioden 1975-1991 har i genomsnitt 2,8 järpar årligen observerats.
1990: Vid Olastorp, norr om Lönsboda sågs 2 1x 24.4 (AAn). Observationen utgör enda fyndet under året.
1990
För första gången sedan 1976 saknas helt rapporter om observerade järpar. Förra årets tillbakagång kan således inte sägas ha varit en tillfällighet.
1989
Endast ett fynd gjordes med 1 ex Vyssle myr 19.3 (FiG). Förhoppningsvis återspeglar detta inte verkligheten för arten, som annars snarast har verkat vara på viss frammarsch.
1988
Årets rapporterade observationer utgörs av 2 ex från Bjärabygget, Örkelljunga, 5.7 och i oktober (LSi, BjHe) samt från Hasaberget norr om Ballingslöv 1 hona med 4–5 ungfåglar i juni och 3 ex i oktober (UW). Antalet ligger något över genomsnittet rapporterade järpar från och med 1975.
1987
Årets enda rapport avser 1 ex Jonstorp norr om Osby 19.11 (gm HWq). Antalet rapporterade individer under perioden 1975–1987 framgår av tab. 1. Till detta skall läggas observerade ungfågelkullar 1983 och 1985. Det finns skäl att tro att det skånska beståndet är större än vad rapporteringen visar. Vi vill därför upprepa tidigare uppmaningar att rapportera samtliga fynd.
1986
Årets observationer var 1 ex Ljungbyheds flygfält 21.8 (StLu), 1 ex söder Lönsboda 15.4 (AAn) och 1 ex Maltesholm 4.5 (UJk). En av rapportörerna (AAn) uppger att järpar årligen setts vid Vässlarp sydväst Lönsboda. Till svenska häckfågelatlasen rapporterades säker häckning i 3 inventeringsrutor i norra Skåne och trolig häckning i 1, medan järpe bedömdes som möjlig häckare i 6 rutor (Anser 26:9).
1985
Den andra häckningen i Skåne konstaterades vid Knappstorp, Glimåkra där 1 ad med 3 pull sågs under maj-juni (AEt). En sannolik häckning rapporterades från Vässlarp söder om Lönsboda (GBF), och 1 ex sågs på Åraslövs mosse 19.10 (LÅn).
1984
Endast ett fynd har inrapporterats: 1 dött ex i centrala Osby våren 1984 (AFr genom GBF). Förtog järpen sig i fjol, då det första häckfyndet för Skåne gjordes? Säkert är det bara rapporteringen som är bristfällig.
1983
Alla spännande rariteter till trots, är en av de roligaste händelserna under året att järpen äntligen kan räknas till de skånska häckfåglarna. Vid sjön Udryen i nordostligaste Göinge konstaterades nämligen en häckning, den första i Skåne (MOn). Vid Boalt sägs dessutom en trolig ungfågelkull i augusti (LaLu). Ytterligare två rapporter har influtit: enstaka hela året vid Lönsholma (AnJo) och 1 ex Sporrakulla 30.9 (AI), båda lokalerna i Göinge.
Häckfyndet är knappast överraskande. Sedan mitten av 70-talet har järpar regelbundet observerats, oftast i de norra delarna.
1982
Året bjöd på fyra fynd av denna nykomling till Skåne: 1 hane hittades död efter att ha flugit mot ett fönster i Vittsjö 22.3 (gm IPe), 1 ex Bodarp, Norra Mellby 3.5 (JBe), 1 ex Skeingasjön 10.6 (UBe) och 1 ex Munka–Ljungby 29.11 (NR).
1981
Årets fynd: 1 ex Kristinehof 2.2.81 (SEC), 1 ex Östra Sönnarslöv 6.4 (SEC), 1 ex Immeln 12.4 (NK) och 1 ex Åraslövs mosse 6.7 (BeK).
Enligt ”Sveriges fåglar” (SOF 1979) häckar inte järpen i Skåne och endast två fynd är kända. Sedan mitten av 70-talet har den dock observerats årligen och spelande ex har också setts. Några definitiva häckningsbevis föreligger ännu inte men vi får nog ändå räkna den som en skånsk häckfågel. Sannolikt har järpen invandrat under senare år. Jägare i Immelntrakten har t ex inte tidigare känt till den (NK). Om vi går tillbaka längre i tiden så anger inte heller Sven Nilsson (Skandinavisk Fauna: Foglarna 3:e uppl, 1858) ”hjerpen” från Skåne, ej heller från södra Småland. Orsaken till expansionen är helt okänd, för den har väl inte gynnats av det moderna skogsbruket?
1980
Järpen observeras numera årligen i Skåne. Följande fynd föreligger: en spelade i maj nära Örkelljunga och dessutom sedd under hösten (PHr, JaJ). En varnande + en sedd Lärkeröd 6.6 (JR), 3 ex Stensjön 8.9 (AI) samt 1 ex november i Perstorp enligt tidningsnotis i SDS.
1979
Järpen tycks ha en liten men fast stam i norra Skåne. Den rapporteras som sällsynt men regelbunden i Lönsbodatrakten (gm ATI). Från Arkelstorp föreligger två observationer: 1 ex ihjälfluget mot ett fönster under våren (LJa) och 1 ex 25.12 (HSk). Dessutom sågs ett ex vid Bökönasjön i maj (JD).
1978
Under 1977 rapporterades järpe från norra Skåne vid tre tillfällen, och från 1978 tillkommer ytterligare tre lokaler: 1 ex Orsjön (utan datum, AT), 1 ex under juni och juli vid Hunseröd, Munka-Ljungby (NR) och 1 ex Strönhult N om Immeln 28. 10 (HC).
1977
Hela tre fynd har inrapporterats från 1977: 1 ex Örkelljunga 25, 5 (NR), 1 ex Hallandsåsen inom Båstad kommun 24.11 och 22.12 (NR). Dessa fynd kan trots allt tyda på, att vi har en liten stam av arten i landskapets norra delar. Senast någon rapport om järpe förekom var 1975 (se Fåglar i Skåne 1975).
1975
Av denna från Skåne mycket sällan rapporterade art föreligger ett fynd från Maltesholm 21.3. Om det överhuvudtaget finns någon fast stam av arten i den norra delen av landskapet, är det naturligtvis angeläget att vi får in rapporter om detta men även av tillfälliga iakttagelser.