Järpe

Är utbredd i norra och centrala Europa och vidare i ett brett bälte genom Sibirien till Stilla havet och Japan. Arten företräds av flera underarter.

Förekomst i Sverige

Järpen koloniserade förmodligen Sverige från nordost och det bör ha skett under Subboreal tid. Det tidigaste svenska benfyndet är från Uppland och är daterat till 1200-800 före 0. Det finns inga skånska benfynd (Ericson & Tyrberg 2004). Den första något så när årsdaterade uppgiften är från 1400 då arten anges som känd i Sverige cirka detta år (Söderwall 1884-1918).

Sven Nilsson uttryckte sig klart vad gäller förekomst genom att skriva: ”Järpen finns aldrig i de sydligare trakterna av Sverige. I Skåne, Blekinge, Halland och största delen av Småland förekommer han icke” (Nilsson 1858). Mot slutet av 1800-talet nämns att järpen ”finnes mot söder i Småland, där han flerstädes ej lär vara så sällsynt” (Kolthoff & Jägerskiöld 1898). I mitten av 1900-talet skrev SOF: ”Häckar tämligen allmänt-sällsynt i någorlunda orörd barr- och blandskog från Småland till norra Lappland”. Någon förekomst i Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Öland och Gotland nämns inte (SOF 1949). Vi tittar därför lite närmare på dessa landskap.

För Blekinges del gjordes första fyndet 1953 och den första häckningen skedde 1955. Arten redovisas som årlig men fåtalig fram till mitten av 1970-talet och den andra häckningen upptäcktes 1974. Under slutet av 1970- och början av 1980-talen ökade antalet häckningar och ströfynd. I samband med den svenska atlasinventeringen 1974-1984 rapporterades säkra häckningar från 32 av totalt 176 blekingska rutor (Nilsson & Lundgren samt SOF 1970). I Fåglarna i Sverige uppskattades antalet par 2008 till 100 (Ottosson m.fl. 2012).

För Hallands del nämns i SOF 1954 att arten hade noterats i landskapet och i SOF 1978 sägs att den förmodligen häckade lokalt i östra delen. I Hallands Fågelatlas anges dock att det första fyndet gjordes först under 1960-talet samt att det under den svenska atlasinventeringen 1974-1984 redovisades två säkra häckningar, båda nära smålandsgränsen (Wirdheim 2014). I Fåglarna i Sverige uppskattades antalet par 2008 till 30 (Ottosson m.fl. 2012).

För Bohuslän rapporterades en häckning i Tanum 1964 (Vår Fågelvärld 28:284) och i SOF 1978 sägas att arten ”observeras regelbundet och häckar lokalt i de östra delarna. I Fåglarna i Sverige uppskattades antalet häckande par 2008 till 100 (Ottosson m.fl. 2012).

Öland ståtar faktiskt med två godkända fynd gjorda 1979 och 2008, båda i norra delen (Artportalen). På Gotland har arten aldrig noterats.

Invandringen till de södra delarna av Sverige tros vara av sent datum vilket bl.a. stöds av texter i 1800-talslitteratur. Spridningen tros ha berott på granens expansion söderut, dock med cirka 100 års fördröjning eftersom arten föredrar gammal skog (Svensson & Tjernberg 1999).

Den svenska totalpopulationen uppskattades 2008 till 120 000 par (Ottosson m.fl. 2012).

Svensk Fågeltaxering bedömde däremot att den svenska populationen bara uppgick till 64 000 par 2018. Trenden för 20-årsperioden 2002-2021 angavs som måttligt minskande och för 10-årsperioden 2012-2021 som måttligt ökande (Wirdheim & Green 2023).

Järpen är en doldis och nog inte helt lätt att få rättvisande siffror på. I flera texter beskrivs en sentida minskning i södra Sverige och för Skånes del gjordes den senaste observationen 2006 – detta efter att i princip ha varit årlig sedan 1975. Det kan ha att göra med förhållandet i Kronobergs län där utbredningen 2017 sades ha ”fallit sönder till isolerade fläckar där någon eller, i bästa fall, några fåglar håller ut” (Persson 2017).

Förekomst i Skåne

För Skånes del dröjde det till 1970 innan den första observationen gjordes. Fyndet handlar om en individ sedd i Varshult, Oderljunga i Perstorps kommun 1 maj (Vår Fågelvärld 31:57). I texten sägs att arten ”ses mycket sällan i Skåne” vilket antyder tidigare fynd. Men några sådana finns veterligen inte rapporterade. Nästa fynd gjordes 1975 och därefter rapporterades arten, med två undantag, årligen fram t.o.m. 2006 då två observationer gjordes. Sen tog det tvärstopp (tabell 1). Vi ska i sammanhanget hålla i minne att de skånska mossarna inventerades just 2006 och att det därmed var mycket folk ute i möjliga järpmarker. Trots detta nämns inte några järpar i rapporten efter mossinventeringen 2006 och det finns inte heller några rapporter på Artportalen från 2006. Däremot redovisar Fåglar i Skåne 2006 fynd av vardera ett ex. i Sibbhult, Östra Göinge och Yxenhult, Örkelljunga detta år.

Rapporterade häckningar av järpe finns för åren 1983, 1985, 1988, 1993 och 2002. Mer om dessa häckningar i nästa stycke.

Tabell 1: Samtliga kända fynd av järpe i Skåne. År med häckningar är i fet stil och mer om dessa finns i nästa stycke.

Häckningar i Skåne

• 1983: Skånes första kända häckning rapporterades från sjön Ydrygen i nordostligaste delen av Osby kommun detta år. Dessutom nämns en trolig ungkull från Boalt i Östra Göinge kommun (Fåglar i Skåne 1983).
• 1985: Vid Knappstorp, Glimåkra i Östra Göinge kommun sågs en adult med tre pull under maj-juni. En sannolik häckning rapporterades även från Vässlarp söder om Lönsboda i Osby kommun (Fåglar i Skåne 1985).
• 1988: Från Hasaberget norr om Ballingslöv i Hässleholms kommun rapporterades en hona med 4-5 ungar i juni (Fåglar i Skåne 1988).
• 1993: Från trakten av Breanäs i Östra Göinge kommun rapporterades två kullar om sex respektive åtta ungar (Fåglar i Skåne 1993).
• 2002: En häckning i Osby kommun nämns utan vidare kommentarer (Fåglar i Skåne 2002).
• Sen blev det inte fler häckningar, åtminstone inga kända sådana. Det verkar dock finnas fler häckningssfynd under tidigare år eftersom att den första atlasinventeringen 1974-1984 redovisade sex rutor med säker häckning, bl.a. en i gränstrakterna av Örkelljunga och Hässleholms kommuner. Den andra atlasinventeringen 2003-2009 visade bara på möjlig häckning i fyra rutor (Bengtsson & Green 2013).

Figur 1. Resultatet av den första atlasinventeringen av järpe 1974-1984. Röd, orange & gul prick = säker, trolig & möjlig häckning. Svart prick = ej inventerad ruta.

Figur 2. Resultatet av den andra atlasinventeringen av järpe 2003-2009. Röd, orange & gul prick = säker, trolig & möjlig häckning. 

Förekomst i Danmark (Hjerpe)

Det finns inga danska fynd av järpe.

Jakt, fångst och attityder

Från år 1748 finns följande noterat: ”Ifrån Norrland föres årligen till största myckenhet järpar till Stockholm och Uppsala, och äro många människor, som endast föda sig med denna handelen” (Linné i Rudbeck 1971). Järpen ingick sedermera i ”Lilla jakten” enligt 1808 års jaktstadga och var fridlyst 16 mars – 1 aug (Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift 62:129). Men enligt Nilsson ignorerades tydligen  fredningstiden, åtminstone av en del: ”I flera provinser i Norrland fångas järpen om hösten i samma slags snaror, vari orre och tjäder tages. I Värmland och Södermanland tages han i fallstockar. Men även skjutes järpen med hagel eller lod. Denna jakt drives om våren under fortplantningstiden; men i synnerhet under hösten medelst att locka fågeln med järp-pipan. Då man träffar flera järpar tillsammans i ett träd kan man lätt skjuta dem alla, blott man börjar med den nedersta. Nytta: Järpstek anses allmänt för det mest välsmakande, finaste och sundaste av allt vilt. Han är dock mer torr än stek av beckasinen, kramsfågeln o.s.v” (Nilsson 1858).

Fredningstider fr.o.m. 1864 har varit följande (SJFT = Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift).

• 1864: Fredad 16 mar-10 aug, enligt ny jaktstadga (SJFT 2:206-213).
• 1880: Fredad 15 feb-10 aug (SJFT 17:243).
• 1913: Fredad 1 jan-20 aug (SJFT 50:338-339).
• 1938: Fredad 16 sep-20 aug enligt Jaktstadga nr 279/1938 given 3 juni 1938 (SJFT 76:218).
• 1949: Helårsfredad i Sverige, undantaget de fyra nordliga länen (Svensk jakt 87:185).
• 1952: Totalfredad i hela landet tillsvidare (Svensk Jakt 90:191).
• 1953: F.n. fridlyst under hela året (Rosenberg 1953, Skånes Natur 1953).
• 1954: Helårsfredad i hela landet (Jakttabell 1954).
• 1955-59: Jaktbar i AC, BD, Y och Z län (Jakttabeller).
• 1960: Länen S, W och X tillkom bland tillåtna län (Jakttabell 1960).
• 1963: T län tillkom (Jakttabell 1963).
• 1965: C och U län tillkom (Jakttabell 1965).
• 1966: A län tillkom (Jakttabell 1966).
• 1968: D län tillkom (Jakttabell 1968).
• 1972: E, F, G och H län tillkom (Jakttabell 1972).
• 1989: Endast helårsfredad i I, K, L och M län (Jakttabell 1989).
• 1992-2020: Endast helårsfredad i I, L och M län (Jakttabell 1992).
• 2021: Fredad från jakt i Götaland och delar av Svealand (SFS2021:334).

Rödlistning Sverige

• Rödlistad 2020: Nära hotad (NT)

Rödlistning Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades järpen som livskraftig (LC) men med en okänd trend och ett bestånd i Europa uppskattat till 5 240 000 vuxna fåglar.

Maxålder 

Europas äldsta kända järpe var svenskmärkt och blev 7 år och 4 månader. Europa dito (se RCs hemsida).