Svarthalsad dopping

2024

Årets första fynd gjordes med ett ex Yddingesjön 6.4 (Stefan Malm, Peter Malm). Under resten av månaden sågs ytterligare 14 ex på sju nya lokaler, varav de flesta var i par. I maj sågs elva nya fåglar fördelade på tre lokaler. Bäst var även i år Gäddängen, Fulltofta, där åtminstone nio adulta sågs under våren. I slutet av juni månad rapporterades att fyra par tillsammans hade elva ungar.

I slutet av juli fanns minst fem ungfåglar kvar på platsen och några av dessa har troligen också blivit flygga. Förutom dessa sågs också flera fåglar vid Rönneholms mosse i april och maj, med som mest 9 ad 12.5 (Emil Lundahl m.fl.). Troligen försvann de flesta av fåglarna från lokalen strax efter detta datum och det är rimligt att det var några av dessa som därefter dök upp vid Fulltofta och genomförde häckning där. Vid Baldringe nya våtmark sågs som mest 3 ad under våren och bobygge pågick. Från 27.8 – 1.9 rapporterades så plötsligt en 1K på lokalen (Staffan Sundin m.fl.) och den har sannolikt också kläckts på platsen. Totalt under våren sågs åtminstone 28 ex. Arten har sannolikt ökat något i sen tid. Förutom de producerade ungarna sågs också en 1K Torupa Flo (22.7–4.8) Ulf Gärdenfors m.fl. samt en 1K str V Smygehuk 22.7 (Roy Blad). Mycket få fynd av sträckande fåglar har tidigare publicerats, då arten är svårbestämd i flykten.

2023

Den svarthalsade doppingen från föregående vinter vid Hörte hamn återkom även i år och sågs på lokalen 1.1 – 9.3 (Dan Persson, Roland Holmström m.fl.). Under våren sågs arten på nio lokaler. Vid Gäddängen, Fulltofta rapporterades årets första 12.4 (Christian Nilsson). Antalet växte snart och maximalt sågs 11 ad 19.5 (Stig Toft Madsen). Åtminstone två eller tre par bedöms ha kläckt minst sex ungar i andra halvan av juni (Lars Lundquist m.fl.). Efter ytterligare en vecka sågs dock inga ungar och några olika rapportörer har angett att ungarna troligen blev uppätna av den flock tranor som gick runt i våtmarken. Häckningsförsök gjordes också vid Örtofta Sockerbruksdammar med 4 ex (Klas Karlsson, Wilhelm Lennman, m.fl.), Rönneholms mosse med 5 ex (Emil Lundahl), Vombsjön med 1 par (Jens Morin), Västra Ringsjön med 1 par (Lars Helgesson m.fl.) och Näsbyholmssjön med 3 ex (Krister Olsson, Göran Hausenkamp m.fl. Ingen av dessa häckningar tycks ha lyckats. Totalt under våren sågs ca 33 adulta. Årets sista observation avser en 1K vid Näsbyholmssjön 7.10 (Lars Leonardsson m.fl.). Uppträdandet i stort är likt de senaste åren.

2022

Vinterfynd har börjat bli regelbundna i sen tid. Ett ex sågs vid Hörte hamn 1.1–12.4 (Mattias Ullman m.fl.) och förefaller ha fullbordat en övervintring. Vårens första var 1 rast Silvåkratornet 13.4. Under resten av våren sågs arten faktiskt bara på fyra lokaler, men vid två av dessa noterades ett flertal adulta med lyckade häckningar som resultat. Vid Rönneholms mosse häckade tre par och tre kullar med åtta ungar kunde ses i juli (Johan Svedholm, Lars Helgesson m.fl.). Vid Gäddängen, Fulltofta fanns hela fyra par under våren och tre av dessa fick ut totalt åtta ungar (Lars Lundquist m.fl.). Vid Örtofta sågs ett par i början av juni och 1 1K sågs 26.7–7.8 (Dan Hammarlund m.fl.), men det är inte alls säkert att ungfågeln var producerad på lokalen. Övriga höstfynd var 2 1K Näsbyholmssjön 28–31.7 (Johan Claesson, Mattias Ullman m.fl.), 1 1K Alnarps strandängar 5–20.8 (Tomas Flyman m.fl.) samt 1 ex Näsbyholmssjön 16.9 (P-G Bentz). Året avslutades med 1 ex Hörte hamn 26–31.12 (Erik Törnvall, Tunyapat Pinwanichkul m.fl.) och det var rimligen fågeln från januari som var tillbaka. Minst 16 producerade ungar är den klart högsta noteringen på många år.

2021

Årets första rapport avser imponerande 11 ex utspridda på tre platser i Västra Ringsjön 1–2.4 (Stefan Magnusson m.fl.). Detta är det högsta antalet som rapporterats sedan artens glansdagar på 1960- och 70-talen vid Sjölunda, Malmö. Därefter sågs par vid nordvästra Vombsjön, Örtofta sockerbruksdammar, Näsbyholmssjön, Fulltofta, Krankesjön, Lomma Södra, Krageholmssjön och Kannikdammen under april till början av juni. Det är inte omöjligt att några individer setts på mer än en lokal, men de bedöms här ändå som olika, vilket innebär höga 28 ex under våren. Paret vid Gäddängen, Fulltofta häckade framgångsrikt och de fick ut tre ungar (Lars-Olof Nilsson m.fl.). Från hösten är endast ett fynd godkänt och det gäller 2 1K kring Sandön 3.8–6.9 (Bengt Andersson m.fl.).

2020

Vinterfynd är fortfarande mycket sällsynta, men i år sågs 1 ex i Simrishamn 9.1–9.2 (Lennart Fahlgren m.fl.). Första vårfyndet var sedan 1 ex Furuhus mosse 5–11.4 (Nils Söderbom m.fl.) och därefter rapporterades ytterligare 11 ex fördelade på åtta lokaler i april. I maj, juni och juli rapporterades 17 ex fördelat på sju olika lokaler. Trots de ganska höga antalen i år, var det fler individer än normalt som uppträdde solitärt (alltså inte i par) och flera ex sågs också i havet. Vid Rönneholms mosse har troligen tre olika par häckat lyckosamt då tre olika kullar (4+3+1 ungar) rapporterats från slutet av juni och framåt (Lars Lundquist m.fl.). Detta gör att antalet kläckta ungar i år är fler än normalt. Rrk bedömer att totalt ca 30 adulta fåglar setts under året och detta är en bra siffra för de senaste 20 åren. Under hösten sågs 1 1K Södra Flommen, Falsterbo 9.8 (Marc Illa Llobet m.fl.) och 1 1K Örtofta Sockerbruksdammar 16–26.8 (Petter Olsson, Wilhelm Lennman m.fl.).

2019

Årets första var 1 par Örtofta sockerbruksdammar 30.3, vilket är ovanligt tidigt. I april sågs sedan ca 20 ex fördelade på åtta olika lokaler. Bästa lokaler var Sövdesjön (Gert Ljungqvist) och Krageholmssjön (Mona Hansson m.fl.) med vardera 4 ex i slutet av månaden. I maj rapporterades 10 ex, varav flera kan ha varit de samma som i april, på fem olika lokaler. Åtminstone vid Örtofta sockerbruksdammar, Furuhus mosse, Krageholmssjön, Gäddängen vid Fulltofta och kanske även i Näsbyholmssjön sågs långstannande fåglar som troligen gjorde häckningsförsök. Flygga ungar sågs med vardera 1 1K vid Gäddängen (juli) och vid Örtofta (juli–augusti). Under hösten sågs också en långstannande ungfågel på Nabben, Falsterbo 16.8–13.9 (Emil Lundahl m.fl.) samt 1 1K vid Båstad hamn 16–17.9 (Roger Karlsson m.fl.).

2018

Årets första observation gällde 3 ex vid Bokholmens mosse 9.4–15.5 (Johan Gustafsson m.fl.). Utöver dessa, sågs arten med ett till tre exemplar vardera på sju olika lokaler i april. Vanligen ses arten parvis och fynd under våren görs numera i princip årligen vid Furuhus mosse, Näsbyholmssjön, Krankesjön och Bokholmens mosse. I maj sågs arten på sex olika lokaler och troligen är det delvis samma individer som i april som flyttat på sig lite. Mest anmärkningsvärt var hela 8 ex vid Vombsjöns badplats 8.5 (Gert Ljungqvist). Detta är den högsta summan som noteras i landskapet under 2000-talet. Långstannande individer sågs under våren/sommaren vid Bokholmens mosse, Näsbyholmssjön och Örtofta sockerbruksdammar. Endast på den förstnämnda lokalen kunde en lyckad häckning konstateras med 1 1K 23.7 (Johan Gustafsson). En 1K sågs även vid Lertagsdammen, Klagshamn 30.7–7.8 (Roy Blad m.fl.). Utöver dessa noterades under hösten 1 ad Stora Måseskär, Hallands Väderö 9.8 (Frank van Spelde) och 1 ex Örtofta sockerbruksdammar 11–19.8 (Petter Nordvander m.fl.).

2017

Marsfynd är relativt ovanliga, men i år sågs 4 ad Västra Sorrödssjön 31.3 (Gert Andersson, Patrik Strömberg, Peter Karlehagen). I april sågs sedan 10 ex på tre olika lokaler, varav hela 7 ex vid Bokholmens mosse (Anders Ahlberg m.fl.). Övriga individer sågs vid Furuhus mosse och Hörte hamn. I maj sågs ytterligare tre par på tre nya lokaler: Krageholmssjön, Torsjön och Krankesjön. Årets enda konstaterade häckning fanns vid Bokholmens mosse, där 3 1k sågs i juli (Anders Jönsson m.fl.). Ett sommarfynd med 1 ex utanför Rönnen 22.6 (Nick Gräntz m.fl.) och ett höstfynd med 1 ex Näsbyholmssjön 2–8.9 (Rolf Sandberg m.fl.). Uppträdandet är normalt.

2016

I april sågs vardera ett par på fem lokaler i Skåne: Västra Ringsjön, Furuhus mosse, Torsjön, Bokholmens mosse och Västra Sorrödssjön. I maj sågs enstaka individer på några lokaler samt ytterligare ett par vid Näsbyholmssjön. Häckning kunde dock endast konstateras vid Bokholmens mosse, där en juv sågs i juli (Orion Righard, Johan Gustafsson m.fl.). Ca 15 ex under året är lite sämre än normalt.

2015

Årets första individ sågs vid Furuhus mosse 11–12.4 (Lars Leonardsson), men tyvärr noterades endast en individ där under året. Totalt sågs 11 ex i april på sex olika lokaler, med max 4 ex Torsjön 22.4–18.6 (Nils Kjellén m.fl.) som högsta antal. I maj sågs även 5 ex vid Näsbyholmssjön och 2 ex vid nyanlagda våtmarken Bokholmens mosse på Söderåsen. På båda dessa lokaler sågs även fåglar till och från under sommaren. Årets enda 1k sågs vid Näsbyholmssjön 25.8–1.9 (Richard Bergendahl) och kanske har den även kläckts just där.

Totalt 15–20 ex under året är en normal årssumma.

2014

I april sågs minst 6 ex på tre olika lokaler och i maj sågs max 24 ex på tio lokaler. Vid Furuhus mosse, som producerat ungar flera år i rad, fanns tre adulta i april och ett par, bland annat bobyggande, tillsammans hela maj. Tyvärr verkar häckningen dock ha misslyckats. Övriga lokaler där minst ett par sågs under häckningstid var Hasslarps dammar, Vombsjön, Finjasjön, Brogårda våtmark, Näsbyholmssjön och Arriesjön. Troligen rör observationerna delvis samma fåglar som rör sig i Skåne och ses på mer än en lokal. Rrk bedömer att minst 25 ad setts under året, men faktiskt inte en enda ungfågel.

2013

1 2k Falsterbokanalen 15.2–5.3 (Tommy Holmgren m.fl.) gladde många månadskryssare då det utgjorde första februarifyndet i FiSkens historia! I april följde sedan observationer från 6 olika lokaler, bl. a. 1 par Gäddängen, Fulltofta 26.4 (Nils Kjellén m.fl.). Mest glädjande var dock återvändande fåglar, som mest 5 ad tillsammans, vid Furuhus mosse 20.4–10.7 (Clas Cronlund m.fl.). Minst 1 par gjorde häckningsförsök och 1 unge sågs i slutet av juni vilket innebär att ungar producerats på lokalen under 4 av de senaste 5 åren! I maj sågs fåglar på 3 lokaler, bl. a. 1 par Hjälmsjön, Örkelljunga (Björn herrlund m.fl.). Arten är ovanlig i norra Skåne. Under hösten sågs 3 olika adulta fåglar i södra Skåne samt 1 1k Världens ände, Ystad 8–9.8 (Niklas Westermark). Ca 20 ex under året och en lyckad häckning är ett relativt bra resultat!

2012

Arten häckade framgångsrikt vid Furuhus mosse och Hasslarps dammar. Vid Furuhus mosse, där häckning genomfördes även i fjol, uppehöll sig fem olika adulta fåglar under andra halvan av april-maj. Från 14.6 och en månad framåt sågs totalt 4 pull, troligen från två olika kullar, på lokalen (Ragnar Lagerkvist m.fl.). Vid Hasslarps dammar sågs 1 par 6.6–24.7 (Lars-Bertil Nilsson m.fl.), vilka också fick ut två ungar som sågs från 10.7 och framåt. I övrigt rapporterades 1 1k Lertagsdammen Klagshamn 7–16.7 (Lotta Strand m.fl.), vilken med tanke på det tidiga datumet bör härstamma från en skånsk häckning. Två till tre konstaterade häckningar är förstås ett litet fall framåt och kanske håller en liten skånsk population på att etablera sig igen. Utöver häckningarna sågs nio fåglar på fem olika lokaler under våren. Vid den pålitliga lokalen Näsbyholmssjön sågs minst 3 ex (1 ad och 2 1k) tidvis 21.7–7.9 (P-G Bentz m.fl.) och det är förstås inte omöjligt att häckning även skett där.

2011

Glädjande nog genomfördes en lyckad häckning vid Furuhus mosse för andra året i rad och fyra ungar sågs i början av juli (Lars Leonardsson). Därutöver gjordes relativt många ströfynd runtom i landskapet. Nämnas kan bl.a. 1 ex Krankesjön 31.3–3.4 (Esbjörn Nordlund m.fl.), 3 ex Vombsjön 16–25.4 (Petter Ohlsson m.fl.), 3 ex Rigeleje 20.4 (Ulf Gärdenfors), 4 ex Kåseberga 21.4 (Sven Splittorff m.fl.), 3 ex Kalkbrottet, Klagshamn 21.5 (Lotta Strand m.fl.) och 2 ad Hasslarps dammar 19.6–13.7 (Olof Jönsson m.fl.). Vårfynden utgörs troligen delvis av samma fåglar, men minst 15 ex bör ha varit inblandade. Under hösten sågs 1 ad utanför Falsterbohus i slutet av juli (Mikael Olofsson m.fl.), minst 1 1k Örtofta sockerbruksdammar 26.7–26.8 (Björn Abelsson m.fl.) och 3 ex (1 ad + 2 1k) Näsbyholmssjön 2.8–14.8 (Richard Bergendahl, Mattias Ullman m.fl.).

2010

Först ut under våren var 1 ex Furuhus mosse 24–25.4 (Sven Persson m.fl.) och 28–30.4 sågs 1 par på denna fjolårets häcklokal (Nils Kjellén, Kristian Svensson m.fl.). Efter detta inkom emellertid inga fler rapporter och häckning uteblev sannolikt i år. Utöver dessa sågs 1 par Krankesjön 1.5 (Patrik Sandgren m.fl.), 1 par Krankesjön 8–14.5 (Börje Dahlström m.fl.) och 1 par Näsbyholmssjön 11–14.5 (Richard Bergendahl m.fl.). Under hösten sågs 1 ad Hasslarps dammar 10–17.8 (Mats Rellmar m.fl.).

Datum och lokaler var typiska, men uppträdandet var relativt fåtaligt under året.

2009

Vid Furuhus mosse upptäcktes 1 par 12.4 (Gustav Tallroth m.fl.), vilket följdes av ytterligare 1 par den 24.4. Ett av dessa par gick till häckning och fick glädjande nog ut 3 ungar (Göran Paulson m.fl.).

Utöver dessa sågs 5–7 ex under våren vid de klassiska lokalerna Vombsjön, Krankesjön och Näsbyholmssjön. Årets enda höstfynd gjordes vid Hasslarps dammar med 1 ad 22.7–4.9 (Mats Rellmar m.fl.). Med skånska mått mätt utgör detta ett relativt bra år.

2008

Normalt uppträdande under våren med 1 ex Rönnen 27.4 (Phil Benstead), 2 ex Näsbyholmssjön 29.4–3.5 (Mattias Ullman m.fl.) och tillfälligt 3 ex på samma lokal 2.5 (Anders Jörneskog). I Krageholmssjön sågs ett par 7.5–12.5 (Sven Splittorff m.fl.) och i Krankesjön sågs 1 ex 2.5 (Lars GR Nilsson) samt 1 par under perioden 12.5–23.5 (Eva Holmstedt, Gunnar Holmstedt m.fl.).

Under sommaren sågs 1 ex Näsbyholmssjön 21.6–23.6 (Peter Malm m.fl.) och 1 ex samma lokal 1.8 (Richard Bergendahl). Dock noterades inga misstänkta häckningar under året.

Totalt 9 ex under året, vilket är en låg summa. Notabelt är även att inga höstfynd gjordes.

2007

Årets första observation var, med skånska mått mätt, ovanligt tidig: 1 ad Kåseberga hamn 5–6.4 (Sven Splittorff, Thomas Lindblad). Därefter sågs 2 ad str O vid samma lokal 8.4 (Sven Splittorff, Fredrik Andersson), 2 ad Silvåkratornet, Krankesjön 20.4–1.5 (Richard Bergendahl, Björn Björnson, Ola Ejdrén m.fl.), 2 ad Jonstorp 24.4 (Nick Gräntz), 2 ad Bulls måse, Ekeby 28.4 (gnm Mattias Olsson), 1 ad Kannikdammen, Lomma 3–4.5 (Dan Hammarlund, Lars Nilsson, Mats Grahn m.fl.), 1 ad Arlöv–Segemölla 10–15.5 (Kenneth Bengtsson, Laila Åkesson, Magnus Karlsson m.fl.), 1 ad Hasslarps dammar 15.5 (Mikael Jönsson, Kaj Möller, Thomas Svanberg m.fl.), 1 ad Höja boställe, Ängelholm k:n 16.5 (Henrik Ehrenberg, Henrik Johansson), 3 ad Näsbyholmssjön 17.5 (Mats Cornmark, Christian Ljunggren, Kerstin Svalin m.fl.), 2 ad Högestads mosse, Fyledalen 17.5 (Gunnar Westling), 1 ad Brogårda våtmark, Bjuv 18–21.5 (Tommy Malmberg, Göran Cederwall, Rolf Helmersson m.fl.), 1 ad Haken, Abbekås 20.5 (Bo Petersson), 1 ad Sillesjö dammar 13–19.6 (Richard Bergendahl, Björn Ander, Markus Tallroth m.fl.), 2 ad Näsbyholmssjön 17.6 (Patrik Lauthers, Rona Rosendahl, Tommy Holmgren m.fl.), 2 ad Näsbyholmssjön 10.7 (Björn Arvidsson, Richard Bergendahl m.fl.).

Observationerna i Näsbyholmssjön skulle kunna tyda på häckningsförsök, men det är å andra sidan svårt att utesluta att de inte avser kringströvande fåglar som misslyckats med häckningen någon annanstans. En annan intressant notering är observationen i Högestads mosse, ett stenkast från Furuhus mosse där arten vid ett flertal tillfällen häckat framgångsrikt.

Under sensommaren upptäcktes 1 1k Hasslarps dammar 12.8 och den stannade till 22.9 (Mats Rellmar, Mårten Müller, Bengt Andersson m.fl.). Därefter sågs även 1 1k Stavstensudden 1.9 (Mattias Ullman) samt 1 1k Årnacke hamn, Farhult 20.10 (Mårten Müller). Fyndet i Hasslarp är i linje med de fynd av ungfåglar som årligen görs på inlandslokaler under sensommaren. De andra två avviker däremot något genom att vara kustobservationer. Fågeln vid Årnacke hamn är dessutom ovanligt sen ur ett fenologiskt perspektiv. Normalt ses de sista ungfåglarna i månadsskiftet aug/sept.

En god årsumma för arten, med 19 fynd av 23–28 ex, varav 3 1k-fåglar på hösten.

2006

Totalt gjordes 15 fynd gällande 25 individer med 17 ex under vårsträcket fram till 11.6 och 8 ex i augusti enligt följande: 1 ex Trelleborgs hamn 16.4 (Kerstin Svalin), 2 ex östra Krankesjön 20.4–22.4 (Stefan Magnusson, Per Blom, Mattias Ullman), 2 ex Finjasjön 20.4 (Rolf Holm, Sture Persson), 2 ad Höja boställe, Ängelholm 23.4–24.5 (Henrik Ehrenberg, Henrik Johansson), 3 ex Hjälmsjön, Örkelljunga 27.4 (Björn Herrlund, Patric Carlsson), 1 ex Näsbyholmssjön 9.5 (Richard Bergendahl), 1 ex Västra Ringsjön 13.5–17.5 (Lars Lundquist, Nils Kjellén), 2 ex östra Krankesjön 16.5–21.5 (Inga Olofsson, Per Anders Bertilsson m.fl.), dock 4 ex på lokalen 17.5 (Per Lagerås, Tor Hjelmér m.fl.), 1 ex S Vombsjön 11.6 (Dan Hammarlund, Elisabet Hammarlund), 4 ex Stavstensudden 31.7–11.8 (Mattias Ullman, Arne Holgersson, Hans-Åke Gustavsson m.fl.), 1 ad Ravlunda skjutfält 3.8 (Jörgen Agerskov), 1 ad Nabben, Falsterbo 11.8 (Ola Elleström m.fl.), 1 1k Alnarp–Spillepeng 19.8–5.9 (Fredrik Hansson, Kenneth Bengtsson) och slutligen 1 1k Havgårdssjön, 19.8 (Tommy Holmgren).

Observationen vid Höja boställe under en dryg månads tid tyder på häckningsförsök. Noggrannare uppföljning gjordes inte eftersom lokalen endast kan besökas med markägarens tillstånd. Häckning har inte konstaterats i Skåne sedan 2002.

Totalt 25 individer är en god årssumma och mellan 8 och 27 ex har noterats de senaste fem åren.

2005

Årets första var 1 ex Kämpingevassen 29.3 (Peter Öhrström). Sedan följde max 4 ex Näsbyholmssjön 12.4-24.7 (Richard Bergendahl, Markus Tallroth, Leif Runeson m.fl.), 1 par Silvåkratornet, Krankesjön 22.4 (Nils Kjellén, Richard Bergendahl m.fl.), 2 ex Hasslarps dammar 23.4 (Anders Dahl, Magnus Hallgren, Håkan Karlsson m.fl.), 2 ex Torsjön 24.4-1.5 (Björn Karlsson, Aron Andersson, Carl Jyker m.fl.), 1 par ­Sillesjö dammar 13.5 (Mattias Ullman) och max 4 ex Silvåkratornet, Krankesjön 15.5-28.5 (­Patric Österblad, Philip Österblad, Hans Fowelin m.fl.).

Under hösten sågs 1 ex Råbelövssjön 28.8-1.9 (Hans Cronert, Jan Linder, Linda Niklasson m.fl.).

Totalt 18 ex under året är mycket bra men färre än förra året då 24 ex rapporterades. Det är dock inte omöjligt att samma individer är inblandade i observationerna då de kan röra sig runt för att hitta en lämplig häckningsplats. De första anländer normalt till sina häckningsplatser i slutet av mars men i Skåne är det extremt ovanligt med marsfynd. Observationerna från Näsbyholmssjön är under häckningstid men ingen rapportör har angivit något som tyder på att en häckning har genomförts.

Observera att det är blankettkrav på fåglar i juvenil dräkt och höst-/vinterdräkt.

2004

Årets första observation var 3 ex Sandhammaren 9.4 (Peter Bryngelson). Vidare noterades 1 ex Haken, Abbekås 11.4 (Bo Petersson), 4 ad Silvåkratornet, Krankesjön 17.4 (Klas Rådberg, Stefan Magnusson, Paul Eric Jönsson m.fl.), 2 ex Hammarsjön 25.4 (Robert Tuvesson, Sven Birkedal), 2 ad Bulls måse 30.4 (Mattias Olsson, Peder Weibull), 1 ad str Kåseberga hamn 10.5 (Sven Splittorff), 4 ad spel Näsbyholmssjön 11.5–2.7 (Håkan Rune, Greg Mclvor, Mikael Arinder m.fl.), därefter sågs 3 ex till 17.7 och 2 ex t.o.m. 21.7, samt efter detta datum endast 1 ex t.o.m. 31.8 (Richard Bergendahl), 2 ex ad Skönadal, Svarte 13–14.5 (Gert Ljungqvist, Ola Svensson, Ronny Malm m.fl.), 1 par spel Västra Ringsjön 22–23.5 (Tomas Ekberg, Urban Larsson, Lars Lundquist m.fl.), 1 ex Furuhus mosse 30–31.5 (Stellan Amzoll m.fl.).

Under hösten sågs 1 1k Lomma kustdammar 26.8 (Per Olof Lippe, Lars Nilsson), 1 ad Lomma Södra 3.9 (Kristian Ståhl, Lars Olsson m.fl.) och 1 1k Stenkrossen 5.10 (Mats Peterz).

Sammantaget observerades inte mindre än 24 ex under året, vilket är ett mycket högt antal. Ingen häckning konstaterades dock.

2003

Årets första var 2 ad Rönnen 2.5 (Mats Rellmar, Thomas Svanberg m fl). Vidare noterades 2 ex spel Länsmannamossen, Ystad 8.5–9.6 (Gustav Tallroth, Henrik Roos, Stellan Amzoll m fl), 2 ex Torsjön, Skurup 11.5 (Kristian Svensson, Hans-Åke Gustavsson m fl), 1 1k Björkelundadammen 16–27.8 (Ola Elleström, Stefan Cherrug m fl), 1 ad Sandön 29.8 (Alf Petersson) och möjligen samma individ från 12.9 och ända fram till 18.10 (Mats Rellmar, Mårten Müller, Lars Helgesson).

Totalt rapporteras 8 ex vilket är två färre än 2002. Ingen konstaterad häckning i år, till skillnad från 2000 och 2002.

2002: 1 par häckade vid Furuhus mosse och fick ut 2 ungar (Paul Axelsson).

2002

Årets första fynd utgjordes av 3 ex rastande Kåseberga 13.5 (Markus Tallroth, Sven Splittorff), sedan följde 4 ex Krankesjön 19.5 (David Erterius, Daniel Melchert m fl), 2 ex fanns kvar i Krankesjön 31.5 (Jens Ekdahl, Per Lagerås, Kent Andersson), 1 ad Björkelundadammen 23–25.6 (Pierre Unge, Mats Haglund, Stefan Cherrug m fl), 1 ad Finjasjön 29.6–5.7 (Olof Jönsson, Kjell Yngerskog, Sture Persson m fl), 1 1k Utfyllnaden, Landskrona 31.8–8.9 (Peder Weibull, Mattias Olsson m fl). Totalt 10 ex rapporterades i år och det är en färre än året innan. Ingen häckning har konstaterats och senast en häckning genomfördes var 2000, vilket var ett mycket bra år för arten då ca 22 ex rapporterades.

2001

1 par stora dammen vid Klagshamn 22.4 (Stefan Cherrug, Jesper Segergren), 3 ex Krankesjön 28.4 (Ola Svensson), kanske samma 1-3 ex Örtofta sockerbruksdammar 29.4-5.5 (David Erterius, Jesper Segergren), 1 ex Länsmannamossen, Ystad 4.5 (Richard Bergendahl), 2 ex Beddingestrand 24.5 (Pål Axel Olsson), 2 ex Hasslarp 6-7.6 (Oskar Lindberg m fl) och 1 sträckande Sandhammaren 14.7 (Hampus Lejon).

Ingen häckning konstaterad. 11 ex är en återgång till det genomsnittliga antalet under 1990-talet.

2000: 1 ad Skarviken 22.7 (Gustav Tallroth, Richard Bergendahl).

2000

2 ex Sandhammaren 7.4 (Patrik Sandgren), 4 ex Hasslarp 14-17.4 (flera observatörer), 1 ex Krankesjön 16.4 (Carl-Axel & Mikael Bauer). I Skälderviken sågs 2 ex Sandön 17.4 (Alf Petersson), och 1 ex Skepparkroken 21.4 (HG Karlsson). 4 ex Västra Ringsjön 23.4 (Tommy Holmgren, Hans-Åke Gustavsson m fl), 2 ex Magle våtmark 9.5 (Olof Jönsson), 2 ex Sillesjö dammar 24.5 (Christer Sjögren, Kerstin Svalin), och 2 ex Torsjön 22-26.7 (Pierre Unge, Hans-Åke Gustavsson m fl).

Ett par häckade framgångsrikt i Länsmannamossen och fick ut två ungar. 19.8 sågs sista fågeln på häcklokalen. (Tommy Holmgren, Christer Sjögren m fl).

Under höstsäsongen sågs 1 ex Smyge dunge 18.8 (Gert Rosquist), 1 sträckande vid Simrishamn 29.10 (Ola Elleström) samt 1 ex Bodarna, Tosteberga 17.12 (Nils Kjellén m fl)

Ett mycket bra år för arten. Rrk bedömer antalet individer till ca 22 vilket är högsta antalet på många år. Genomsnittet under 1990 talet är endast 10 ex. Länsmannamossen är ny häckningslokal. Häckning konstaterades vid fyra tillfällen under 1990-talet.

Observera att vi vill att fåglar i ungfågel- och vinterdräkt rapporteras på blankett.

1999

Krankesjön fick återigen besök, det är tionde året i rad som arten rapporteras från lokalen. En adult fågel upptäcktes utanför Silvåkratornet 24.4 och var kvar till 27.4 (Lars GR Nilsson, Sven Splittorff m fl). Nästa observation var 2 ex i Hasslarps sockerbruksdammar 9-10.5 (Henrik Johansson, Stefan Magnusson m fl). Även Finjasjön fick vara värdlokal i år, då 1 ex rastade 17.5 (Niklas Holmqvist, Mikael Svensson). Från Sotemosse kommer en glädjande uppgift om 1 par som gick till häckning. Paret fick ut tre ungar som stannade kvar på platsen till 31.8 (Christer Sjögren, Bo Pettersson m fl). Två höstfynd gjordes: 1 1K Örtofta sockerbruksdammar 13.8-1.9 (Anders Jönsson, Mattias Ullman m fl) och 1 1K Farhult 26.8 (Mats Rellmar).

1998

Årets första utgjordes av 2 ex Silvåkratornet 11.4 (C AB, MBi, POL m fl) och på samma lokal sågs även 1 ex 12.5 (NK, MRe). Detta är nionde året i rad som arten ses i Krankesjön. Nästföljande rapport var 1 ex Tvättedammen, Rögle 13.4 (BA1). På fjolårets häckningslokal, Furuhus mosse, fanns 1 ex 8–11.5 (DMe, KeSv, JMo m fl), men tyvärr verkade det inte ha blivit någon häckning. Från mellersta Skåne kommer en glädjande rapport om 2 ex V Ringsjön 16.5 (LLq, NK m fl), dessa utökades till hela 6 ex 10.6 (NK) och fram till 23.6 sågs 2–6 ex på lokalen. En fågel stannade kvar till 3.7 (LLq), men inte heller här verkar någon häckning ha genomförts. I nordväst fanns 1 ex Rönnen 27.6–6.7 (MRe, HeJo, PJu m fl) vilket utökades till 2 ad 7.7 (HeJo). Den 7.7 sågs också 2 ex sträckande Nabben, Falsterbo, (BMa, AlH). Möjligtvis var det Rönnen-fåglarna som fanns i närbelägna Hasslarp 23.7–27.7 (1 ex stannade till 13.8) (MPz,LHe m fl).

1997

För tredje året i rad noterades ett högt antal fåglar, 15 ex, i landskapet. Häckning konstaterades i Furuhus mosse där 2 ad+1 pull sågs 18.6 (PAx, TM). Tidigare under försommaren hade en ensam fågel setts på lokalen vid tre tillfällen 31.5–13.6 (JaN, BMa m fl). Lokalen är som bekant (se FiSk 1995) en av de fyra lokaler där häckning konstaterats under de senaste tjugo åren. Närmast föregående häckning i Furuhus mosse var 1991 varefter endast ströfynd gjorts på platsen.

I Krankesjön fanns 2 ex (1 par) 3–18.5 (JaN, CSn m fl) vilket innebär att arten nu observerats i sjön under häckningstid åtta år i rad. Säkerställd häckning har dock endast konstaterats under tre av dessa.

Övriga vårfynd var 2 ex Stenshuvud 13.4 (PJo, HHn), 2 ex Farhult 16.4 (ALd), 2 ex Torupa flo, Vitaby 10.5 (SA, HÅG), 2 ex Torsjön 14–16.5 (RBd, KeSv m fl) och 2 ex Hasslarp 22.5 (PSö, PHe m fl).

Sensommaren bjöd på ytterligare två fåglar, 1 ex Ålasjön, Skanör 19–21.7 (AxH, JÅH, PGB) och 1 juv Örtofta 5–9.8 (AJö, OSv).

1996

Ännu ett år med gott om fynd, även om det inte konstaterades någon häckning denna gång. Fyndbilden ger heller inte något sken av att något häckningsförsök skulle ha genomförts, möjligtvis med undantag för fåglarna i Ystadstrakten. Totalt kan upp till 14 fåglar ha varit inblandade i årets uppträdande, en relativt hög siffra då de senaste åren bjudit på i medeltal sju fåglar per år. Noteras kan att arten i och med årets fynd observerats i Krankesjön under häckningstid sju år i rad. Årets uppträdande var dock av allt att döma endast av tillfällig natur.

I Krankesjön fanns 4 ex 22–23.4 (LRå, JMo), därfter följde 1 ex Karpalunds dammar och närbelägna Noviadammen 14–20.5 (HWq, CNn, AWa m.fl.), 2 ex öster om Ystads soptipp 28.5–2.6 (FHa, HeH m.fl.), 1 ex Örtofta sockerbruksdammar 1.6–17.7 (JJö, AJö), 2 ex Torsjön 19–20.6 (OMa, GT) och 1 ex Eslövs reningsverk 28.6 (JaN, CSn, KnA).

Två fynd gjordes under sydsträcket: 2 ad mot söder Sandhammaren 23.7 (MGr, MLs) och 1 juv Östra dammen, Lomma 24–26.8 (POL m.fl.).

1995

Årets första svarthalsade doppingar anlände 13.4 då 2 ex sågs i Krankesjön (OMa, RSg). I Krankesjön sågs sedan upp till 4 ex fram till 31.5 (JaN, NNo, OP m.fl.) men inga häckningsindikerande beteenden har rapporterats. Vid Noviadammen, Karpalund i nordost dök ett par upp 1.5 och här kunde en lyckad häckning med två flygga ungar som resultat konstateras. Tillfälligtvis sågs ytterligare en adult fågel på lokalen under maj månad. Den sista svarthalsade doppingen på lokalen sågs så sent som 19.10 (LKt, AnL, NiH m.fl.). Andra vårfynd var 1 ex Finjasjön 14.4 (POA), 1 ex Herculesdammarna 5.5 (AMm), 1 ex Klagshamn 11.5 (AMT) och 2 ex Hasslarp 27–29.5 (MåM).

Vid Hasslarp sågs sedan en ensam adult fågel 24.6 (JaN m.fl.) samt 7–21.7 (TSg m.fl.). Några indicier på häckning har dock inte rapporterats.

Under sensommaren gjordes fynd av ungfåglar på flera lokaler som kan indikera att fler skånska häckningar trots allt genomfördes under 1995. Vid Lunds reningsverk fanns 1 juv 30.7–2.8 (POL, DHa, OMa m.fl.) samt 22.8 (A1H). Vid Örtofta sockerbruksdammar fanns 1 ad och 1 juv 4–16.8 (BMo m.fl.) och i Lomma norra kustdamm låg 1 juv 13–25.8 (HÅG, RSg m.fl.).

Årets sista exemplar låg vid Farhult–Stenkrossen, Skälderviken 29.10–19.11 (RoS, HeJo m.fl.).

Efter två svaga år med blott fem observerade individer är årets minst 10 ex glädjande. Häckningen i nordost är den första i den landskapsdelen sedan starten av FiSk 1975. Svarthalsade doppingar har f.ö. bara konstaterats häcka på fyra lokaler under de senaste 20 åren. Övriga, förutom årets häckningslokal, är Sjölunda, Furuhus mosse och Krankesjön. Noteras bör även att arten nu observerats sex år i rad under häckningstid i Krankesjön, även om antalet konstaterade häckningar bara är tre till

antalet under tidsperioden. Tidsmässigt kan årets uppträdande sägas vara normalt med de flesta fåglarna under våren och sensommaren. Det sena höstfyndet faller något utanför de normala men är inte unikt. Tidigare har sju fynd gjorts under okt–nov, det närmast förgående gjordes 1991.

1994

Årets första individ rastade i Krankesjön redan 3.4 (KrL) och fick därefter sällskap av ytterligare 1 ex 18.4 och framåt (JLz, LEJ m.fl.). Knappt en vecka senare fanns 3 ex i sjön varav 1 par påbörjade bobygge vid Silvåkratornet i början av maj (NNo, HÅG, KrSv m.fl.). Tillfälligt sågs dock 4 ex 5–7.5 (LRå, JJö, ToH m.fl.) samt 2 par 23.5 (BHa). I början av juni noterades 2 pull på lokalen varav åtminstone den ena sannolikt klarade sig; sista observation var 1 ad + 1 juv 13.7 (SCh, PABe).

Enda övriga observationen i landskapet under året var 1 ex vid Vinnö ängar och Karpa– lund 25.4–7.5 (LKt, SAS, AnL m.fl.). Häckningen till trots får totalt 5 ex anses som ett mycket dåligt resultat och noteras bör att inga sensommarfynd gjorts.

En tillbakablick på artens förekomst i landskapet de senaste 20 åren visar att den förekommit regelbundet men sällsynt som sträckare främst vår och sensommar med mellan 5 och 15 ex årligen. Någon egentlig tendens är svår att påvisa då toppår ofta varvas med bottenår.

Häckning förekom regelbundet vid Sjölunda ända sedan slutet av 40-talet och framåt, och åren 1975–79 noterades 1–3 par årligen. Därefter iakttogs endast enstaka individer på lokalen även om observationer av par föranledde misstankar om häckning både 1983 och –84. 1979 konstaterades även 1 par häcka framgångsrikt i Hörbytrakten, vilket var den första i landskapet utanför Sjölunda på 20 år.

Mellan 1980 och –84 noterades inga häckningar i landskapet men vid Furuhus mosse iakttogs ensamma individer under längre tidsperioder varvid 1 par så konstaterades häcka 1985. Häckning genomfördes därefter regelbundet fram till 1988 varefter 2 par sågs på lokalen 1989–90 utan att någon lyckad häckning kunde konstateras. Året därpå fick dock 1 par ut ungar varefter endast ströobservationer föreligger från mossen.

Möjligen blir Krankesjön 90-talets lokal då observationer under häckningstid gjorts regelbundet sen 1990 och bobyggande individersetts 1991 och –93. Efter ca 60 års frånvaro genomförde slutligen 1 par en lyckad häckning 1994 och visst vore det en trevlig syn att, som P.O. Swanberg när han upptäckte Sveriges första koloni i Krankesjön 1927, se ett 150-tal svarthalsade doppingar bland sjöns vassruggar!

1993

Ovanligt få fynd gjordes under året. Vårens första observerades vid Furuhus mosse 25.4 (RBd) varefter 2 ex rastade i Krankesjön 8–10.5 (MAc, MAr, MaU m.fl.).

Under sommaren noterades åter 1 ex Krankesjön 25.7 (SSp, KES) och 29.7 (LHa, HLa, LRå m.fl.) och, mest intressant, 1 juv Silvåkratomet, Krankesjön 4.8 (FBe). Om häckning skett på lokalen kan bara spekuleras i. Maximalt 5 ex är den lägsta årssumman sedan starten av Fåglar i Skåne 1975.

1991

För sjunde våren i rad återkom två fåglar till Furuhus mosse där första observationen gjordes. 27.4 (KrSv). Sista notering på lokalen gjordes 18.5 (PAx, TTö), men i stället dök två ungfåglar upp 27.7 (AMT, MBi, OEm) och åtminstone 1 ex sågs sporadiskt fram till 25.8 (AMT). Det är nog sannolikt att de två adulta fåglarna lyckats hålla sig gömda i kärret och eventuellt häckat framgångsrikt. Under våren gjordes ytterligare fyra fynd av åtta exemplar: 2 ex Lunds reningsverk 4 och 11.5 (AJö, IAl, TLb), 2 ex Karpalunds dammar 6–8.5 (SAS m.fl.), 1 par Krankesjön 16–28.5 (LNs,POA m.fl.) där fåglarna även sågs bygga bo 25.5 (JT, LNs) och slutligen även 2 ex Sotemosse 19.5 (BPt).

1990

Även i år återkom flera individer till Furuhus mosse. Det första exemplaret noterades redan 10.4 (NK). I maj sågs två fåglar på lokalen mellan 9 och 16.5 (AJö, TCg m.fl.) och tillfälligt även ett tredje exemplar den 14:e (RBd). Därefter tycks de ha lämnat lokalen och liksom förra året uteblev tyvärr häckning. Under våren i övrigt sågs 1 ex vid Ängavången, Baldringe 8.5 (HO) samt tillfälligt 2 ex Silvåkratornet, Krankesjön 12.5 (GuB, KSå, FHa). Vid Torreberga rastade 1 adult fågel 16–23.7 (OEm, MWi, PVa m.fl.).

1989

Vid Furuhus mosse infann sig den första doppingen 9.4 (HOd). Därefter sågs som mest 5 adulta fåglar kring månadsskiftet april–maj och sannolikt påbörjade minst 1, möjligen 2, par häckning på lokalen. Häckningen misslyckades emellertid i år och dammen var torrlagd i juni p.g.a torkan. Den sista doppingen sågs 11.6 (SCh). Därmed uteblev vad som kunde varit det femte året i rad med häckande svarthalsade doppingar på samma lokal. Övriga fynd under året var 2 ex Krageholmssjön 23.4 (SLn), 1 ex Hasslarp 4.5 (BeJe), 2 ex Torsjödammen 14–15.5 (GT, CSn, KnA), 1 ex Högestads mosse 11.6 (GR9), 1 ex Sövdesjön 4–5.8 (RBd) samt 1 ad Hasslarp 6–17.8 (PBj, PEI m.fl.).

1988

För fjärde året i rad genomfördes en lyckad häckning i Furuhus mosse. Vissa observationer tyder på att 2 par kan ha häckat. Åtminstone har 2 olikstora kullar setts samtidigt (PAx, UMö, BEP m.fl.). Ovanligt många observationer gjordes i övrigt! 1 ex Kivik 2 och 4.1 (SNn, LNs, AJö m.fl.), 2 ex Krankesjön 7.4 (PiU, MGi), 1 ex Kyrkdammen, Lomma 16.4 (PiU), 2 ex Finjasjön 25.4 (BeNo, SPe), 2 ex Hasslarps sockerbruksdammar 3.5 (PGz m.fl.), I ex Herkulesdammarna, Hammarsjön 8.5 (ROv, SiO, KBh), 2 ex Torsjödammen 2225.5 (PAx, GT), 1 juv Tottarps mosse, väster om Staffanstorp 25.7 (KBe) och 1 juv Klagshamnsdammen 14.8 (KBe). Kiviksfågeln var kvar från december 1987 (se FiSk 1987:8). Med årets fynd i Finjasjön har nu arten observerats där tre år i rad i slutet av april. I Torsjön observerades samtliga doppingarterna under året.

1987

För tredje året i rad häckade 1 par i Furuhus mosse och de fick fram två kullar om 3 resp. 1 ungar (GT, PAx, MU m.fl.). Tillfälligt sågs 4 ad på lokalen 8.8 (AJö, MWi). Den första observationen gjordes 16.4 (GT) och den sista 13.9 (RSi). Vid Sjölunda i Malmö sågs 1 ex 24.4 (RBd) och i Finjasjön 4 ex 23.4 (BKr). Vid Kiviks hamn uppehöll sig 1 ex 13–23.12 (BLz, SvBi m.fl.). Arten övervintrar normalt i västra Europa och Medelhavsländerna och endast några enstaka vinterfynd har gjorts i Skåne, senast vid Skälderviken i januari 1984.

1986: Uppgiften om 1 ex vid Haväng 30.8 1986 i FiSk 1986 var felaktig och avsåg istället svarthakedopping.

1986

Glädjande nog återkom paret till Furuhus mosse och häckade med framgång för andra året i rad. Två kullar kläcktes fram och åtminstone tre ungfåglar sågs på lokalen (PAx, NK, m.fl.). Övriga fynd under året var av mera tillfällig karaktär. Vid Lillö, Finjasjön fanns 1 ex 28.4 (BKr),i Krageholmssjön 1 ex 24.5 (PAx), i Torrebergadammen låg 1 par 7.7 (CSn, KnA), i Hasslarps sockerbruksdammar 1 ad 9.7 (ALd, PGz, m.fl.), i ett grustag öster om Lockarp 1 ad 3.8 (ROI) och slutligen sågs 1 ex vid Haväng 30.8 (PLå).

1985

För första gången sedan 1979 konstaterades en lyckad häckning i landskapet. Häckningen ägde rum i Furuhus mosse i sydost, där 1 par sågs från 21.4 (PAx, HOd, SLn m.f1.). En adult och en juvenil sågs 14.8 (AHs).och en adult matande en pull sågs 3.9 (GT). Lokalen besöktes tillfälligt av 1 ex under häckningstid även 1984. I övrigt gjordes endast 2 fynd under året, nämligen 1 ex på den gamla häckningslokalen Sjölunda 17.4 (RBd) samt 1 ex Lunds reningsverk 22.7 – 1.8 (AWh, MGi, PGi m.fl.).

1984

Årets första svarthalsade dopping sågs i Skälderviken 4.1 (PGz). Tidigare finns 7 vinterfynd, men bara ett av dessa (Rönnen 1973) kan anses helt styrkt.

Vid den gamla häckningslokalen Sjölunda utanför Malmö fanns ett par från 18.4 till juli månad (AJö, OEm, NJe m.fl.), som sågs para sig och bygga bo. Troligtvis misslyckades häckningen, och en ogranskad observation av två juvenila fåglar den 27.7 avser troligen de gamla fåglarna som hade påbörjat ruggning till vinterdräkt. I närbelägna södra kustdammen i Lomma simmade en svarthalsad dopping den 13.5 (UGs m.fl.). Karpalund i nordöstra Skåne gästades av en svarthalsad dopping 20.4–1.5 som fick sällskap av ytterligare en individ 2–4.5 (LKt m.fl.). Ett ex sågs vid Furuhus mosse 26.5 (GT) och 1 ex i havet utanför Sjölunda den 10.8 (MGu).

Lokalerna Sjölunda, Lomma, Karpalund och Furuhus mosse är identiska med de som hyste svarthalsade doppingar under rekordåret 1983 och det är frestande att spekulera över om det möjligen kan vara samma individer som visade sig där under 1984. Årssumman på 8 exemplar får anses som hög och inger förhoppningar om framtida häckningar av arten i Skåne.

Observera att Irk endast önskar granska svarthalsade doppingar i vinterdräkt/juvenil dräkt i framtiden. Övriga observationer behöver inte rapporteras med utförlig beskrivning.

1983

Som en av vårens begivenheter får ”invasionen” av svarthalsade doppingar räknas.

I april visade sig den första i Krankesjön 16.4 (PAn m fl). Därefter upptäcktes 3 ex i Lomma dammar 29.4 (ÅLi, SBe) och samma dag sägs 3 ex i Karpalunds dammar i nordost (LKt, HC). De sistnämnda stannade kvar till 5.6, därefter sägs 1 ex fram till 15.6. Den 6.5 dök 2 ex upp vid Finja badplats i Finjasjön (BeNo) och två dagar senare visade sig 2 ex i havet utanför Falsterbo fyr (NK m fl). Vidare upptäcktes ett par på den gamla häckningslokalen Sjölunda 13.5 (NPe m fl) och de hade ökat till 3 ex 19.5, därefter sägs 1 ex till 21.5 (KSä, JB1). Sedan dröjde det till 19.9 då 2 flygga juv sägs på samma lokal (GHö, PGL) men troligen skedde ingen häckning

av arten på lokalen (KSä). Utöver ovan nämnda junifynd höll en svarthalsad dopping till vid Krapperup 9–16.6 (KGN, LGN) och en höstflyttande individ sägs vid Furuhus mosse 9.8 (GT).

Om man antar att Lomma–, Sjölunda- och Falsterbodoppingarna kan vara samma individer blir summan för 1983 13 ex. Mycket oväntat med tanke på artens nedåtgående trend under de senare åren. Framtiden får utvisa om årets uppträdande var en tillfällighet, kanske beroende på vädret, eller om arten är på väg att kolonisera Skåne igen.

1982

Endast fem ströobservationer gjordes under 1982: vid Sjölunda i mitten av april (BoE), 1 ex Norra kustdammen, Lomma 27.8–5.9 (AJö, AWh, KSl m.fl.), 1 juv Krankesjön 5.9 (BoE) samt 1 ex Rönnen 16.10 (TNn). I Köpenhamn har arten däremot ett starkt fäste i Utterslev mose där som mest 25 ex sågs i maj 1982 (Sjælland srapport 1, 1982). Vi kan kanske hoppas att några fåglar ur den kolonin tar ett språng över sundet någon gång i framtiden. 

1981

Inte heller i år har arten häckat i landskapet men några ströfynd finns, innefattande kanske totalt två fåglar: 1 ex Sjölunda 17.4 (KEn) och 24.6 (DH), Lunds reningsverk 17.5 (MGi, PGi), Lomma 23–26.8 (TG, OP m fl) och 25.9 (LNs) samt 1 ex Höganäs 15.9 (KGN), Sandön 18.10 (TR) och Rönnen 31.10 (HDi, KMO).

1980

För första gången på över 30 år häckade sannolikt inga svarthalsade i Sjölundadammarna vid Malmö. Ensamma gamla fåglar iakttogs dock den 7.4 (JSs, KEn), 11.4 (GHn, LRi), 22.5 (KSl) och den 22.7 (KSl). Därutöver sågs 2 ex på Rönneholms mosse den 7-10.5 (JEd), 1 ex vid Lunds reningsverk den 15-16.5 (MGi, PGi), 2 ex i Lomma den 5,6 – 7.7 (IAl, MGi, PGi) och 1 ex vid Åmossarna, V. Vemmerlöv den 10.8 (CSj).

1979

I Sjölundadammen sågs som mest 5 ex 6.5 (JBl), men det är osäkert om mer än ett par skred till häckning. I juni sågs bara ett par med två ungar (DH m fl). Den dystra situationen i Sjölunda kunde i år uppvägas av en glädjande rapport från en lokal i Hörbytrakten, där ett par häckade och fick två ungar på vingarna (JEd). Detta är veterligt den första skånska häckningen utanför Sjölunda på åtminstone tjugo år! Den svarthalsade doppingen konstaterades häcka för första gången i Sverige 1927, då P O Swanberg upptäckte en koloni i Krankesjön. Som mest fanns här ett 90-tal par 1930, men arten försvann igen efter bara några år. Till Sjölunda kom svarthalsad dopping i slutet av 1940-talet och nådde här en topp 1966, då minst 14 par häckade. Därutöver har häckningar bara konstaterats på ett par, tre lokaler i Skåne (Sveriges Fåglar, 1978). I övrigt gjordes bara två fynd under året. Vid Falsterbokanalen sågs 2 ex 20.1 och I ex 3.2 (DH, RAn), och vid Lunds reningsverk iakttogs 1 ad 29 – 31.8 (BOd, MGi, MU, PGi).

1978

I de krympande Sjölundadammarna i Malmö häckade 3 par 1978 (JB1 m fl). Därutöver sågs 1 ex i Krankesjön 27.3 (gm MS), 5.4 (SiS) och 6.4 (KWå), 2 ex i inre Skälderviken 16.4 (ALS, HSa), 1 ex i Klagshamn 2.9 (HD) och 1 ex i Rögle lergravar 11.10 (TKn). Det är anmärkningsvärt att den isolerade populationen i Sjölunda fortfarande håller sig vid liv trots att den sannolikt inte överstigit 3 par under de senaste 4 – 5 åren. Ungproduktionen synes inte heller vara den bästa. Under 1978 sågs t ex bara en unge i juli månad. Rimligen borde det bara vara en tidsfråga innan den svarthalsade doppingen försvinner från Sjölunda och därmed från den skånska häckfågelfaunan. Därmed inte sagt att arten inte på nytt kan komma att kolonisera någon lämplig lokal i landskapet. Den svarthalsade doppingen håller sig envist kvar vid Sjölunda trots att storstaden för varje år tar allt större områden i anspråk.

1977

I Sjölundadammarna häckade minst 3 par 1977 (NK, OP, PA m. f1.). Därutöver 6 fynd, samtliga från våren: 1 ex Grytskär, Skälderviken, 17.4 (LDe), 1 ex Rönnen 19.4 (TR), 1 ex Vombsjön 24.4 (RH, SLi, ML, UGs), 1 ex Sandön, Vegeåns mynning 30.4 (TKn), 2 ex Hjälmsjön, Örkelljunga,4.5 (PH) och 1 ex Lomma 8.5 (IA1). Den lilla kolonin i Sjölunda håller sig således envist kvar medan det tycks vara svårt för arten att etablera sig på nya lokaler.

1976

3 par häckade i Sjölundadammarna (PA, OP, PÖ m fl) och dessutom sågs 1 par på Rönneholms mosse i juni, vilket föranleder stark misstanke om häckning (OHa).

I övrigt 7 observationer under året: 2 ex V Sorrödssjön 3.4 (SSv), 1 ex Stenshuvud 15.4 (LN), 2 ex Krankesjön 19.4 (PW), 1 ex Lomma 15.5 (PA, OP, PÖ), 1 ex Krageholmssjön 16.5 (PAx), 1 ex Vitemölla (OH) och slutligen 1 ex Båstad 5.11 (CHR).

1975

Häckning är som vanligt endast rapporterad från Sjölunda där 1-3 par fortfarande envist håller sig kvar trots den bedrövliga omgivande miljön. Dessutom iakttogs svarthalsade doppingar under häckningstid i Krankesjön 4,5 – 6.6 och på Hörby fälad 7.6. I övrigt föreligger endast tre observationer: 1 ex söder om Åhus 13.4, 1 ex i en damm vid sandutfyllnaden, Landskrona 28.8 samt 1 ex i vinterdräkt vid Gråläge söder om Viken 22.10.