Brushane

2024

Endast ett vinterfynd: 1 str S Nabben 25.2 (Måns Karlsson). Därutöver en ovanligt tidig hona rastande vid Hasslarps dammar 3–4.3 (Lars Göte Nilsson, Sonja Gunnarsson). Inga anmärkningsvärt stora rastande flockar har rapporterats. Största ansamlingen var 100–150 ex 20.4–7.5 Klingavälsåns mynning (Jens Morin, Jörgen Sagvik m.fl.) och 150 ex Baldringe våtmark 3.5 (Gustav Tallroth). Inga observationer som indikerar häckning har rapporterats. Årets sista observation blev 1 ex Spillepeng 19.11 (Henrik Hansen).

2023

Inga vinterfynd och årets första fåglar dök upp vid Klingavälsåns mynning 18.3 (Jens Morin). Under vårsträcket påträffades mer än 100 rastande fåglar endast på två lokaler: 400 ex Klingavälsåns mynning 22.4 (Lars Leonardsson m.fl.) samt 150 ex Rönneholms mosse 9.5 (Emil Lundahl, Frida Nettelblad).

Under sydsträcket sågs inga anmärkningsvärda antal utan största ansamlingen var låga 140 ex Hököpinge Ängaväg 27.8 (Janne Dahlén). Sista observation var 1 str Sankt Hans Backar 13.11 (Petter Olsson).

Brushanen har som svensk häckfågel minskat med mer än 5% årligen den senaste 20-årsperioden (Sveriges Fåglar 2023) och arten är sedan länge utgången som skånsk häckfågel.

2022

Årets första brushanar var 2 ex Klingavälsåns utlopp 18.3 (Sven Jönsson, Robert Rydbeck m.fl). Efter fjolårets exceptionella uppträdande under hösten var antalet rastare betydligt blygsammare. Största ansamlingen under vårsträcket var 195 ex Klingavälsåns mynning 22.4 (Jens Morin) och under höststräcket 204 ex Nöbbelövs mosse 7.9 (Michael Tobler).

I vanlig ordning spelade rastande brushanar på flera lokaler under våren men inga fynd gjordes under juni i lämplig häckningsbiotop. Brushanen anses inte längre häcka i Skåne. Årets sista fynd var 1 ex Sandön 15.11 (Rolf Svensson).

2021

Året bjöd inte på några vinterfynd, och de första dök upp på flera olika lokaler 24.3. Stora antal rastade på strandängarna vid Klingavälsåns mynning under april med som mest 200 ex 9.4, 23.4 och 27.4 (Mats Alderus, Ola Elleström m.fl.). I vanlig ordning gjordes inga fynd i lämplig häckningsbiotop och brushanen anses inte längre häcka i Skåne.

Under perioden slutet av augusti till mitten av september rastade stora mängder brushanar i Örtofta sockerbruksdammar. Antalen toppade 3–10.9 då minst 1 000 ex rastade och 8.9 räknades sanslösa 1 519 ex i dammarna (Wilhelm Lennman). Detta är den i särklass högsta siffran i sen tid, men överträffas dock av 2 500 rastande Eskilstorps ängar 25.8 1974 (Nils Kjellén, Per Andell m.fl.). Årets sista fåglar var 4 ex Håslövs ängar 8–12.11 (Roine Strandberg, Ulf Gärdenfors m.fl.).

2020

Enda vinterfynd var 1 ex Inre Foteviken 1–2.12 (Hans-Åke Gustavsson m.fl.).

Inga fynd i lämplig häckningsbiotop gjordes. Det är nu minst tio år sedan brushanen försvann som regelbunden skånsk häckfågel. Sista veckan i april rastade flockar på många lokaler men enda ansamlingen på över 100 ex var 135 ex Klingavälsåns mynning 2.5 (Jens Morin). Under hösten var största ansamlingarna 160 ex Klingavälsåns mynning 5.9 (Jens Morin) och, rimligen samma, 160 ex Vombsjön 7.9 (Håkan Wittzell).

2019

Inga fynd i lämplig häckningsbiotop gjordes. Sista veckan i april rastade flockar på över 100 ex på flera lokaler. Största ansamlingen var 320 ex Klingavälsåns mynning 28.4 (Nils Kjellén, Hans-Åke Gustavsson).

2018

Ett misstänkt häckningsförsök gjordes på Håslövs ängar, Hammarsjön då en hona uppehöll sig i ett begränsat område på ängarna under maj–juni (Roine Strandberg). Observationen är intressant då arten inte längre anses häcka i Skåne. Under 2000-talet har det dock gjorts några enstaka fynd av ensamma honor som skulle kunna indikera att arten vissa år fortfarande gör häckningsförsök.

2017

Årets första var 1 ex Löddesnäs 12.3 (Lars Nilsson, Anders Dahl) och därefter ökade antalen successivt. Flest rastande fåglar påträffades i början av maj med högsta antal rastare 110 ex Håslövs ängar, Hammarsjön 7.5 (Linda Niklasson) och 200 ex Vombs ängar 10.5 (Nils Kjellén). Inga fynd i lämplig häckningsbiotop gjordes som indikerar att arten fortfarande häckar i Skåne.

Sydsträcket uppvisade en topp i juli med adulta fåglar och en i september med ungfåglar. Största ansamlingen under hösten var 400 ex Vinkillevägen, Kåseberga 1.10 (Gert Ljungqvist). Det enda vinterfyndet, ett gränsfall, var en långstannande individ som rastade tillsammans med tofsvipor vid Löddesnäs 7.11–1.12 (Lars Nilsson, Musse Björklund m.fl.).

2016

2 ex Näsholmarna, Foteviken 6.1 (Janne Dahlén, Petter Olsson) var det enda vinterfyndet. Första vårfynd var 1 ex Håslövs ängar 19.3 (Greger Flyckt).  Inga fynd i lämplig häckningsbiotop gjordes som indikerar att arten fortfarande häckar i Skåne. Dock stöttes en hona på Håslövs ängar 29.5 (Roine Strandberg) men inget bo kunde hittas trots eftersök. Närmaste häckförekomsten finns nu på Öland där fortfarande något 10-tal honor häckar på hävdade strandängar. Under höststräcket rastade en ovanligt stor flock om 470 ex vid Näsholmarna, Foteviken 14.9 (Mattias Ullman).

2015

Under året har inga fynd gjorts som tyder på häckning i Kristianstads Vattenrike. Vinterfynd gjordes med 2 ex Foteviken 4–21.12 (Tina Widén, Peter Larsson m.fl.) och endast 1 ex kvar 22–23.12 (Karl-Gustav Sjölund, Thomas Johansson).

2014

Vårsträcket inleddes i normal tid kring mitten av mars: 8 ex Västanbäck, Vallby 18.3 (Kent O Andersson) och 2 ex Håslövs ängar 18.3 (Hans Cronert). Tydliga toppar i uppträdandet inföll i månadsskiftet april/maj, i början av juli respektive i slutet av augusti. De båda sistnämnda representerar adultas respektive juvenilas sydsträck. Mindre antal dröjde sig kvar ända in i december och sist ut blev 1 ex Spillepeng 5.12 (Michael Averland).

Under året gjordes inga observationer som indikerade att brushanen fortfarande häckar i Kristianstads Vattenrike – det enda kända skånska häckningsområdet för brushane där observationer av potentiella häckfåglar senast gjordes 2010.

2013

Årets första fynd gjordes en månad tidigare än årets andra fynd. 1 hane Vombs ängar 8.3 (Rolf Segerstedt) och 1 hona Vombs ängar 7.4 (Peder Winding, Mikael Olofsson). Därefter gjordes fynd under april–november. En tydlig sträcktopp märktes i månadsskiftet april–maj då fåglar sågs rasta på många lokaler i landskapet. Under senare delen av maj och första halvan av juni gjordes inte många observationer och tyvärr inga som skulle kunna indikera någon häckning. Ganska få observationer gjordes under juli men sedan märktes en tydlig sträcktopp under augusti–september som klingade av i få fynd efter mitten av oktober. Sista observationerna var 1 ex Vombs ängar 16.11 (Sören Svensson) och 2 hanar Hålan, Foteviken 16.11 (Tommy Holmgren).

2012

Första fågeln var ovanligt tidig och sågs redan sista dagarna i februari med 1 ex Sjögård, Yngsjö 26–27.2 (Thomas Lindblad m.fl.). Därefter dröjde det till mitten av mars innan arten började dyka upp på fler lokaler. Först ut var 4 ex Vombsjöns västra ängar 13.3 (David Olausson). Sista observationen gjordes som sig bör i början av november med 2 ex Inre Foteviken 3.11 (Tommy Holmgren).

Inga observationer gjordes på potentiella häckningslokaler i nordöstra Skåne och det är nu andra året i rad som arten helt lyst med sin frånvaro på dessa. Brushanen är inte ensam om att vara illa ute som Skånsk häckfågel, flera andra strandängsvadare är även de hårt trängda. Kärrsnäppan är utgången från alla inlandslokaler och det ser mörkt ut även för rödspoven på de sista skånska häckplatserna längs Helgeåns nedre lopp.

2011

Det ser mycket mörkt ut för de skånska brushanarna. Vid Håslövs ängar, Hammarsjön som länge var Skånes enda kvarvarande häcklokal noterades inga spelande fåglar i maj eller potentiellt häckande fåglar i juni. Det finns således inget som tyder på att brushane fortfarande ingår i den skånska häckfågelfaunan! Det går dåligt för de skandinaviska brushanarna överlag. I Sverige hänger häckpopulationerna på Öland och Gotland på en skör tråd, i Finland konstaterades arten minska med 60 % under 1990-talet och en motsvarande kraftig minskning registrerades i Norge under 2000-talet. Arten minskar även i övriga länder runt Östersjön samt i västra Ryssland.

2010

Årets första observation gjordes i normal tid under senare halvan av mars: 1 hane Stavstensudden 21.3 (Tommy Holmgren).  Håslövs ängar, Hammarsjön utgör artens enda återstående häckningslokal i Skåne. Här spelade ett fåtal brushanar i maj och enstaka junifynd skvallrade om att arten fortfarande fanns kvar under häckningstid. Årets sista individ försvann när vintern kom på allvar: 1 1k hane Nabben, Falsterbo 5–28.11 (David Erterius, Björn Malmhagen m.fl.).

Det går fortsatt dåligt för de skånska brushanarna liksom för populationen i hela Skandinavien. I Norge visade en riksinventering 2009 att cirka 80 % av den häckande populationen har försvunnit under de senaste 30 åren.

Arten övervintrar i Västafrika och mycket tyder på att orsakerna till de negativa trenderna kan återfinnas där eller utmed flyttningsvägarna (jakt, fördärvade våtmarker m.m.). Omfattande användning av gifter inom jordbruk och fiske i Västafrika tros ha dödat ett stort antal brushanar och andra fåglar under senare år.

2009

De första fåglarna observerades i normal tid under sista marsveckan.

Under maj sågs väldigt få spelande hanar i Kristianstads Vattenrike, som är artens sydligaste svenska häcklokal. Under strandängsinventeringar i Vattenriket uppskattades antalet på Håslövs ängar till 5 par utifrån antalet spelande hanar på den traditionella spelplatsen (Nils Kjellén, Hans Cronert).

Arten balanserar tyvärr på en tunn lina som skånsk häckfågel.

2008

De första fåglarna siktades i månadsskiftet mars/april vilket är lite senare än vanligt.

De enda (sista) kända häckplatserna i Skåne är strandängarna runt Hammarsjön, med Håslövs ängar som bästa lokal. På Håslövs ängar sågs tre honor under häckningstid under sådana förhållanden att man kan misstänka häckning: 1 hona besökte bebott bo 21.5 (Hans Cronert), 1 hona troligt bobesök 21.5 (Hans Cronert) och 1 hona troligt bobesök 5.6 (Urban Emanuelsson).

 Lite udda är att inga brushaneobservationer gjordes på Håslövs ängar efter första juniveckan.

Under 2009 kommer en strandängsinventering att genomföras i Kristianstads Vattenrike för att få klarhet i bl.a. brushanens häckningsstatus och populationsutveckling i området.

Årets sista observationer var 1 ex Kämpinge­vassen 2.11 (Hans-Åke Gustavsson) och troligen samma ex Skåre 7.11 (Nils Kjellén).

2007

Årets två första fåglar sågs ett par veckor tidigare än normalt: 1 hane Knösen 11.3  (Peter Salmon) och 1 ex Håslövs ängar 12–13.3 (Roine Strandberg, Anders Larsson, Mona Wall m.fl.). Efter dessa fynd dröjde det till månadsskiftet mars–april innan fler individer började dyka upp. På flera håll i Kristianstads Vattenrike sågs fåglar spela i smågrupper under april–maj.

Ofta när de nordliga häckfåglarna drar vidare mot sina häckningsområden så stannar en liten population kvar och häckar. Sorgligt nog verkar det inte finnas några sommarobservationer alls från Kristianstads Vattenrike som skulle kunna indikera häckning eller häckningsförsök. Det blev en mycket blöt sommar och vattenståndet i hela Vattenriket var extremt högt. Många markhäckande arter torde misslyckats med sin häckning. Det ter sig nu ännu mer angeläget med en riktad inventering för att få svar på hur många par som fortfarande häckar runt Hammarsjön. Strandängarna runt sjön har länge varit Skånes enda häcklokal för arten.

Årets sista observation blev 1 ex Foteviken 2.12 (Hans-Åke Gustavsson). Decemberobsar är ovanliga, det finns mindre än en handfull.

2006

Årets första fåglar siktades inte förrän i april, troligen på grund av den långdragna vintern, 1 ex Vombs ängar 1.4 (Lars G R Nilsson, Hans Fowelin) och 1 ex Kannikdammen, Lomma 1.4 (Ingemar Andell).

Det var mycket dåligt med rapporter av brushanar under häckningstid. Det är endast från Kristianstads vattenrike som det finns rapporter om fåglar under senare delen av maj och första halvan av juni. Följande intressanta observationer finns: 1 ad hona Isternäset 30.5 (Greger Flyckt) och max 5 ex Håslövs ängar, Hammarsjön 3.6–12.6 (Örjan Sjögren, Thomas Lindblad m.fl.).

Sålunda endast en observation av en ensam hona vid Hammarsjön vilken skulle kunna indikera häckning. Det borde snart vara dags för en riktad inventering av Hammarsjöns strandängar för att få klarhet i hur det står till med den lilla skånska häckpopulationen.

Inget vinterfynd trots att december var relativt mild. Årets sista fågel var 1 ex Lilla Hammars näs 20.11 (Mattias Ullman).

2005

Fågeln som upptäcktes i december 2004 vid Stavstensudden stannade kvar in på det nya året. Den sågs 1.1-26.1 innan den försvann i samband med att vintern kom på allvar (Erik Nordström, Kerstin Svalin, Christer Sjögren m.fl.)

De första vårsträckarna dök upp i månadsskiftet mars-april, lite senare än vanligt.

Under häckningstid sågs som vanligt några få fåglar på lämpliga lokaler i nordost runt Hammarsjön och Araslövssjön. Arten behöver specialinventeras för att få grepp om den häckande populationen.

Året avslutades med 2 ex Lilla Hammars näs, Foteviken, 8.12-21.12 (Mattias Ullman, Arne Holgersson, Janne Dahlén).

2004

De första fåglarna sågs i normal tid: 2 ex Isternäset 26.3 (Carl Jyker). Spelande brushanar under vårsträcket i april–maj finns rapporterade från en handfull lokaler i landskapet. Den lilla häckande skånska populationen är svår att få grepp om och för att fa ett rättvisande resultat behöver strandängarna i Kristianstads vattenrike specialinventeras. Flammarsjöns strandängar är de enda lämpliga lokalerna där enstaka observationer gjorts som tyder på häckning.

Vinterfynd är sällsynta och inte årliga; ett fynd gjordes: 1 hane Stavstensudden, Trelleborg 5–21.12 (Mattias Ullman m.fl.). Fågeln var kvar in i januari 2005.

2003

Enda observationerna som rör misstänkta häckningar kommer från Kristianstads vattenrike. Strandängarna runt Hammarsjön hyser en fast häckande stam av brushane, faktiskt Skånes enda. För att få grepp om den häckande populationen måste arten specialinventeras. Senast detta skedde uppskattades populationen till ca 40 par (1997).

2002

Spelande brushanar finns bara rapporterade från 2 lokaler. Fåglarna vid Vombs ängar spelade nog bara i samband med att de rastade medan de vid Håslövs ängar verkligen representerar häckande fåglar. Dåligt med rapporter från häckningssäsongen juni–juli. Strandängarna runt Hammarsjön hyser en fast häckande stam av brushane, faktiskt Skånes enda. För att få grepp om den häckande populationen måste arten specialinventeras. Senast detta skedde uppskattades populationen till ca 40 par (1997).

2001

Inga rapporter om häckningar utanför Kristianstads Vattenrike har kommit in. Rapporteringen speglar endast en liten del av det totala antalet häckningar. Spelande grupper av fåglar finns rapporterade från Hovby ängar och Håslövs ängar (Niklas Jeppsson, Greger Flyckt m fl). Från Håslövs ängar finns en rapport om en födosökande hona 15.6 (Thomas Lindblad), vilket troligtvis är en häckande fågel.

För att få en rättvis bild av det häckande beståndet måste arten specialinventeras.

2000

Rapporteringen speglar inte alls förekomsten i artens huvudsakliga skånska häckområde i Kristianstads Vattenrike, enda rapporten är tre honor Hovby ängar 12.6 (Greger Flyckt). 2 par Värsjön 29.6 (Seth Nilsson) skulle vara intressant att följa upp men troligast är nog att det rör sig om tidiga sydsträckare.

1999

Häckningar av brushane är svåra att få med utan särskild inventering. Enda område som genomgående hyst häckande brushane under 90-talet är Kristianstads vattenrike. Senaste inventeringen visade på ett 40-tal häckande par (1997). Under året har spel observerats på flera platser i vattenriket men misstänkta häckningar, d v s honor, har bara rapporterats från Håslövs ängar (Åke Svensson m fl).

En glädjande rapport om en misstänkt häckning kommer från Lilla Hammars näs där 1 hona sågs 25.5 (Nils Kjellén, Falsterbo fågelstation). Senast en misstänkt häckning rapporterades utanför nordöstra Skåne var 1990 (Vellinge ängar och Lilla Hammars näs).

Ett vinterfynd gjordes: 1 ex Vombs ängar 2-12.12 (Alexander Hellquist m fl).

1998

Det har endast inkommit rapporter från en lokal som tyder på häckning och det är från Håslövs ängar i nordost (ÅS, NJe). Den häckande populationen är svår att få grepp om utan inventeringar. Inventeringar under 1997 gav 36–47 häckande par i Kristianstad vattenrike. Troligen var förhållandena likartade även under 1998.

1997

Det finns många positiva tongångar från satsningen på Kristianstads Vattenrike (se Vår Fågelvärld 3, 1996. En av dem är att årets strandängsinventering gav 36–47 häckande par brushanar inom området (ThL). Några häckningsuppgifter från några andra lokaler i Skåne har dock inte inkommit.

1996

Få häckningsuppgifter rapporteras och årets skörd kommer från Kristianstadstrakten med 1 hona Istemäset 19.6 (HC) och 2 varnande honor Björkhäll 28.6 (ÅS). Dessutom sågs ca 20 spelande hanar Håslövs ängar 2.6 (UU, MUr) som bör vara häckande fåglar. Högsta rapporterade antal från sistnämnda lokal var annars 100 spelande ex 12.5 (NJe).

I september–oktober noterades höga antal på många platser, inklusive inlandslokaler. Sålunda sågs 450 ex Hasslarp 23.9 (AJö), 650 ex Sillesjö 24.9 (HLa), minst 800 ex Sotemosse 25.9 (CSn, KnA) och 450 ex Örtofta sockerbruksdammar 2.10 (DMe). En ansamling med 1350 ex Foteviken 10.9 1991 finns i arkivet.

1995

På Isternäset rapporterades 2 häckande honor (HC) och 1 hane och 1 hona sågs på Asums ängar 22.5 (HC). Som mest noterades 300 spelande Håslövs ängar 7.5 (GrFl, ÅS) och ännu 22.5 sågs 60 spelande på samma lokal (AWa). Andra höga noteringar var 106 ex Vramsåns mynning 9.5 (UJk) och 200 ex Blackan, Isternäset 15.5 (LKt). Högsta notering från höststräcket var 75 ex Sandön 6.9 (KGN).

1994

Vårens första blev 1 ex Skanörs revlar 17.3 (BMa).

Brushanen är mycket svårinventerad under häckningstid och för året finns uppgifter om endast ca 4 par i nedre Helgeåns våtmarksområden med 3 par Håslövs ängar (LKt, NJe) och 1 par Björkhäll, Hovby ängar (NJe). Vid inventering av Isternäset hittades inga häckande brushanar (HC). På Vinnö ängar fanns 13–20 spelande hanar 9.5–20.5 (LKt) och där fanns 4 spelande hanar kvar 14–15.6 (LKt).

Vårens största flockar av rastande brushanar blev 175–200 ex Håslövs ängar 1–15.5 (AMm), 270 ex Håslövs ängar–Viby ängar 7.5 (NJe), 160 ex Rinkaby ängar 7.5 (GrFl) och 110 ex Norra Åsum 9.5 (LKt). Vid den tidigare omnämnda översvämmade åkern sydväst Vanneberga rastade och spelade 55 ex 16.5 (LKt). Från övriga Skåne som mest 74 ex Ilstorp 9.5 (RBd).

Maxantal rastande under hösten var 98 ex Sillesjö 30.8 (HLa), 60 ex Karpalunds dammar 23.7 (LKt) och 58 ex Sotemosse 12.8 (HLa). Sista höstnoteringen var 2 ex inre Foteviken 6.11 (HÅG).

1993

Runt Hammarsjön häckade minst 17 par (HC, PaOn) och ett annat par häckade på Lilla Hammars näs (NK, PEJ). Vårens största ansamling utgjordes av 130 ex Håslövs ängar 1.5 (SvBi).

Under hösten sträckte 400 ex i Falsterbo 19.6–24.9, med 69 ex redan 27.6, som bästa dag (HLa, OEm). Inga riktigt stora ansamlingar har rapporterats, utan 110 ex Flyinge ängar 31.8 (NNo) och 180 ex Hasslarp 4.9 (LHe) var de största flockarna. Dessutom bör nämnas 60 ex Ilstorp 29.8 (HOd), en av de största flockarna någonsin inom Sydöstra Skånes fågelklubbs rapportområde.

1992

Årets första brushane var 1 ex Sövdesjön 16.3 (RBd), vilket är samma förstadatum som 1991. De största rapporterade ansamlingarna under våren gäller 35 spelande hanar Håslövs ängar 3.5 (HC) och 54 ex samma plats 9.5 (LKt). Det har dessutom inkommit rapporter om en häckning på Håslövs ängar (NJe) samt misstänkt häckning för 1 hona Isternäset och 10 honor Hovby ängar (HC). Höstens största flock var 301 ex Hasslarp 26.8 (JHa), medan sträckräkningarna i Falsterbo gav 490 ex 16.6-15.9. Bästa dag blev 18.7 med 79 ex (HLa, KMO, LRå).

1991

Årets första brushane var 1 ex som sträckte förbi Klören 16.3 (HeJo, MRe) och den följdes av 1 ex Hovby 17.3 (NJe, OMå). Under våren noterades som mest 60 ex Håslövs ängar 13.5 (LKt). Höstens största ansamlingar var 516 ex Sandön 24.8 (RHe) och inte mindre än 1350 ex inre Foteviken 10.9 (AJö). Under 18 sträckdagar 20.7–12.9 räknade AJö in 372 sydväststräckande brushanar vid Falsterbo.

1990

Från häckningsområdet i nordost föreligger rapport om maximalt 120 ex på Hovby ängar 8.5 (NK). Huvuddelen av dessa utgjordes dock sannolikt av rastande fåglar. På Håslövs ängar fanns 100 ex 5.5 men endast 30 ex 13.5 (LKt). I sydväst häckade 1 hona på Vellinge ängar (PEJ) och 1 hona varnade på Lilla Hammars näs 20.6 (PEJ). I övrigt saknas tyvärr rapporter om häckning, vilket naturligtvis gör det meningslöst att spekulera om antalet häckande brushanar i landskapet. Största ansamlingen under höststräcket blev 350 ex inre Foteviken 25.8 (LRå) och 250 ex Gärdslöv 9.9 (CSn).

1989

Från häckningsområdet i nordost föreligger rapporter om 75 ex spelande på Hovby ängar 5.5 (GrFl), 70 spelande på Håslövs ängar 7.5 (BLz m.fl.) samt 20 ex Isternäset 1.5 (LKt). Det är ogörligt att av befintligt material bilda sig en uppfattning om antalet häckande honor. Antalet beräknas ligga mellan 50 och 100. Största höstflockar var 350 ex Örtofta dammar 25.8 (AJö m.fl.) och lika många vid Foteviken 15.9 (AJö m.fl.). För ovanlighetens skull gjordes ett decemberfynd med 1 ex Sandön 17.12 (HeJo). Detta utgör det första under FiSk:s historia. Vi har i våra rullor två tidigare noteringar, I ex Klagshamn 11.12 1966 och 1 hane Salviken 8.12 1974.

1988

Rapporter avseende fynd i rimlig häckningsbiotop har inkommit enligt följande: 9 hanar och 8 honor Isternäset 30.4 och 6 hanar Håslövs ängar samma dag (AJö, PWa), I hona Finjasjön 15.5 och 3 ex 20.6 (HWq), 2 ex Store mosse 6.6 (IPe) samt 1 troligen häckande hona Eskilstorps ängar 17.5 (NK). På Flommen spelade 3 ex 18.5 (ENö). En stor samling brushanar noterades på Isternäset med 250 ex 12.5 (LKt). Från höststräcket kan nämnas 142 ex Hasslarp 30.8 (MRe) och 550 ex inre Foteviken 10.9 (EH, SNn).

1987

Regelbunden häckning genomförs endast i nordost och antalet häckande honor kan beräknas till mellan 50 och 100 (Anser 26:97). I år har inkommit rapporter om 13 honor vid Isternäset (NK). I övrigt sågs 15 honor vid Hovby under maj (UJk), 10 honor på Köpinge ängar 9.5 (UJk) och som mest 60 ex på Håslövs ängar under sommaren (NSF). På Store mosse i Göinge noterades 2 ex 21.6 (OOI). Några större höstflockar rapporterades inte. Högsta noteringen blev 125 ex Karpalunds dammar 7.9 (LKt) och 110 ex inre Foteviken 10.10 (AJö, OEm). En relativt sen observation av 18 ex inre Foteviken 5.11 (NK) avslutade säsongen.

1986

Från häckningsområdet i nordost rapporterades som mest 75–100 ex på Håslövs ängar 5–8.5 (ThL, m.fl.). På Isternäset skattades häckarna till 15 ”par” (NK) och vid Hammarsjön till drygt 20 ”par” (NSF). Från höststräcket kan nämnas 575 juv Hasslarp 20.8 (PSe), 450 ex Farhult 30.8 (ALd) och 495 ex Lundåkrabukten 8.9 (AJö).

1985

Från Håslövs ängar rapporteras maximalt 40 spelande hanar 13.5 och minst 10 ”par” ansågs häcka (HC). På Isternäset sågs 8 hanar och 15 honor 21.5 (NK). I övrigt inga rapporter som kan anses utgöra häckare. Högsta antal under hösten var 500 ex vid södra Foteviken 18.9 (NK).

1984

Från häckplatserna i nordost rapporteras som mest 60 ex från Håslövs ängar 9.5 (HC) och 12 hanar på spelplats vid Isternäset 10.5 (ÅS). Vid Foteviken sågs smärre antal hela maj och början av juni (PEJ m.fl.) och troligen häckar där fortfarande några honor. Höga antal under nersträcket var 400 ex Hasslarp 16.8 (CSd m.fl.) och 550 ex i

södra Lundåkrabukten 26.8 (AWh). Inga rapporter föreligger från Foteviken som ofta hyser över 1000 brushanar i slutet av augusti.

1983

Höga antal från vårsträcket var 170 ex Hasslarp 9.5 (LGN) och 168 ex Eskilstorps ängar samma dag (EH).

Vid Foteviken torde fortfarande ett litet bestånd av brushanar fortplanta sig, men antalet häckare är svårbedömt. I slutet av maj–början av juni sågs maximalt 6 hanar och 3–4 honor på Eskilstorps ängar (NK, PEJ). En annan trolig häckplats är Kabusa-Ingelstorps ängar där maximalt 2 hanar och 3 honor sägs 17.4–20.5 (GT m fl). Annars får man bege sig till nordosthörnet för att säkert njuta brushanespel. På Håslövs ängar spelade maximalt 100 hanar 9.5 (OAn) men många av dessa var troligen sträckare (jämför datum för sträcksiffrorna ovan). Mera regelbundet fanns ett 20–tal spelande hanar under maj (NSF). I övrigt noterades 30–40 spelande hanar väster om Svarta sjö, söder om Hammarsjön (KrA), 8 spelande hanar sydost Hammarsjön 5.5 (AgP) och 9–11 spelande hanar vid Isternäset 13.5 (FAn). Det ställer sig nästan omöjligt att skatta det häckande beståndet, eftersom både hanar och honor förmodas uppträda på sydliga spelplatser under sträcket, för att sedan dra vidare och häcka längre norrut (Van Rhijn, i Ibis 125:482–498).

1982

På paradlokalen Håslövs ängar sågs maximalt åtminstone 50 ex 1.5 (ÅS) vilket är mindre än tidigare år. Söder om Araslövssjön fanns 30 ex vid Isternäset 14 och 17.4 (FAn, KrA) där 25 spelande hanar noterades 16 och 20.5 (MJhn m.fl.). Förmodligen var det i alla fall delvis samma 20 spelande vid närbelägna Karpalund 22.5 (BLz). Vid Kabusa–Ingelstorpa ängar öster om Ystad noterades arten 11.5–22.6 med som mest 15 hanar och 5 honor (PAx m.fl.). På Eskilstorps ängar sågs brushanar regelbundet under våren men endast ett fåtal torde häcka (NK) och 3 honor på Lilla Hammars näs 5.6 (JBl) är också värt att notera. Det skånska beståndet ligger i storleksordningen 50–100 hanar med huvuddelen i nordost. Tendensen verkar snarast vara vikande, vilket förmodligen kan skyllas på minskande areal lämplig häckningsbiotop.

Under höststräcket fanns 500 ex öster om Foteviken 15.8 (NK) och 1000 ex på samma plats 4.9 (IAl). Flera dröjde kvar ovanligt länge under hösten med 29 ex Vellinge ängar 30.10 (AJö, EH) och 9 ex på samma plats 3.11 (AJö, NK).

1981

Under våren bedöms 5–10 hanar ha varit stationära öster om Foteviken (NK). Exempelvis sågs 5 hanar och 1 hona på Eskilstorps ängar 31.5 (JB1). Vid Kabusa öster om Ystad sågs 3 ex 29.4 vilka kan häcka på lokalen (NK).

I nordost noterades maximalt 100–120 ex på Håslövs ängar 9.5 (BLz,ÄS). Sydväst Hammarsjön sågs 8 hanar och 6 honor vid Hovby och 1 hona vid Svaneholm 28.5 (NK). På Isternäset norr om Kristianstad häckade troligen 5 par (MHe). Det är mycket svårt att uttala sig om antalet häckare med ledning av ovanstående uppgifter. Brushanen finns knappast på så många fler lokaler och Hammarsjöområdet står helt i särklass i landskapet.

Liksom fallet är hos ljungpiparen kan brushanen ibland samlas i stora flockar öster om Foteviken, då företrädelsevis i slutet av augusti. I år noterades 1300 ex Eskilstorps–Vellinge ängar 22.8 (OP m fl) och 1000 ex Foteviken 27.8 (AJö, MU).

De flesta brushanarna beger sig söderut före oktober månad. Kvardröjande sågs 3 ex öster om Foteviken 24.10 (PÖ m fl) och 1 ex på samma plats 6.11 (AJö). Tidigare år finns även ett par vinterfynd.

1980

Under kustinventeringen noterades stationära hanar i sydväst enligt följande: Bakdjupet norr om Skanör (3), inre Foteviken (1), Eskilstorps ängar (2). På de flesta lokalerna sågs även honor varför vi nog fortfarande har en liten stam i området. Vid Kabusa öster om Ystad sågs 2 honor 25.4 och 4.6 samt dessutom 1 hane 20.5 (NK). Från nordost kommer rapport om 3-5 par vid Isternäset norr om Kristianstad (MHe) där 25 hanar spelade 2.5 (HC) och det fanns 30-40 ex varav 10 hanar 15.5 (NK), På Håslövs ängar inräknades som mest 40 hanar 4, 5 (MGi, PGi) vilket är något färre än tidigare år. Brushanen häckar även på andra ställen kring Hammarsjön. Den 24,5 sågs 2 par vid Horna boställe, 20 ex varav 8 spelande hanar vid Hovby och 15 ex Svaneholm (NK). Det är tänkbart att hela Hammarsjöpopulationen tidvis samlas för spel på Håslövs ängar vilket försvårar beståndsuppskattningar. Längre söderut fanns 1 par vid Pulken, Egeside 14.5 (NK). I övrigt har rapporterats 1-2 honor på Vombs ängar 1-5.6 (HD), en gammal häcklokal som numera är för torr för de flesta vadare., För närvarande uppgår det skånska beståndet till uppskattningsvis mellan 80 och 100 hanar.

1979

Under häckningstid noterades 1 par Jonstorp, Skälderviken (TR), varifrån arten inte rapporterats tidigare. Vidare sågs 3 hanar och 1 hona Eskilstorps ängar 12.5 (NK m fl) samt max 180 ex Håslövs ängar 12.5 (LKt). Den senare lokalen utgör sedan länge artens enda starka fäste i landskapet.

1978

Den brist på uppgifter om det häckande beståndet av brushane som påpekades i föregående upplaga av Fåglar i Skåne, kom till en del att avhjälpas genom inventeringen av Hammarsjön med intilliggande ängsmarker 1978. Vid sjöns sydända bokfördes sålunda 6 par och från Håslövs ängar har 65 hanar inrapporterats (CN m fl), Eftersom arten emellertid är polygam, ger enbart uppgifter om antalet hanar inte en korrekt bild av det häckande beståndet. I övrigt fördelar sig rapporteringen från häckningstid på följande sätt: 2 par Egeside 18. 5 (NK), 2 ex Hörlinge ängar 20.5 (AT), 5 – 8 hanar 28.4 (JBL) samt ”ett fåtal par” Eskiltorps ängar (OP m fl). Av denna och tidigare års sammanställningar framgår det klart att huvuddelen av det skånska beståndet återfinns kring Hammarsjön. Vilken populationsstorlek det rör sig om för Skånes vidkommande totalt är det vanskligt att uttala sig om. En någorlunda kvalificerad gissning ger vid handen att beståndet uppgår till mellan 30 och 100 hanar.

1977

Arten rapporteras alltför sparsamt, och de enda häckningsuppgifterna som föreligger från 1977 är från området mellan Eskilstorps ängar och Klagshamn (5-10 par), Araslövssjön (6 par) och Hovdala (1 par). Misstänkta häckningar rapporteras också från Hörlinge ängar och Pulken, Egeside. Uppgifter saknas från klassiska lokaler som Håslövs ängar och Vombsänkan.

1975

I hane tillsammans med vipor på Barsebäcksmosse 2.1 utgör ett av de första vinterfynden i landskapet. Häckning endast rapporterad från Håslövs ängar med som mest 60 ex 9.5. Frågan är om den häckar på så många fler ställen i Skåne.