Fjällabb

Stercorarius longicaudus (Long-tailed Jaeger)

För artens förekomst i Skåne, Sverige och Danmark genom alla tider, se Kenneth Bengtssons Artfakta om fjällabb.

 

Med undantag för figuren nedan har figurer, tabeller och foton från de ursprungliga årsböckerna utelämnats i denna sammanställning.

2024

Ett magert år för arten, som så ofta. Först ut var en äldre fågel (3k) förbi Simrishamn–Sandhammaren 3.9 (David Erterius, Jörgen Bernsmo, Sven Splittorff, m.fl.). Samma dag sågs även de två första ungfåglarna, även dessa på ostkusten. På ostkusten sågs totalt 18 ungfåglar under perioden 3.9–1.10, att jämföra med blott tre vid Nabben. Notabelt är att inga observationer gjordes i nordväst. Höstens högsta dagsnotering blev 5 str Simrishamn 4.9 (David Erterius, Lars Johnsson, Hans Larsson m.fl.). Totalt alltså uppskattningsvis 22 fåglar varav alla utom en i september.

 

 

2023

Återigen ett dåligt år med elva ungfåglar på sträck i sydost, två i Öresund och uppskattningsvis nio i nordväst. Bästa enskilda dagarna var 4 1K str Simrishamn 6.9 (David Erterius, Jörgen Bernsmo, Elias Melchert Thelaus m.fl.) och 4 1K str Simrishamn 7.9 (Nils Kjellén, David Erterius, Elias Melchert Thelaus). Totalt cirka 22 ex fördelade på aug (3), sept (13) och okt (6).

 

 

2022

Ett riktigt dåligt år. Under hösten sågs blott cirka åtta ungfåglar, varav sex i sydost, en i sydväst och en i nordväst: 1 str Simrishamn 3.9 (Nils Kjellén), 1 rast Friseboda 4.9 (Greger Flyckt, Hans Cronert), 2 1K str Simrishamn–Sandhammaren 4.9 (Lars Johnsson, Hans Larsson, Sven Splittorff m.fl.), 2 str Brantevik–Sandhammaren 8.9 (Gert Ljungqvist, Sven Splittorff, Thomas Nilsson), 1 str Yttre Kattvik 15.9 (Kjell Wallin), 1 str Holmaboden, Ravlunda 24.9 (Daniel Melchert), 1 str Nabben 24.9 (Mattias Ullman, Emil Lundahl, Petter Olsson m.fl.) och 1 str Simrishamn 24.9 (Peter Klerstad).

 

 

2021

Först ut var anmärkningsvärt nog en adult fågel som passerade Simrishamn 13.7 (Lars Johnsson). I övrigt sågs endast sex ungfåglar under hösten, två i nordväst och fyra i sydost: 1 1K str Rålehamn 19.8 (Nils Kjellén), 1 1K str Sibirien–Sandön, Utvälinge 19.8 (Thomas Svanberg, Olof Strand), 1 str Simrishamn 5.9 (Anton Kvarnbäck), 1 1K rast Friseboda 14.9 (Greger Flyckt) och 2 1K str Simrishamn–Sandhammaren 18.9 (Magnus Ullman, Sven Splittorff m.fl.). Med en total på blott sju fåglar går året till historien som ett sällsynt uselt år för arten. Notabelt är att inga fjällabbar sågs i Falsterbo.

 

 

2020

I Falsterbo bokfördes 20 ungfåglar under perioden 22.8–12.9 med 4 1K 24.8 (Nils Kjellén, Mattias Ullman, Hans-Åke Gustavsson m.fl.) som bästa dag. Siffrorna i Falsterbo fluktuerar kraftigt från år till år, men siffran är klart över medel som ligger på 11 ex för 1973–2020. I övrigt var det ont om observationer, och totalt rapporteras endast 6 ex: 2 1K Kullen 24.8 (Anders Kjellberg), 1 1K Juleboda 28.8 (Greger Flyckt), 1 1K Juleboda 30.8 (Thomas Lindblad) samt 2 1K Helikopterplattan, Malmö 8.9 (Mikael Bauer, Göran Hausenkamp m.fl.). I sammanhanget är det värt att nämna att det blev ovanligt få dagar med signifikant vind från ost och sydost. Totalt landar årssumman på låga 26 ex.

 

 

2019

Medan våren i vanlig ordning inte gav några fynd så blev hösten desto mer ovanlig. Efter ett udda sommarfynd rörande 1 2K str SV Kullaberg 1.7 (Mårten Müller) så inleddes hösten med 1 1K str Nabben, Falsterbo 15.8 (Nils Kjellén, Emil Lundahl m.fl.). Totalt bokfördes sedan hela 127 ex i Falsterbo, vilket är nästan dubbelt så många som de 68 ex som räknades in under det tidigare rekordåret 2007, ett år då ca 250 ex bedömdes ha setts i Skåne och 51 1K räknades in vid Hovs hallar 3.9 (rådande dagsrekord). Den högsta dagsnoteringaren för 2019 rör höga 46 1K 6.9 (Nils Kjellén, Mattias Ullman), en dag då vinden låg på SV 11 m/s. Siffran är även denna nästan dubbelt så många som den föregående högstanoteringen i Falsterbo vilken rör 24 ex 12.9 1997. Därtill bokfördes fler än 10 ex vid tre tillfällen: 19 ex 4.9, 17 ex 7.9 samt 14 ex 11.9. Av de nio dagar i räkningarnas historia där tio eller fler fjällabbar setts är alltså fyra från 2019. I Skåne i övrigt sågs ca 25 ex. I sydost räknades totalt måttliga 11 ex 24.8–24.9, med 5 ex Sandhammaren 23.9 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist m.fl.) som dagsbästa. Den 23.9 blåste det 9 m/s ostligt, men det var också den enda dagen med rejäl ostlig vind i Sydostskåne under perioden augusti–september. I Nordvästskåne sågs knappt tiotalet fåglar och i Lommabukten en handfull.

Räknar vi ihop alla rapporterade fjällabbar rakt av landar årssumman i Skåne på ca 150 ex, en summa som alltså ovanligt nog domineras helt av fynden från just Falsterbo. I landet i övrigt sågs relativt få fjällabbar, trots tidvis hyfsade västvindar i mitten på september. Det har från flera håll inkommit frågor till Rrk Skåne kring hur vi ställer oss till denna avvikande fyndbild. Enligt inkommen beskrivning passerade många av de bokförda labbarna på långt håll och bestämdes framför allt på flyktsätt. Kanske kan man hävda att några av fåglarna borde lämnats obestämda, vilket somliga observatörer valde att göra, men sträckräknarna i Falsterbo känner sig trygga i sina bestämningar. I sammanhanget ska också betänkas att Falsterbo är en bra lokal för arten. Det kan vara intressant att notera att det rapporterades två större grupper (14 respektive 32 ex, information från DOF-basen) fjällabb vid Feddet i Faxe bugt 8.9 (i övrigt sågs bara enstaka fjällabbar i Danmark).

Vad gäller häckningsframgång under året finns det rapporter om god gnagartillgång från flera håll (se t.ex. www.arcticbirds.net). Från vissa delar av svenska fjällen talas det om en tidig gnagarkrasch, men i Vindelfjällen var gnagartillgågen god, till och med ökande, under sommaren och häckningarna lyckades relativt bra (Martin Green, Svensk Fågeltaxering, brevl. 2020). De svenska fjällabbarna, åtminstone de adulta, sträcker dock huvudsakligen västerut direkt till Atlanten (van Bemmelen et al 2017), så de fjällabbar som berör Skåne har sannolikt ryskt ursprung. Att häckningen gått bra på tundran stöds av relativt många unga bredstjärtade labbar.

 

 

2018

Inga vårfynd gjordes. Under blåsdagar i nordväst noterades uppskattningsvis 2 1K 21–23.9 (Björn Lindkvist, Mikael Jönsson, Hans Larsson m.fl.) samt ytterligare 1 1K str Hovs hallar 27.9 (Kalle Brinell) och 1 1K förbifl. Gröthögarna 28.9 (Roger Karlsson, Kerstin Karlsson). I sydost noterades 3 str Kåseberga 26.9 (Sven Splittorff) och vid Nabben, Falsterbonäset 1 1K str 23.9 samt 1 1K str 8.10 (Nils Kjellén, Ola Elleström).

Således totalt nio ex, vilket är en av de lägsta årssummorna i FiSken:s historia och vi får gå tillbaka till 1995 för att hitta en liknande bottennotering, då på fem ex. Beaktar man dessutom att det var flera dagar med gynnsamma väderförhållanden för labbskådning i såväl sydost som i nordväst under artens sträckperiod, blir årssumman än mer anmärkningsvärd och kan rimligen bara förklaras av ett katastrofalt häckningsutfall. Från svenska fjällen kom tidigt rapporter om god lämmeltillgång men inte långt senare rapporterades om grupperingar av adulta fåglar som tecken på att häckningarna skulle utebli, vilket också blev fallet. Uppenbarligen var förutsättningarna inte bättre inom övriga delar av häckningsområdena.

 

 

2017

Inga vårfynd. Hösten inleddes med 2 1k str Nabben, Falsterbonäset 27.8 (Nils Kjellén, Ola Elleström m.fl.) och högsta dagsumman blev 8 1k str Simrishamn – Sandhammaren 7.9 (Magnus Ullman, Tomas Svensson, Bengt Bengtsson m.fl.). Anmärkningsvärda fynd avsåg 1 ad str Lomma Södra 12.9 (Kristian Ståhl) samt 1 1k funnen död Lerhamn 28.9 (Leif Klinteroth). Sista observationen utgjordes av 1 1k Båstad 12.10 (Phil Benstead).

Årssumman landade på 37 ex, vilket får betraktas som mediokert och en bra bit under medelvärdet på 60 ex senaste decenniet. Nära nog alla fynd gjordes längs Östersjökusten och i nordväst noterades endast 4 ex, vilket brukar vara legio under dåliga år för arten (se Fåglar i Skåne 2016).

 

 

2016

Totalt 20 fynd av 31 ex perioden 14.8–14.10, där 3 str Kåseberga 17.9 (Sven Splittorrf) utgjorde högsta dagssumman. Samtliga fynd avsåg ungfåglar och fynden var jämnt fördelade mellan väst- respektive ostkusten. Årssumman innebar en viss uppryckning från fjolårets bottennotering, men ändå bara hälften av medianvärdet under 2000-talet. Fjällabben är kanske den mest pelagiska av våra labbar och de flyttar normalt rakt ut i Atlanten norr om Brittiska öarna efter avbruten eller avslutad häckning, för att senare ta sig söderut till vinterkvarteren i södra Atlanten. Större antal i Skåne har därför främst noterats i de nordvästra delarna av landskapet vid tillfällen då västliga stormar har sammanfallit med sträckperioden under augusti och september. Ser man historiskt så kan höga årssummor i första hand härledas till väderbetingelser under sträckperioden som gjort fjällabbarna lättare att observera från kusterna, t.ex. hård pålandsvind eller lågtrycksbetonat väder, sannolikt i kombination med bra häckningsutfall. Under fjolåret gjordes en bottennotering i Skåne trots att inventeringar i de svenska fjällen konstaterade att det var ett bra häckningsår, vilket indikerar att det inte i första hand är fjällabbar från Sverige som ses i Skåne (Svensk Fågeltaxering 2015). De bästa årssummorna är 255 ex (2007), 111 ex (2004) samt 94 ex (1997) (Figur 19).

2015

Under perioden 16.8–6.10 noterades totalt 13 ex med huvudsaklig koncentration till ostkusten, samtliga ungfåglar. Ett riktigt uselt år med andra ord!

 

 

2014

Den första för året var 1 1k str Nabben, Falsterbonäset 19.8 (Nils Kjellén). När årsbokslutet gjordes hade ytterligare 20 ex inräknats bara vid Nabben. Landskapet som helhet berördes av knappt 90 ex där högsta dagssummorna var 9 1k str Yttre Kattvik 27.9 (Michael Tholin, Oskar Nilsson m.fl.), 6 1k str Holken, Simrishamn 31.8 (Magnus Ullman, Tomas Svensson m.fl.), 6 1k str Nabben, Falsterbonäset 25.9 (Nils Kjellén m.fl.) och 4 1k str Sandhammaren 1.9 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist). De sista för året var 2 1k som passerade Kullen 20.10 (Mårten Müller, Kaj Möller).

 

 

2013

1 ad str Falsterbo stadspark 9.6 (Ulrik Wallberg, Oscar Danielsson m.fl.) innebar andra junifyndet under 2000-talet. Under hösten följde observationer av ca 34 ex, med som mest 10 1k Båstad hamn 2.9 (Michael Tholin m.fl.). Samma dag sågs även 1 ad str Yttre Kattvik och Hovs hallar (Håkan Johansson m.fl.). Sist ut blev 1 1k Kullen 25.10 (Mårten Müller, Thomas Svanberg).

 

 

2012

Fynden var samlade mellan 21.8 och 8.10 och flest individer rapporterades från Nabben, Falsterbonäset med 43 str. Högre dagssummor från denna lokal var 16 str 26.8, 6 str 28.8 och 5 str 17.9 (Nils Kjellén, David Erterius m.fl.). Enda högre summan utanför Falsterbo var 5 str Kattvik 15.9 (Carl Jyker, Thomas Svanberg). Totalsumman beräknas till ca 85 ex, samtliga ungfåglar med undantag för 1 ad Hallands Väderö 30.9 (Gösta Friberg, Rolf Svensson).

 

 

2011

Udda fynd var 1 ad str Sandhammaren 16.7 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist, Kim Cappele) samt inte minst synnerligen remarkabla 1 ad Finjasjön 18–20.7 (Håkan Winqvist m.fl.). Möjligen var det denna individ som upphittades död på ett hygge vid Osbysjön 29.7 (Lars Hall). Det är dock besvärande i sammanhanget att fågeln i Finjasjön sågs ta höjd och sträcka söderut 20.7 och att den (om det var samma fågel) hittades död tre mil nordost om lokalen, mer än en vecka senare. Rrk har på grund av omständigheterna valt att räkna alla tre sommarfynden som olika individer, trots att sommarfynd av fjällabb är extremt ovanliga. Efter ett bra lämmelår i fjällen var förväntningarna höga inför höststräcket. Första ungfågeln sågs vid Simrishamn 13.8 (Mattias Ullman, Tommy Holmgren) medan den sista fågeln för året utgjordes av 1 1k som sågs på flera lokaler på Bjärehalvön 12.10 (Mats Rellmar m.fl.). Däremellan sågs bl.a. 4 str Friseboda 31.8 (Thomas Lindblad, Evert Valfridsson), 5 str samma lokal 5.9 (Göran Arstad), 6 1k str Nabben, Falsterbonäset 6.9 (David Erterius, Nils Kjellén m.fl.) och 4 1k str Yttre Kattvik 14.9 (Kaj Örjan Svahn, Sissel Sjöberg m.fl.).

Årets fynd fördelades geografiskt enligt följande: nordväst (12), sydväst (20), sydkusten (3), sydost (8), nordost (10) och slutligen inlandet (2). Årstotalen slutar därmed på 55 ex vilket är en relativt hög summa sett i ett längre perspektiv, men kanske lägre än vad förväntansfulla skådare hoppades på efter ett framgångsrikt häckningsår.

 

 

2010

Höststräcket pågick 24.8–28.10 och totalt bedöms minst 55 individer ha varit inblandade i årets observationer. En första stöt kom 24–26.8 men sträcket drog igång på allvar först 7.9 varefter arten observerades nästintill dagligen månaden ut. Oktober blev sedan helt utan observationer. Observationerna fördelades enligt följande (inkl. dubbelräkningar): Båstad–Kullen (17), Barsebäck–Lomma (3), Nabben, Falsterbo (13), Böste–Ystad (5) och Kåseberga–Simrishamn (27). Årets toppnotering blev 11 ex str Kåseberga och fler lokaler längs med ostkusten 7.9 (Sven Splittorff m.fl.). Minst 56 ex tangerar medeltalet för senaste decenniet, men årssumman på 13 ex vid Nabben ligger något över genomsnittet.

 

 

2009

Adulta fåglar observeras väldigt sällan på sträck, varför årets tre observationer framstår som extremt anmärkningsvärda: 1 ad Kåseberga 13.6 (Sven Splittorff), 1 ad str Nabben, Falsterbonäset 15.8 (Nils Kjellén m.fl.) samt 1 ad Båstad–Hovs Hallar 4.10 (Tommy Holmgren, Peter Salmon m.fl.).

Utöver dessa summerades hösten på följande sätt: 20 1k str Nabben, Falsterbonäset 27.8–6.9 (Nils Kjellén, David Erterius m.fl.), 4 1k str Brantevik–Smygedungen 16.8–3.9 (Sven Splittorff, Kerstin Svalin, Johan Björkund), 8 1k i Nordvästskåne 6.9–5.10 (Tomas Svanberg, Mattias Ullman, Tommy Holmgren m.fl.) och slutligen 4 1k Barsebäck–Lomma 18.8–28.9 (Karl Anders Högberg, Lars Nilsson, Stefan Magnusson m.fl.). Det gjordes faktiskt också ett inlandsfynd av arten då 1 1k passerade rakt över idylliska Västra Ingelstad 18.8 (Tommy Holmgren).

Totalsumman 41 ex representerar ett magert år jämfört med medeltalet för 2000-talet på 61 ex/år. Den svenska populationen av fjällabb rapporteras vara stabil trots avsaknaden av goda lämmelår de senaste decennierna. Förekomsten i Skåne påverkas i första hand av häckningsframgången på den ryska tundran det innevarnade året samt vindförhållanden under sträckperioden och varierar således starkt mellan åren.

 

 

2008

Under hösten gjordes följande observationer: 1k Nabben 21.8 (Nils Kjellén, Aron Andersson), 1 1k Simrishamn 23.8 (Björn Ander, Jesper Segergren), 1 1k Sandhammaren 24.8 (Sven Svensson, Sven Splittorff, Tobias Larsson m.fl.), 1 1k Simrishamn 31.8 (Bengt Bengtsson, Jörgen Bernsmo), totalt 15 1k längs med ost- och sydkusten 1.9 (Sven Splittorff, Patrik Österblad m.fl.), 1 1k Örnahusen 3.9 (Nisse Nilsson), 1 1k Nabben 4.9 (Nils Kjellén, Aron Andersson m.fl.), 1 1k Kåseberga 4.9 (Sven Splittorff), 1 ex Abbekås 4.9 (Mats Cornmark), 1 1k Nabben 6.9 (Nils Kjellén, Christer Olsson m.fl.), 1 1k Nabben 10.9 (Nils Kjellén, Aron Andersson), 2 1k Simrishamn 11.9 (Thomas Svensson, Måns Grundsten), 1 1k Sandhammaren 11.9 (Sven Svensson, Sven Splittorff), 1 1k Brantevik 11.9 (Magnus Ullman), 2 1k Simrishamn 12.9 (Bengt Berglund m.fl.), 3 1k Sandhammaren 12.9 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist), 1 1k Abbekås 12.9 (Mats Cornmark) och 1 1k Lomma södra och eventuellt samma ex Nabben 28.9 (Kristian Ståhl, Leif Eckmann).

Årsumman stannar på 36 ex vilket innebär ett normalt uppträdande till skillnad från fjolårets toppnotering på ca 255 ex. Tidsmässigt ligger observationerna väl samlade kring artens sträcktopp i september. Notabelt är att ingen observation gjordes i NV under hösten vilket avspeglar en septembermånad utan hårda västvindar.

 

 

2007

Västvindar i samband med fjällabbens sträcktopp i september i kombination med ett gott häckningsår 2007 gjorde att arten uppträdde rekordartat. Först ut var 1 ad str Alnarpsparken 28.8 (Kristian Ståhl). Den första ungfågeln noterades i nordvästa Skåne med 1 ex 1.9 Tjällran (Leif Delin) och nästa dag 2.9 sågs fjällabbar på många håll, bl.a. 10 1k Falsterbo (Nils Kjellén m.fl.) och 3 1k Båstad hamn (Andy Hultberg, Nils Söderbom). Friska västvindar gjorde att inte mindre än 51 1k noterades sträcka förbi Hovs hallar 3.9 (Hans Larsson m.fl.) och samma dag sträckte 17 ex Stenkrossen, Skälderviken (Alf Peterson m.fl.).

Årets enda inlandsobs, 1 1k, gjordes vid Vombsjöns badplats samma dag, 3.9 (Richard Bergendahl, Bertil Svensson).

Arten noterades sedan näst intill dagligen under september fram t.o.m. 30.9, med högsta siffror bl.a. 8 ex Rönnen 9.9 (Peter Bjurenstål m.fl.) och 14 1k Kåseberga 9.9 (Sven Splittorff), 10 1k Båstad 15.9 (Alf Peterson m.fl.) och 15 1k Falsterbo 20.9 (Nils Kjellén m.fl.). Enda observation efter september månads utgång var 1 1k Hovs hallar 12.10 (Mårten Müller).

Vid Falsterbo summerades 68 ex, att jämföra med genomsnittet på 7 ex per säsong.

Årets totalsumma är svår att uppskatta men minst 255 fjällabbar noterades, varav 210 ex på västkusten ner till Falsterbo och ca 35 ex på öst- och sydkusten. Det är det högsta antalet någonsin och slår med råge tidigare toppåret 2004 då 111 noterades. Under den fantastiska havsfågelhösten 1997 noterades 94 ex, varav 56 ex vid Falsterbo. Genomsnittet den senaste tioårsperioden låg på drygt 30 ex och får nu en kraftig skjuts uppåt. Med tanke på att flera fjällabbar sågs dra in över land från Laholmsbukten är det anmärkningsvärt att inte fler inlandsobsar gjordes. Troligen passerar dessa fjällabbar på hög höjd över landskapet.

 

 

2006

Årets första var 1 ad str mot SV Sandhammaren 15.7 (Sven Splittorff, Sven Svensson). Observationer av adulta tillhör inte vanligheterna och även tidpunkten är anmärkningsvärd.

Resterande observationer avser ungfåglar under perioden 14.8–17.9. De högsta enskilda noteringarna var 3 1k str mot SV Hovs hallar 4.9 (Tomas Svensson, Björn Ander) och 3 1k Båstads hamn 5.9 (Mats Rellmar). Inga geografiskt avvikande fynd gjordes under året.

Viss dubbelräkning förekommer i samband med blåsdagar i nordväst. Utifrån detta beräknar Rrk Skåne årssumman till 18 ex, vilket innebar ett magert år där årsgenomsnittet den senaste tioårsperioden legat på drygt 30 ex, borträknat toppåret 2004 då inte mindre än 111 ex sågs.

 

 

2005

Uppskattningsvis 37 individer sågs under året. Det är strax under årsgenomsnittet på 39 ex under den föregående tioårsperioden, vilket dock kraftigt påverkas av toppåret 2004 (111 ex). Bortsett från 2004 blir årsgenomsnittet 31 ex och 2005 får därmed betraktas som ett klart godkänt år.

Först ut var 2 1k str SV Nabben, Falsterbo 26.8 (Mattias Ullman, Nils Kjellén). Därefter sågs 8 fåglar i augusti: 5 1k str SV Nabben, Falsterbo 28.8 (Hans-Åke Gustavsson, Mattias Ullman, Aron Andersson m.fl.), 1 1k str SV Klagshamns udde 28.8 (Per-Anders Bertilsson) vilken stämmer överens i tid med en av Nabbenfåglarna samma dag, 1 1k str V Kattviks hamn 28.8 kl 10.00 (Johan Stenlund), 1 1k str V Båstads hamn 28.8 kl 11.45 (Johan Stenlund) och 1 1k str Svanshall 28.8 (Kaj Möller).

I september sågs 21 individer: 3 1k str S Friseboda 1.9 (Thomas Lindblad, Nils Waldemarsson, Anette Strand), 1 ad str S Simrishamns hamn 1.9 (Johan Lorentzon), 1 1k str S ­Nabben, Falsterbo 7.9 (Nils Kjellén, Mattias Ullman), 6 1k str S Simrishamns hamn 10.9 (Olof Jönsson, Kaj Svahn, Peter Strandvik m.fl.) varav 1 1k str S Branteviks hamn 5 min senare (Peter Strandvik, Thomas Dahlman, Carl Jyker m.fl.), 2 1k str V Kåseberga 11.9 (Sven Splittorff), 1 1k str V Kattviks hamn 15.9 (Lage Johnson), 3 1k str SV Hovs hallar 15.9 (Mattias Ullman, Magnus Ullman, Janne Dahlén m.fl.), 1 1k str Tjällran 15.9 (Kjell-Åke Hall), 1 1k str SV Helikopterplattan, Malmö 15.9 (Thomas Nyberg, Tobias Christoffersson), 1 1k str V Häljaröds hamn 15.9 (Alf Petersson), 2 1k str SV Rålehamn, Tjällran 18.9 (Leif Dehlin, Thomas Wallin) och 1 1k Gislövshammar 23.9 (Johan Lorentzon).

Två oktoberfynd var 2 1k str Nabben, Falster­bonäset 1.10 (Nils Kjellén) och 1 1k rast Haväng 7.10 (Ola Elleström).

I mitten av november gjordes ett antal observationer i nordväst i samband med friska-hårda vindar från västsektorn: 1 1k str SV Hovs hallar respektive Ripagården 13.11 (Tobias Ljungquist, Thomas Svanberg), 1 1k str V Hovs hallar 14.11 kl 09.25 (Alf Petersson), 1 1k str V Kattviks hamn 14.11 kl 13.20 (Johan Stenlund, Lars Samuelson), 1 1k str SV Hovs hallar 15.11 kl 08.03 (Lars Råberg, David Erterius, Anders Larsson m.fl.) och samma individ str SV Kullaberg senare samma dag kl 08.45 (Hans Larsson, Mårten Müller, Thomas Svanberg m.fl.).

Novemberfynd tillhör inte vanligheterna och observationerna den 15:e innebär nytt skånskt fenologirekord. Rent teoretiskt skulle observationerna i nordväst den 13-15:e kunna röra fyra individer men med tanke på årstiden har en restriktiv bedömning gjorts och totalt uppskattas endast två individer vara inblandade i observationerna.

Observera att observationer av fjällabb gjorda fr.o.m. år 2006 inte längre behöver rapporteras på blankett för att bli publicerade. Därmed inte sagt att tyglarna skall släppas lösa! Fältbestämning av unga fjällabbar är mycket svårt och t.ex. adulta kustlabbar av mörk morf på lite längre avstånd kan många gånger te sig förvånansvärt lika unga fjällabbar! Rrk uppmanar därför till fortsatt stor försiktighet vid bestämning av unga fjällabbar!

 

 

2004

Hela 111 ex (samtliga ungfåglar) har rapporterats under året vilket innebär att det gamla årsrekordet på 94 ex från 1997 är ett minne blott. Årsgenomsnittet under den närmast föregående tioårsperioden låg på 31 ex. En ovanligt hög andel (59 %) av årets individer utgörs av fåglar som observerats i samband med inflöden av pelagiska arter i den nordvästra landskapsdelen, i huvudsak i september månad. Ett liknande mönster återfinns under det förra toppåret (–97) då liksom i år många fjällabbar fördes in i våra västra farvatten i samband med lågtryckspassager från väster under hösten. Merparten av dessa fåglar bör rimligen ha ett nordligt–nordvästligt rekryteringsområde medan de som sträcker genom Östersjön gissningsvis till stor del utgörs av läglar som kläckts på Kolahalvön och vidare österut längs den ryska tundran.

Årets första observationer var 1 1k str S Sandön 15.8 (Johan Stenlund) samt 1 1k str Kåseberga 15.8 (Sven Splittorff). Sedan sågs högre antal framför allt i den nordvästra delen av landskapet i samband med friska–hårda vindar från västsektorn. 5 eller fler noterades enligt följande: 9 1k str SV Nabben, Falsterbo 19.8 (Nils Kjellén, Mattias Ullman, Karl–Gustav Sjölund), 5 1k str V Båstads hamn 15.9 (Mattias Ullman), 5 1k str V Båstads hamn 21.9 (Johan Lorentzon), 20 1k Båstads hamn 22.9 (Mats Rellmar, Johan Stenlund m.fl.), 16 1k str V Kattviks hamn 22.9 (Christian Cederroth, Bo Thoor m.fl.), 8 1k str SV Hovs Hallar 22.9 (Mattias Ullman, Nils Kjellén, David Erterius m.fl.), 6 1k Båstads hamn 27.9 (Johan Stenlund), 10 1k str V Båstads hamn 28.9 (Kalle Källebrink, Nils–Arne Thunell) och 6 1k str V Kattviks hamn 28.9 (Lennart Wahlén, Christian Cederroth, Arne Holgersson). Årets sista fågel sågs vid Nabben, Falsterbo där 1 1k sträckte 22.10 (Nils Kjellén, Mattias Ullman).

 

 

2003

Hösten gav 1 1k str Hallands Väderö vardera 12.8 och 13.8 (Bertil Johansson, Bo Holst), 2 ad str Kattvik 14.8 (Leif Dehlin), 1 1k Lomma södra 15.8 (Kristian Ståhl), 1 1 k Svanshall 15.8 (Ulf Ståhle), 1 1k str Hovs hallar 15.8 (Hans Larsson m fl), 1 1k str Hittarps rev 16.8 (Thomas Svanberg, Johan Stenlund), 1 1k str Nabben, Falsterbo vardera 6 och 27.9 (Lars Nilsson, Nils Kjellén) samt 1 1k str Sandhammaren 21.10 (Sven Splittorff, Gert Ljungqvist).

Totalt 11 ex under året. Det bör poängteras att det finns många rapporter men där blankett saknas. Observera att Rrk har återinfört blankettkrav för unga fjällabbar.

 

 

2002

Årets skånska obsar låg väl samlade i tiden. Samtliga noterades i september månad med start den 1.9 då 1 ex sträckte förbi Nabben, Falsterbo (Nils Kjellén, David Erterius, Anders Jönsson). Övriga obsar var 6 ex str Nabben, Falsterbo 6.9 (Nils Kjellén, Magnus Ullman, David Erterius), 3 juv str samma lokal dagen efter (Hans–Åke Gustavsson, Nils Kjellén), 4 juv str Sandhammaren 9.9 (Sven Splittorff), 1 juv str samma lokal 10.9 (Sven Splittorff), 2 juv str Simrishamn 10.9 (Hans Larsson, Hampus Lejon), 1 juv str Kåseberga 17.9 (Sven Splittorff), 1 juv str Sandhammaren 21.9 (Greg Mclvor, Stig Holmstedt, Axel Bigelius), 1 juv str Juleboda 22.9 (Nils Waldemarsson), 1 juv str Kåseberga 22.9 (Sven Splittorff) samt årets sista observationer, båda gjorda 23.9, 1 juv str Juleboda (Fredrik Ahlström) och 1 juv str Smyge dunge (Richard Bergendahl).

Minst 22 ex sågs under året vilket får anses som ett hyfsat antal. Uppträdandet varierar kraftigt och medeltalet för 90-talet var 26 ex per år medan fjällabben vissa år ses i större mängder, t ex 70 ex förra året.

 

 

2001

Den 19.8 gick startskottet i sydost för fjällabbarna. Nämnda dag sträckte 3 ex förbi Simrishamn (Hampus Lejon, Hans Larsson). Dessa följdes i tur och ordning av 1 ex Smygehuk 20.8 (Sven Splittorff), 1 ex Smygedunge 23.8 (Gert Rosquist), 1 str Sandhammaren 23.8 (Kjell Yngerskog), 6 str Brantevik 25.8 (Tommy Eriksson), 3 str Simrishamn 26.8 (Niclas Persson), 1 ex Hörte hamn 26.8 (Hans Larsson), 1 str Sandön 27.8 (Henrik Johansson), 1 ex Kattvik 28.8 (Bertil Svensson), 1 instr Äspet 31.8 (Roine Strandberg), 3 str Simrishamn 31.8 (Gert Ljungqvist), 1 str Simrishamn 8.9 (David Erterius m fl), 2 str Simrishamn 10.9 (Hampus Lejon), ytterliggare 3 ex sträckte något senare samma dag vid Sandhammaren (Hampus Lejon), 1 str Beddingestrand 13.9 (Hans Larsson), 1 str Lomma Södra 14.9 (Lars Nilsson), 1 ex Arild 16.9 (Christer Stridh, Björn Ekelund), 3 str Simrishamn 17.9 (Hans Larsson m fl), 3 str samma lokal 18.9 (Bengt Bengtsson, Hans Larsson), 1 str Smyge dunge 20.9 (Gert Rosquist), 1 str Sandhammaren 22.9 (Stellan Amzoll), 1 str Sandhammaren 24.9 (Johannes Tallroth, Hampus Lejon m fl) samt 1 str Simrishamn samma dag (Mattias Ullman).

Vid Nabben, Falsterbo sågs under perioden 23.8-22.9 inte mindre än 27 ex. Bästa dag var 24.8 då hela 11 ex sträckte (Ola Elleström, Nils Kjellén m fl). Observera att samtliga fynd gäller juvenila fåglar. En summering av årets obsar visar att ca 70 ex bör vara inblandade i observationerna.

Årets 70 ex kan jämföras med 12 ex 2000 samt 33 ex 1999. Sålunda ett gott år vilket ytterligare understryks då genomsnittet för hela 90-talet var 26 ex per år. Årets obsar fördelar sig geografiskt enligt följande: Öresund 2 ex, Falsterbo 27 ex, Bjärehalvön 1 ex, Skälderviken 2 ex, Sydkusten 5 ex samt Ostkusten 32 ex.

2000: 1 1k str Sandhammaren 13.9 (Hampus Lejon). Troligen identisk med en av de två som passerade Simrishamn.

 

 

2000

Höstens första var 1 juv Kattvik 24.8 (Bertil Svensson). Övriga obsar under hösten: 1 juv str Simrishamn 2.9 (Ola Elleström, Hans Larsson m fl), 1 juv Nabben 7.9 (Nils Kjellén), 2 juv str Simrishamn 13.9 (Mattias & Magnus Ullman), 1 juv str Smyge dunge 13.9 (Gert Rosquist), 1 str Juleboda 16.9 (Göran & Kaj Svahn), 1 str Smyge dunge 18.9 (Kerstin Svalin), 1 juv str Nabben 3.10 (Nils Kjellén, Bengt Grandin), 1 åter vid Smyge dunge 10.10 (Gert Rosquist), 1 juv str Nabben 10.10 (Mattias Ullman, Nils Kjellén m fl), och avslutningsvis 1 juv str Nabben 29.10 (Nils Kjellén, Hans-Åke Gustavsson).

Från att ha uppträtt med i genomsnitt ca 30 ex per år de senaste 10 åren sågs i år endast 12 ex. Dålig lämmeltillgång på häckplatser kan ses som en förklaring. Märkbart är också att endast en observation gjordes i nordväst.

 

 

1999

1 juv Spillepeng 24.8 (Sven Splittorff), 1 juv Måkläppen 25.8 (Nils Kjellén), 2 juv Simrishamn och Brantevik 26.8 (Magnus Ullman m fl), 1 juv Skanörs revlar och Nabben 28.8 (Hans-Åke Gustavsson m fl), 1 juv Sandhammaren 5.9 (David Erterius m fl), 1 juv Skanörs revlar (Alexander Hellquist m fl) och 1 juv Revhaken, Åhus (Ulf Jungbeck) 6.9, 1 juv Friseboda 8.9 (Thomas Lindblad), 2 juv Friseboda och Sandhammaren 11.9 (Hampus Lejon, Niklas Jeppsson), 2 juv Simrishamn 12.9 (David Erterius m fl), 1 juv Sandhammaren 13.9 (Hampus Lejon),1 juv Juleboda 14.9 (Daniel Melchert m fl), 1 juv Sandhammaren 15.9 (Hans Larsson m fl), 1 juv Sandhammaren 18.9 (Martin Green m fl), minst 2 juv Simrishamn, Brantevik och Sandhammaren 19.9 (Martin Green, Mattias Ullman m fl), 1 juv Smyge dunge (Kerstin Svalin) och 1 juv Simrishamn (Nils Kjellén) 20.9, 2 juv Smyge dunge 27.9 (Kerstin Svalin), 1 juv Nabben 29.9 (Nils Kjellén), 1 juv Spillepeng 1.10 (Lars Nilsson), 1 juv Nabben 1.10 (Nils Kjellén), 1 juv Falsterbo fyr (Alexander Hellquist) och 1 juv Vikingsstrand, Helsingborg (Thomas Svanberg) 2.10, 1 juv Brantevik 3.10 (Göran Pettersson), 1 juv Smyge dunge (Kerstin Svalin) och 1 juv Haväng (Ola Elleström m fl) 4.10, 1 juv Lunds reningsverk 9.10 (Martin Stjernman) och slutligen 1 juv Kullen 12.10 (Johan Stenlund).

Årssumma blir 33 ex. Genomsnitt för 90-talet 26 ex per år. 10 ex utmed västkusten ner till och med Falsterbo, 18 utmed ostkusten, 4 på sydkusten och ett inlandsfynd.

Från och med 1999 behöver fjällabbar inte längre rapporteras ”på blankett”, med undantag för observationer från vintern (dec-feb) som vi fortfarande vill ha en utförlig beskrivning av.

 

 

1998

Inga fynd under våren, utan året inleddes med 1 ad sträckande över centrala Lund 4.8 (AlH). Senare, under mer normal sträcktid (och på mer normala lokaler!) sågs 2 juv Kullen 18.8 (JSe, RSg m fl), 1 juv Hovs hallar 19.8 (LRå) samt 1 ex Spillepengen samma dag (SSp), 2 juv Hovs hallar 22.8 (MU, NK m fl), 2–3 juv Båstad 22.8 (MU), 1 juv Hovs hallar 23.8 (NK), 2 juv Båstad 23.8 (NK), 1 juv Rönnen 23.8 (RHe), 1 juv Kattvik 23.8 (HLa), 1 juv Lomma 23.8 (OP), 1 juv Sandön 23.8 (TSg), 1 juv Lomma 25.8 (POL), 1 juv funnen död Hommentorp, Tollarp 27.8 (UJk) samt 2 juv Båstad 15.10 (NK)

Antalet varierar starkt mellan olika år. Vi bedömer att minst 19 ex var inblandade under 1998 vilket kan jämföras med genomsnittet 26 ex/år under den senaste tioårsperioden.

1997: Kompletterande rapporter om 1 ex Kullen 14.9, 1 juv Sibirien 19.9 och 3 juv kvar Sibirien 22.9 (JSt); årssumman ändras dock inte.

 

 

1997

Totalt under hösten rapporteras hela 94 ex; nytt skånskt årsbästa, och det med råge! Förra rekordnoteringen låg på 60 ex (1991). Troligtvis var årets summa ännu högre men allt för många har glömt (?) att skriva sina observationer på vederbörlig blankett. Första och sista observationen gjordes på Nabben och totalt sträckte där 56 ex mellan 2.9–3.10 (NK m fl). Övriga godkända fynd, när eventuella dubbelräkningar är borttagna är 1 juv Hovs hallar 7.9 (NNo, BeS, JJö), 1 juv Hovs hallar 8.9 (NK), 1 juv Båstad 8.9 (LRå, ROv), 2 juv Landskrona 9.9 (RSg), 2 juv Båstad 9.9 (ULö), 2 juv Hovs hallar 9.9 (NK), 1 juv Arlövs ängar 11.9 (SSp), 4 juv Klagshamn 12.9 (MGr), ljuv 12.9 och en annan 13.9 Landskrona (RSg), 6 juv Båstad 14.9 (MGr, LRå, NK), 3 juv Hovs hallar 14.9 (NK), 1 ad Hovs hallar 17.9 (MU), 2 ad + 6juv Hovs hallar 18.9 (FHa, HeH), 3 juv Sibirien 21.9 (RHe), 1 juv Arild 21.9 (NiH) och slutligen 1 juv Hovs hallar 23.9(FHa, HeH).

 

 

1996

Året bjöd på 16 ex vilket är bra för att vara ett mellanår. Normalt väntas ju vart tredje år bli ett toppår beroende på lämmeltillgång m.m. på häckningslokalerna. Detta kommer i sådana fall ske 1997.

Första observationen var ett rent sommarfynd då 1 adult sågs vid Arrie grustag 28.6 (PÖ).

Höststräcket inleddes 21.8 med 1 juv Gislövshammar (TEg), 2 juv Brantevik 28.8 (HLa), 1 juv mot öster Abbekås 30.8 (HLa), 1 juv Nabben 30.8 (NK, OEm m.fl.), 1 juv Juleboda 13.9 (UJk), 8 juv Brantevik 13.9 (NK, AJö) och sista observationen gjordes i Juleboda där 2 juv sträckte 5.10 (UJk).

 

 

1995

(181:5) Först ut var 1 yngre individ vid Rönnen 27.8 (MåM). Övriga observationer gäller fåglar iakttagna i samband med sydostvindar. Av dessa kan möjligen 1 ex, troligen juv mot söder Brantevik 1.9 (NK), 1 juv mot norr Morfars hamn 1.9 (HLa) och 1 juv Sandhammaren 2.9 (JLz, LRå, PAx m.fl.) inkludera någon dubbelräkning, men dessa räknas i statistiken som tre ex. De sista observationerna var 1 juv Gislövshammar 17.9 (HLa, JLz).

Antalet fynd varierar kraftigt från år till år, och är helt beroende av artens ungfågelproduktion. Detta visas av att årssummorna de sista tio åren varierat från 1 ex några år till hela 75 ex 1991.1 samband med ökad kunskap om att skilja yngre labbar och ökad sträckskådning ökar dock fynden även under mellanåren.

 

 

1994

(176:26) Mitt i sommaren lämnade 1 ad landet via Nabben 14.7 (JÅH). Endast ett julifynd föreligger sedan tidigare, nämligen 1 2K–fågel i Ystads hamn 26.7–5.8 1984.

Ungfåglar av fjällabb uppträder ju i treårscykler likt bredstjärtad labb och de sista dagarna i augusti började de dyka upp, med 1 juv Brantevik 25.8 (LRå, NiH, ROv) och 3 juv Nabben 29.8 (NK, LaNi, PAl). Antalet observationer ökade ytterligare i september och vid Nabben sträckte 3 juv 2.9 (BMa, LKt, KMO m.fl.), 2 juv 4.9 (HÅG, LNs, NK, m.fl.), 1 ad och 1 juv 10.9 (BHa, LRå, NK m.fl.) samt 1 juv 13.9 (NK, AJö). Brantevik passerades under månaden av 1 juv 9.9 (JLz, OEm), 1 juv 16.9 (OEm, AJö, JLz) och sistnämnda dag sågs en annan juv vid Hörte (HLa, RBd). Den 28.9 sågs i samband med kraftig västvind 2 juv Hovs hallar (NK, GPe), 1 juv Ripagården (ALd, HeJo) och 1 juv Kullen (TNn, JSt, MKö m.fl.). Tidpunkterna tyder på minst tre inblandade fåglar. Från nordväst rapporteras dessutom 1 juv Sandön 17.9 (HeJo).

I oktober gjordes tre observationer av inalles sex exemplar, nämligen 1 juv Nabben 2.10 (HÅG, CGD, DE m.fl.), 4 juv Nabben 7.10 (NK, HÅG, TLb m.fl.) och slutligen 1 subad, troligen 3K Brantevik 21.10 (NK, AJö, ROv m.fl.). Detta ger årssumman 26 ex, klart under såväl 1988 (47 ex) som 1991 (75 ex). Förutom här nämnda observationer föreligger några som ännu ej rapporterats med vederbörlig beskrivning. Dessa publiceras tills vidare under obestämd labb nedan. Årssumman kan således senare komma att korrigeras uppåt.

 

 

1993

(166:10) Anmärkningsvärt nog gjordes två vårfynd: 2 ad sträckande Krankesjön 27.4 (GT) och 1 ad Nabben 10.5 (US, KIz). Tidigare finns bara två vårobservationer i Rrk:s arkiv, nämligen 1 ex Hallands Väderö 17.5 1970 och 2 ad Klagshamn 30.5 1978. Dessutom gjordes en sommarobservation: 1 ad inre Skälderviken 20.6 (TNn).

Under höststräcket observerades sammanlagt 6 ex. Förutom 11K Nabben 4.9 (NK, HÅG m.fl.) gjordes samtliga observationer vid Brantevik där det sträckte 1 1K 10.9 (SSp, KES, CCe), 3 1K 11.9 (CCe, OEm, HLa) och 1 ad 28.9 (AJö).

Tio exemplar är tillsammans med samma antal 1985 den tredje högsta årssumma som noterats i Skåne.

 

 

1992

(165:1) Årets enda observation utgörs av en 1K-fågel sträckande vid Hovs hallar 3.11 (MU, AJö, JHa m.fl.). Antalet fynd varierar kraftigt mellan olika år, med mellan 1-75 ex under den senaste tioårsperioden. Det höga genomsnittet, drygt 15 ex per år, orsakas till stor del av de två markanta toppåren 1988 och 1991 med 47 ex respektive 75 ex. 1991: Från 11.9 tillkommer ytterligare 14 1K från Båstad under kvällen (AJö). Dagssiffran på lokalen stiger därmed till nästan otroliga 33 ex! Dessutom sågs 1 1K Båstad 7.11 (AJö) vilket höjer årssumman till 75 ex.

 

 

1991

(90:60) Två år med endast ett exemplar vardera följdes 1991 av den högsta årssumman som hittills noterats: 60 ex godkända av Rk. De första observationerna gjordes 5.9 och omfattade 1 ad Norra Häljaröds hamn (PGz) samt 1 juv Skanörs hamn (KMO). Därefter sågs 1 juv Nabben 9.9 (NK, AJö m.fl.) innan sträcktoppen inföll den 11.9 då sammanlagt 32 ex observerades. Vid Skanörs hamn sågs ljuv (ROv) och vid Kullen sträckte 2 ad och 1 juv (LRå, JHa, HeH). De högsta antalen noterades emellertid på Bjärehalvön där 2 ad och 7 juv sträckte vid Hovs hallar och smått fantastiska 1 ad och 18 juv inräknades vid Båstad (NK, MU, MaU). Därefter observerades 2 juv Nabben 14.9 (MU, KMO m.fl.) och den 19.9 omhändertogs kortvarigt en utmattad juv vid Arlövs ängar (KBe). Vid Kyrkheddinge uppehöll sig till många skådares glädje en mycket mörk juv 20- 27.9 (KMO m.fl.) och vid Kullen sågs 1 juv 23.9 (JHa, KGN). Vid Brantevik sträckte 4 juv 22.9 (NK, AJö, HÅG m.fl.) samt 7 juv 29.9 (OEm, NK m.fl.). Från Nabben rapporterades 1 juv 25.9 (KMO, NK, AJö), 1 juv 1.10 (NK, ALa) samt 1 juv 2.10 (KMO m.fl.). Sistnämnda datum sågs även 1 juv Kullen (JHa, MÅP, MåH). Avslutningsvis 2 juv sträckande Brantevik 9.10 (NK, AJö, MU), 1 juv 12.10 på samma lokal (OEm, HLa, LRå) samt 2 juv Nabben 18.10 (KMO, RTu, TFl).

 

 

1990

(89:1) I likhet med fjolåret gjordes endast en observation. Vid Hovs hallar sträckte 1 juv 10.10 (MU, AJö, NK m.fl.). Plats och tidpunkt är typiska för arten.

 

 

1989

(88:1) Efter att ha skämt bort havsfågelskådarna med rekorduppträdandet under hösten 1988, återgick fjällabben till att vara en mycket sällsynt sträckgäst. Årets enda observation var 1 juv sträckande förbi Kullen 24.8 (MU, NK, AJö). Ett fynd är något mindre än normalt, men följer övriga havsfåglars fåtaliga uppträdande under den stormfria hösten.

1988: På grund av en del ändringar i sista minuten angavs i FiSk 1988 felaktiga årssummor i såväl texten som rubriken. En riktig summering ger 49 ex. Av dessa har observationerna 2 ad Hovs hallar samt 1 ad Båstad 25.9 underkänts då någon beskrivning ej har inkommit. Tillkommer gör 1 juv Rönnen 30.9 (KeSv, MU). Den korrekta siffran för 1988 blir efter dessa ändringar 48 ex.

 

 

1988

(48:50) En av höstens remarkabla händelser var det stora uppträdandet av fjällabbar. Alla tidigare rekord utraderades och årssumman på 53 ex är högre än det tidigare totala antalet observationer i Skåne, figur 3. Alla fynd har ännu inte granskats av raritetskommittén, men här har medtagits de observationer där utförliga beskrivningar inkommit. Den första observationen var 1 juv vid Nabben, Falsterbo 30.8 (NK, BGr, AJö) och under septembers inledning sågs 1 juv Nabben 3.9 (HTh m.fl.). Vid L. Hammars näs sträckte 1 juv förbi 12.9 (NK, AJö, HÅGS) och övriga observationer i södra Skåne under september var 1 juv Skanörs ljung 18.9 (MNd, CHa, UGa), 1 juv Nabben 21.9 (NK, StS m.fl.) samt 1 juv Ängsnäset (MU, AMT) och 2 juv Brantevik 23.9 (NK, AJö). Det första fyndet i nordväst gjordes 20.9, då 1 juv sågs vid Båstad (RBd). Under stormdagen den 25.9 observerades sammanlagt 17 ex, varav 10 adulta. Vid Kullen passerade 3 ad, I subad och 3 juv (SNn, PABe, AJö m.fl.) och vid Hovs hallar sträckte 2 ad (TNn m.fl.). På övriga lokaler sågs 1 ad vid Båstad (TNn), 2 ad och 1 juv Sandön (NK, HÅG m.fl.), 2 ad och 1 juv Stenbrottet (ALd, HNs) samt 2 ad och 1 juv vid Svanshalls hamn (NK, OP, PÖ m.fl.). De bägge adulta fåglarna vid Stenbrottet respektive vid närbelägna Svanshalls hamn visar tidsmässig överensstämmelse och var troligen samma individer. Under de följande dagarna fortsatte västvindarna att dominera, och den 27.9 sågs 1 juv vid Kullen (NK, AJö, PA m.fl.). Den 29.9 observerades 2 ad Båstads hamn, 2 ad Malens strandbad samt 5 ad och 1 juv Hemmeslövsstrand (AJö). Dessutom 1 ad Båstad 1.10 (ToLu, TCg m.fl.). Från sydvästhörnet rapporterades 1 ad vid Falsterbokanalen 1.10 (NK m.fl.) samt 1 juv vid Nabben 2.10 (NK). Efter detta tunnade fynden ut något, men under den följande tvåveckorsperioden sågs ytterligare 9 ex. Vid Brantevik sträckte 1 juv 5.10 (AJö) och vid Nabben ytterligare 1 juv 6.10 (NK). Hårda västvindar drog därefter åter in över Skåne och resulterade i 1 juv Kullen 8.10 (NK, BeS, AJö), 1 ad Kullen (ALd, HNs m.fl.) och 1 juv Sandön 10.10 (NK, BGr, AJö). Höstens senaste observationer gjordes vid Brantevik där de sträckte 2 juv 12.10 (NK, AJö) och 2 juv 13.10 (NK, AJö, BGr). Antalet ungfåglar uppgick till sammanlagt 27 ex, vilket ger strax över 50 % av det totala antalet fåglar, figur 4. Ungfåglarna uppvisar en större geografisk såväl som tidsmässig spridning än de adulta, vilka nästan samtliga sågs i Nordvästskåne i samband med hårda västvindar. Detta pekar på att en kombination av ett gott häckningsresultat och lämpliga väderförhållanden under en intensiv sträckperiod varit orsak till rekorduppträdandet.

 

 

1987

(47:1) Årets enda rapporteradec fjällabb, en adult, sträckte mot väster utanför Svanshalls hamn 16.9 (AJö, NK, HAG). Tillsammans med ett äldre fynd, se rättelser och tillägg har nu 48 exemplar observerats i Skåne.

1985: 1 juv funnen död utanför Klippan 7.9 1985 finns i skinnsamlingarna på Göteborgs naturhistoriska museum (gm EH). Årssumman för 1985 blir då 10 ex.

 

 

1986

(45:1) Den enda till Rk inkomna rapporten avser en adult fjällabb vid Simrishamn 6.9 (DC).

 

 

1985

(36:9) Inte en enda adult fågel sågs under året, men i samband med toppen av unga labbar i september observerades rekordmånga unga fjällabbar. Inte mindre än tre av dessa rastade på åkermark en bit från kusten: 1 ex Vegeholm 6.9 (USe), 1 ex Karlfelt norr om Helsingborg 7.9 (BPt m.fl.) och 11 ex på L. Hammars näs 13–22.9 (ALd, MGu m.fl.). Den senare kunde beskådas av ett stort antal ornitologer där den gick omkring och plockade mask på åkrarna. Dessutom några fynd vid kusten i nordväst: 1 ex Svanshall-Rekekroken 6.9 (AMT, MU, MWi), 1 ex Vegeåns mynning 7.9 (MT), 3 sträckande Hovs Hallar 17.9 (AJö) och 1 ex Båstad samma dag (AJö, RBd). För ytterligare 2 juv i september saknas utförlig rapport. Liksom flera andra arter på den ryska tundran tycks fjällabben ha haft en god häckningssäsong.

Kustlabb_Fjällabb  Stercorarius parasiticus/longicaudus

Den 7.9 var det gott om labbar i nordväst och 1 juv vid Kullen (PU m.fl.), 2 sträckande i Båstad (FK m.fl.) och minst 5 juv i inre Skälderviken (MT) har rapporerats som kustlabb/fjällabb. Senare sågs 1 ex vid Sandön 16.9 (AJö), I juv Nabben 20.9 (NK) och 2 juv Kullen 12.10 (EH m.fl.). Att skilja unga fjällabbar från kustlabbar är väl så svårt som att separera bredstjärtade. Ett år som i år, med förhållandevis god ungproduktion hos fjällabb torde en del unga sådana slinka igenom som kustlabbar.

 

 

1984

(29:7) En fjällabb inne på sitt andra levnadsår höll till i Ystads hamn 26.7 5.8 (TNi m.fl.) vilket är det första fyndet vid denna årstid. I samband med väststormar passerades Kullen av 2 juv 31.8 (UGs m.fl.) och 1 ad/subad + 1 juv 1.9 (NK m.fl.). Sedan dröjde det till oktober då 1 juv sågs Farhult–Svanshall 14.10 (AJö m.fl.) och 1 subad passerade Kullen 22.10 (MU m.fl.). Årets 7 ex har hittills bara överträffats 1982 då 8 fjällabbar sågs.

Tilägg: Att även fjällabben passerat Skåne i svunnen tid visas av 1 juv från Landskrona 16 oktober 1848 och 1 juv från Höganäs 14 september 1926 i samlingarna på Zoologiska museet i Lund. En av dessa var tidigare etiketterad som kustlabb.

 

 

1983

Många ornitologer har nu även fått ”kläm på” hur man särskiljer unga fjällabbar. Detta resulterade i fyra fynd under hösten, att jämföra med fjolårets rekordmånga 8 ex. Årets ungfåglar fördelar sig på en vid Nabben 19.9 (BB, KMO m fl) och tre vid Kullen: 6.9 (NK m fl), 6.10 (AJö, MU, NK) och 20.10 (OLo m fl). Det gäller att hälla ögonen öppna i framtiden!

Rättelse: Observationen av 2 juv Brantevik 8 okt 1982 har underkänts av Rk.

 

 

1982

Även fjällabben hade sitt bästa år någonsin. Detta beror förmodligen främst på två saker. Dels en bra häckningssäsong till följd av lämmelår i norr, dels att ornitologerna börjar lära sig att skilja ungfåglarna från kustlabb. Första observation var 1 juv på Nabben 26.9 (BB). Årets övriga nio ungfåglar som ännu ej behandlats av Rk, passerade Brantevik i början av oktober. Således sågs 1 juv 3.10 (AJö. EH, KSL), 5 juv 5.10 (AJö, MU, NK), 2 juv 8.10 (NK) och 1 juv 9.10 (AJö), EH m fl).

Äldre uppgift: En juv vid Nabben första veckan i september 1970 (BB) är fotografiskt dokumenterad. Fjärde Skånefyndet.

 

 

1979

Att unga fjällabbar verkligen uppträder i landskapet fick vi bevis för genom det ex som kolliderade med ett flygplan vid Ljungbyhed 19.9 (gm JK). De sammanlagt sju höstfynden 1970 – 1979 är koncentrerade till mitten av september.

 

 

1978

Från 1978 föreligger hela 4 iakttagelser av sammanlagt 5 individer. Den 30. 5 sågs 2 ex sträcka norrut vid Klagshamn (CGC), och från hösten har enstaka, gamla exemplar rapporterats från Rönnen, Skälderviken 3. 9 (LPn), Falsterbo 16.9 (JBr) och Kullen 22.9 (RJa, TR). Våriakttagelsen är en av de första för Skåne.

 

 

1977

Liksom under både 1975 och 76 sågs en fjällabb under hösten. Denna gång uppehöll sig en ungfågel vid Kullen den 13.9 (MP, LGN m, f1. ).

 

 

1976

1 adult fågel sträckte förbi Kullen i samband med hårda västvindar den 8.10 (NK, OP m fl) (jfr kustlabb). Detta är det andra fyndet av arten i Skåne på 70-talet.

 

 

1975

1 ad fågel sträckte förbi Nabben 24.8 (HL). Detta är den sällsyntaste labben i landskapet med inga publicerade fynd i Vår Fågelvärld 1970-74.

Om cookies

Här kan du läsa mer om vilka cookies som sätts.

Funktionella

Funktionella cookies kommer från den aktuella webbplatsen (skof.se) och placerar ut cookies i besökarens webbläsare. Funktionella cookies hjälper dig att göra hemsidan användbar, genom att aktivera grundläggande funktioner och spara de val du gör. Funktionella är alltid aktiverade så att webbplatsen kan fungera så optimalt som möjligt.

[moove_gdpr_popup]
Denna cookies ställs in av GDPR Cookies Compliance. Cookien används för att lagra användarens cookieinställningar.
Sätts av: skof.se
Varaktighet: 365 dagar

[elementor]
Denna cookies ställs in av Elementor. Cookien används för att visa sidan med rätt design och utseende.
Sätts av: skof.se
Varaktighet: Beständig

[wp-api-schema-model*]
Denna cookies ställs in av Wordpress.
Sätts av: skof.se
Varaktighet: 1 session