Fjällabb

Fjällabben häckar cirkumpolärt i arktiska och subarktiska områden.

Förekomst i Sverige

Arten häckade sannolikt i vårt område redan under Senglacial tid (Ericson & Tyrberg 2004). Men det första något så när daterade fyndet är från perioden 1694-1710 då den nämns som känd i Sverige (Rudbeck, bild i VF 1993, nr 1, sid 24). Fjällabben har häckat i Jämtland och Lappland sedan länge men den första årsdaterade häckningen är från 1822 och platsen är Åreskutan i Jämtland (Carlsson 1984). Nilsson beskriver förekomsten så här: ”Träffas sällan, om ej under flyttningstiderna, vid havskusten; sommaren tillbringar han på högfjällen och där fortplantar han sig” (Nilson 1858). I SOFs förteckning 1949 nämns häckningar i Jämtland och Lappland men i densamma från 1951 även i Härjedalen (SOF 1949 & 1951). Från Härjedalen finns dock bara få häckningar rapporterade vid denna tid och som ett exempel kan nämnas att en häckning 1974 (SOF 1978) sades vara den första sedan 1950 och den senare är den första jag hittar i äldre litteratur. På Artportalen finns omkring etthundra rapporter om häckningar i Härjedalen men den tidigaste där är från 1985. I övriga Sverige uppträder arten bara under flyttning och i varierande antal år för år. I Tabell 1 visas kända år för första förekomst och häckning. Här finns dock många frågetecken.

Populationen av fjällabb i Sverige uppskattades till 13 000 par 2008 (Ottosson m.fl. 2012) och samma bedömning gjorde Svensk Fågeltaxering 2018. Trenden för 20-årsperioden 2001-2020 angavs som måttligt ökande och för 10-årsperioden 2011-2020 som kraftigt ökande (Wirdheim & Green 2022).

Tabell 1: Kända år för första förekomst och häckning av fjällabb. Dock med vissa frågetecken.

Förekomst i Skåne

Den första daterade uppgiften från Skåne gäller en juvenil fågel från Landskrona 16 oktober 1848 och den ska finnas på Zoologiska Museet i Lund (Fåglar i Skåne 1984). Nästa fynd gäller en ung hona som sköts vid Skälderviken den 4 september 1900 (Muchardt 1900). En juvenil fågel från Höganäs 14 september 1926 finns också i samlingarna på museet i Lund (Fåglar i Skåne 1984) Därefter är det tunt med uppgifter och sådana saknas i t.ex. Jägerskiöld & Kolthoff från 1926 och i SOFs förteckningar från 1957 och bakåt. Först i förteckningen från 1962 nämns att arten är funnen i Skåne (SOF 1962). Under de år då Fåglar i Skåne har getts ut noterar vi att antalet sedda fjällabbar i Skåne varierat stort år för år – se figur 1 för antalet fynd 1970-2021. Här kan inte uteslutas att några uppgifter feltolkats men i stort bör bilden stämma. De fåtaliga fynden fram till slutet av 1980-talet får nog tillskrivas sämre kunskap om fältbestämning av labbarna. Därefter ser vi att antalet observerade fåglar varierar år för år och med en absolut topp 2007 då minst 255 individer sågs. År med noll fynd är 1971-1974 samt 1981-1982.

Fjällabbarna ses i Skåne främst under perioden augusti till oktober och i synnerhet under september. Extremdatum är (enligt Artportalen) 9 juni (Falsterbo 2013) och 15 november (Kullen och Hovs Hallar 2005). Godkända observationer december t.o.m. maj saknas.

Figur 1: Antalet rapporterade fjällabbar från Skåne 1970-2021 (Fåglar i Skåne resp. år).

Förekomst i Danmark

Det första dokumenterade fyndet i Danmark handlar om en skjuten juvenil fågel vid Ringkøbing i oktober 1862 (Christensen m.fl. 2022). Fram t.o.m. 1964 hade det gjorts 53 fynd av 54 fåglar (Malling Olsen 1992) och när 2019 var till ända var summan av fynd 3 950. Flest antal fynd rapporteras från 1988 då hela 719 fåglar sågs (Christensen m.fl. 2022).

Jakt, skydd och attityder

Under 1800-talet gavs följande tips till hugade jägare eller andra: ”Under häckningstid … nalkas de vandraren så nära under flykten, att man kan kasta stenar och käppar på dem, eller nedskjuta dem med de finaste sparvhagel” (Nilsson 1858). Fjällabben var helt fredlös fram till 1928 då den fredades under perioden 1 mars-31 aug enl. K. kungörelse n:r 439 och 440; 1927 (Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift 65:bilaga). Likt alla de andra som inte hade fasta jakttider eller som tidigare saknat skydd i form av fridlysning blev fjällabben totalfredad från jakt fr.o.m. 1 januari 1968 (Vår fågelvärld 27:96+).

Rödlistning Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades fjällabben som livskraftig (LC) och med ett fluktuerande bestånd i Europa uppskattat till 112 000 vuxna fåglar. 

Maxålder 

Sveriges äldsta kända fjällabb blev 17 år och 11 månader gammal och det är också Europas äldsta kända (RC).

Referenser och övrig litteratur

De verk som informationen ovan bygger på är angivna i fet stil.

• Van Bemmelen, R. 2010. Immature Long-tailed Skuas Stercorarius longicaudus in Swedish Lapland in 2009. OS 20:81-86.
• Bengtsson, K. 2007. Fågelfredningens historia i Sverige. Jaktdebatt nr 4:2007.
• Carlsson, A. 1894. Sveriges fåglar. Gleerups förlag. Lund.
• Christensen, J.S., T.H. Hansen, P.A.F. Rasmussen, T. Nyegaard, D.P. Eskildsen, P. Clausen, R.D. Nielsen & T. Bregnballe 2022. Systematisk oversigt over Danmarks fugle 1800-2019. Dansk Ornitologisk Forening.
• Danielsen, F. m.fl. 1990. Marine distribution of seabirds in the Northeast Atlantic between Iceland and Scotland, June-September 1987 and 1988. DOFT 84:45-63.
• Ericson, P.G.P. & Tyrberg, T. 2004. The early history of the Swedish avifauna. Stockholm.
• Hansen, J., van Bemmelen, R. & Moe, B. 2017. Træk og overvintringsområder for kjover kortlagt. DOFT 111:81-82.
• Jakobsson, G. & Johansson, B. 2001. Sträckvägar och sträckbeteende hos labbar. OS 11:191-210.
• Jägerskiöld, L.A. & Kolthoff, G. 1926. Nordens fåglar. Albert Bonniers Förlag. Stockholm.
• Larsson, R. 2007. Fjällabbens hemortstrohet – en studie av populationen i Stekenjokk. OS 17:81-89.
• Malling Olsen, K. 1992. Danmarks fugle. DOF.
• Muchardt, H. 1900. Fynd av sällsynta fåglar. SJFT 38:319-320.
• Nilsson, S. 1858. Skandinavisk Fauna. Fåglarna. Gleerups förlag, Lund.
• Nilsson, T. & Lundgren, U. 1993. Blekinges fåglar. Blekinge Orn. Förening, suppl 1993:1.
• Olsson, C. & Wiklund J. 1999. Västerbottens fåglar. Umeå.
• Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. SOF, Halmstad.
• SOF. 1949. Sveriges fåglar. Stockholm.
• SOF. 1951. Sveriges fåglar. Stockholm.
• SOF. 1978. Sveriges fåglar. Stockholm.
• SOF. 1990. Sveriges fåglar, 2a uppl. Stockholm.
• SOF. 2002. Sveriges fåglar. 3:e uppl. Stockholm.
• Ullman, M. 1985. Fjällabb i Ystad sommaren 1984 – samt något om åldersbestämning av subadulta fjällabbar. A 24:149-158.
• Wirdheim, A. & Green, M. 2022. Sveriges fåglar 2021. – BirdLife Sverige – Sveriges Ornitologiska Förening, Halmstad.

Informationen är sammanställd av Kenneth Bengtsson i september 2022.