Septemberrapport från Nabben
Mattias Ullman arbetar för Falsterbo Fågelstation med att räkna sträckande fåglar på Nabben, Falsterbo under höstsäsongen 2022. Räkningarna finansieras av Naturvårdsverket som en del av deras miljöövervakning, och detta är den 50:e hösten i rad som sträcket övervakas. Förra året räknades 3,6 miljoner utsträckande fåglar, och lite mer än hälften av dem var bofinkar. Här följer Mattias rapport från september 2022.
Medräknare i september: Måns Karlsson 18 dagar, Emil Lundahl 11 dagar och Björn Malmhagen 1 dag. Siffror från sträcket kan följas på dessa båda sajter:
September inleddes som augusti avslutades, d v s med högtryck, svag vind från NO och väldigt lite fågel. I samband med Falsterbo Bird Show 2-4:e september ändrades vinden till att i stället vara frisk från öst och detta var den ytterligare nästan tio dagar. Småfågelsträck är i princip aldrig bra i ostvind i Falsterbo. Sjöfågelsträck är inte heller bra, speciellt inte om det är rak ostvind och högtryck, utan moln på himlen. Första halvan av september var således en sömnig affär. Den 12:e september kl 14.58 (2 minuter innan hemgång) hittade David Erterius en ung toppskarv som flög förbi Nabben mot söder och detta var faktiskt första fyndet någonsin för Falsterbo och Vellinge kommun. I skrivande stund har vi sett 3 toppskarvar under hösten och det är uppenbart att det går bra för arten, både i Norge och i Bohuslän.
I mitten på september drog ett ganska djupt lågtryck in från väster över Skandinavien. Det var hårda vindar från väst tre dagar i sträck i Falsterbo och efter detta, den 17:e september, blev det äntligen ganska bra fart på fåglarna.
Det var frisk vind från VNV på morgonen den 17:e sept och jag o Måns hade nog inte jättehöga förväntningar. En hel del fågel hade förstås bromsats och samlats upp under 3 dagar med hård vind, då de flesta inte alls vill sträcka. Och vintern hade kanske gjort sig påmind lite grand, för under dagen räknade vi in bl a 1650 tranor, 30 gråhäger (hög siffra för att vara i mitten av sept), ägrett 14, stenfalk 9, pilgrim 4, forsärla 22, brun glada 5, ängspiplärka 1825 och bofink 15 200. Äntligen hade hösten och höststräcket börjat på allvar!
Efter den 17e september har det varit vind från väst eller syd de flesta dagar och ganska typiskt ”Falsterboväder”. Det har varit ett antal dagar med bra sträck av småfågel och/eller sjöfågel. Notabelt är tex grönsiska med 12 dagar i september med antal över 2000 ex och 8 dagar med minst 4000 sträckande. Grönsiska har toppat tidigt i år. Matbrist i Norrland, därav tidigt sträck? Hösten 2020 satte de i gång att sträcka ännu tidigare, redan i början av augusti. De flesta arter är annars oerhört punktliga på sträcket i Falsterbo, år efter år.
Några korta dagboksanteckningar från ett par dagar:
19:e september (frisk nord, klart, 1/8 moln)
Det hade plötsligt blivit kallt (läs: mer kyligt) under natten, då det var klart och nordvind. Kanske läge för rovfågelsträck, ormvråkar och glador, idag? Jag och Måns hoppas. Men vinden skulle vara frisk nordlig och ormvråkarna (speciellt) gillar absolut inte om de blåser ut över skånska sydkusten när de försöker ta höjd. Hur som, ormvråkarna lyckas utnyttja både vind och termik på ett tillräckligt bra vis denna dag. De fick egentligen inte jättebra höjd (åtminstone inte över Falsterbonäset), men sikten var mycket bra och när de nådde Falsterbo flög de för egen maskin (med aktiva vingslag) mot väster och Danmark utan tvekan, trots frisk nordvind. Uppenbarligen var många fåglar sträckbenägna eftersom det varit en kall natt. Det blev 711 ormvråk (ok för att vara tidigt på säsongen) och 140 röda glador (där 71 % av de åldersbestämda var ungfåglar). Dessutom under dagen: 15 bruna glador (endast en säker ungfågel – låg andel ungfåglar i år av oklar anledning), 8 blå kärrhök (många ungfåglar = tidigt!), 522 sparvhök, 5 ägretter och 1 rödstrupig piplärka (ett dåligt år igen för denna minskande art).
26:e september; frisk vind från SV och 8/8 moln (dvs perfekt om man vill spana sjöfågelsträck på sydsidan utan motljus):
Mycket bra fart på sjöfågel på sydsidan. Över 12000 prutgäss (med 3 ljusbukiga och en svartbukig) under dagen och över 5000 bläsänder. Finksträcket har inte kommit i gång alls ännu, men Måns Westside Karlsson står inte och sover för det. Först värmer han upp med lite alkor på västsidan, sedan 2 kustlabbar. Sen hittar han en praktejder (hane i eklips) och en timme senare en vitnäbbad islom (2k) på västsidan; båda två mycket fina tillskott på Falsterbos årslista.
Reflektioner över några arter/artgrupper
- Vadare har vi över lag räknat i låga antal under säsongen, möjligen med undantag av kärrsnäppa. Ihållande högtryck och ostvind fem veckor i sträck under augusti och de första veckorna i september ger förstås låg koncentration av vadare. Söder om Nabben har det dessutom bildats en sandrevel där gräset vuxit upp en meter högt och vadare som sträcker lågt söder om Nabben kan vi alltså inte se. Både unga spovsnäppor och unga småsnäppor rastade i ganska trevliga antal inne i lagunen mellan Nabben och Måkläppen, så det verkar som att det gick bra för dem på ryska tundran i somras. Osökt kommer vi in på prutgässen…
- Succé för prutgässen! Under ganska många höstar kommer en stor stöt med prut i samband med första riktiga kylan över Finland och Baltikum. Detta innebär ofta också nordvind i Skåne och då passerar prutgässen inte nära Falsterbo. I år var det dock inte så, utan det blåste syd- eller sydvästvind under större delen av prutgässens passage och årssumman (inklusive oktober) är på höga 36 300 ex, med en hög ungfågelsandel.
- Bläsand – bra sträck ett antal dagar under slutet av september. Det tycks gå bra för många av änderna allmänt. För en del av änderna, som tex bläsand, är det nog en mycket liten del av de fåglar som passerar Falsterbo som häckat i Sverige, utan huvuddelen kommer sannolikt österifrån.
- Bofink – bra sträck. Bra ”bofinksväder” ett antal dagar kring skiftet september / oktober.
- Trana – höga antal i år igen. Numera ser vi dem i Falsterbo i tusental även när vinden är från västsektorn. Förr såg vi dem bara i ostvind.
- Blå kärrhök= ett mycket bra år för arten. I andra halvan av september (= tidigt för den arten) hade vi 5 dagar med mer än 10 utsträckande per dag och en hög andel ungfåglar (förstås). I oktober blir sedan antalen högre, men det är en annan historia. Man hade kunnat tänka sig en korrelation mellan bra häckning för blå kärrhök och tornfalk (både beroende av gnagare), men i år verkar det alltså inte vara så.
- Stenfalk toppar sent i år. Varför? Även sista 10 dagarna i september (med vind från sydväst generellt) var antalen låga och stenfalk brukar toppa i september. I år kom dock toppen i oktober.
- Flera dagar med bra antal av både brun glada och ägretthäger i slutet av september, t ex. 15 brun glada den 19/9 och 44 ägretter den 30/9 (varav 31 i en flock). Båda arterna ökar snabbt, både i Falsterbo och på andra håll.
- Dåligt med lärkfalk trots ostvind (lärkfalk brukar toppa i ostvind, speciellt när det är ostvind flera dagar i sträck).
- Dåligt med tornfalk trots ostvind. För vissa arter bör man inte dra stora slutsatser om häckningen även om antalen är låga i Falsterbo under hösten. För tornfalkens del tror jag dock, tyvärr, att säsongen varit dålig. I lärkfalkens fall är det svårare att avgöra, då det är en lägre koncentration av den arten i Falsterbo. Årets totalsiffra är dock klart under medel.
- Inga sällsynta örnar alls i Falsterbo ännu i år – ovanligt!
Den 26e, 27e och 28e september sträckte låga antal fink (dvs bo- och bergfink), trots vindar från sydsektorn och trots att det nu är ”helt rätt tid för antal av fink”.
Den 29e september var vädret, åtminstone för det mänskliga ögat, ungefär samma som de tre tidigare dagarna. Vinden var frisk från VSV i gryningen, och den vred sedan snart mot syd. Det var mulet (8 /8 moln), med lätt duggregn i två korta perioden och med regn under nästan 15 minuter kring kl 09. En del prutgäss och bläsgäss sträckte under morgonen, men inte mycket småfågel. Strax efter kl 08 ökade antalet fink ganska snabbt. Första intervallräkningen kl 08.30 gav 5000 fink (dvs bo/bergfink) på 5 minuter. Efter en kraftig regnskur avstannade sträcket. Men vi behövde bara vara oroliga 10 minuter. Strax kom finkarna gång igen. Först sträckte de. Sedan vällde de. Frisk motvind och låga moln gjorde att alla finkarna sträckte lågt. Dagens bästa 5-minuters period var kl 11 (lite senare än normalt) och då räknades 11 200 ex in på 5 minuter. Det ger alltså ca 67 000 fink på en halvtimme. Finkarna fortsatte sedan i rätt bra fart ända fram till kl 13.30 (lite senare än normalt) och slutsumman landade på 287 000 fink, där minst 95 % var bofinkar (det är ännu tidigt på säsongen för bergfink, åtminstone i södra Skåne).
Fenologi
Förutom att våra räkningar ger antal av ca 160 arter varje år, så visar de också fenologi, när på året varje art sträcker, och när sträcket för just den arten är mest intensivt. En del arter kommer ju tillbaka minst en vecka tidigare på året nu, jämfört med hur det var för 25 år sedan. Detta kanske också påverkar höststräcket? Och milda vintrar kanske senarelägger sträcket för en del kortflyttare?
Figur 1. Havsörnens sträck i Falsterbo några utvalda år efter år 2000. Notera hur sträcket (sträcktoppen) tidigarelagts varje år. Mediandatum för havsörn år 2021 (lila kurva) var alltså i första halvan av september, mer än 10 dagar tidigare än mediandatum år 2017 (ljusblå kurva). Och år 2001 (röd kurva) låg sträcktoppen i mitten på oktober. Att fenologin, när arten uppträder eller sträcker, förändras så snabbt är oerhört ovanligt – och att motsvarande förändring skulle ske så snabbt hos en talrik art är nog uteslutet. Varför sträcker havsörnen tydligt tidigare idag jämfört med bara för 20 år sedan? En del av förklaringen är förstås att det finns betydligt fler havsörnar i Södra Sverige nu, så de har en kortare väg till Falsterbo. Gissningsvis blir också konkurrensen individerna mellan allt för stor (det finns för många havsörnar som konkurrerar om samma byten) under hösten i Södra Sverige) och därför måste många av dem söka sig längre söderut.
Grafik och diagram: Måns Westside Karlsson.
Figur 2. För jämförelse: Bivråkens sträck i Falsterbo 4 höstar under de senaste 20 åren. Den röda kurvan (år 2000) som är högst visar att det sträckte flest bivråkar det året. Den lila kurvan (år 2020) visar alltså det sämsta året av dessa och det är ju ingen hemlighet att bivråken minskat kraftigt. Viktigast här är ändå att se hur jämnt sträcket är periodmässigt, datum-mässigt, år efter år. Mediandatum ligger varje år mellan 30:e augusti och 2:e september.
Grafik och diagram: Måns Westside Karlsson.
Finkar en masse den 29:e september. Bofink framför allt, men även en del bergfinkar. Foto: Adri Clements.
Stäpphök, ungfågel, Nabben. En bra höst igen. Foto: Mattias Ullman.
Stäpphök, adult hane, Nabben, 30 sep. Foto: Mattias Ullman.
Blå kärrhök, ung hane. redan i slutet av september noterades fina antal av unga blåhökar i Falsterbo. Ännu bättre skulle det bli i oktober. Foto: Mattias Ullman.
Stenfalk, ungfågel. Foto: Mattias Ullman.
Ung bivråk Falsterbo september. Extremt låga antal för de adulta i år. De har sträckt på andra ställen än i Falsterbo (mest i Danmark), så det är nog ingen katastrof- och en del ungfåglar såg vi. Foto: Mattias Ullman.
Kustlabbar och finkar. Foto: Mattias Ullman.
Ägretter o finkar. Foto: Mattias Ullman.
Del av flock med 31 ägretthägrar i Falsterbo den sista september. Foto: Mattias Ullman.
