Foto: P-G Bentz

Bläsgås

Bläsgåsen häckar med flera underarter längs hela ryska Ishavskusten och vidare via Alaska och arktiska Kanada till västra Grönland. Underarten flavirostris som häckar på Grönland ses sällsynt i Sverige.

 

Förekomst i Sverige

Den första uppgiften om arten i Sverige gäller en bläsgås, troligen skjuten, på Gotland 1795 (Tyrberg 1993). Det tycks saknas vettiga uppgifter om arten under 1800-talet (förväxlades ofta med fjällgåsen) men 1926 beskrivs arten så här: ”Är ej funnen bosatt i den skandinaviska Norden. Enstaka individ äro med långa mellantider funna här och där i mellersta och södra Sverige, särskilt i Skåne (senast vid Veberöd 22 oktober 1917, O. Gylling i Fauna & Flora 1919/44). Åtskilliga äldre uppgifter äro här ej medtagna. Emedan det är mycket vanskligt att efteråt avgöra, om verkligen fynd av bläsgås och ej av fjällgås, föreligga” (Jägerskiöld & Kolthoff 1926).

 

Ett misslyckat inplanteringsförsök gjordes vid Värnanäs, Småland omkring 1930, via två vingstäckta par. De ville inte häcka. Senare, men före 1937, fick Berg en liten flock grönländska bläsgåsungar från just Grönland. De växte upp och fick flyga fritt. Hur det gick framgår inte (Berg 1937). Uppenbarligen och lyckligtvis misslyckades även detta försök.

 

Situationen omkring 1960 beskrivs så här: ”I Sverige uppträder bläsgåsen endast som genomflyttande samt i Skåne även stundom som övervintrande. Från början av oktober ses den under höststräcket regelbundet i Skåne och dess antal har ökats på de senare decennierna  (Rudebeck 1962). Tio år senare konstaterade SOF att arten hade uppträtt allt talrikare i Sverige de sista 30 åren, ”sannolikt till följd av omläggningar av flyttningsvägarna. Övervintrar undantagsvis i Skåne” (SOF 1970). I Sveriges Fåglar utgiven 2002 beskrivs bläsgåsens så här: ”Jämfört med 1930- och 1940-talen har arten blivit väsentligt mycket talrikare under 1980- och 1990-talen” (SOF 2002). Därefter beskrivs arten nog bäst av förekomsterna i Skåne. Men här ska nämnas att Sveriges första fynd av den grönländska underarten flavirostris gjordes i Fjärås, Halland 1-6 november 1963 (Vår Fågelvärld 30:123). Det kan också tilläggas att arten är sedd i samtliga landskap.

 

Förekomst i Skåne

För Skånes del gjordes det första årsdaterade fyndet vid Bjärred i Lomma kommun efterhösten 1859 då ett ex ”träffats”. Det nämns också en hona vid Trelleborg ”för flera år sedan, annars är den sällsynt och mellan åren 1836-1846 ej veterligen funnen i Skåne” (Carlsson 1894).

 

Därefter saknas intressanta uppgifter och vi förflyttar oss därför till Krankesjöområdet och 1931 då detta skrivs: ”Det är endast några enstaka exemplar, som ha tillvaratagits i Skåne, och vi voro därför i början mycket förvånade, mina kamrater och jag, när vi vid våra exkursioner nästan regelbundet sågo bläsgäss bland alla de vanliga vildgässen. Men det behövdes ju ingen konstig förklaring. Vilken slump ska det inte till, för att just en bläsgås skall träffas av de skott, som Skånes fåtaliga gåsjägare lyckas placera på rätt ställe!”. ”En av de största flockar … 3 november 1928 … Våmbs Södergård … 37 ex” (Swanberg 1931). Sen kommer SOF:s konstaterande 1970 där det skrivs att bläsgåsen ”har uppträtt allt talrikare i Sverige de sista 30 åren, sannolikt till följd av omläggningar av flyttningsvägarna. Övervintrar undantagsvis i Skåne” (SOF 1970).

 

Bläsgåsen nämns inte i Fåglar i Skåne förrän 1981 och då med en uppgift om max 1 000 ex vid Vomb 12 november (Fåglar i Skåne 1981). Härefter nämner jag bara nya rekordflockar.

  • 4 300 ex vid Benestad 10 november 1987 (Fåglar i Skåne 1987).
  • 5 000 ex vid Ödemarksgården, Tomelilla 17 oktober 1992 (Fåglar i Skåne 1992).
  • 6 000 ex vid Brandstad, Vombsjön 22 oktober 1996. Över 10 000 ex fanns i landskapet under hösten (Fåglar i Skåne 1996).
  • 9 947 ex vid Vikens gård, Vombsjön 24 oktober 1997. Cirka 15 000 ex fanns runt Vombsjön denna dag (Fåglar i Skåne 1997).
  • 11 165 ex Vikens gård 26 oktober-12 november 1999. Över 37 000 ex i Skåne denna höst (Fåglar i Skåne 1999). Här blir jag något osäker på om de drygt elva tusen gässen sågs vid ett tillfälle eftersom datumspannet är tre veckor. Men jag tolkar texten som att så var fallet.

Något märkligt blir det i Fåglar i Skåne 2015. Där det skrivs att Skånes dittills största rastande flock var på 5 700 ex och sågs vid Igelösa 21 februari 2006. Möjligen är det så att blankettkrav hade införts då och att de äldre fynden därför inte räknades. Emellertid verkar datumet för Igelösaflocken vara fel – det står nämligen 21 november i utgåvan från 2006. Under åren 2017-2019 behandlas arten inte i Fåglar i Skåne och i utgåvan för 2020 behandlar texten bara det makalösa sträcket som noterades denna höst. Då noterades nämligen rekordmånga bläsgäss i samband med räkningarna i Falsterbo och summan för hösten blev 41 428 ex. Nästan alla sågs i oktober och hela 38 520 ex den 5 oktober. Näst bästa höstsumma dittills var 7 900 ex och från 2016. För många av de övriga åren handlar det om under ettusen ex (enligt Falsterbo fågelstation).

 

Godkända fynd av underarten flavirostris i Skåne:

  1. Ett ex Vombs ängar 18 november 1974 (Fåglar i Skåne 1988).
  2. Sex ex Tosteberga 13 februari 1988 (Fåglar i Skåne 1988).
  3. Ett ex Näsbyholm 3 mars 1991 (Fåglar i Skåne 1991).
  4. En 2K Vombs ängar 7 maj 2009 (Fåglar i Skåne 2009).

 

Förekomst i Danmark (Blisgås)

Dansk Ornitologisk Forenings bevakning av de allmänna fåglarna i Danmark visade för bläsgåsens del en stark ökning under vintrarna ur långtidperspektivet 2004/05-2019/20 och en okänd trend för perioden 2010-2020 (Eskildsen m.fl. 2021). Det redovisas också 99 fynd av 207 individer av den grönländska underarten flavirostris i Danmark t.o.m. 2019 (Christensen m.fl. 2022).

 

Jakt, skydd och attityder

SJFT = Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift. SJ = Svensk Jakt. SFS = Svensk författningssamling.

  • 1913: Fredlös året om (SJFT 1912:337).
  • 1928: Fredad 21 apr-10 aug (SOF 1982).
  • 1935: Fredad 1 mar-31 aug (SOF 1982).
  • 1938: Fredad 1 mars-31 aug enligt Jaktstadga nr 279/1938 given 3 juni 1938 (SJFT 76:218).
  • 1941: Helårsfredad. SFS 1941, nr 441-443 (SJ 79:289291).
  • 1951: Endast skyddsjakt 1 okt-31 dec möjlig (SJ 89:185).
  • 1953: Fridlyst. Dock tillåten å med säd besådda fält i Skåne 1 okt-31 dec (Skånes Natur 1953).
  • 1954-59: Fridlyst i hela riket. ”Må dock överallt i landet utom i Jönköpings län under tiden 1 okt-31 dec dödas å med säd besådda fält” (Jakttabeller).
  • 1960: Får jakttid 1-21 nov i Skåne. I övriga riket är den numera helt fridlyst samt i Skåne även ”å med säd besådda fält” utanför den angivna tiden (SJ 98:291).
  • 1961-71: Jakttiden i Skåne justeras till 1-15 nov (Jakttabeller).
  • 1972-91: Jakttid i Skåne 1-21 nov. Fredad i övriga riket (Jakttabeller).
  • 1992-20: Jakttid i Skåne 1 okt-31 dec (Jakttabeller).
  • 2021- x: Jakttid i Skåne 1 okt-31 jan (SFS 2021:334).

 

Rödlistning Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades bläsgåsen som livskraftig (LC) och med ett stabilt bestånd i Europa uppskattat till 1 420 000 vuxna fåglar.

 

Maxålder

Den äldsta kända svenska blev 6 år och 6 månader gammal. Den äldsta i Europa var märkt i Holland och blev 25 år och 3 månader (RCs hemsida www.nrm.se)

 

Referenser och övrig litteratur

De verk som informationen ovan bygger på är angivna i fet stil.

  • Bengtsson, K. 2007. Fågelfredningens historia i Sverige. Jaktdebatt nr 4:2007.
  • Berg, B. 1937. Mina försök med vildgäss. Norstedt. Sthlm.
  • Carlsson, A. 1894. Sveriges fåglar. Gleerups förlag. Lund.
  • Christensen, J.S., T.H. Hansen, P.A.F. Rasmussen, T. Nyegaard, D.P. Eskildsen, P. Clausen, R.D. Nielsen & T. Bregnballe 2022. Systematisk oversigt over Danmarks fugle 1800-2019. Dansk Ornitologisk Forening.
  • Ericson, P.G.P. & Tyrberg, T. 2004. The early history of the Swedish avifauna. Stockholm.
  • Eskildsen, D.P., Wikstrøm, T. & Jørgensen, M.F. 2021: Overvågning af de almindelige fuglearter i Danmark 1975-2020. Årsrapport for Punktællingsprogrammet. Dansk Ornitologisk Forening.
  • Gladher, C.M. m.fl. 1999. Satellite tracking of Greenland White-fronted Geese. DOFT 93:271-276.
  • Jensen, B., Markgren, G. & Mathiasson, S. 1962. En dansk-svensk gåsräkning hösten 1960. VF 21:182-189.
  • Jägerskiöld, L.A. & Kolthoff, G. 1926. Nordens fåglar. Albert Bonniers Förlag. Stockholm.
  • Malling Olsen, K. 1992. Danmarks fugle. DOF.
  • Nilsson, S. 1858. Skandinavisk Fauna. Fåglarna. Gleerups förlag, Lund.
  • Rudebeck, G. 1962. Våra Svenska fåglar i färg. AB Svensk Litteratur, Stockholm.
  • SOF. 1970. Förteckning över Sveriges fåglar. 6:e upplagan. Svensk natur.
  • SOF. 1982. De svenska gässen. VF Suppl. Nr. 9. Stockholm.
  • SOF. 2002. Sveriges fåglar. 3:e uppl. Stockholm.
  • Swanberg, P.O. 1931. Krankesjön – ett fåglarnas paradis. Natur och Kultur, Stockholm.
  • Tyrberg, T. 1993. Ornitologiskt 1700-tal på Gotland. I Mikael Kolmodin. Bläcku 19:80-84.
  • Unger, U. 1971. Två fynd av grönländsk bläsgås flavirostris i norra Halland. VF 30:123.

 

Informationen är sammanställd av Kenneth Bengtsson i augusti 2022