Björktrast

Björktrasten är utbredd i stora delar av norra Europa och österut till centrala Sibirien. Arten har även benämnts under namnet snöskata.

 

Förekomst i Sverige

Förhistoria: Björktrasten invandrade sannolikt redan under Senglacial tid, d.v.s. för mer än 12 000 år sedan men trängdes troligen undan under de varmare perioderna (Ericson & Tyrberg 2004).

 

Den första nedtecknade uppgiften om björktrastar i Sverige är från 1538, men några detaljer tycks inte finnas (Olaus Petri 1538). Vi kan dock vara ganska säkra på att arten funnits i landet under lång tid. 1858 skriver Sven Nilsson att ”Av alla trastarter synes denna förekomma i största antal i Skandinavien. Förekomsten sträcker sig ned i Smålands och Blekinges barrskogar där han årligen fortplantar sitt släkte” (Nilsson 1858). Cirka hundra år senare meddelas att arten ” Häckar enstaka eller i kolonier allmänt i skogar från Skåne till norra Lappland, dock fåtaligare i södra Sverige” (SOF 1949). År 2008 uppskattades populationen i Sverige till 740 000 par (Ottosson m.fl. 2012).

 

Svensk Fågeltaxering bedömde att den svenska populationen uppgick till 594 000 par 2018. Trenden angavs som minskande både under ett 20-års- och ett 10-årsperspektiv (Wirdheim & Green 2022).

 

Förekomst i Skåne

Den första uppgiften om björktrastar i Skåne som jag hittar är ett ex som sköts i Kävlingetrakten den 21 februari 1833 (Ekberg 2015). 1849 sägs att arten sågs allmänt i nordöstra Skåne men att den ej hade noterats som häckfågel (Wallengren 1849). Ur en bok utgiven 1867 sägs att ”2-3 par uppehållit sig och sannolikt häckat i en skogsbacke vid Tjörnarpssjön nära Sösdala” (Westerlund 1867). Detta är det första häckningsindiciet för Skånes del och uppgiften fortplantar sig i flera andra böcker. Men några andra häckningsuppgifter hittar jag inte förrän 1922. Då skrev Sven Ekman följande ”sålunda ännu icke påvisad häckande i Malmöhus län och endast sällsynt i det övriga Skåne” (Ekman 1922). Möjligen refererar även Ekman till uppgiften från 1867. Men för samma år, alltså 1922, meddelar en annan källa att björktrasten ”häckar allmänt i delar av norra Skåne” (Linder 1922).

 

I ett bokverk utgivet 1947 skriver Nordqvist & Rudebeck: ”sedd med utflugna ungar en gång vid Snogeholmssjöns nordsida” (Hanström & CL 1947).

 

I Kristianstad häckade fyra par 1966 (Vår fågelvärld 27:268) och 1967 häckade fem par vid Landön, vilket också var första gången arten konstaterades som kolonihäckare i nordöstra Skåne (Vår fågelvärld 28:135).

Den första häckningen (av ett par) i nordväst skedde i Wrams Gunnarstorp 1967 och föranledde en notis i Meddelande från Skånes Ornitologiska förening (Andersson & Gröndahl 1967).

Året efter, 1968, noterades en häckning vid Krankesjön (Alerstam 1969).

 

Den vidare utvecklingen kan följas något så när efter att Fåglar i Skåne började ges ut 1975 och i första utgåvan skrivs följande: ”Häckar sparsamt i norra Skåne. Lokalt finns tendenser till kolonihäckningar, t.ex. i Göingebygden (minst 45 par), vid Gantofta (ca 15 par) och Barkåkra kyrka (5 par). I södra Skåne häckar årligen enstaka par (1975 rapporterades fyra par). Arten förefaller expandera söderut (Fåglar i Skåne 1975).

 

För år 1979 nämns att statusen är dåligt känd men att 75 par beräknades häcka i nordvästra Skåne och att arten var under ökning. Andra häckplatser som nämns är Landskrona, Revingefältet och vid Ringsjöarna (Fåglar i Skåne 1979). Två år senare nämns 250 par för nordväst och man anar en spridning i de mellersta och södra delarna av landskapet (Fåglar i Skåne 1981). Uppgiften för nordvästra Skåne 1981 uppdaterades senare till 325 par (Fåglar i Skåne 1983).

 

Under den första atlasinventeringen 1974-1984 påvisades arten i 303 rutor av 506 varav säker häckning i 220, se figur 1. Någon uppskattning av populationen gjordes inte (Bengtsson & Green 2013). 1988 anges att arten etablerade sig på allvar i sydöstra Skåne (Fåglar i Skåne 1988).

 

Figur 1. Resultatet av den första atlasinventeringen av björktrast 1974-1984.

 

 

Efter den andra atlasinventeringen 2003-2009 kunde det konstateras att ”uppdraget är slutfört; hela Skåne är erövrat”. Arten påvisades då i 476 av 517 rutor och trenden angavs till ”starkt ökande” ur ett 30-årspespektiv, se figur 2. Populationen i Skåne 2008 uppskattades till 18 000 par (Bengtsson & Green 2013).

Men redan när den andra atlasinventeringen summerades 2013 nämns att den skånska trenden de senaste tio åren var minskande.

 

Figur 2. Resultatet av den andra atlasinventeringen av björktrast 2003-2009.

 

Senare uppgifter och egna erfarenheter tyder också på att björktrasten är på retur i delar av landskapet. Som exempel kan nämnas inventeringar i Burlövs kommun 1991 och 2021. I den förra hittades 74 häckande par medan den senare bara påvisade tio par. Det ska också nämnas att populationen i Burlöv upplevdes som oförändrad i en översiktlig inventering 1999 (Bengtsson opublicerat). Tillbakagång noteras också i övriga Sverige och 2018 skrev Svensk Fågeltaxering att arten minskade i hela landet men kraftigast i söder. Man misstänkte att klimatförändringar spelade roll och att arten är på väg att dra sig norrut (Green m.fl. 2018).

 

Den tidigare expansionen verkar således ha ersatts av en tillbakagång och arten listades också som Nära hotad (NT) i rödlistan som utgavs 2020. Det var första gången björktrasten nämndes i detta sammanhang.

 

Stora rastande flockar 1975-2021

Nedan listas de stora rastande flockar på minst 4 000 ex jag hittat i diverse Fåglar i Skåne och på Artportalen. Klagshamn och angränsande Lernacken i Malmö verkar vara en bra plats för sådana flockar.

• 1989: 15 000 ex Klagshamn 28 december (Fåglar i Skåne 1989).
• 2008: 5 000 ex Kämpinge 5 november (Artportalen).
• 2011: 5 000 ex Ö Torp, Smygehamn 23 oktober (Artportalen).
• 2012: 5 000 ex Lernacken 26 januari (Artportalen).
• 1993: 4 000-5 000 ex Klagshamn 21 november (Artportalen).
• 1980: 3 000-5 000 ex Klagshamn 1 januari (Fåglar i Skåne 1980).
• 2000: 4 000 ex Åladammen, Kristianstad 27 oktober (Fåglar i Skåne 2000).
• 2018: 4 000 ex, Kumla, Vitemölla 23 januari (Artportalen).

 

Höga sträcksiffror

Jag har inte studerat dessa siffror jättenoga utan väljer att lägga in sträcksiffrorna från Falsterbo under säsongerna 1973-2020, se figur 3. Som synes varierar antalet stort och pendlar mellan 70 (2009) och 60 585 individer 2011.

Figur 3. Sträcksiffror från Falsterbo för björktrast under säsongerna 1973-2020

 

 

Jakt, skydd och attityder

Vi börjar med en kuriosatext: ”En snöskata, som hållits tam hos en källarmästare i Stockholm och druckit vin ur källarkundernas glas, fick af denna osed ett skalligt hufvud. Sedan hon blifvit instängd i buren och hindrad från att dricka vin, hade hon återfått fjädrarna på hufvudet. Som burfogel kan hon således blott hos en nykterhetens vän bibehålla sin fägring” (Ekström 1833).

 

Björktrasten var helt fredlös fram till 1928 då den blev fredad 1 mars-31 aug enl. K. kungörelse n:r 439 och 440; 1927 (Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift 65:bilaga).

 

En ny fredlöshet p.g.a. skadegörelse i fruktträdgårdar föreslogs 1953 och med denna förklaring: ”Det är måhända i princip förkastligt att döda ett djur under fortplantningstiden, men då ett ingrepp just vid denna tid ger den absolut bästa effekten och det gäller förgörandet av en svår parasit, kan det ändå betraktas som försvarligt”. Texten berättar också om viss framgång med skrämsel genom blå skynken (Wahlin 1953). Tiden verkade också för detta förslag och från 1960 till och med 1988 hade arten allmän jakttid under hela året (Jakttabeller).

 

Detta gällde alltså fram till 1989 då jakttiden reglerades till perioden 1 juli-28 februari (Jakttabeller). 1992 ändrades perioden till 1 augusti-28 februari (Jakttabeller) och detta gällde till 1 juli 2021 då arten förklarades helt fredad (SFS2021-334).

 

Förekomst i Danmark (Sjagger)

Det första häckningsfyndet gjordes på Zoo i Köpenhamn 1960 (Blume 1961). Därefter skedde en successiv ökning och beståndet nådde sin topp med 1000-5000 par under 1990-talet (Christensen m.fl. 2022). Därefter finns en uppgift från 2011 som nämner 500 par och en negativ trend (Dof.dk 2015).

 

Dansk Ornitologisk Forenings bevakning av de allmänna fåglarna i Danmark visade för björktrastens del en minskande trend ur långtidperspektivet 1982-2020 och en okänd trend för perioden 2010-2020 (Eskildsen m.fl. 2021). Häckningsförekomsten i Danmark är starkt koncentrerad till Bornholm samt norra och östra Själland och med glesare förekomst på Fyn och än glesare i delar av Jylland. Beståndet uppskattades 2019 till 820 par (Christensen m.fl. 2022).

 

Rödlistning i Sverige

Rödlistad 2020: Nära hotad (NT). Det var första gången arten nämndes i svenska rödlistor.

 

Rödlistning i Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades björktrasten som livskraftig (LC) och med ett stabilt bestånd i Europa uppskattat till 32 000 000 vuxna fåglar.

 

Maxålder

Den äldsta svenska blev 11 år och tre månader gammal. Europas äldsta är finsk och den blev 18 år och en månad (se RCs hemsida).

 

Referenser och övrig litteratur

De verk som informationen ovan bygger på är angivna i fet stil.

• Alerstam, T. 1969. Björktrast häckande vid Krankesjön. A 8:12.
• Andell, P. & Nilsson, L. 1988a. Svensk fågelatlas i Skåne; slutrapport, del 6. Anser 27:1-16.
• Andersson, T. & Gröndahl, H. 1967. Björktrast häckande vid Bjuv. M SkOF 6:73.
• Anonym. 1881. En snöskatas hämd. SJFT 19:267-268. Skiter ner folk.
• Arheimer, O. & Svensson, S. 2008. Breeding performance of the Fieldfare Turdus pilaris in the subalpine birch zone in southern Lapland: a 20 year study. OS 18:17-44.
• Bengtsson, K. 2007. Fågelfredningens historia i Sverige. Jaktdebatt nr 4:2007.
• Bengtsson, K. & Green, M. 2013. Skånes Fågelatlas. SkOF, Vellinge.
• Blume, C.A. 1961. Sjaggeren konstateret som dansk ynglefugl. DOFT 55:137-139.
• Carlsson, A. 1894. Sveriges fåglar. Gleerups förlag. Lund.
• Christensen, J.S., T.H. Hansen, P.A.F. Rasmussen, T. Nyegaard, D.P. Eskildsen, P. Clausen, R.D. Nielsen & T. Bregnballe 2022. Systematisk oversigt over Danmarks fugle 1800-2019. Dansk Ornitologisk Forening.
• Ekberg, B. 2015. Jag tyckte mig se en swart stork. Ellerströms förlag, Lund. Ur Anders Cronsjös dagbok 1833-1847.
• Ekman, S. 1922. Djurvärldens utbredningshistoria på Skandinaviska halvön. Stockholm.
• Ekström, C.U. 1833. Kramsfoglarne. Tidskrift för Jägare och Naturforskare, sidorna 417-427 i nyutgivning av Richard Bergström 1894. Stockholm.
• Ericson, P.G.P. & Tyrberg, T. 2004. The early history of the Swedish avifauna. Stockholm.
• Eskildsen D.P., Wikstrøm, T. & Jørgensen M.F. 2021: Overvågning af de almindelige fuglearter i Danmark 1975-2020. Årsrapport for Punktællingsprogrammet. Dansk Ornitologisk Forening.
• Green, M. m.fl. 2018. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2018. Lund.
• Hanström, B. & Curry-Lindahl, K. 1947. Natur i Skåne. Bokförlaget Svensk Natur.
• Holmgren, A.E. 1870. Skandinaviens foglar, förra bandet. Norstedt, Stockholm.
• Jönsson, P-E. 2002. Förändringar i Skånes fågelvärld 1952-2001. Anser 41:159-173.
• Klint, A. 1899. Kramsfågel. SJFT 37:57-59. Ordets härledning = enbärsfågel = björktrast.
• Linder, S. 1922. Fåglar i V och Ö Göinge och N och S Åsbo härader. FoF 17, diverse sidor.
• Løppenthin, B. 1967. Danske ynglefugle i fortid og nutid. Odense.
• Malling Olsen, K. 1992. Danmarks fugle. DOF.
• Nilsson, S. 1858. Skandinavisk Fauna. Fåglarna. Gleerups förlag, Lund.
• Olaus, Petri. 1538. Se VF nr 1:1993, sid 26.
• Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. SOF, Halmstad.
• Rendahl, H. 1949. Fågelboken – Sveriges fåglar i ord och bild. Tidens förlag/Stockholm.
• Roos, G. 1994. Sträckräkningar vid Falsterbo hösten 1991, särskilt björktrastens uppträdande. A 33:157-182.
• Rudbeck, O. 1971. Olof Rudbecks fågelbok 1693-1710. Eden bokförlag. Stockholm.
• Rudebeck, G. 1962. Våra Svenska fåglar i färg. AB Svensk Litteratur, Stockholm.
• SOF. 1949. Förteckning över Sveriges fåglar. 1:a upplagan. Svensk natur.
• SOF. 1970. Förteckning över Sveriges fåglar. 6:e upplagan. Svensk natur.
• Thott, T. 1892. Mitteilungen des Ornithologishen Komitees des Königlichen Schwedischen Akademie der Wissenschaften. Stockholm.
• Wahlin, B. 1953. Snöskatan – fruktad parasit i trädgården. Svensk Faunistisk Revy 15:52-54.
• Wallengren, H.D.J. 1849. Foglar i nordöstra Skåne. KVAÖ 6, 1849:307-312.
• Westerlund, C.A. 1867. Skandinavisk oologi. Bonniers, Stockholm.
• Wirdheim, A. & Green, M. 2022. Sveriges fåglar 2021. – BirdLife Sverige – Sveriges Ornitologiska Förening, Halmstad.

 

Informationen är sammanställd av Kenneth Bengtsson i mars 2022