Biätare

Biätaren häckar normalt i södra Europa och delar av norra Afrika och västra Asien. Arten häckar närmast i sydöstra Polen men tillfälliga häckningar sker också i Nederländerna, Tyskland, Danmark – och Sverige (Ekberg & Nilsson 1994).

 

Förekomst i Sverige

Sveriges första fynd gjordes i Skåne 1816 – se nedan. Första fyndet utanför Skåne bör vara det exemplar som sköts i Högsäters socken i Dalsland 1829 och som ska ha nått Naturhistoriska riksmuseet (Carlsson 1894). Därefter gjordes fynd nära Bråviken hösten 1850 (Jägerskiöld & Kolthoff 1926), och sex ex i Täfvelsås, nära Växjö den 19 maj 1858 varav två sköts och finns på NRM resp. i Lund (Carlsson 1894). Det fjärde fyndet ska vara en gammal hona som togs en mil söder om Muonioniska 6 juni 1865. Fågeln togs under snöstorm och den finns på NRM (Jägerskiöld & Kolthoff 1926).

 

Sen dröjde det bra länge, nämligen till 31 maj 1944 då en flock på 15-20 fåglar sågs i Nyborg, Håtuna i Uppland. Två av dem sköts och i en redaktionell kommentar sägs att det var första fyndet sedan 1865 (Vår fågelvärld 3:110).

 

1962 skriver Gustaf Rudebeck att arten setts ett tjugotal gånger i Sverige. I Sveriges fåglar 1990 (SOF 1990) meddelas att arten är påträffad 134 gånger i Sverige, varav 92 gånger under perioden 1976-1988. Därefter är det hopplöst att hålla koll på alla observationer i Sverige.

 

Häckningar i Sverige

För skånska häckningar – se nedan.

 

Det första häckningsförsöket i Sverige gjordes på Öland 1976 och det lär ha misslyckats (Waldenström 1976). Bättre gick det då i ett grustag vid Huskvarna 1977. Källan nämner inte antal häckande par utan anger bara sju adulta och tre ungar varav en matades (Berlin 1977 & Vår fågelvärld 37:350). Ett nytt försök gjordes på samma plats 1978. Tre bohål grävdes varav åtminstone två var bebodda. Fem fåglar sågs. Häckningarna ödelades av räv (rapp i VF 38:265).

Ett häckningsförsök av ett par vid Bräkne-Hoby i Blekinge 2000 misslyckades (Fågelåret 2000).

De senaste häckningarna i Sverige utanför Skåne (t.o.m. 2021) var de där fyra par häckade vid Ottenby på Öland 2015 (Hellström 2015).

 

Förekomst i Skåne

Det första fyndet i Sverige gjordes i Skåne, närmare bestämt norr om Ystad i juni 1816 och beskrivs som följer ”… ett par i en by nära Ystad, där de vistades vid en bäck och hade valt sitt stamhåll i en bredvidstående hög ask. Sedan de där uppehållit sig en veckas tid, blev den ena dödskjuten, den andra, som även träffades av skottet, kröp in i en jordvall och kunde ej återfinnas – troligen hade de redan börjat häcka” (Nilsson 1835, 1858). Platsen anges till Nettraby (Nedraby), och det sägs att det var hannen som sköts (Carlsson 1894).

 

En obekräftad uppgift från 1860-talet lyder som följer: Ska ”enligt uppgift” ha häckat vid Ängelholm på 1860-talet. Fyndet är ej belagt (Wallengren 1893).

 

En annan intressant observation är följande: Observation av två ungfåglar vid Färlöv på Bjärehalvön 2-8 september 1976 är ett, om än svagt, indicium på häckning i närheten (KOF nr 5:1976).

 

Så långt möjliga, men obekräftade häckningar i Skåne.

 

Fram till och med 1967 hade det gjorts sex fynd i Skåne (SOF 1970) och enligt Skånes Fåglar 1981 gjordes det ett fynd 1970 och fem fynd 1973. Från och med 1975 noterades arten i Skåne alla år utom 1977, 1979, 1987, 1989, 1996, 1999, 2000 och 2003 (diverse Fåglar i Skåne). Flertalet fynd gäller enstaka individer, men det finns även flockar på flera. Den allra största flocken som setts i Skåne är den på 18 individer som sågs sträckande vid Kåseberga 20 maj 2009 (Fåglar i Skåne 2009). Se tabell 1 för förekomster per månad.

 

 

Tabell 1. Fyndmånader för Skåne. Uppgifter ur Fåglar i Skåne 1975-2020 och avser alla förstadatum som nämnts. Ingen hänsyn har tagits till antalet fåglar utan bara till antalet fynd. Flera av obsarna gäller sannolikt samma fåglar, vilket också ofta påpekas i källorna. Men här redovisas alltså de fynd som redovisats i källorna.

 

J

F

M

A

M

J

J

A

S

O

N

D

 

 

 

 

36

39

21

27

8

1

 

 

 

 

Häckningar i Skåne

Ett par häckade framgångsrikt i grustag vid Klippan 1985 och fick fram tre ungar (Svensson & Jönsson 1986). Nästa häckning kom 1993 då två par häckade vid Balsby, Kristianstad och fick fram två plus tre ungar (Danielson 1993 & Klinteroth 1994). Därefter dröjde det till 2022 innan minst en häckning genomfördes i Skåne. Detaljerna är inte helt klara i skrivande stund, men bör kunna berättas i Anser nr 4:2022.

 

Fenologi Skåne – tidigast/senast

Vår:     1 maj 1988 – Malmö hamn.

Höst:    2 oktober 1983 – Ö Karaby, nära Eslöv.

 

Förekomst i Danmark (Biæder)

Det första dokumenterade fyndet i Danmark är en skjuten fågel vid Kerteminde på Fyn under våren 1793. Under alla år fram t.o.m. 2019 finns det 1636 registrerade fynd i Danmark (Christensen m.fl. 2022). Hur den summan räknats ut vet jag inte. Arten har nämligen häckat i landet vid flera tillfällen och första gången med två par på Bornholm 1948 (Larsen 1950). Därefter finns häckningar i Danmark redovisade för åren 1961-62 (ett par Nordjylland), 1966 1 par Östjylland), 1973 (ett par Nordjylland), 1984 (ett par Östjylland och 1985 (2 par Sydjylland). Från och med 1998 återigen häckande och årligen under några perioder. 1998-2001 (4-6 par Själland), 2002 (1 par Själland och Västjylland), 2003 (1 par Själland, Fyn och Västjylland), 2004 (1 par Västjylland), 2008 (1 par Nordjylland), 2011-2019 (3-7 par Själland), 2015 (1 par Jylland), 2016 (1 par Nordjylland). Arten håller möjligen på med att etablera sig stadigt i landet (Christensen m.fl. 2022 & Fugle i felten nr 3:2001).

 

Rödlistning i Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades biätaren som livskraftig (LC) och med ett stabilt bestånd i Europa uppskattat till 8 970 000 vuxna fåglar.

 

Maxålder

Den äldsta kända var tyskmärkt och blev 5 år och elva månader gammal (se RCs hemsida)

 

Referenser och övrig litteratur

De verk som informationen ovan bygger på är angivna i fet stil.

  • Bang Hansen, M. 2003. Hvad æder de danske biædere. Fugle i felten 9:2:8-9
  • Bengtsson, K. 2007. Fågelfredningens historia i Sverige. Jaktdebatt nr 4:2007
  • Berlin, J-O. 1977. Biätare häckande i Huskvarnatrakten 1977. BUBO 1977, sid 25-27
  • Carlsson, A. 1894. Sveriges fåglar. Gleerups förlag. Lund.
  • Christensen, J.S. & Rasmussen, P.A.F. 2015. Revideret status for sjældne fugle i Danmark før 1965. DOF  2015:109, nr 2
  • Christensen, J.S., T.H. Hansen, P.A.F. Rasmussen, T. Nyegaard, D.P. Eskildsen, P. Clausen, R.D. Nielsen & T. Bregnballe 2022. Systematisk oversigt over Danmarks fugle 1800-2019. Dansk Ornitologisk Forening.
  • Danielson, J. 1993. Hur många par biätare häckade i Skåne i somras? A 32:296-297.
  • Ekberg, B., & Nilsson, L. 1994. Skånes fåglar. Signum. Lund.
  • Ericson, P.G.P. & Tyrberg, T. 2004. The early history of the Swedish avifauna. Stockholm
  • Hellström, M. 2015. Häckning av biätare på Öland. VF 74:4:6
  • Jägerskiöld, L.A. & Kolthoff, G. 1926. Nordens fåglar. Albert Bonniers Förlag. Stockholm
  • Klinteroth, L. 1994. Häckande biätare och hemlighetsmakeri. Fågelåret 1993. SOF
  • Kolthoff, G & Jägerskiöld, L.A. 1898. Nordens fåglar. Beijers förlag. Stockholm.
  • Larsen, A. 1950. Biæderen som yngelfugl i Danmark. FoF 45:42-43
  • Løppenthin, B. 1967. Danske ynglefugle i fortid og nutid. Odense.
  • Malling Olsen, K. 1992. Danmarks fugle. DOF.
  • Meves, W. 1868. Bidrag till Sveriges Ornithologi. Berättelse om en resa till Öland och Skåne. Översigt af Kungl. Vetenskapsakademins Förhandlingar, 1868. N:o 3.
  • Nilsson, S. 1858. Skandinavisk Fauna. Fåglarna. Gleerups förlag, Lund.
  • Rendahl, H. 1949. Fågelboken – Sveriges fåglar i ord och bild. Tidens förlag/Stockholm
  • Rudebeck, G. 1962. Våra Svenska fåglar i färg. AB Svensk Litteratur, Stockholm.
  • SOF. 1970. Sveriges fåglar. Stockholm
  • SOF. 1990. Sveriges fåglar. Stockholm
  • Svensson, S. & Jönsson, P.E. 1986. Biätare för första gången påträffad häckande i Skåne. A 25:29-37
  • Waldenström, A. 1976. Biätaren häckande på Öland 1976. Calidris 5:99-103
  • Wallengren, H. 1893. Die Vogelfauna des Nordwestlicken Schonens in Schweden. Journal für Ornithologie 41:153-169

 

Informationen är sammanställd av Kenneth Bengtsson i augusti 2022

Om cookies

Här kan du läsa mer om vilka cookies som sätts.

Funktionella

Funktionella cookies kommer från den aktuella webbplatsen (skof.se) och placerar ut cookies i besökarens webbläsare. Funktionella cookies hjälper dig att göra hemsidan användbar, genom att aktivera grundläggande funktioner och spara de val du gör. Funktionella är alltid aktiverade så att webbplatsen kan fungera så optimalt som möjligt.

[moove_gdpr_popup]
Denna cookies ställs in av GDPR Cookies Compliance. Cookien används för att lagra användarens cookieinställningar.
Sätts av: skof.se
Varaktighet: 365 dagar

[elementor]
Denna cookies ställs in av Elementor. Cookien används för att visa sidan med rätt design och utseende.
Sätts av: skof.se
Varaktighet: Beständig

[wp-api-schema-model*]
Denna cookies ställs in av Wordpress.
Sätts av: skof.se
Varaktighet: 1 session