Dubbeltrast

Arten är utbredd i Skandinavien, Väst- och Centraleuropa, Nordafrika och västra Asien.

 

Förekomst i Sverige

Det finns benfynd från Bohuslän och Atlantisk tid, cirka 7000 före 0 och koloniseringen kan ha skett något tidigare under Preborial eller Boreal tid. Hur arten klarade sig under den varmare Atlantiska perioden är osäkert, men det påpekas att misteln, artens favoritföda, var allmänt förekommande under denna period (Ericson & Tyrberg 2004).

 

Det första nedtecknade uppgiften för förekomst är perioden 1694/1710:då den var känd i landet (Rudbeck, bild i Vår Fågelvärld 1993, nr 1, sid 26).

 

Sven Nilsson (1858) berättade att arten ”Finnes i de stora skogarna i det norra och mellersta Sverige… I Hallands, Bohusläns, Smålands och Blekinge m.fl. skogar, i synnerhet i barrskogar, fortplantar han sitt släkte… Under fortplantningstiden har jag aldrig sett honom i Skåne” (Nilsson 1858). Liknande beskrivning ges senare: ”Är mera sällsynt i de norra och södra landskapen t.ex. Lappland och Skåne (Carlsson 1894) och 1949 slår SOF fast att den häckade sparsamt i skogar från Skåne till norra Lappland (SOF 1949).

 

Dubbeltrasten förekommer och häckar idag i hela Sverige och populationen uppskattades till 330 000 par 2008 (Ottosson m.fl. 2012). Svensk Fågeltaxering bedömde att den svenska populationen uppgick till 470 000 par 2018. Trenden för både 20-årsperioden 2001-2020 och 10-årsperioden 2011-2020 angavs som måttligt ökande (Wirdheim & Green 2022).

 

Förekomst i Skåne

Den första uppgiften jag hittar från Skåne är från 1849 och berättar att arten ”ses här och där i nordöstra Skåne, ej noterad som häckfågel” (Wallengren 1849). 1887 skriver en annan källa att den var ”Sparsam under höststräcket i oktober”. Avser sydvästra Skåne (Thott 1892). Huruvida arten häckade i Skåne på 1800-talet hittar jag inget bevis för. Nilsson (1858) skriver ju också att ”Under fortplantningstiden har jag aldrig sett honom i Skåne”.

 

Besked om häckning dröjer därför till 1900-talet då det berättas att ”I norra Skåne häckar han (P.Rosenius i brev)” (Jägerskiöld & Kolthoff 1926).

 

Under den första atlasinventeringen 1974-1984 (Figur 1) påvisades arten i 182 rutor varav säker eller trolig häckning i 109. Populationen uppskattades till 1700 par (Andell & Nilsson 1988a).

 

Under den andra inventeringen 2003-2009 hade arten ökat och påvisades i hela 288 rutor (Figur 3). Trenden beskrevs som starkt ökande och populationen skattades till 7 000 par (Bengtsson & Green 2013). Att arten ökat under senare tid antyds också av sträcksiffrorna för Falsterbo (Figur 1).

 

 

Figur 1. Sträcksiffror av dubbeltrast i Falsterbo 1980-2021.

 

 

Figur 2. Resultatet av den första atlasinventeringen av dubbeltrast 1974-1984.

 

 

Figur 3.  Resultatet av den andra atlasinventeringen av dubbeltrast 2003-2009.

 

 

Förekomst i Danmark (Misteldrossel)

Uppges vara en lokalt allmän häckfågel och en likaså allmän sträckgäst. Beståndet skattades till cirka 20 000 par 2019 med tätast bestånd i Jylland. Dubbeltrasten spred sig i Jylland på 1930-talet i samband med plantering av gran. Första kända häckning på Bornholm 1948 (Christensen m.fl. 2022).

 

Dansk Ornitologisk Forenings bevakning av de allmänna fåglarna i Danmark visade för dubbeltrastens del en minskning ur långtidperspektivet 1981-2020 och en stabil trend för perioden 2010-2020 (Eskildsen m.fl. 2021).

 

Jakt, skydd och attityder

Dubbeltrasten var helt fredlös fram till 1928 då den fredades under perioden 1 mars-31 aug enl. K. kungörelse n:r 439 och 440; 1927 (Svenska Jägarförbundets Nya Tidskrift 65:bilaga).

Likt alla de andra som tidigare saknat skydd i form av fridlysning, och som inte hade fasta allmänna jakttider, blev dubbeltrasten totalfredad från all jakt fr.o.m. 1 januari 1968 (Vår fågelvärld 27:96+).

 

Rödlistning Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades dubbeltrasten som livskraftig (LC) och med ett stabilt bestånd i Europa uppskattat till 9 720 000 vuxna fåglar. 

 

Maxålder

Sveriges äldsta blev 7 år och 10 månader. Europas äldsta ringmärktes i Schweiz och blev hela 21 år och 3 månader gammal (se RCs hemsida)

 

Referenser och övrig litteratur

De verk som informationen ovan bygger på är angivna i fet stil.

• Andell, P. & Nilsson, L. 1988a. Svensk fågelatlas i Skåne; slutrapport, del 6. Anser 27:1-16.
• Bengtsson, K. 2007. Fågelfredningens historia i Sverige. Jaktdebatt nr 4:2007.
• Bengtsson, K. & Green, M. 2013. Skånes Fågelatlas. SkOF, Vellinge.
• Carlsson, A. 1894. Sveriges fåglar. Gleerups förlag. Lund.
• Christensen, J.S., T.H. Hansen, P.A.F. Rasmussen, T. Nyegaard, D.P. Eskildsen, P. Clausen, R.D. Nielsen & T. Bregnballe 2022. Systematisk oversigt over Danmarks fugle 1800-2019. Dansk Ornitologisk Forening.
• Ekström, C.U. 1833. Kramsfoglarne. Tidskrift för Jägare och Naturforskare, sidorna 417-427 i nyutgivning av Richard Bergström 1894. Stockholm.
• Ericson, P.G.P. & Tyrberg, T. 2004. The early history of the Swedish avifauna. Stockholm.
• Eskildsen, D.P., Wikstrøm, T. & Jørgensen, M.F. 2021: Overvågning af de almindelige fuglearter i Danmark 1975-2020. Årsrapport for Punktællingsprogrammet. Dansk Ornitologisk Forening.
• Jansson, R. 1984. Tidig häckning och vårflyttning hos dubbeltrast. VF 43:43-44.
• Jägerskiöld, L.A. & Kolthoff, G. 1926. Nordens fåglar. Albert Bonniers Förlag. Stockholm.
• Jönsson, P-E. 2002. Förändringar i Skånes fågelvärld 1952-2001. Anser 41:159-173.
• Malling Olsen, K. 1992. Danmarks fugle. DOF.
• Nilsson, S. 1858. Skandinavisk Fauna. Fåglarna. Gleerups förlag, Lund.
• Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. SOF, Halmstad.
• Rudebeck, G. 1962. Våra Svenska fåglar i färg. AB Svensk Litteratur, Stockholm.
• SOF. 1949. Förteckning över Sveriges fåglar. 1:a upplagan. Svensk natur.
• Thott, T. 1892. Mitteilungen des Ornithologishen Komitees des Königlichen Schwedischen Akademie der Wissenschaften. Stockholm.
• Wallengren, H.D.J. 1849. Foglar i nordöstra Skåne. KVAÖ 6, 1849:307-312.
• Wirdheim, A. & Green, M. 2022. Sveriges fåglar 2021. – BirdLife Sverige – Sveriges Ornitologiska Förening, Halmstad.

 

Informationen är sammanställd av Kenneth Bengtsson i augusti 2022.