Dvärglärka

Det tidigare komplexet dvärglärka är idag splittat till tre nya arter – medelhavslärka, turkestanlärka och sidenvägslärka. Det innebär att det inte längre finns någon art med namn dvärglärka (Vår Fågelvärld 1:2022).

Förekomst i Sverige

1. Sveriges första fynd av dvärglärka gjordes på Nabben i Falsterbo 27-28 april 1986 (Kjellén 1991). Utifrån beskrivningen av fyndet går det inte att härleda denna lärka till någon av de nya arterna. Den är alltså idag en obestämd medelhavs/sidenvägs/turkestanlärka (Andersson 2023).
   
   Övriga tre fynd av dåvarande dvärglärkor är:
   
   
2. 9-10 maj 1991, 1 individ Hoburgen, Gotland (Vår Fågelvärld 51 7-8:24). Denna är idag godkänd som en turkestanlärka av underarten heinei (Andersson 2023).
3. 10-14 februari 2003, 1 individ Sydudden. Utlängan, Blekinge (Fågelåret 2003:185). Denna är idag godkänd som en turkestanlärka av underarten heinei (Andersson 2023).
4. 28 november-2 december 2014, 1 individ Vuollerim, Lule lappmark (Fågelåret 2014:132). Även denna är godkänd som en turkestanlärka av underarten heinei (Andersson 2023).

Det finns alltså inga svenska fynd av medelhavslärka och sidenvägslärka.

Förekomst i Danmark

Det finns inga danska fynd.

Rödlistning Europa

BirdLife International gav 2021 ut en reviderad upplaga av den europeiska rödlistan. Här klassades dvärglärkan (ej splittad) som livskraftig (LC) men med ett minskande bestånd i Europa uppskattat till 2 250 000 vuxna fåglar. 

Referenser och övrig litteratur

De verk som informationen ovan bygger på är angivna i fet stil.

• Andersson, N. 2023. Fältbestämning av dvärglärkor. VF 2023:5:34-41.
• Andersson, N. 2023. Rk:s genomgång av de svenska fynden. VF 2023:5:42-43.
• Alström, P. m.fl. 1991. Bestämning av dvärglärka. VF 50:1:54-57.
• Kjellén, N. 1991. Första fynd i Sverige: Dvärglärka i Falsterbo 27-28 april 1986. VF 50: 52-53.

Informationen är sammanställd av Kenneth Bengtsson i november 2023.